Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm"

Transkript

1 Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress Telefon Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet med detta pilotprojekt har varit att utveckla Familjeverkstan, som sedan tidigare drivs i fysisk form, till en renodlad distanscirkel. Detta för att nå en större och bredare deltagargrupp. Målgruppen är densamma som tidigare, föräldrar med barn mellan 3-12 år. Denna målgrupp har många gånger svårt att delta i de fysiska cirklarna på grund av hemmavarande barn i kombination med vardagens sysslor. Genom att erbjuda Familjeverkstan helt på distans så får fler föräldrar chansen att delta i dessa studiecirklar. 3. Projektets målgrupper/deltagare Målgruppen är föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. Alla som vill utvecklas i sin föräldraroll och få en mer harmonisk vardag tillsammans med sin familj berörs av denna studiecirkel. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Studiecirkeln som inom detta projekt skapas går helt på distans, utan planerade fysiska träffar. Detta gör att föräldrar från hela landet på ett flexibelt sätt kan delta och dela erfarenheter som berör familjelivet. Studiecirkeln äger rum inom First Class och Folkbildningsnätet. Deltagarna tar del av gruppens inlägg, tankar och funderingar den tid på dygnet som passar just dem. Upplägget är på så sätt flexibelt och fritt. Dock ska alla deltagare läsa samma kapitel under samma vecka, detta för att bästa möjliga diskussion ska uppstå deltagare emellan. Allt studiematerial får deltagarna tillgång till genom det nätbaserade studierummet. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp I projektets inledande fas så har avdelningen låtit utbilda en egen lokaladministratör genom Folkbildningsnätet, detta för att, utan utomstående hjälp, kunna skapa och starta nya distanskurser och konferenser inom First Class. En bättre och mer direkt support har efter detta också kunnat ges till tidigare distansdeltagare. Tidigt i projektet så kontaktades berörda kommuner i avdelningens upptagningsområde för att diskutera samarbetsformer. Då Familjeverkstans material är reglerat av Folkhälsoinstitutet så krävs samarbete i finansieringen för att genomförande ska kunna ske. Endast 250 kronor per deltagare får tas ut av studieförbunden, endast 12 deltagare får delta per grupp. Inom alla de berörda sju kommunerna har möten eller samtal skett, detta ledde endast till samarbete med Sundbybergs kommun. Eftersom Sundbybergs kommun är positiva och tillmötesgående så tillåts även deltagare från andra delar av landet att delta, dock störst antal personer från nämnd kommun bör vara med vid varje cirkelstart. Kontaktnät, i marknadsföringssyfte, har byggts upp till hela landets skolor och förskolor samt kommuner. Detta för att få en bred och stor spridning på projektet och dess studiecirkel. En cirkelledare har utbildats inom teknik och pedagogik för distanskurser. Deltagande i baskurs för flexibelt lärande samt intern uppföljning och utbildning är de metoder cirkelledaren deltagit i. När den planerade studiecirkeln startar så har cirkelledaren en erfaren support med sig hela vägen genom den första cirkeln. Ett nätbaserat studierum har byggts upp inom First Class och Folkbildningsnätet. Studierummet innehåller allt det material som deltagarna behöver för genomförande, detta har omarbetats för att

2 passa just nätstudier. Studierummet innehåller också många chanser till nätverkande och sociala samtal deltagarna emellan. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Lokaladministratören har genomgått lokaladmin.kurs genom Folkbildningsnätet, kursen genomfördes till stor del nätbaserat och var anpassad så att relevant erferenhet gavs för att klara av framtida uppgifter relaterade till en lokaladministratörs arbete. Cirkelledarens utbildning har ägt rum i relevant nätmiljö som speglar den verkliga bilden när det senare kommer till genomförande av studiecirklar på distans. Genom att samtala och diskutera problem/frågor i just First Class konferenser så har cirkelledaren fått god insyn i kommande arbete. Genom att projektgruppen diskuterat aktuella frågor i konferenser inom First Class och även haft kontakt med support utanför organisationen i dessa former så har en verklighetsbaserad och pedagogisk miljö använts genom hela projektet. Studiecirkeln har ännu inte startat men vi tror att deltagarna till en början kommer att känna viss förvirring gällande det valda programmet vi använder för studierummet. Detta baserar vi på tidigare erfarenheter inom avdelningens andra distanscirklar. Vi avhjälper dock detta med god support och bra tidsplanering. Så snart deltagarna känner sig lite mer hemma i nätmiljön så tror vi att alla finner gott mod. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem. Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Främst har vi valt att arbeta i First Class och Folkbildningsnätet. Inom nämnd plattform så har det centrala studierummet byggts upp för kommande deltagare. En community inom Folkbildningsnätets sociala medier skapades i projektets inledning, syftet med denna community var att fungera som en form av blogg och därmed pojektdagbok, eller dokumentation som tillgängliggörs för alla intressenter. I övrigt så har kontaktnät byggts upp inom avdelningen som syftat till marknadsföring och spridning av projektet och dess studiecirkel. Dessa kontaktnät har planterats inom avdelningens interna dokumenteringssystem.

3 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Eftersom avdelningen byggt upp viss erfarenhet gällande användandet av First Class och Folkbildningsnätet så föll valet på denna plattform rätt naturligt när studierummet skulle byggas upp. Vi har själva, i starten, känt att plattformen kan vara lite omodern och tråkig för ögat. Men fördelarna är också många med plattformen så valet var givet. Vi känner att användarvänlighet och stabilt användande är viktigt för att våra deltagare ska trivas. Den community som skapades har inte gett den genomslagskraft som först önskades, efter utvärdering när projektet nått ca halva vägen så beslutades att inte driva communityn vidare. Vi tror fortfarande dock att projektdokumentation i form av en blogg är en mycket god idé. Men om det ska användas i framtiden så vill vi koppla den exempelvis till avdelningens hemsida så att den ligger öppen för alla intresserade, utan att speciella inbjudningar eller inloggningar behöver skapas. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Delvis. Studierummet har tagit sin form och distansformen för Familjeverkstan känns lovande. Avdelningen har ytterligare ökat sina kunskaper inom det flexibla lärandet och detta har bidragit till att ännu djupare plantera det givna valet att skapa nya distanscirklar för framtiden. Vi har med oss tankarna på distanscirklarnas möjligheter vid varje ny planering av kommande terminer. Vi ser med nya ögon på distanskurser och dess faktiska bredd. Däremot är det flera faktorer som har gått emot oss i detta projekt. Samarbete har inte kunnat skapas med lika många kommuner vi först önskat, många kommuner väljer att utveckla ett annat föräldrastödsmaterial som nyligen lanserats och ser då Familjeverkstan som ett överflöd. Detta har lett till att uppstartandet av dessa cirklar försvårats och vi får nu arbeta i mindre skala än planerat. Det centrala avtal som under lång tid funnits mellan Folkhälsoinstitutet och studieförbunden har nu kommit till omförhandling, i slutet av detta år så löper avtalet ut och en självklar fortsättning finns inte i dagsläget. Vi håller tummarna för att avtalet förnyas, annars har vi inte rätt att använda det material som är så nödvändigt för kursens genomförande. 11. Vad har ni lärt av projektet? Avdelningen har fått tillgång till en egen lokaladministratör, detta underlättar stort när det kommer till skapandet av nya studiecirklar och konferenser. Det underlättar och skapar också en mer professionell bild i direktkontakten med våra deltagare, vi kan ge dem den direkta support som förväntas. Vi har lärt oss att hitta nya vägar, när allt inte går enligt planen så får man omarbeta och göra det bästa möjliga av situationen. I detta fall syftar vi på att vi inte kunnat arbeta i lika många kommuner som beräknat. Vi får acceptera att området blir mindre, men att studiecirkeln ändå får möjlighet att spridas till föräldrar runt om i landet. Avdelningen har också, som tidigare nämnts, planterat distanspedagogiken allt djupare. Vi ser distansmomenten som allt viktigare i vår verksamhet. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Studiecirkeln har inte startat än, men allt är förberett för en start. Så snart deltagargrupper skapas så kan start ske. När denna start sker så kommer projektet främst föräldrarna som deltar till nytta genom att skapa en mer harmonisk miljö i familjen. Projektet hjälper fler familjer i landet att hitta balans i vardagspusslet! Som vi tidigare nämner så har projektet bidragit till nytta för avdelningen genom ökade kunskaper och en mer professionell och kompetent uppsyn utåt mot våra deltagare. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Flera av de kommande deltagarna kommer säkerligen att vara nya inför vår valda plattform, detta påverkar vårt kommande arbete genom att god planering och resurser för support måste kunna erbjudas. Vi täcker detta behov genom att avdelningen nu har en egen utbildad lokaladministratör.

4 Som alltid när något moment är nytt så tar det längre tid att genomföra, uppbyggnaden av studierummet har tagit längre tid inom projektet än vad det kommer att göra i framtiden. Projektet har bidragit till att denna process kunnat genomföras. Cirkelledarens kunskaper inom distansundervisning har både tekniskt och pedagogiskt varit väldigt låga vid projektets start. Detta har inneburit att utbildning har varit nödvändig. Vi ser detta som något positivt då organisationen får ökad kompetens. Goda utbildningar har funnits att tillgå och i kombination med avdelningens interna kunskapsöverföring och support så har organisationen utökats med en till mycket god cirkelledare som kan hantera distansmomenten. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Avdelningen har deltagit i tidigare projektomgång inom Flexlärprojekten genom Folkbildningsrådet, genom detta så har ökad kompetens skapats inom organisationen gällande det flexibla lärandet. Detta har varit av betydelse för detta projekt. Vi har i och med detta kunnat starta arbetet med dessa äldre erfarenheter i bagaget och arbetet har från start varit mer effektivt. Avdelningen lät utbilda en lokaladministratör i projektets inledande fas, detta har gett ökad kunskap inom den valda tekniken där studieplattformen valts att förläggas, därmed kan vi mer effektivt skapa egna konferenser och studierum samt agera professionellt mot deltagarna. Inom organisationen, som sträcker sig över hela landet, så är det flexibla lärandet delvis utbrett. Några avdelningar arbetar mycket med detta medan andra inte alls vet vad det handlar om. Vi har inte upplevt att information som syftat till spridning har kommit vår avdelning till känna genom vår egen organisation, denna information har vi fått tillgång till genom Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet samt dessas kopplingar. Denna information har varit en viktig del inom projektet, delvis att från start få möjligheten att söka projektmedlen och utveckla vår verksamhet och delvis genom att få tillgång till de viktiga utbildningar som erbjuds för kompetenshöjning inom området. Genom att vi samlar på oss kunskap så kan vi också utvecklas och driva nya flexibla verksamheter. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Vi driver i dagsläget två flexibla distansstudiecirklar i ämnen som adoption och ADHD, dessa har en given plats i vårt utbud termin efter termin. Detta projekt har resulterat i distanskursen Familjeverkstan, denna studiecirkel vill avdelningen gärna driva på samma sätt som de ovanstående studiecirklarna. Eftersom avdelningen är liten, och engagerar relativt få medarbetare så är det också en avgränsning i hur stor del av personalen som arbetar med de flexibla frågorna. En utmaning för oss, som vi gärna vill arbeta vidare på, är att skapa höjd kompetens inom det flexibla lärandet hos fler av våra medarbetare. Vi har sett att höjd kompetens inom området leder till effektivare utvecklingsarbete i dessa frågor. I arbetet med att skapa det nätbaserade studierummet så har materialvalet inte varit fritt, vi har varit begränsade till att använda det material som skapats genom Folkhälsoinstitutet. Därmed har vi inte utvärderat materialet i sig men för att passa in i en nätbaserad och pedagogisk studiemiljö så har uppdelningar gjorts av materialet. Dessa uppdelningar behöver ha en pedagogisk tanke, därmed har detta arbete utvärderats löpande. I dessa fall har utvärderingarna skett i samtalsform inom projektgruppen. Cirkelledarens åsikter har varit av betydande del i detta arbete. Likaså har det pedagogiska upplägget kring studierummets uppbyggnad varit en viktig del som utvärderats genom samtal i projektgruppen, fördelar har vägts gentemot nackdelar. Ingen riktigt klar bild av resultatet kan ges för än de första studiecirklarna avslutas och deltagarna samt cirkelledaren fått delge sina uppfattningar. Eftersom ingen studiecirkel avslutats än så har inte den tilltänkta användargruppen, deltagarna, kunnat involveras i önskade utvärderingar. De första fem studiecirklarna som avslutas har för avsikt att leda till utvärderingar bland deltagarna, vi ser den målgruppens svar som den viktigaste utvärderingen. Vi tittar noga på deras upplevelse av pedagogiskt innehåll, användarvänlighet, förståelse och utveckling inom området.

5 I projektets inledande fas så skapades en blogg med syftet att sprida erfarenheter från projektet vidare. Efter utvärdering inom projektgruppen så beslutades nedläggning av denna blogg. Grunden var att spridningen inte var tillräckligt effektiv för att skapa det resultat som planerats. 16. Fortlevnad efter projekttiden Utbildning av lokaladministratör som kan verka lokalt på avdelningen. Utbildning av cirkelledare inom teknik och pedagogik för flexibelt lärande. Introduktion av den skapade studiecirkeln för ny medarbetare som kan arbeta vidare med detta område. Spridning av projektets studiecirkel i hela landet. 17. Organisationens ansvar Genom att medarbetare får möjlighet att avsätta tid och engagemang till det flexibla lärandet så har avdelningen möjlighet att arbeta vidare med detta. Organisationen har ingen uttalad plan för hur varje avdelning ska arbeta med det flexibla lärandet, varje avdelning avgör själva i vilken omfattning detta arbete ska utföras. På avdelningsnivå har medarbetarnas kompetens och intresse en avgörande roll för fortlevnad. Likaså deltagarintresse och lönsamhet inom valt ämne och verksamhetsform. Som studieförbund måste vi kunna erbjuda de ämnen som efterfrågas och skapar intresse hos våra målgrupper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja, absolut. Vi har redan, genom tidigare projekt, sett att modellen för studiecirklar i denna form fungerar bra. Vi kan nå en bredare deltagarskara. När lämpliga ämnen dyker upp, som kan anpassas för distansutbildning, så kan modellen och metoden defenitivt användas. 19. Flexibelt lärande I dagsläget finns inga klara planer för utveckling av fler specifika studiecirklar på distans. Däremot så består vår vardag ständigt av att bryta ny mark och komma i kontakt med målgrupper som önskar folkbildning i olika former. När nya tillfällen dyker upp så kommer vi inte att tveka att utveckla distanskurser i nya ämnen. Det vi planerar i dagsläget är att arbeta vidare med de distanscirklar vi nu skapat, vi vill skapa en ännu större spridning och därmed få möjlighet att erbjuda fler deltagare dessa viktiga och intressanta studiecirklar. 20. Erfarenhetsspridning Ett försök i att sprida erfarenheterna från projektet genom en blogg/projektdagbok gjordes i projektets inledande fas, detta fick ingen bra spridning och arbetet avslutades efter utvärdering. Projektet har haft relativt svårt att få spridning internt i den stora organisationen. På avdelningsnivå har spridningen varit god. Externt så har projektets studiecirkel spridits i hela landet, målet har varit att nå föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. För att nå denna målgrupp har projektet fokuserat på kontakten med skolor, förskolor och kommuner i hela vårt land. Störst fokus har lagts på spridning inom Sundbybergs kommun, detta för att ett samarbete med just denna kommun kunnat skapas. Ekonomisk rapport 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt 0 Summa kostnader

6 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Intäkter hamnade i slutändan på noll då vi inte fick ett tillräckligt underlag för att genomföra kurserna på distans. Problematiken låg i att Folkhälsoinstitutet hade satt en maxgräns på deltagaravgiften till 250 kronor vilket betydde att vi var tvungna att söka extern finansiering från kommuner för att hålla kursen. Sundbybergs kommun har sen tidigare stöttat våra fysiska kurser i Familjeverkstaden med kronor per genomförd kurs vilket fungerat bra, men deras ansvar är mot sina egna kommuninvånare, inte mot resten av Sveriges befolkning. Så trots att de gick med att stödja kursen fullt ut om hälften av deltagarna var från Sundbyberg blev de tyvärr inte av på grund av för få anmälda. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn karin heinig E-post Telefon

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel 0920-266646, 070-2891718 vxl 0920-266600 Syfte

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs 1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Rafael Altez Calderon och Elisabeth Kempe e-postadress 0212@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

1. Internetkunskap på distans

1. Internetkunskap på distans 1. Internetkunskap på distans Folkuniversitetet Västmanland Projektledare Leif Svensson e-postadress info.vasteras@folkuniversitetet.se Tel 021-15 36 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Internetkunskap

Läs mer

Gilla svenska på nätet

Gilla svenska på nätet Gilla svenska på nätet Projektägare: Folkuniversitetet 2014-01-15 Projektledare : Anna-Karin Sjöström annakarin.sjostrom@folkuniversitetet.se 035-260 69 32 2. Projektets syfte Erfarenheter från kommuner

Läs mer

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Värmland Projektledare Anders Heimer e-postadress anders.heimer@sv.se Tel 054-221540

Läs mer

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! 1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF MittSkåne Projektledare Alejandra Pizarro Correa e-postadress alejandra.pizarro.correa@abf.se Tel 762121634 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Kommunicera mera på äldre dar! Slutrapport

Kommunicera mera på äldre dar! Slutrapport Slutrapport Projektbeskrivning Projektet Kommunicera mera på äldre dar! har haft som syfte att öppna upp för digital kommunikation mellan personer boendes på omsorgsboenden och dess anhöriga. Projektets

Läs mer

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin Slutrapport för projekt för lokal och regional utveckling av flexibelt lärande med start våren 2012 Uppgifter om projektet Organisation: Glokala Folkhögskolan Projektledare:

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Innanför utanförskapet i den digitala världen

Innanför utanförskapet i den digitala världen Innanför utanförskapet i den digitala världen Organisation Studiefrämjandet i Umeåregionen Projektledare Roya Razani e-postadress roya.razani@studieframjandet.se Tel 090-135700 eller 070-5365836 Syfte

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1 Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Friskvårdsverkstan - Slutrapport

Friskvårdsverkstan - Slutrapport Friskvårdsverkstan - Slutrapport Skarpnäcks folkhögskola Sofie Sandholm sofie.sandholm@folkbildning.net 0700 92 18 40 2. Projektets syfte Att få möjlighet att dela med oss av något vi har mycket kunskaper

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Svenska Handbollförbundet och Handslaget Handslagsdagboken att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Välkommen till Handslagsdagboken och den studiecirkel som ska följa och följa

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

FÖRENINGSHJÄLPEN. Vill din förening växa och få nya ideer?

FÖRENINGSHJÄLPEN. Vill din förening växa och få nya ideer? FÖRENINGSHJÄLPEN Vill din förening växa och få nya ideer? Studieförbundet Vuxenskolan brinner för föreningslivet och gör allt för att stötta och utveckla samhällsengagemang och demokrati. Genom utbildningar,

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap

Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap Tornbygget ett kursmoment i kursen Entreprenörskap Ni har olika befattningar på företaget Byggruppen som arbetar med kundindividuella byggprojekt. Företaget är projektstyrt och varje kundobjekt drivs som

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Fölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Småbarn och syskon avdelning Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Ge ny energi till din organisation

Ge ny energi till din organisation Ge ny energi till din organisation Kurser för cirkelledare, ideella föreningar och fria grupper inom abf stockholm vår och höst 2013 1 Gör en annan värld möjlig! Vad behöver du och din organisation för

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Funktionshindersorganisationerna. Utbildningar & träffar 2014

Funktionshindersorganisationerna. Utbildningar & träffar 2014 Funktionshindersorganisationerna Utbildningar & träffar 2014 ABF Västernorrland erbjuder Funktionshinderrörelsen utbildningar och dessa kan genomföras som dagskurs, internat, externat eller som studiecirkel.

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Slutrapport av projektet

Slutrapport av projektet Slutrapport av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 24 februari 2015 Brottsofferjouren Sverige Karin Andersson Innehåll Projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning... 3 Inledning... 3 Resultat...

Läs mer

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Anbudsförfrågan för konsultuppdrag: Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Kristna Fredsrörelsen (KrF) utlyser konsulttjänst för utvärdering av måluppfyllelse

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Med filmen som språk Metodhandledning

Med filmen som språk Metodhandledning Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika

Läs mer

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt inför utvidgningen Samverkansgruppen 14 oktober 2015 Cecilia Netje, projektledare Bakgrund 2010 Fältskoleprojektet, rektorssatsning 2012 Övningsskoleprojektet,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer