folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003

2 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson Samtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar under stjärnorna (Olle Hammarlund), är den drivande kraften i de lärprocesser som folkbildningen består av. Den vanliga studiecirkeln till exempel, den som så många av oss går till varje onsdag kväll, eller när det nu är, den rymmer många slags aktiviteter men i dess centrum finns hela tiden samtalet. Samtalet i cirkelrummet är studiecirkelns nav och energikälla. På samma sätt är det i de studiecirklar eller andra mötesbaserade kurser i vilka studierna helt eller delvis sker på distans. Det är i det virtuella samtalsrummet som cirkelns eller kursens deltagare möts, det är där man tillsammans bearbetar sina intryck och erfarenheter, prövar idéer och teorier, får hjälp att se sammanhang osv. Det är där man möter andras erfarenheter, tolkningar, värderingar och åsikter. Det är i detta virtuella samtalsrum som man gemensamt förvandlar mer eller mindre fragmentarisk information till meningsfull kunskap. Det virtuella samtalsrummet På Folkbildningsnätet (s. 75), som är den dominerande tekniska plattformen för flexibelt lärande inom folkbildningen, har varje kurs eller cirkel som använder sig av distansmetodik sitt virtuella studierum, sitt samtalsrum, det som i FirstClass kallas konferens (FirstClass är den programvara som Folkbildningsnätet använder sig av). folkbildning.net 67

3 Ett exempel på ett virtuellt kursrum (konferens) på Folkbildningsnätet, med en gruppbild på deltagarna som bakgrundsbild. I nedre delen av detta virtuella studierum ligger meddelanden från deltagarna. I övre delen, till höger, ligger ett antal ikoner, bakom vilka finns ett virtuellt café (eller bistro ), en mapp med uppgifter etc En konferens på Folkbildningsnätet fungerar som ett vanligt fysiskt cirkelrum; det är här man samlas och genom gemensamma samtal för cirkelstudierna framåt, det är här man planerar studierna, formulerar frågor, bestämmer läsuppgifter, diskuterar och analyserar det man läst etc. Men till skillnad från det vanliga, fysiska cirkelrummet är det virtuella cirkelrummet, konferensen, alltid öppet och alltid tillgängligt för deltagarna oavsett var i världen de är eller när på dygnet de föredrar att delta. Här kan man till skillnad från i det fysiska rummet prata i mun på varandra och komma och gå som man vill utan att man stör någon. Det är viktigt att konstruera det virtuella studierummet så att det inbjuder till samtal och diskussioner, på samma sätt som i det traditionella cirkelrummet. Det är väl närmast självklart att samtal och diskussioner till exempel stimuleras på ett helt annat sätt om cirkeldeltagarna i det fysiska rummet sitter runt ett bord så att alla kan se alla andra än om man skulle sitta som i ett gammaldags klassrum. I den virtuella studie- 68 folkbildning.net

4 miljön ska man också enkelt komma i kontakt med varandra och till exempel inte behöva leta efter cirkelrummet eller caféet. Det gäller också att använda en teknik som gör att det går lätt och snabbt att skriva inlägg och besvara andras (som exempelvis FirstClass). Nätet är även till för vanliga cirklar Folkbildningsnätet kan för övrigt vara en resurs även för vanliga studiecirklar, de som traditionsenligt träffas en kväll i veckan. Det finns cirklar och kurser där deltagarna egentligen vill ha kontakt med varandra oftare än vad studieförbundet planerat för eller har råd med. Med en virtuell konferens är det så mycket enklare än med telefon eller vanlig e- post. Alla inlägg, alla frågor och kommentarer, och all information blir exempelvis tillgängliga för alla deltagare. I det virtuella studierummet finns också tid till att ställa de där speciella frågorna som man så ofta av tidsbrist avstår från att ställa i det fysiska rummet. Här kan man också få utrymme för långsamhet och eftertänksamhet på ett annat sätt än inför studiekamraterna i det fysiska rummet. I det virtuella rummet kan man till exempel i sin egen takt begrunda en fråga och kommentera den någon eller några dagar senare. I det fysiska rummet blir detta ofta inte av. Det blir också enklare att förbereda sammankomster, att hålla kontakt med och uppdatera den deltagare som på grund av sjukdom eller av annat skäl måste avstå från någon av sammankomsterna. Samtalsrum eller konferensanläggning? I den traditionella studiecirkeln den som träffas varje onsdag kväll möts man vanligen i en bestämd lokal och har kanske också tillgång till ett fikarum. På Folkbildningsnätet finns inga sådana begränsningar; där skulle man enkelt kunna skapa en hel virtuell konferensanläggning för cirkeln eller kursen. Men ofta låter cirkel- eller kursledaren studierna starta med bara det virtuella cirkelrummet och kanske ett cirkelcafé. Cirkelcaféet fungerar forts. s.. 72 folkbildning.net 69

5 Så här kan det se ut för en ny användare på Folkbildningsnätet, när hon eller han loggar in första gången. På det virtuella skrivbord man har finns ett antal ikoner, av vilka flertalet är gemensamma för alla användare av nätet. Där finns också var och ens privata MailBox, för alla privata meddelanden. Om man är deltagare i en studiecirkel eller kurs har man dess ikon på sitt skrivbord, som i detta fall då den här användaren uppenbarligen deltar i en navigationscirkeln inom ABF. Om man dubbelklickar på den ikonen öppnar den sig och man är inne i cirkelns virtuella studierum. Om cirkeln precis håller på att starta kan det se ut som på den översta bilden på nästa sida. I det här exemplet har det virtuella studierummet en dekorativ bakgrundsbild och innehåller ett välkomstbrev från cirkelledaren (se i nedre delen av bilden). Dubbelklickar man på brevet öppnas det. Upptill i det virtuella studierummet finns två extra ikoner. ABF Nav-Café är en underkonferens som ska fylla ungefär samma funktion som fikarasterna under en traditionell studiecirkel, nämligen att vara ett tillfälle och ett forum för avkoppling, socialt umgänge etc. Café-konferensen är också ett utmärkt forum att mjukstarta i och att öva upp konsten att skriva inlägg och besvara inlägg i en virtuell konferens. Den andra ikonen, ABF Nav-Studiemtrl, innehåller studiematerial som cirkeln behöver, t.ex. avsnitt ur böcker, artiklar etc som kan laddas ned till den egna datorn och läsas på skärm eller skrivas ut. Där kan även finnas länkar till webbplatser på Internet, texter skrivna av cirkelledaren och mycket annat. Efterhand kan det bli behov att skapa fler resurser i det virtuella studierummet: grupprum, chatrum, bibliotek etc. På så sätt skapar man en dynamisk studiemiljö som kontinuerligt kan anpassas efter hur studierna fortskrider. Nedre bilden på nästa sida visar ett antal exempel på resurser som är möjliga att skapa till cirkeln. Varje verklig cirkel eller kurs på nätet ser naturligtvis olika ut, anpassade efter ämne och inriktning, efter cirkelledarens idéer och erfarenheter samt inte minst efter deltagarnas intressen och behov. 70 folkbildning.net

6 folkbildning.net 71

7 ungefär som fikarasterna under en traditionell studiecirkel; det är där man till exempel passar på att lära känna varandra mer personligt än i studierummet. Cirkelcaféet kan också fungera som en lite lättsammare uppvärmnings- och övningskonferens de första dagarna. På föregående uppslag (s ) visas ett konstruerat exempel på hur en distanscirkel i navigering skulle kunna se ut på Folkbildningsnätet när cirkeln startar och hur cirkelns virtuella studierum kan utvecklas efterhand som studierna fortskrider. Det finns en viktig poäng i att starta med ett minimalt utrustat studierum (konferens). Därmed visar man tydligt för deltagarna att hur studierummet utvecklas beror just på deras behov och önskemål. Ett mer färdigutrustat studierum är visserligen enkelt att ändra men det förmedlar lätt intrycket att allt är bestämt från början och att deltagarna inte har mycket att säga till om beträffande cirkelns upplägg. Olika möjligheter En virtuell studiemiljö kommer naturligt att se olika ut för varje cirkel, beroende på cirkelns studieämne, deltagarnas intressen, cirkelledarens personlighet etc. Det finns olika forum eller resurser som man kan knyta till den virtuella studiemiljön, så som exemplet på s. 71 visar. Varje cirkel eller kurs som använder sig av Folkbildningsnätet utformar naturligtvis sin virtuella studiemiljö som det passar just den cirkeln eller kursen; på Folkbildningsnätet finns inga standardlösningar. Nya forum: Det är till exempel enkelt att skapa nya forum för olika slags diskussioner eller för lärare och handledare att informera deltagare, för lättare och mer personliga samtal i café-konferenser, onlineseminarier etc. Fackmannamedverkan: Att anlita en s.k. fackman är något man sällan gör i en cirkel; hon eller han bor för långt bort, har inte tid när cirkeln har tid och inte minst kostar ofta för mycket. Men om ett studieförbund gör en lite större studiesatsning, med ett antal cirklar i samma ämne runt om i landet, kan dessa enkelt och till rimliga kostnader knyta en fackman eller två till sig. Man skulle exempelvis kunna anli- 72 folkbildning.net

8 Med hjälp av Folkbildningsnätet blir det möjligt att dela resurser mellan flera cirklar på samma ämne eller tema resurser som lätt blir för dyra att bära för enstaka cirklar. I den här tänkta cirkeln om Kost&Hälsa har fem cirklar på olika orter exempelvis tillgång till en gemensam kostexpert. ta författarna till en studiebok att i en virtuell konferens besvara frågor från cirkeldeltagarna motsvarande en timme i veckan (se bilden). Bibliotek: Man kan skapa virtuella bibliotek med dokument som ligger tillgängliga för deltagarna. Där kan finnas mappar med länkar till webbplatser på Internet som innehåller intressant information för cirkeln. Man kan prenumerera på elektroniska nyhetsblad till cirkeln (vilka då lämpligen kommer till en gemensam konferens) etc. Chat: Huvuddelen av kommunikationen i exempelvis en distanscirkel sker så att säga icke-samtidigt, det vill säga var och en kopplar upp sig när det passar honom eller henne, om det så är mitt i natten eller tidiga mornar. Det är ju en del av friheten, friheten i tid. Men många kurser och cirklar bestämmer sig för att då och då träffas samtidigt, under en folkbildning.net 73

9 tid man kommit överens om och då ha en gemensam gruppchat med varandra i ett särskilt gruppchat-rum. Sådana chattar kan exempelvis användas för att då och då snabbt stämma av hur studierna går och eventuellt justera planeringen. Hemsida: Folkbildningsnätet innehåller verktyg för att man enkelt, utan några speciella kunskaper, kan skapa egna hemsidor och omedelbart lägga ut dem på Internet. Denna möjlighet kan till exempel användas av läraren eller cirkelledaren för att på Internet publicera faktasidor som enkelt kan uppdateras (se exempel s. 85). Den möjligheten kan också användas av kursdeltagare för att på Internet visa upp vad man lärt sig i kursen. Som exempelvis en musik- eller teatercirkel som efter lång övningstid till sist ställer sig på scenen för att framföra det de lärt sig inför publik. På Internet har man så att säga hela världen som en möjlig publik utan att det kostar något extra. Bakgrundsbilder: Tekniken med att lägga in bakgrundsbilder i konferenserna, de virtuella studierummen, är enkel på Folkbildningsnätet. Sådana bilder kan tjäna samma syfte som när man till exempel sätter upp affischer i det fysiska cirkelrummet från det land vars språk man studerar eller som i exemplet med cirkeln i navigering. Bakgrundsbilder kan också användas för att stärka gemenskapen i gruppen, genom att exempelvis lägga ut en gruppbild på deltagarna (se exempel s. 68). En sådan tar man lämpligen första gången cirkeln eller kursen träffas fysiskt; flertalet cirklar eller kurser på Folkbildningsnätet är sådana där man också träffas fysiskt, om än kanske inte lika ofta som i mer traditionella cirklar. 74 folkbildning.net