IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.

Transkript

1 folkbildning.net Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och om mål. Folkbildningens studier syftar till att stärka demokratin och på samma sätt är det viktigt att studierna i sig är demokratiska. Folkbildningens fri- och frivillighet förutsätter ett annat studiesätt än det som styrs av stela studieplaner och vars mål är examination och gymnasiepoäng. I folkbildningen kommer vuxna samman med sin nyfikenhet och sin kunskapstörst. Man bidrar med sin erfarenhet och man formar tillsammans både studiernas mål och studiernas arbetssätt. Varje kurs/studiecirkel är därmed unik. Gruppen kan utgå ifrån sina egna förutsättningar, ambitioner och behov samt aktivt använda varandras kunskaper, erfarenheter, tankar, olikheter vad gäller bakgrunder och grupp-/kulturtillhörigheter i byggandet av ny kunskap. Vi hävdar att detta är unikt för folkbildningen och att man ingen annanstans i vuxenstudiesammanhang hittar något liknande. Mot detta står uppfattningen att även vuxenutbildningen i övrigt i dag har samma ambitioner och mål. Det har man säkert, på pappret. I verkligheten har man det i allmänhet inte. Den som tvivlar kan studera hur stora delar av svensk vuxenutbildning i dag formar sina distansstudier. Med det stora intresse som där finns för prefabricerade och stela folkbildning.net 39

2 folkbildning.net Sida 40 webbkurser, eller för kontinuerlig antagning, är det inget annat än ett hån att här tala om ambitioner att utveckla demokratiska arbetssätt. Varför demokratiska studier? Att folkbildningen så starkt trycker på att arbeta med demokratiska former och att vi är så angelägna om att även forma det flexibla lärandet efter samma principer, har naturligtvis sin grund i historia och tradition. I de folkrörelser ur vilka folkbildningen utvecklades, var kampen för demokrati och solidaritet en självklarhet. Att detta arv fortfarande är så starkt kan naturligtvis tolkas på olika sätt. Man kan dra den slutsatsen att folkbildningen är förlegad och att den och dess företrädare lever kvar i en gammal tid som nu är passerad. Man kan också välja att dra den slutsatsen att demokratin i det moderna samhället mer och mer kommer på undantag och att demokratiska studier och studier för demokrati i dag är mera angelägna än på länge. Vi menar att den senare förklaringen är betydligt mera rimlig än den förra. De demokratiska arbetsformerna har inte bara sin grund i ideologi och tradition. De har också en bas i en pedagogisk övertygelse, i en kunskapssyn och i en människosyn, som utgår ifrån att eftersom människan, om hon inte starkt hämmas, är nyfiken, aktiv och social, sker också allt väsentligt lärande i ett sociokulturellt sammanhang. Att utveckla demokratiska studier, handlar alltså också om att utveckla studier med kvalitet. Vad krävs för att vi skall kunna tala om demokratiska studier på distans? Demokratiska arbetsformer blir inte till av sig själv när man studerar i det fysiska rummet. På distans och med en asynkron, textburen kommunikation, blir det ännu svårare. De projekterfarenheter vi har av folkbildning på distans visar att distansstudier riskerar att bli betydligt mer lärar/ledarstyrda än vad som gäller vid närundervisning och detta trots att ambitionen att skapa demokratiska studier med en hög grad av deltagarstyrning, i allmänhet har funnits. Här finns mycket kvar att göra. 40 folkbildning.net

3 folkbildning.net Sida 41 För att åstadkomma demokratiska studier på distans krävs inte bara att man i hela arbetsgruppen kommer överens om vilka arbetsformer man skall använda, utan också om vilka mål studierna skall ha. För att detta ska vara möjligt i praktiken och inte bara stanna vid högstämd retorik krävs: att samtliga i gruppen har nödvändig information, att det finns en tydlig struktur/organisation, som samtliga deltagare förstår att det råder tillit i gruppen stora öron stöd till den som behöver att det råder en öppenhet för oväntade förändringar och en tillåtande attityd att man inte använder stela studiehandledningar eller webbstrukturer. Läraren/cirkelledaren måste förvisa sig om att samtliga deltagare hela tiden får den information de behöver. All nödvändig information om förutsättningarna och ramarna för kurs- eller cirkelarbetet skall finnas tillgänglig redan vid kurs- eller cirkelstart och läraren/cirkelledaren måste förvissa sig om att deltagarna förstått och ställer upp på vad som stadgas. Inför varje nytt avsnitt måste läraren/ledaren sedan stämma av så att samtliga deltagare har all nödvändig information. Kursinformation bör ligga i en särskild konferens avsedd endast för detta. Det är vettigt att skapa denna konferens så att bara lärare/cirkelledare har rätt att skriva här, då slipper man diskussion i detta rum och den information som skall vara tillgänglig för alla, blir lättare att hitta. Demokrati och deltagarstyrning kräver organisation och planering. Det fungerar inte i det fysiska rummet att som lärare/ledare från start lämna över till deltagarna att själv tänka ut och formulera mål och arbetsformer. Deltagarstyrning är inte samma sak som anarki. På distans gäller detta i ännu högre grad. Läraren/ledaren är naturligtvis skyldig att utifrån vad som sägs i kurseller cirkelinbjudan, planera och organisera studierna, både vad gäller mål, arbetsformer och den struktur kursen skall använda på den tekniska plattformen. När deltagarna kommer till kursen eller cirkeln, skall ett ramförslag till struktur och organisation finnas. Det finns skäl att vara folkbildning.net 41

4 folkbildning.net Sida 42 tydlig i presentationen av detta. Det finns till och med skäl att vara övertydlig och att förvissa sig om att alla har läst och förstått att detta förslag är just en ram och en utgångspunkt för en diskussion som skall leda fram till beslut om mål och arbetsformer. Om vikten av att skapa tillit, att vara lyhörd, att skapa ett stödjande och tillåtande klimat, har vi skrivit om i förra kapitlet. Det förtjänar dock att påpekas igen att en förutsättning för studier under demokratiska former är att alla i gruppen vågar lägga fram förslag och ställa sina frågor och att de då blir bemötta med respekt. Det vi kallar deltagarstyrning handlar ju om att gemensamt i gruppen komma överens om studiernas mål och former. Det är ju, som vi säger ovan, rimligt att den i gruppen som har störst erfarenhet av studier, läraren/cirkelledaren, på förhand har planerat och lägger ett ramförslag till studieuppläggning, studiemål och arbetsformer. Detta får sedan vara utgångspunkt för en diskussion i gruppen där varje deltagare skall ha möjlighet att påverka. När gruppen är överens, formuleras uppläggning, mål och arbetsformer med sådan tydlighet att alla i gruppen förstår och accepterar vad man beslutat. Det kan vara rimligt att be alla i gruppen bekräfta vad man har beslutat. Är detta verkligen möjligt att göra på distans? En beslutsprocess av detta slag förutsätter nog, om den skall vara riktigt seriös, ett inledande fysiskt möte. En process av detta slag kräver ju en koncentrerad diskussion av ett slag som är svår att, inom rimlig tid, skapa på distans. Förutsättningar för en konstruktiv diskussion om studiernas mål och uppläggning är naturligtvis också olika beroende av på vilket sätt deltagarna känner varandra och varandras motiv och ambitioner. Här kräver olika typer av kurser/cirklar olika stora satsningar på den inledande fasen som syftar till att lära känna varandra. Går kursen eller cirkeln helt på distans, måste man vara beredd på att denna beslutsprocess får göras enklare, men ingenting hindrar att läraren/ledaren lägger ut förslag i det virtuella rummet och att alla uppmanas att ta ställning. Erfarenhetsmässigt ser vi dock att sådana gemensamma beslutspro- 42 folkbildning.net

5 folkbildning.net Sida 43 cesser inte blir enklare i rena distanskurser eller -cirklar. Ofta tar deltagarna den föreslagna uppläggningen utan några större förändringar. Man kan nog hävda att vi med enbart den asynkrona textbaserade kommunikationen inte kan skapa den deltagarstyrning som vi skulle vilja ha i en folkbildning på distans med den kvalitet som vi kräver. Att nå dit är dock, menar vi, bara en fråga om tid och teknikutveckling. Snart kommer vi, på distans, att ha möjlighet att kommunicera muntligt med full duplex i realtid och även om den asynkrona kommunikationen på många sätt är överlägsen och även framgent kommer att vara den normala kommunikationsformen i de allra flesta distansstudier i folkbildningen, är det digitala realtidsmötet ett nödvändigt komplement för att fullt ut kunna skapa den folkbildningskvalitet som vi önskar ha i våra studier. Finns det då kurser eller cirklar där kursmål inte kan, eller inte bör, underställas ett gemensamt beslut i gruppen? Nej, det gör det inte och detta är det viktigt att vara tydlig i. Behörighetsgivande kurser på folkhögskola t.ex. ställer ju krav på att kursen skall innehålla vissa moment och att deltagarna skall uppnå vissa kunskapsmål. Detta är sant, men gruppen har ändå, inom ramen för behörighetskraven, mycket stor frihet att planera sin kurs. Kurser för funktionärer och förtroendevalda måste, hävdar man på sina håll, ha en uppläggning som beslutas av huvudmannen och där deltagarna inte har någon rätt att styra inriktningen på studierna. Om så är fallet, hör inte dessa studier hemma inom folkbildningen och bör knappas finansieras med statsbidrag. Man kan naturligtvis inte heller bjuda in till en kurs eller cirkel med en viss inriktning eller målsättning och acceptera att kursen genom gruppens beslut plötsligt ges en helt annan inriktning. Man bör alltså, i inbjudan, formulera kursmål och arbetsformer som ramar och på ett sådant sätt att utrymme finns för gruppen att påverka när kursen eller cirkeln skall starta. Studiehandledningar I traditionella distansstudier spelar studiehandledningen en viktig roll. I folkbildning.net 43

6 folkbildning.net Sida 44 John Bååths klassiska bok om distansstudier (som häpnadsväckande nog fortfarande används i viss distanspedagogiska fortbildning) upptas 95 procent av texten av hur man producerar studiehandledningar. Här handlar det då om självstudiekurser där syftet med studiehandledningen är att ersätta en stor del av kommunikationen och det handledande samtalet. Den moderna formen av denna typ av studiehandledning är, som tidigare sagts, den färdigupplagda webbkursens struktur. Kan studiehandledningen användas i folkbildningen? Vilken funktion har den i så fall och vilken form? Flera mycket framgångsrika folkbildningsprojekt på distans har genomförts helt utan studiehandledning. Arbetsuppgifter, som man enats om, har lagts ut i kursstrukturen efter hand och kursen eller cirkeln har kunnat arbeta helt processtyrt. Tempot har kunnat varieras efter vad gruppen klarar, längre alternativt kortare tid har kunnat ägnas olika moment i kursen eller cirkeln allt efter gruppens uttalade behov. Här har alltså funnits en fullständig öppenhet för oväntade och ickeplanerade förändringar. En sådan total processöppenhet kräver dock en mycket noggrann planering där lärare/cirkelledare måste förbereda sig mycket väl för de förändringar i kursriktning, tempo, mål och arbetssätt som kan uppstå. Enklare är då att, i samråd med gruppen, göra en ramstudiehandledning som ger deltagarna en grundstruktur för kursen eller cirkeln men som inte görs så stel och detaljerad att den inte kan förändras under resans gång. Med en sådan struktur frigör man också i vis mån lärar/ ledarkraft till att individualisera mer i kursen eller cirkeln. De som vill gå fortare fram, kan ges mer kvalificerade frågor att arbeta med, alternativt ges uppgifter på överkursnivå. På samma sätt kan tid frigöras för att lägga extra kraft på att stödja de svagare deltagarna. Lägger man ut material och övnings/inskicksuppgifter på webben, bör man tänka på att bevara möjligheten till deltagar- och processtyrning genom att inte lägga ut sådant för längre tid än en vecka i taget. För att kunna hålla en sådan flexibilitet när det gäller material, måste man som lärare/ledare, själv kunna skapa och förändra sitt webbmaterial. Mer om detta hittar du i kapitlet Digitala studiematerial, längre fram i boken. 44 folkbildning.net