Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm"

Transkript

1 Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress Telefon Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet med detta pilotprojekt har varit att utveckla Familjeverkstan, som sedan tidigare drivs i fysisk form, till en renodlad distanscirkel. Detta för att nå en större och bredare deltagargrupp. Målgruppen är densamma som tidigare, föräldrar med barn mellan 3-12 år. Denna målgrupp har många gånger svårt att delta i de fysiska cirklarna på grund av hemmavarande barn i kombination med vardagens sysslor. Genom att erbjuda Familjeverkstan helt på distans så får fler föräldrar chansen att delta i dessa studiecirklar. 3. Projektets målgrupper/deltagare Målgruppen är föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. Alla som vill utvecklas i sin föräldraroll och få en mer harmonisk vardag tillsammans med sin familj berörs av denna studiecirkel. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Studiecirkeln som inom detta projekt skapas går helt på distans, utan planerade fysiska träffar. Detta gör att föräldrar från hela landet på ett flexibelt sätt kan delta och dela erfarenheter som berör familjelivet. Studiecirkeln äger rum inom First Class och Folkbildningsnätet. Deltagarna tar del av gruppens inlägg, tankar och funderingar den tid på dygnet som passar just dem. Upplägget är på så sätt flexibelt och fritt. Dock ska alla deltagare läsa samma kapitel under samma vecka, detta för att bästa möjliga diskussion ska uppstå deltagare emellan. Allt studiematerial får deltagarna tillgång till genom det nätbaserade studierummet. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp I projektets inledande fas så har avdelningen låtit utbilda en egen lokaladministratör genom Folkbildningsnätet, detta för att, utan utomstående hjälp, kunna skapa och starta nya distanskurser och konferenser inom First Class. En bättre och mer direkt support har efter detta också kunnat ges till tidigare distansdeltagare. Tidigt i projektet så kontaktades berörda kommuner i avdelningens upptagningsområde för att diskutera samarbetsformer. Då Familjeverkstans material är reglerat av Folkhälsoinstitutet så krävs samarbete i finansieringen för att genomförande ska kunna ske. Endast 250 kronor per deltagare får tas ut av studieförbunden, endast 12 deltagare får delta per grupp. Inom alla de berörda sju kommunerna har möten eller samtal skett, detta ledde endast till samarbete med Sundbybergs kommun. Eftersom Sundbybergs kommun är positiva och tillmötesgående så tillåts även deltagare från andra delar av landet att delta, dock störst antal personer från nämnd kommun bör vara med vid varje cirkelstart. Kontaktnät, i marknadsföringssyfte, har byggts upp till hela landets skolor och förskolor samt kommuner. Detta för att få en bred och stor spridning på projektet och dess studiecirkel. En cirkelledare har utbildats inom teknik och pedagogik för distanskurser. Deltagande i baskurs för flexibelt lärande samt intern uppföljning och utbildning är de metoder cirkelledaren deltagit i. När den planerade studiecirkeln startar så har cirkelledaren en erfaren support med sig hela vägen genom den första cirkeln. Ett nätbaserat studierum har byggts upp inom First Class och Folkbildningsnätet. Studierummet innehåller allt det material som deltagarna behöver för genomförande, detta har omarbetats för att

2 passa just nätstudier. Studierummet innehåller också många chanser till nätverkande och sociala samtal deltagarna emellan. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Lokaladministratören har genomgått lokaladmin.kurs genom Folkbildningsnätet, kursen genomfördes till stor del nätbaserat och var anpassad så att relevant erferenhet gavs för att klara av framtida uppgifter relaterade till en lokaladministratörs arbete. Cirkelledarens utbildning har ägt rum i relevant nätmiljö som speglar den verkliga bilden när det senare kommer till genomförande av studiecirklar på distans. Genom att samtala och diskutera problem/frågor i just First Class konferenser så har cirkelledaren fått god insyn i kommande arbete. Genom att projektgruppen diskuterat aktuella frågor i konferenser inom First Class och även haft kontakt med support utanför organisationen i dessa former så har en verklighetsbaserad och pedagogisk miljö använts genom hela projektet. Studiecirkeln har ännu inte startat men vi tror att deltagarna till en början kommer att känna viss förvirring gällande det valda programmet vi använder för studierummet. Detta baserar vi på tidigare erfarenheter inom avdelningens andra distanscirklar. Vi avhjälper dock detta med god support och bra tidsplanering. Så snart deltagarna känner sig lite mer hemma i nätmiljön så tror vi att alla finner gott mod. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem. Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem.

3 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Delvis. Studierummet har tagit sin form och distansformen för Familjeverkstan känns lovande. Avdelningen har ytterligare ökat sina kunskaper inom det flexibla lärandet och detta har bidragit till att ännu djupare plantera det givna valet att skapa nya distanscirklar för framtiden. Vi har med oss tankarna på distanscirklarnas möjligheter vid varje ny planering av kommande terminer. Vi ser med nya ögon på distanskurser och dess faktiska bredd. Däremot är det flera faktorer som har gått emot oss i detta projekt. Samarbete har inte kunnat skapas med lika många kommuner vi först önskat, många kommuner väljer att utveckla ett annat föräldrastödsmaterial som nyligen lanserats och ser då Familjeverkstan som ett överflöd. Detta har lett till att uppstartandet av dessa cirklar försvårats och vi får nu arbeta i mindre skala än planerat. Det centrala avtal som under lång tid funnits mellan Folkhälsoinstitutet och studieförbunden har nu kommit till omförhandling, i slutet av detta år så löper avtalet ut och en självklar fortsättning finns inte i dagsläget. Vi håller tummarna för att avtalet förnyas, annars har vi inte rätt att använda det material som är så nödvändigt för kursens genomförande. 11. Vad har ni lärt av projektet? Avdelningen har fått tillgång till en egen lokaladministratör, detta underlättar stort när det kommer till skapandet av nya studiecirklar och konferenser. Det underlättar och skapar också en mer professionell bild i direktkontakten med våra deltagare, vi kan ge dem den direkta support som förväntas. Vi har lärt oss att hitta nya vägar, när allt inte går enligt planen så får man omarbeta och göra det bästa möjliga av situationen. I detta fall syftar vi på att vi inte kunnat arbeta i lika många kommuner som beräknat. Vi får acceptera att området blir mindre, men att studiecirkeln ändå får möjlighet att spridas till föräldrar runt om i landet. Avdelningen har också, som tidigare nämnts, planterat distanspedagogiken allt djupare. Vi ser distansmomenten som allt viktigare i vår verksamhet. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Studiecirkeln har inte startat än, men allt är förberett för en start. Så snart deltagargrupper skapas så kan start ske. När denna start sker så kommer projektet främst föräldrarna som deltar till nytta genom att skapa en mer harmonisk miljö i familjen. Projektet hjälper fler familjer i landet att hitta balans i vardagspusslet! Som vi tidigare nämner så har projektet bidragit till nytta för avdelningen genom ökade kunskaper och en mer professionell och kompetent uppsyn utåt mot våra deltagare. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Flera av de kommande deltagarna kommer säkerligen att vara nya inför vår valda plattform, detta påverkar vårt kommande arbete genom att god planering och resurser för support måste kunna erbjudas. Vi täcker detta behov genom att avdelningen nu har en egen utbildad lokaladministratör.

4 Som alltid när något moment är nytt så tar det längre tid att genomföra, uppbyggnaden av studierummet har tagit längre tid inom projektet än vad det kommer att göra i framtiden. Projektet har bidragit till att denna process kunnat genomföras. Cirkelledarens kunskaper inom distansundervisning har både tekniskt och pedagogiskt varit väldigt låga vid projektets start. Detta har inneburit att utbildning har varit nödvändig. Vi ser detta som något positivt då organisationen får ökad kompetens. Goda utbildningar har funnits att tillgå och i kombination med avdelningens interna kunskapsöverföring och support så har organisationen utökats med en till mycket god cirkelledare som kan hantera distansmomenten. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Avdelningen har deltagit i tidigare projektomgång inom Flexlärprojekten genom Folkbildningsrådet, genom detta så har ökad kompetens skapats inom organisationen gällande det flexibla lärandet. Detta har varit av betydelse för detta projekt. Vi har i och med detta kunnat starta arbetet med dessa äldre erfarenheter i bagaget och arbetet har från start varit mer effektivt. Avdelningen lät utbilda en lokaladministratör i projektets inledande fas, detta har gett ökad kunskap inom den valda tekniken där studieplattformen valts att förläggas, därmed kan vi mer effektivt skapa egna konferenser och studierum samt agera professionellt mot deltagarna. Inom organisationen, som sträcker sig över hela landet, så är det flexibla lärandet delvis utbrett. Några avdelningar arbetar mycket med detta medan andra inte alls vet vad det handlar om. Vi har inte upplevt att information som syftat till spridning har kommit vår avdelning till känna genom vår egen organisation, denna information har vi fått tillgång till genom Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet samt dessas kopplingar. Denna information har varit en viktig del inom projektet, delvis att från start få möjligheten att söka projektmedlen och utveckla vår verksamhet och delvis genom att få tillgång till de viktiga utbildningar som erbjuds för kompetenshöjning inom området. Genom att vi samlar på oss kunskap så kan vi också utvecklas och driva nya flexibla verksamheter. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Vi driver i dagsläget två flexibla distansstudiecirklar i ämnen som adoption och ADHD, dessa har en given plats i vårt utbud termin efter termin. Detta projekt har resulterat i distanskursen Familjeverkstan, denna studiecirkel vill avdelningen gärna driva på samma sätt som de ovanstående studiecirklarna. Eftersom avdelningen är liten, och engagerar relativt få medarbetare så är det också en avgränsning i hur stor del av personalen som arbetar med de flexibla frågorna. En utmaning för oss, som vi gärna vill arbeta vidare på, är att skapa höjd kompetens inom det flexibla lärandet hos fler av våra medarbetare. Vi har sett att höjd kompetens inom området leder till effektivare utvecklingsarbete i dessa frågor. I arbetet med att skapa det nätbaserade studierummet så har materialvalet inte varit fritt, vi har varit begränsade till att använda det material som skapats genom Folkhälsoinstitutet. Därmed har vi inte utvärderat materialet i sig men för att passa in i en nätbaserad och pedagogisk studiemiljö så har uppdelningar gjorts av materialet. Dessa uppdelningar behöver ha en pedagogisk tanke, därmed har detta arbete utvärderats löpande. I dessa fall har utvärderingarna skett i samtalsform inom projektgruppen. Cirkelledarens åsikter har varit av betydande del i detta arbete. Likaså har det pedagogiska upplägget kring studierummets uppbyggnad varit en viktig del som utvärderats genom samtal i projektgruppen, fördelar har vägts gentemot nackdelar. Ingen riktigt klar bild av resultatet kan ges för än de första studiecirklarna avslutas och deltagarna samt cirkelledaren fått delge sina uppfattningar. Eftersom ingen studiecirkel avslutats än så har inte den tilltänkta användargruppen, deltagarna, kunnat involveras i önskade utvärderingar. De första fem studiecirklarna som avslutas har för avsikt att leda till utvärderingar bland deltagarna, vi ser den målgruppens svar som den viktigaste utvärderingen. Vi tittar noga på deras upplevelse av pedagogiskt innehåll, användarvänlighet, förståelse och utveckling inom området.

5 I projektets inledande fas så skapades en blogg med syftet att sprida erfarenheter från projektet vidare. Efter utvärdering inom projektgruppen så beslutades nedläggning av denna blogg. Grunden var att spridningen inte var tillräckligt effektiv för att skapa det resultat som planerats. 16. Fortlevnad efter projekttiden Utbildning av lokaladministratör som kan verka lokalt på avdelningen. Utbildning av cirkelledare inom teknik och pedagogik för flexibelt lärande. Introduktion av den skapade studiecirkeln för ny medarbetare som kan arbeta vidare med detta område. Spridning av projektets studiecirkel i hela landet. 17. Organisationens ansvar Genom att medarbetare får möjlighet att avsätta tid och engagemang till det flexibla lärandet så har avdelningen möjlighet att arbeta vidare med detta. Organisationen har ingen uttalad plan för hur varje avdelning ska arbeta med det flexibla lärandet, varje avdelning avgör själva i vilken omfattning detta arbete ska utföras. På avdelningsnivå har medarbetarnas kompetens och intresse en avgörande roll för fortlevnad. Likaså deltagarintresse och lönsamhet inom valt ämne och verksamhetsform. Som studieförbund måste vi kunna erbjuda de ämnen som efterfrågas och skapar intresse hos våra målgrupper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja, absolut. Vi har redan, genom tidigare projekt, sett att modellen för studiecirklar i denna form fungerar bra. Vi kan nå en bredare deltagarskara. När lämpliga ämnen dyker upp, som kan anpassas för distansutbildning, så kan modellen och metoden defenitivt användas. 19. Flexibelt lärande I dagsläget finns inga klara planer för utveckling av fler specifika studiecirklar på distans. Däremot så består vår vardag ständigt av att bryta ny mark och komma i kontakt med målgrupper som önskar folkbildning i olika former. När nya tillfällen dyker upp så kommer vi inte att tveka att utveckla distanskurser i nya ämnen. Det vi planerar i dagsläget är att arbeta vidare med de distanscirklar vi nu skapat, vi vill skapa en ännu större spridning och därmed få möjlighet att erbjuda fler deltagare dessa viktiga och intressanta studiecirklar. 20. Erfarenhetsspridning Ett försök i att sprida erfarenheterna från projektet genom en blogg/projektdagbok gjordes i projektets inledande fas, detta fick ingen bra spridning och arbetet avslutades efter utvärdering. Projektet har haft relativt svårt att få spridning internt i den stora organisationen. På avdelningsnivå har spridningen varit god. Externt så har projektets studiecirkel spridits i hela landet, målet har varit att nå föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. För att nå denna målgrupp har projektet fokuserat på kontakten med skolor, förskolor och kommuner i hela vårt land. Störst fokus har lagts på spridning inom Sundbybergs kommun, detta för att ett samarbete med just denna kommun kunnat skapas. Ekonomisk rapport 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt 0 Summa kostnader

6 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Intäkter hamnade i slutändan på noll då vi inte fick ett tillräckligt underlag för att genomföra kurserna på distans. Problematiken låg i att Folkhälsoinstitutet hade satt en maxgräns på deltagaravgiften till 250 kronor vilket betydde att vi var tvungna att söka extern finansiering från kommuner för att hålla kursen. Sundbybergs kommun har sen tidigare stöttat våra fysiska kurser i Familjeverkstaden med kronor per genomförd kurs vilket fungerat bra, men deras ansvar är mot sina egna kommuninvånare, inte mot resten av Sveriges befolkning. Så trots att de gick med att stödja kursen fullt ut om hälften av deltagarna var från Sundbyberg blev de tyvärr inte av på grund av för få anmälda. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn karin heinig E-post Telefon

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs 1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Rafael Altez Calderon och Elisabeth Kempe e-postadress 0212@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin Slutrapport för projekt för lokal och regional utveckling av flexibelt lärande med start våren 2012 Uppgifter om projektet Organisation: Glokala Folkhögskolan Projektledare:

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

2011-05-22 Studiefrämjandet Södra Lappland

2011-05-22 Studiefrämjandet Södra Lappland Så skapades Miljön inne och ute, att få kunskap om hur det är att leva och bo i Sverige Producerat 2010-2011 av Studiefrämjandet Södra Lappland inom ramprojektet Digitala studiematerial för Folkbildningsrådet

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Folkbildningsprojektet. Skäftekärr Bildningscentrum. Slutrapport 000701-011231

Folkbildningsprojektet. Skäftekärr Bildningscentrum. Slutrapport 000701-011231 Folkbildningsprojektet Skäftekärr Bildningscentrum Slutrapport 000701-011231 DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Regionala fonden Projektledare: Sven-Göthe Lidheim Majvie Stålgren 1 Sammanfattning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006.

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Rapporten skapad den 15:e september 2005 1. Skapa och etablera nätverkets

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport delafolkbildning.wordpress.com ett projekt om folkbildning och digital delaktighet av och med länsbildningsförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronoberg,

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten INBJUDAN TILL: CIRKELLEDARUTBILDNING NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten Stockholm Fredag 6 februari kl. 10-16 alternativt

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Hälsingekusten. Vägen till kunskap. Studieprogram våren 2014 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG. 1 ABF Avdelningens namn www.abf.se

Hälsingekusten. Vägen till kunskap. Studieprogram våren 2014 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG. 1 ABF Avdelningens namn www.abf.se Vägen till kunskap Hälsingekusten Studieprogram våren 2014 1 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Information och anmälan: tfn: 0000-00 00 00. Anmälan: avd.info@abf.se 1 ABF HÄLSINGEKUSTEN ABF HÄLSINGEKUSTEN sträcker

Läs mer

Kvartalsrapport mars-maj 2013

Kvartalsrapport mars-maj 2013 Kvartalsrapport mars-maj 2013 Från projektledarens horisont Större delen av min tid har ägnats åt att få till logistiken i projektet, dokumentation, möten ute i landet, samordningoch planering inför projektår

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Sammanfattande redovisning av lokala/regionala rådslag/konferenser om Folkbildningens framsyn

Sammanfattande redovisning av lokala/regionala rådslag/konferenser om Folkbildningens framsyn Sammanfattande redovisning av lokala/regionala rådslag/konferenser om Folkbildningens framsyn 1. Fakta om seminariet/rådslaget Tema/rubrik Ungdom och folkbildning- fritidsgården som arena för ungdomars

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Charlotte Berglund 070-5148307 Professionell Utveckling i Sverige AB 4 skolledarträffar! - Leda lärande (skolledare från

Läs mer

Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap

Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap Ni har olika befattningar på företaget Byggruppen som arbetar med kundindividuella byggprojekt. Företaget är projektstyrt och varje kundobjekt drivs som

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Utvärdering av Schyssta Relationer

Utvärdering av Schyssta Relationer Utvärdering av Citat om Väldigt viktigt, glömmer det aldrig. 50 000 miljoner rosor. Roligt. Jävla kul! Tycker vi ska fortsätta med det. - är våldsförebyggande gruppverksamhet som hålls i form av studiecirklar.

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline MEDLEMSREGISTER IdrottOnline är idrottens nya verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline är svensk idrotts eget verktyg och är byggt utifrån att individ, förening och förbund ska ha ett

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer