Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Transkript

1 Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1

2 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger till grund för val och användning av dessa resurser. Projektperiod Finansiering Distansutbildningsmyndigheten, DISTUM Hemsida 2

3 Om PowerPoint-presentationen Presentationen bygger på artikeln: Flexibilitetens dilemman lärandemiljöer i förändring. I Folkbildning och lärande med IKT-stöd. En antologi om flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. (SOU 2004:8) 3

4 Projektets uppläggning: Två delstudier 1. Motiv till att undervisa och studera på distans inom folkbildningen 2. Folkbildares förhållningssätt till distans-pedagogik och till IKT Data 26 intervjuer med folkbildare Fördjupande samtal med fyra folkbildare, kursdokument såsom kursbeskrivningar, studiematerial, skriftliga arbetsuppgifter etc. 4

5 Motiv till att undervisa på distans 1. Ideologiska, demokratirelaterade motiv 2. Praktiska motiv 3. Personliga motiv 5

6 Folkbildarens förhållningssätt Det de uttryckligen säger i intervjun och samtalet Hur de konkret har lagt upp sina cirklar/kurser Vilket material de använder Vilka arbetsuppgifter de ger deltagarna 6

7 Tre dimensioner 1. Förhållningssätt till flexibilitet 2. Syn på vad som karaktäriserar en god miljö för lärande 3. IKT-användning 7

8 Resultat Alla folkbildare vill: Behandla deltagarna som vuxna och med respekt Läsa allt deltagarna skriver i kursen Ge snabb återkoppling via IKT Skapa ett öppet och varmt klimat Vara förebilder i virtuell kommunikation Ta deltagarnas önskemål på allvar 8

9 Flexibilitetens dilemman Fysisk flexibilitet (rumslig, geografisk) Tidsmässig flexibilitet Flexibilitet i relation till innehållet Flexibilitet i relation till uppläggning och arbetsformer 9

10 Fysisk flexibilitet 1. Cirklar/kurser utan möten mellan deltagare 2. Cirklar/kurser där möten mellan deltagarna ingår Med enbart virtuella möten via IKT Med både fysiska och virtuella möten 10

11 Cirklar/kurser utan möten mellan deltagare Helt individuellt upplagda cirklar/kurser Folkbildarna använder enbart e-postfunktion och telefon i deltagarkontakterna Ibland en medelväg mellan anonymitet och synlighet : Frågor och synpunkter anonymiseras innan de publiceras i konferensen Motiv Tidsmässig flexibilitet Få kontakt med tysta och blyga deltagare En god lärandemiljö gynnas av att deltagran inte utlämnas till en grupp Medelväg: deltagare kan lära av varandras frågor 11

12 Cirklar/kurser med möten Ofta ett informellt kontrakt eller en överenskommelse upprättas inledningsvis Den yttre slutenheten blir en förutsättning för den inre öppenheten Motiv Social gemenskap förutsättning för lärandet En grupp har andra kvaliteter än vad deltagarna har var för sig En god lärandemiljö kräver synliga deltagare och ett öppet och tryggt klimat 12

13 Enbart virtuella möten via IKT Deltagarna ska skriva inlägg, lägga in dem i den elektroniska konferensen, läsa varandras inlägg och ibland ge kommentarer Smågrupper ska pratar ihop sig på nätet, skriver ett gemensamt inlägg och kommenterar de andra gruppernas inlägg gemensamt Deltagarna uppmanas att vara aktiva i Caféet Motiv Fysiska möten står i motsättning till den fysiska flexibiliteten 13

14 Både fysiska och virtuella möten En träff i början och sedan en eller flera gånger under studieperioden Motiv Fysiska möten behövs för att få ihop gruppen socialt Skapa gemenskap som man sedan vill vidareutveckla i det fysiska rummet Folkbildaren behöver själv det fysiska mötet för att kunna förklara eller genomföra vissa moment 14

15 Tidsmässig flexibilitet 1. Helt individuella cirklar/kurser, ibland utan fast sluttid 2. Cirklar/kurser med vissa tidsmässiga begränsningar: I syfte att få till stånd diskussioner mellan deltagare I syfte att uppmuntra visst tempo 15

16 Helt individuella cirklar/kurser, ibland utan fast sluttid E-post och diskussionsforum i elektronisk konferens Ingen chat, ingen videokonferens Motiv Tidsmässig flexibilitet av stor betydelse för deltagarna Olika deltagare kräver olika lång tid för sin reflektion Lärandet fungerar bäst om deltagarna inte är utsatta för någon tidsmässig press 16

17 Cirklar/kurser med vissa tidsmässig begränsningar Deadlines när uppgifter ska vara inlämnade Motiv Få till stånd diskussion mellan deltagarna Om för mycket tid går mellan en fråga/kommentar och ett svar, är det risk att deltagare tappar intresse Uppmuntra ett visst tempo Befrämja studiefokus Att behålla tråden i studierna Hjälpa deltagarna planera sina studier, självdisciplin 17

18 Flexibilitet i relation till innehållet 1. Deltagarpresentationer 2. Ökad tillgång till studiematerial eller annat material för studierna 3. Belysning av geografiska skillnader 18

19 Deltagarpresentationer Läggs ut i den elektroniska konferensen Ibland en ren formsak Används sällan i studierna 19

20 Ökad tillgång till studiematerial eller annat material för studierna För att komplettera det fastställda kursmaterialet Några har omfattande egna hemsidor, ibland med arbetsuppgifter av självrättningskaraktär 20

21 Belysning av geografiska skillnader Deltagarna befinner sig i olika sociala och kulturella miljöer Uppgifter som innebär att lyfta in sin egen miljö i studierna 21

22 Flexibilitet i relation till uppläggning och arbetsformer 1. Deltagarnas inflytande före och/eller under studierna 2. Flexibel åtkomst till cirkel-/kursdokumentation 3. Flexibilitet och styrning 4. Flexibilitet och sårbarhet 22

23 Deltagarnas inflytande före och/eller under studierna Kollektiva eller individuella mål? Flexibel åtkomst till cirkel-/kursdokumentation IKT får kompensatorisk funktion När det fysiska mötet saknas IKT som pedagogiskt tillskott Utvidgat tillgång till studiematerial genom Internet Kursdokumentation i det virtuella rummet möjliggör hänvisningar bakåt i tiden Möjligheter att skapa biblioteks och länk-mappar 23

24 Flexibilitet och styrning En paradox Ökad flexibilitet för deltagarna kräver styrning och detaljplanering, vilket Riskerar att minska flexibiliteten vad gäller deltagarinflytande över form och innehåll Ämnesinnehållet kan bli styrande (vilket det också kan bli i närstudieform) 24

25 Flexibilitet och sårbarhet Folkbildare: Får bekymmer med krånglande teknik Anpassar studiematerial, arbetsuppgifter och övningar efter deltagare med låg tekniknivå. Avstår ibland från att nyttja tillgänglig teknik, t ex ljud och bild Behärskar inte själva tekniken fullt ut Övervägande intryck: FirstClass har varit både tekniskt stabilt och enkelt att använda. 25

26 Sammanfattning och diskussion Folkbildare på distans Framhåller snarare sin egen än deltagarnas förmåga att hitta på innehåll och arbetsformer Först och främst prioriterar tids och rumsmässig flexibilitet och därefter försöker skapa en så god lärandemiljö som möjligt Vilket ibland leder till helt individualiserade cirklar/kurser 26

27 Förändrade miljöer för lärande 1. Den individuella lärande miljön Konflikt folkbildningsideal med fokus på mötet och på dialog 2. Kameleontcirkeln/kursen Innehållet strukturerat i moduler Kortvariga grupper Svårt skapa gemenskap Risk att studiematerialet inte relateras till deltagarnas verklighet 27

28 3. Den flexibla lärandemiljön Genom IKT-verktyget möjlighet att utgå från deltagarnas olika bakgrunder, erfarenheter, och möjligheter Deltagarpresentationer, arbetsuppgifter, studiematerial liksom skriftlig kommunikation ligger kvar på FirstClasskonferensen. Cirkeln/kursen blir därmed dokumenterad på samma gång som den genomförs Möjlighet låta lärandet bli situerat både i en studie- och i en vardagskontext finns 28

29 Hur flexibla kan flexibla studier bli? Kan studier organiseras så att flexibilitet, en god miljö för lärande och ett utvecklat användande av IKT-resurser stärker och stödjer varandra? 29