ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det
|
|
- Magnus Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar under stjärnorna (Olle Hammarlund), är den drivande kraften i de lärprocesser som folkbildningen består av. Den vanliga studiecirkeln till exempel, den som så många av oss går till varje onsdag kväll, eller när det nu är, den rymmer många slags aktiviteter men i dess centrum finns hela tiden samtalet. Studiecirkeln tar sitt avstamp i samtalet, i cirkeldeltagarnas gemensamma utforskning och bearbetning av cirkelämnet eller cirkeluppgiften. Samtalet är den bas som studierna vilar på. Oavsett vad man i övrigt gör i cirkeln enskild läsning, studiebesök, intervjuer, dokumentationer etc. så startar och slutar dessa verksamheter i samtalet. Samtalet i cirkelrummet, där man möts varje onsdag kväll, är studiecirkelns nav och energikälla. Det virtuella samtalsrummet På liknande sätt är det i den pedagogiskt genomtänkta och effektiva distanscirkeln eller distanskursen. Deltagarna i en distanscirkel kan hämta information, erfarenheter, idéer, inspiration etc. från all världens hörn men det är i distanscirkelns virtuella samtalsrum som man möts, det är där man bearbetar sina intryck och impulser, prövar teorier, får hjälp att se sammanhang osv. Och framför allt, det är i det virfolkbildning.net 67
2 folkbildning.net Sida 68 tuella cirkelrummet som man gemensamt förvandlar mer eller mindre fragmentarisk information till meningsfull kunskap. Den vanligaste tekniska plattformen för kurser och studiecirklar, som i mer eller mindre hög grad använder sig av distansmetodik, är Folkbildningsnätet, det gemensamma nätverket för folkhögskolor och studieförbund (se s. 77). Där, på Folkbildningsnätet, kommer cirkeldeltagarna direkt in i sitt studierum, dvs. i den så kallade konferens som är gruppens hemvist. Denna konferens fungerar som ett vanligt cirkelrum; det är här man samlas och genom gemensamma samtal för cirkelstudierna framåt, det är här man planerar studierna, formulerar frågorna, bestämmer läsuppgifter, diskuterar och analyserar det man läst, etc. Men till skillnad från det vanliga cirkelrummet är det virtuella cirkelrummet, konferensen, alltid tillgängligt för distanscirkelns deltagare, oavsett var de är i världen och oavsett när på dygnet de föredrar att titta in. Som i det vanliga cirkelrummet är cirkelgruppen för sig själv i det virtuella rummet; här kan gruppen fördjupa sig i intressanta diskussioner utan att störas av andra (distanscirklarna och distanskurserna på Folkbildningsnätet består normalt även av åtminstone några vanliga fysiska möten, där deltagarna träffar varandra ansikte mot ansikte). Den kloke cirkel- eller kursledaren låter studierna starta med bara cirkelrummet och på sin höjd någon eller några underkonferenser för särskilda ändamål (se s. 67). Därefter skapar cirkelledaren underkonferenser, arkivmappar, chat-rum etc. efterhand som de behövs eller efterfrågas. Då får man en dynamisk studiemiljö med cirkelrummet i centrum. Det går snabbt att skapa en ny konferens; antingen har cirkelledaren själv fått behörighet att göra det och då kan det gå på någon minut, eller så får hon eller han vända sig till Folkbildningsnätets lokale administratör och då kan det ta lite längre tid. Kompletterande underkonferenser En studiecirkels virtuella rum på Folkbildningsnätet kan i stort sett se ut hur som helst beroende på deltagarna, cirkelns ämne och omständigheterna i övrigt. Kanske kan det se ut som i exemplet på s , en 68 folkbildning.net
3 folkbildning.net Sida 69 I distanscirklar är det vanligt att deltagarna presenterar sig lite utförligare för varandra, t.ex berättar varför man valt att studera ämnet ifråga och hur man planerar att använda sina nya kunskaper. Ett utmärkt komplement är att låta ta en bild på gruppen då man träffas på riktigt och lägga ut bilden som bakgrundsbild i en särskilt konferens inom gruppens konferensmiljö. studiecirkel i kinesiska (detta är ett konstruerat exempel, men det pågår flera autentiska distanskurser i språk på Folkbildningsnätet, när detta skrivs bl.a. en i swahili). I det här exemplet har den tänkte cirkelledaren lagt ett foto över kinesiska muren som bakgrundsbild i cirkelrummet. När cirkeln startar kanske det ser ut som på första bilden, med ett enkelt välkomstmeddelande från cirkelledaren och en underkonferens där cirkelledaren presenterar ett förslag till arbetsplan för cirkeln. I den konferensen kan cirkeln gemensamt diskutera förslaget och tillsammans och efterhand forma cirkelns arbetsplan, samtidigt som samtalet kring själva ämnet kinesiska pågår i dess huvudkonferens. Under det första fysiska mötet i gruppen, då deltagarna lär känna varandra, ser cirkelledaren kanske till att ta en gruppbild på cirkeln. Den folkbildning.net 69
4 folkbildning.net Sida Vid starten av en distanscirkel kan cirkelns konferensmiljö se ut så här, med ett välkomstbrev från cirkelledaren i gruppens samtalsrum och med ett förslag till arbetsplan i en särskild underkonferens där deltagarna gemensamt kan diskutera och utveckla planen. 2. Efter några veckor har cirkelns konferensmiljö antagligen berikats med några nya resurser och forum, t.ex. med en mapp med utförligare presentationer av deltagarna, kanske en mapp med de typsnitt m.m. som gör det möjligt för deltagarna att skriva med kinesiska tecken på sina datorer samt en särskild mapp där cirkelledaren lägger ut övningsuppgifter. 70 folkbildning.net
5 folkbildning.net Sida Ytterligare några veckor senare kanske det tillkommit en mapp med ordlistor som deltagarna gemensamt satt samman, kanske en mapp med länkar till internet där man kan hitta information om Kina m.m. samt ett cirkel-café för samtal kring andra frågor än cirkelämnet. 4. Här har man utökat cirkelns konferensmiljö med ett chat-rum. Öppnar man den ikonen kan man få direktkontakt med de andra cirkeldeltagare som råkar vara uppkopplade samtidigt. Kanske kommer man överens om en gemensam tidpunkt varje vecka då alla deltagare kopplar upp sig för att ha en stunds direktsamtal med varandra? folkbildning.net 71
6 folkbildning.net Sida 72 kan man exempelvis lägga ut som bakgrundsbild i en underkonferens där deltagarna mer utförligt presenterar sig för varandra, och då kan det se ut så här när deltagarna kopplar upp sig och kliver in i konferensen med presentationerna (se bilden s. 69). Är det en distanscirkel där man bara träffas i det virtuella rummet kan deltagarna istället uppmanas att lägga in ett porträtt i varje presentation. I takt med att studierna fortskrider kommer cirkeln förmodligen att få behov av att komplettera cirkelrummen med fler resurser. Kanske behöver man en mapp med som i det här exemplet typsnitt m.m. för att deltagarna ska kunna skriva med kinesiska tecken på deras datorer. Kanske skapar man en mapp med cirkelns egna ordlistor. Kanske ordnar man ett café, där deltagarna kan samtala om vad som helst som inte direkt hör till cirkelämnet, t.ex. ta upp andra diskussioner om Kina eller senaste semesterminnena (själva kaffet får man dock ordna på mer traditionellt sätt). Andra exempel på resurser man kan skapa som en del av distanscirkelns konferensmiljö är prenumerationer på intressanta nyhetsblad inom ämnet och länklistor till webbplatser på internet. Om diskussionerna i cirkeln är livlig kan det finnas anledning att flytta över gamla konferensinlägg till en arkiv-mapp för att inte huvudkonferensen ska bli svåröverskådlig. En del av diskussionerna kanske tar en speciell riktning och man bestämmer sig för att skapa en särskild underkonferens för just de frågorna. En av de stora fördelarna med cirklar på distans är friheten i tid, dvs. att varje deltagare kan vara aktiv när hon eller han själv vill, på nätterna, tidigt om morgnarna Men med ett eget chat-rum åt cirkeln kan man lätt få direktkontakt med de andra deltagare som råkar vara uppkopplade samtidigt. Distanscirklar kan också komma överens om att alla deltagare kopplar upp sig samtidigt en viss tid i veckan för att exempelvis snabbt och direkt kunna känna av stämningen i gruppen, få reaktioner på idéer och förslag etc. Starta samtidigt eller? I en studiecirkel eller en folkhögskolekurs är det självklart att hela grup- 72 folkbildning.net
7 folkbildning.net Sida 73 Om ett studieförbund har en lite större studiesatsning på distans är det möjligt att exempelvis sätta ihop grupper efter när respektive deltagare kan börja, som i det här tänkta fallet med ett antal cirklar som startar vid olika tidpunkter men där man delar på vissa gemensamma resurser. pen startar samtidigt; annars kan man inte åstadkomma ett jämlikt samarbete inom gruppen. Lika självklart är det naturligtvis i den studiecirkel eller kurs som använder sig av distansmetodik. Men samtidigt ger tekniken och distansformen möjligheter att anpassa även studiestarten till när det passar bäst för deltagarna att börja under förutsättning att det är tillräckligt många så man kan bilda undergrupper baserade på de tidpunkter då deltagarna kan starta studierna (se bild s. 73). Varje grupp har sitt eget cirkelrum, samtidigt som man kan ha vissa resurser och diskussionsforum gemensamma. Diverse tips Kom överens om hur ofta var och en bör koppla upp sig, när man bör använda sig av privata meddelanden istället för att skicka inlägg till den gemensamma konferensen (t.ex. när ett allmänt meningsutbyte glider över till att bli ett mer privat samtal mellan två av deltagarna) etc. Prova med att i en särskild underkonferens låta deltagarna utforma varsin dagbok som man fyller på efterhand som studierna pågår och som folkbildning.net 73
8 folkbildning.net Sida 74 Samtalet i ett virtuellt cirkelrum skiljer sig från vanliga cirkelsammankomster bland annat genom att deltagarna kan komma och gå som de vill utan att någon blir störd, genom att man samtidigt kan föra flera parallella samtal utan att störa varandra samt genom att de olika inläggen och replikerna finns kvar. När någon av deltagarna tar upp en ny fråga fortsätter samtalet kring den frågan genom att man besvarar de olika inläggen och på så sätt kan man se vilka inlägg som hör ihop. alla i gruppen kan läsa. Eller att man skapar en gemensam dagbok för hela cirkeln. Skapa en särskild underkonferens där alla kan bidra med material till cirkeln: internet-länkar, aktuella artiklar, litteratur-tips etc. Kanske vore det också praktiskt med en gemensam kalender, t.ex. om cirkeldeltagarna också ska följa en serie program från Utbildningsradion. Tänk på att sätta in informativa ärenderubriker så det blir lätt för alla att hitta inläggen i diskussionerna. Till skillnad mot vanliga studiecirklar sparas ju de inlägg som görs i en distanscirkel då bör man också underlätta för deltagarna att hitta tillbaka till gamla inlägg genom att skriva in ärenden som visar vad innehållet handlar om. Kom särskilt ihåg att alltid skapa ett nytt meddelande, ett nytt konferensinlägg, med ny ärendebeteckning så fort du byter ämne. Släpp inte in observatörer! En cirkelledare skulle knappast låta utomstående sitta och lyssna medan en vanlig cirkelsammankomst pågår; lika lite ska man göra det i en virtuell cirkel. (Men finns det fler än en cirkel eller kurs i samma ämne och som delar på samma huvudkonferens då kan man komma överens om att alla ska få titta in hos varandra se s. 109 under Kursstrukturen.) 74 folkbildning.net
9 folkbildning.net Sida 75 Många av inläggen i en kurskonferens kommer naturligen att handla om konkreta frågor Kanske finns det behov av ett cirkelns eget klotterplank, där deltagarna kan göra anonyma kommentarer? Utnyttja möjligheten att samla längre samtal, diskussioner eller onlineseminarier (se s. 126) i särskilda mappar; det underlättar för deltagarna att senare gå tillbaka i materialet. Tekniken? Folkbildningsnätet är som nämnts den vanligaste tekniska plattformen för distansstudier inom folkhögskolor och studieförbund. Nätet bygger på programvaran FirstClass som är enkel att använda och administrera och är lätt att anpassa efter skiftande behov. Det finns naturligtvis andra programvaror än FirstClass som kan vara mer eller mindre lämpliga för att bygga virtuella studiemiljöer. Det avgörande vad gäller själva tekniken för att åstadkomma en levande distansstudiegrupp är bland annat följande: Kan man sätta det gemensamma samtalsrummet i centrum så att det blir själva utgångspunkten för studierna? Kan samtalet föras så att deltagarna omedelbart ser förändringarna, dvs. när nya inlägg publiceras i konferenserna? folkbildning.net 75
10 folkbildning.net Sida 76 Distanspedagogik Kan cirkelledaren lätt och snabbt anpassa eller komplettera studiemiljön efter gruppens behov, t.ex. skapa ett nytt samtalsrum för en specialfråga? Fungerar tekniken även med deltagare som har långsamma internet-uppkopplingar med modem, så att samtalen kan flyta i stort sett obehindrat? Är tekniken enkel att lära sig, både för deltagarna och läraren/ledaren, så ingen behöver ägna lång tid åt att komma underfund med hur det hela fungerar? 76 folkbildning.net
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen
Läs merIFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett
folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är
Läs merStudiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.
Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för
Läs merMall för studiecirkelns arbetsplan
1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt
Läs merJunior- & Seniortränarutbildning
Välkommen till Svenska skidförbundets kurs Junior- & Seniortränarutbildning Du är en av deltagarna som kommer att delta i Junior- & Seniortränarutbildningen kommande säsong. Tränarkursen kommer att bestå
Läs merIBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.
folkbildning.net 02-03-25 20.03 Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och
Läs merFamiljeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm
Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merLärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning
Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika
Läs merf b r Folkbildningsrådet
Sammanställning, studieförbundsenkät om Folkbildningsnätet, februari 2000 1 f b r Folkbildningsrådet Stockholm den 9 mars 2000 Studieförbunden och Folkbildningsnätet Under februari år 2000 gjordes en enkät
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merDet är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1
Det är aldrig efteråt Lars Björklund & Hans Hartman Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1 Det är aldrig efteråt dikter och bilder för samtal om livet Samtalshandledningen vill ge inspiration och
Läs merWebBoard i distansutbildningen
WebBoard i distansutbildningen - Handbok för nybörjare För att underlätta kommunikationen mellan dig, dina kurskamrater och deltagande lärare kommer vi att använda datorn som kommunikationshjälpmedel.
Läs merCirkelledaren Din egen berättelse
Till Cirkelledaren Din egen berättelse 11 11. Till cirkelledaren Här finns kommentarer till avsnitten, tips och metoder som är tänkta att underlätta ditt uppdrag som cirkelledare. Läs igenom innan cirkeln
Läs merSe Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén
Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merFlexibelt lärande om ADHD stfb Organisation
Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare
Läs merNäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Läs mer7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4. Lärstilar 6. Lärmiljö 8. Cirkelledare i abf grund
Cirkelledare i abf grund 7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4 Hur lär vi oss nya saker? 4 Kunskapssnurren 5 Lärandet steg för steg 5 Lärstilar 6 Lärstilar enligt Kolb 6 Tillgodose flera
Läs merFörslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel
Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas
Läs merEn bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel
En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker
Läs merLärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande
CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som
Läs merAtt Köpa Hund. Inledning
Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad
Läs merWebbstudieplatsen Moodle
Webbstudieplatsen Moodle Manual för studenter http://moodle.hv.hik.se Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar Peter Diedrichs, peter.diedrichs@hik.se Version 1.2, 8 juni 2007 Förslag och synpunkter
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
Läs merAtt skapa egna konferenser i FirstClass
Att skapa egna konferenser i FirstClass Grundstrukturen för s FirstClass En ny elev på har förutom FirstClass grundfunktionsikoner (Brevlåda, Kalender, Kontakter etc.) bara tre konferenser på sitt FirstClass-skrivbord.
Läs mer6 Rollen som cirkelledare
Cirkelledare i abf grund 6 Rollen som cirkelledare Sammanfattning 3 En inspiratör för gruppen 4 Förberedelser innan cirkeln 5 Jag är ledare! 5 Förebilder 6 Kommunikation 6 När kommunikationen inte fungerar
Läs merDigitala studiematerial
folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merLiten guide till folkbildning
Liten guide till folkbildning Vad är folkbildning? Varje år träffas miljontals människor i Sverige för att dela med sig av kunskaper, utbyta synpunkter och diskutera åsikter. Formen kan vara en kurs, en
Läs merPROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merAtt göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Läs merFOLKBILDNING TOMMY NILSSON
FOLKBILDNING TOMMY NILSSON Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2003 Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2003 Tommy Nilsson Flexibelt lärande på nätet handledning för cirkelledare
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs mer10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt
Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin
Läs merStudieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!
Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial
Läs merIntroduktion till Fronter för lärare
Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till
Läs merLATHUND FIRSTCLASS 8.0. RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se
LATHUND FIRSTCLASS 8.0 RXK Läromedel Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 886 08 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande av någon del av eller hela innehållet
Läs merDigitala studiematerial 2004
Digitala studiematerial 2004 Att utvecklas som tränare Metodhandledning Inledning Efter att ha sökt och fått projektanslag inom ramen för Digitala studiematerial 2004 från CFL (Nationellt Centrum för Flexibelt
Läs merIEn ofta citerad och modern myt kring distanslärande är att lärarens/ledarens
folkbildning.net 02-03-25 20.01 Sida 27 av Ingemar Svensson IEn ofta citerad och modern myt kring distanslärande är att lärarens/ledarens betydelse nu radikalt kan minskas, att hans/hennes närvaro inte
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och
Läs merAtt skapa egna konferenser i FirstClass
Att skapa egna konferenser i FirstClass Som lärare har man behörighet att skapa egna konferenser i FirstClass förutom de som skapats centralt av skolledning och datagruppen. Man kan sedan välja vilka användare
Läs mer4 Att lära i studiecirkel
Cirkelledare i abf grund 4 Att lära i studiecirkel Sammanfattning 3 En studiecirkel i arbete 4 Fritt och frivilligt 4 Deltagarstyrning 4 Folkbildningspedagogik Dialogpedagogik 6 Studiecirkelns formkrav
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merEn kort introduktion i First Class. Hur du hämtar, installerar, och använder programmet
En kort introduktion i First Class Hur du hämtar, installerar, och använder programmet Innehåll 1.Hämta programmet / klienten...3 2.Välj operativsystem...3 3.Spara och installera programmet / klienten...5
Läs merVälkommen som cirkelledare
Välkommen som cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna möjligheter och få kunskap, kraft och motivation att
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merRättvisa i konflikt. Att leva i konflikt
Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för
Läs merUtbildningsplan för Cirkelledare i SV
Utbildningsplan för Cirkelledare i SV Introduktion och utbildningar Utbildningsplanen är ett övergripande dokument som anger utbildningsmål, huvudsakliga innehåll, omfattning och vem som är utbildningsanordnare.
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd i Folkbildningen. Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås. April 2001
PROJEKTMATERIAL IT-stöd i Folkbildningen Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merFirst Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line
First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line Elisabeth Banemark, Pedagogiskt center, Kristianstad 08-07-05 Innehållsförteckning Logga in Användarnamn och Lösenord...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merABF-BLANKETTER - LATHUND
ABF-BLANKETTER - LATHUND ARBETSPLAN ÄMNE: STARTDATUM: MINST 3 3 TRÄFFAR 9 STUDIETIMMAR ARRANGÖR/ ORGANISATION: LOKAL/ DAG/ DAGAR: TID: EN STUDIETIMME ÄR 45 MINUTER Vi erbjuder utbildning till våra cirkelledare
Läs merSTOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM. Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans!
STOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans! Gör en annan värld möjlig! Den här broschyren riktar sig till arrangörer som är på väg eller vill börja samarbeta
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merAnvändarguide itslearning 3.3 för studenter
Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna
Läs merEn guide till. FirstClass. i webbläsaren
En guide till FirstClass i webbläsaren En guide till FirstClass Grundläggande funktioner Logga in i FirstClass Du når FirstClass från vilken modern webbläsare som helst, oavsett plattform (PC, Mac, smartphone
Läs merScio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz
Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen
Läs merDemokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007
Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs mer107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet
107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Leif Andmarken Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar 5 Förord 7 Inledning 9 Pedagogiska utgångspunkter 11 107 frågor & svar 11 Avvägningen
Läs merFirst Class uppgift 2
First Class uppgift 2 Hur du lägger till en signering i mail. När du loggat in på First Class ser det ut som på bilden nedan, det så kallade skrivbordet. Här ska du klicka på knappen inställningar uppe
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merCommunities Folkbildning på ungdomars vis (?)
Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor
Läs merStudieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län
Cirkeln öppnar vägar För personer med afasi Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län Innehåll Vad är afasi? sid 3 Orsak sid 3 Rehabilitering sid 3 Att mötas
Läs merNyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...
Läs merJAK Distans - Kursplan
JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merStudiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar
Studiecirklar Våren 2016 Kulturarrangemang och föreläsningar För personer med egen erfarenhet av funktionsvariationer. För personal och anhöriga som har kontakt med personer inom LSS målgrupp. Studieförbundet
Läs merVärldsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig
Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar
Läs merArbetsplan. Förslag planering:
Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga
ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och översikt för er som vill arbeta med Ledarskap i studiecirkelform.
Läs merStudiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp
Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Kursen ges helt på distans vilket betyder att vi endast kommer att mötas på internetbaserade media. Det övergripande
Läs merHandledning till FC 12 på webben
Handledning till FC 12 på webben Detta är en kortfattad handledning där vi går igenom de viktigaste funktionerna i nya FirstClass. Förändringen av FirstClass är kanske den största under de snart 25 år
Läs merMed filmen som språk Metodhandledning
Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika
Läs merKurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00
Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag
Läs merAtt starta en lärgrupp
1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar
Läs merAnvändarguide itslearning 3.3 för studenter
Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merwww.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm
www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar
Läs merALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga
ALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och översikt för er som vill arbeta med Spelförståelse 1
Läs merFrontermanual för Rektorsprogrammet
Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter
Läs merStartkunskap för cirkelledare. Leda cirkel
Startkunskap för cirkelledare Leda cirkel Du är välkommen! Rollen som cirkelledare handlar om att lotsa deltagarna i cirkelgruppen både till ny kunskap och till gemenskap. I cirkeln lär man sig lika mycket
Läs merLedare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR
Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter
Läs merDistansstudier/Skapa projekt
Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka
Läs merThomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad
Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter
Läs mer