Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)
|
|
- Emilia Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor på de nya digitala mötesplatserna, för samtal och för att söka kunskap. Att mötas fritt och frivilligt, med ambitionen att diskutera och utvecklas det sker på en del av dessa mötesplatser. För mig lät det som en spännande ny värld för folkbildningen. En värld där kanske det nya, demokratiska samtalet äger rum, där vi för första gången i historien har möjlighet att kommunicera med en fantastisk mångfald av individer en värld där folkbildningen idag inte finns representerad. Dessa tankar var några av de incitament som sedermera kom att utmynna i en projektansökan till CFL under våren 2005, från vår ABF-avdelningen Södra Västerbotten. Christian Wåhlin, cirkelledare vid ABF Södra Västerbotten, leder projektet som pågår fram till Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Christian Wåhlin Under ett antal år har jag märkt att våra deltagare blir allt äldre, och att med undantag av framförallt musikintresserade ungdomar, är kunskapen om vad folkbildningen står för och vilka dess aktörer är, mycket låg eller obefintlig. I upptakten till projektet mötte jag en hel del ungdomar, både på nätet och i fysiska möten. En vanlig kommentar var ABF Är det där man kan hyra billiga replokaler? De flesta var dock osäkra eller visste inte alls vad ett studieförbund var. Ser vi tillbaka på äldre generationer, och vi behöver inte gå längre än till t.ex. sjuttiotalisterna, så finns där en tradition av att söka sig till studieförbund eller folkhögskolor för olika ändamål. Vill man lära sig lite spanska, utan tester och betyg, så vänder man sig till ett studieförbund. Den generation som vi låtit kalla för lunargenerationen, står idag generellt utanför detta. Betyder det då att lunargenerationen inte skulle vara intresserad av att utveckla sina kunskaper, eller diskutera olika frågor? Ingalunda. Detta sker hela tiden, men det sker på de nya digitala mötesplatserna. Betyder detta att folkbildningen inte längre behövs? Jag är övertygad om att folkbildningen kan spela en stor roll på dessa nya mötesplatser. Samtal förs och kunskap söks visserligen, men Internet är fullt av faktafel och mytbildning. Det måste finnas behov av kunniga pedagoger, cirkelledare på nätet, som kan stimulera och vägleda. En annan stor fråga för mig, är hur vi kan synliggöra dessa samtal som förs på nätet. En stor del av de diskussionerna, rör politik och demokratifrågor. Folkbildningens tradition att stödja och stimulera det demokratiska samtalet måste även gälla nätet. Förutom att själva delta i samtalen i diskussionsgrupperna, så finns här utmärkta möjligheter för att utföra opinionsundersökningar (beroende på typ av Community). Den digitala mötesplatsen I projektets kunskapsspridande insatser, var det viktigt att definiera vad som utgör en
2 digital mötesplats en Community. För mig är en Community en mötesplats på nätet, där det finns verktyg för användaren att skapa och förstärka en identitet. Denna identitet kan vara en avbild av användarens verkliga jag, men den kan också vara en påhittad identitet där användaren bara delar med sig av väl valda delar av den egna personen. Dessa verktyg kan vara i form av gästbok, egen sida med presentation, olika typer av kommunikationsfunktioner för att kommunicera med andra användare och så vidare. Förutom detta, har en Community olika typer av mötesplatser för olika ändamål. Chatten är en sådan mötesplats, där kommunikationen sker i realtid. Diskussionsgrupperna låter användaren delta i diskussioner som inte sker i realtid. Diskussionsgrupper brukar vanligtvis vara indelade i olika huvudkategorier, som t.ex. politik, teknik, musik för att nämna några exempel. I dessa grupper sker sedan samtal på många olika nivåer. En del diskussionsgrupper används, och fungerar nära det som vi inom folkbildningen kallar för studiecirkel. En grupp individer samlas fritt och frivilligt kring ett intresse och diskuterar och söker kunskap tillsammans. Skillnaden mot vanliga studiecirklar är att det inte finns en riktig början och ett slut. Här tillkommer nya deltagare, och andra försvinner. Gamla trådar avslutas eller pånyttföds och nya trådar startas. Det finns sällan eller aldrig heller något som motsvarar en studieplan. Avsaknaden av motsvarigheten till en cirkelledare, tar sig ofta uttryck i att användare som är duktiga på att uttrycka sig och som deltar flitigt på communityn ofta får någon form av sanningsmonopol. Något som ibland leder till mytbildning och falska sanningar. Projektet Avsaknaden av motsvarigheten till en cirkelledare, tar sig ofta uttryck i att användare som är duktiga på att uttrycka sig och som deltar flitigt på communityn ofta får någon form av sanningsmonopol. Något som ibland leder till mytbildning och falska sanningar. Projektet som formellt startade under hösten 2005, och som kommer att fortsätta under 2006 och 2007 har haft en rad olika spår. Bygga nätverk med andra intresserade, både inom och utanför folkbildningen. Ambitionen var först att nätverket skulle bestå av organisationer, men det effektivaste har visat sig vara ett nätverk byggt på eldsjälar av olika slag. Hämta in kunskap. Under första halvan av projektet studerades olika communities, men främst den lokala communityn Apberget, då det kändes som en i sammanhanget bra avgränsning. Vi studerar diskussionsgrupper, samtalar med ungdomar och har även en del fysiska träffar med dem där vi presenterar våra idéer. Skapa egna diskussionsgrupper för projektet inom det bildade nätverket, där merparten av kommunikation och planering sker via communityn. Hitta former för pilotverksamhet, där ambitionen är att helt via nätverket kunna skapa studiecirkelverksamhet där användare på communityn själva står för idé och koncept. Studera om communityns plattform kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för distanslärande, eller ifall det behöver kompletteras.
3 Studera den digitala mötesplatsen ur ett demokratiperspektiv. Communityn Apberget har en del utmärkta verktyg för att ställa frågor till användarna, där man kan välja ålder, kön, ort med mera som urvalskriterier. Vidare finns möjligheter att annonsera arrangemang, där varje arrangemang får en gästbok kopplad till sig. Det diskuteras med eventuella besökare både före och efter arrangemanget. Ett mycket bra verktyg för återkoppling. Utveckla nätverket och arbeta med kunskapsspridning. Att låta andra ta del av våra erfarenheter och själva delta i vårt nätverk. Verksamhet Under våren och sommaren 2006 har vi bedrivit våra första cirklar och även annan typ av verksamhet, direkt ursprunget ur nätverket och communityn. En av nätverksdeltagarna var även handledare för en grupp på nära 100 tjejer i främst högstadie- och gymnasieålder. Deras gemensamma intresse var att åka skateboard, och de träffades regelbundet för att både åka och att lära sig mer. Förutom dessa träffar, som givetvis hölls i det fysiska rummet, hade de en egen diskussionsgrupp på Apberget med namnet You skate girl. Handledaren hade tillfrågat deltagarna om det var något annat än bara skateboardåkande som de ville syssla med, och ett av svaren var att många var intresserade av att lära sig filma och redigera. Dels i form av dokumentärt material över deras verksamhet, dels roliga filmer med tricks och instruktioner. Via vårt projektnätverk hamnade frågan hos mig, om huruvida detta var en verksamhet som ABF kunde stödja, och det blev ett utmärkt tillfälle att testa idén om nyutveckling av vår verksamhet och lärande på nätet via Communitys. Första fasen handlade om att komma med idéer och skriva ett enklare manus, detta gjordes både under fysiska träffar samt på nätet. Nätdialogen var lika självklar som spontan, men samtidigt knappast något som passar ett studieförbunds inrutade statuter med studietimmar och närvarolistor. För många är deltagande via nätet lika med ett deltagande på individuella villkor. Detta är en utmaning när det gäller vår tillgänglighet, och risken finns att man istället för en studiecirkel plötsligt hanterar enskild distansundervisning med x antal individer. Att jobba med unga handlar mycket om här och nu. Jag försökte i början att dela upp cirkeln i ett visst antal träffar per vecka, fysiskt och på nätet, men det visade sig vara i princip omöjligt. För många är deltagande via nätet lika med ett deltagande på individuella villkor. Har en deltagare tid just idag, så vill han/hon inte vänta till nästa vecka på torsdag kväll klockan Detta är en utmaning när det gäller vår tillgänglighet, och risken finns att man istället för en studiecirkel plötsligt hanterar enskild distansundervisning med x antal individer. Distanslärande ställer stora krav på pedagogen. Cirkelverksamheten har då denna artikel skrivs sommaruppehåll, men kan hittills beskrivas som en lyckad verksamhet. En verksamhet som visar att det är möjligt att hitta ny verksamhet och nya deltagare på nätet, men även att vårt sätt att arbeta och hur vi organiserar oss inte är anpassat till de krav som dessa deltagare ställer på oss. Tillgängl
4 ighetsproblematiken är kanske det svåraste problemet, men även hur vi definierar en studiecirkel i tid och rum. Ytterligare verksamhet har bedrivits under sommaren 2006, i form av workshops och korta studiecirklar, inom filmredigering och ljudinspelning med ett femtiotal tjejer i åldrarna år. En verksamhet som blev mycket uppskattad, och ett utmärkt sätt att visa upp oss själva. Återkoppling får vi självfallet via diskussionsgrupperna. Nästa utmaning när det gäller cirkelverksamhet, blir att hitta omständigheter där vi kan testa lärande på heldistans, och då gärna i kombination med folkbildningens egenproducerade och utmärkta digitala studiematerial. Pedagogiska reflektioner Studiecirkelns beprövade pedagogik har övergripande fungerat väl i vår testverksamhet. Problemen infinner sig mer i de regelverk och arbetsmetoder som omgärdar folkbildningens aktörer. Även om mycket av finessen med nätbaserat lärande är att man inte är bunden av tid och rum, krävs det ändå att cirkelledaren styr studiecirkeln. Annars finns risk att deltagares olika studietempo leder till att den tänkta studieplanen sätts ur spel och gemensamma diskussioner, utvärderingar mm blir omöjliga att genomföra. Möjlighet till fysiska träffar, är ett mycket tacksamt inslag för att stärka gruppkänslan. Men om det inte går, finns det ändå en rad tekniska lösningar för att cirkeln ska kunna träffas synkront. T.ex. finns det idag en rad kommunikationslösningar för både text, ljud och rörlig bild med stöd för gruppsamtal. Folkbildningsnätet har t.ex. en egen videokonferens, som är gratis att använda för folkbildare och som kräver minimala inslag av tekniksupport. Den är därtill plattformsoberoende. I testverksamheten använde vi oss av communityn som vår huvudsakliga mötesplats, där merparten av planeringsarbete skedde. Där föll det sig också naturligt att diskutera och utvärdera olika moment i studiecirkeln. Eftersom diskussionsgruppen var öppen för samtliga medlemmar i gruppen You skate girl, så uppstod problematiken med att antalet cirkeldeltagare hela tiden ökade! Ett angenämt problem, förvisso, men även det en utmaning för cirkelledaren. För ungdomarna kändes det naturligt att kunna ansluta sig till vår verksamhet när som helst i processen, eftersom det är precis så diskussionsgrupperna fungerar. För att bibehålla kvalitén i lärandet, och minimera spridningen inom deltagargruppen, blev lösningen att helt enkelt skapa flera cirklar. För att ändå svara upp mot deltagarnas krav om en övergripande gemenskap, fick de separata cirklarna arbeta med avsnitt till vad som ska bli en gemensam film för alla deltagare och cirklar. En kompromiss som föll ut väl, men samtidigt ställde stora krav på cirkelledarens förmåga att hålla isär men ändå hålla ihop. Nya deltagare och nya cirklar, betyder nya idéer och intryck, vilket utvecklar cirkelverksamheten. Samtidigt framgår tydligt att många deltagare inte ser lärandet som något som startar ett visst datum, och sedan slutar ett annat. Det är något ständigt pågående, där visserligen deltagare kommer och går, men diskussionen och lärandet fortskrider. Det bildas någon form av lärgemenskap.¹ Demokrati Folkbildningen har historiskt sett både stött och stimulerat det demokratiska samtalet. Demokratiarbetet kräver att man finns där människor möts, och där samtal äger rum. Dessa samtal förekommer i allt större utsträckning på nätet, i diskussionsgrupper, chattar och bloggar. För mig känns arbetet med att hitta vår plats på de digitala
5 mötesplatserna som den kanske största och viktigaste utmaningen för folkbildningen. Inom ramen för projektet kommer nätverket, som numera använder sig av namnet Navet på Apberget, att medverka i demokratiarbetet genom att ställa frågor till communityn och presentera resultaten för t.ex. kommunpolitiker. Detta gör vi för att synliggöra den dialog och de åsikter som finns på Apberget i detta fall. Det kommer då att handla om frågor som direkt engagerar och berör ungdomar inom, i detta fall, Umeå med kranskommuner. Frågor där politiker i media ömsom påstår att de vet vad som är bra beslut för ungdomar, ömsom beklagar sig över hur svårt det är att ta reda på vad de tycker. Vi kommer i detta fall att fungera som en länk från communityn till makthavare, med ambitionen att de själva ska få insikt i vilka samtal som förs och vilken oerhörd potential nätet har för demokratiarbetet. Vart och hur? För mig känns arbetet med att hitta vår plats på de digitala mötesplatserna som den kanske största och viktigaste utmaningen för folkbildningen. Under projektets gång har många diskussioner förts om hur vi inom folkbildningen skall förhålla oss till de olika Communitys som finns att tillgå. Det handlar i de flesta fall om kommersiella aktörer, där eventuellt socialt engagemang eller intresse kan vara mycket flyktigt beroende på vad som kan betecknas som lönsamt. Vårt val av Apberget, berodde främst på att den Communityn har en rätt klar avgränsning geografiskt, och har en relativt låg grad av anonymitet deltagare emellan. Det har gjort det avsevärt enklare att nå ut och synas, i jämförelse med stora Communities som t.ex. Lunarstorm, där graden av anonymitet är stor. Både Apberget och Lunarstorm är Communities som tjänar alla möjliga individer och intressen, och ofta fungerar som en ingång till en värld full av digitala mötesplatser. Många av de ungdomar som vi har haft att göra med i projektet är medlemmar i ett flertal Communities. T.ex. Apberget för där kan de träffa alla kompisar, men sedan kanske de är med i ett eller flera intressebaserade Communities, eller Communities som riktar sig till vissa åldrar eller livsstilar. Det har också hela tiden funnits farhåga hos vissa, om vad det innebär att vuxenvärlden kliver in på ungdomars digitala mötesplatser. Självfallet måste vi ha respekt för att deras mötesplatser avspeglar deras behov och inte våra. Det vi har sett hittills i projektet är dock att ungdomar är överlag positiva till att vuxna finns på dessa mötesplatser. Som en del ungdomar uttryckte det, var det enklare att ha dialog med föräldrar och lärare om t.ex. mobbing på nätet och liknande, om de vuxna själva hade kunskap om dessa mötesplatser och själva fanns där för diskussion eller stöd. Hur folkbildningen ska profilera sig, och på vilken nivå, får framtiden utvisa. Vi har valt att etablera oss som individer i Communityn, och att delta som vilken användare som helst i diskussioner. Men vi har också låtit användarna veta att vi har möjlighet att i vissa fall stödja och stimulera deras diskussioner och önskemål om olika verksamheter. Bland annat har vi sett att det finns ett stort intresse kring olika typer av hantverk, där vi ska försöka hitta en strategi för hur vi kan stödja och bygga upp verksamhet kring just detta.
6 Problematik och brister i communities Projektets pedagogiska testverksamhet visar också på att det finns klara brister i hur dessa plattformar är uppbyggda om de ska användas för distanslärande. Något som i och för sig inte är så konstigt, då de inte är konstruerade utifrån den typen av incitament. En av bristerna är t.ex. hur diskussionsgrupper och forum är konstruerade. En del plattformar har krångliga system för behörighetskontroll, skapande av underkonferenser och är i jämförelse med t.ex. First Class inte flexibla nog för att ge pedagogen och cirkelledaren den frihet som man önskar. Sedan finns hela problematiken med upphovsrätt, äganderätt av materialet som studiecirkeln bidrar med. En rejäl uppgradering av plattformen kan också göra att funktioner plötsligt ändras, funktioner kan börja kosta pengar och material kan försvinna på grund av nya policies om hur lång historik olika funktioner skall ha. Communityn kan bli uppköpt av en ny aktör, med helt nya koncept och det som tidigare var fritt kan komma att bli avgiftsbelagt. Det är alltså en flyktig värld, där man i dagsläget nog ska vara försiktig med att förlita sig på de olika plattformarnas bestående. Detta skall dock inte hindra oss från att våga experimentera med pedagogisk verksamhet på nätet och att möta nya deltagare. ¹ Lärgemenskaper på nätet en introduktion av Ove Jobring Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet av Ove Jobring & Urban Carlén Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet av Ove Jobring, Urban Carlén & Josefin Bergenholtz
Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006.
Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Rapporten skapad den 15:e september 2005 1. Skapa och etablera nätverkets
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merStudiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.
Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merProjektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden
Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merABF Skellefteå Anders Svedjevik
Validering via webb ABF Skellefteå 2012-12-10 Anders Svedjevik anders.svedjevik@folkbildning.net 070-6678576 2. Projektets syfte Göra det möjligt för personer med lång erfarenhet av arbete i ideella organisationer
Läs merFamiljeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm
Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs mer[Titel på arbetsplan]
[Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,
Läs merLiten guide till folkbildning
Liten guide till folkbildning Vad är folkbildning? Varje år träffas miljontals människor i Sverige för att dela med sig av kunskaper, utbyta synpunkter och diskutera åsikter. Formen kan vara en kurs, en
Läs merGävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merLärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning
Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merPlats för nytänkande i din förening!
Plats för nytänkande i din förening! Studieförbundet Vuxenskolan - en lokal kraft att räkna med! Vårgårda Herrljunga Borås Ulricehamn Härryda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga För oss är det viktigt med
Läs merVälkommen som cirkelledare
Välkommen som cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna möjligheter och få kunskap, kraft och motivation att
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar
INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merwww.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm
www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merNäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Läs merFörslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel
Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas
Läs merRiktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs merPROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det
folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2019
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen
Läs merVem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik
studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett
Läs merStudier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND
Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merFokusgrupper diskuterar framtidsfrågor. Unga vuxnas tankar hjälper oss planera framtidens verksamhet
Fokusgrupper diskuterar framtidsfrågor Unga vuxnas tankar hjälper oss planera framtidens verksamhet Bakgrund Hösten 2011 sökte vi projektbidrag för att genomföra fokusgrupper med unga vuxna. Genom djupintervjuer
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merIngesunds folkhögskola Hans Hellström
Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen
Läs merFör arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja
Handledning För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar Diskutera, prioritera och skriv här det ni vill och ska förverkliga. Gå därför igenom de idéer och tankar ni tagit upp under arbetet
Läs merSV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)
SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merSTOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM. Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans!
STOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans! Gör en annan värld möjlig! Den här broschyren riktar sig till arrangörer som är på väg eller vill börja samarbeta
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Lärgemenskaper
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merPROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen
Läs merStudiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar
Studiecirklar Våren 2016 Kulturarrangemang och föreläsningar För personer med egen erfarenhet av funktionsvariationer. För personal och anhöriga som har kontakt med personer inom LSS målgrupp. Studieförbundet
Läs merEn bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel
En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker
Läs merDemokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober
Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta
Läs merCOSPLAY EN FOTOUTSÄLLNING
COSPLAY EN FOTOUTSÄLLNING Producerad av Våra Gårdar i samarbete med Sverok Fotografier av Ice of Tin VAD ÄR COSPLAY Cosplay är en förkortning för Costume Play. Cosplayare klär ut sig till och uppträder
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merRiktlinjer för sociala medier
Riktlinjer för sociala medier 2016-2017 Formuleringarna är beslutade av SVs ledningsgrupp 20160311 Sociala medier är snabba och förändras, fler kanaler kan tillkomma eller försvinna. Syfte & bakgrund Med
Läs merStudieprogram. Våren 2016. Anmäl dig enkelt till våra cirklar! SNABBT VIA INTERNET: www.burlov.abf.se KLASSISKT VIA TELEFON: 040-35 24 00
Studieprogram Våren 2016 Anmäl dig enkelt till våra cirklar! SNABBT VIA INTERNET: www.burlov.abf.se KLASSISKT VIA TELEFON: 040-35 24 00 ABF Burlöv Dalbyvägen 25, Arlöv Öppet hus Lördagen den 16/1 14.00-16.00
Läs merPopulärt på internet. 56 Kampanjguide
Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj
Läs merStudiecirklar och kulturprogram
Studiecirklar och kulturprogram Välkommen till Sensus! Du kanske tillhör någon av de organisationer eller föreningar som Sensus samverkar med eller deltar i Sensus eget utbud. Du kanske samordnar en kör,
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge
ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merProjektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande
Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver
Läs merFastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet
Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStudiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig
Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man
Läs merNy kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande
Ny kunskap och kontakt 1 Att leda studiecirklar med asylsökande TRÄFF 1 Folkbildning Föreningsmänniska, medmänniska och studiecirkelledare 1 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Många olika
Läs merFredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom
Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka
Läs merFolkbildarforum 22 november 2016
Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs mer1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet
Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:
Läs merUtveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08
1 av 5 2008-06-17 14:17 Startsida Gästbok Media Blogg Resan Språkprogram Videokonferenser Youtube Kursutvärdering Projekt SLUTRAPPORT 2008-05-29 Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08
Läs merDigital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29
Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merSISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR
SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna
Läs merFörord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5
Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan
Läs merSammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs merFrågor? Kontakta Yvonne Norrgård, eller
1 2015-12-08 Till ordförande i lokalföreningar och distrikt I juni presenterade Civilförsvarsförbundet och Blå stjärnan debattboken Beredskap i kris. Om livsmedelsstrategi och försörjning. Nu har Civilförsvarsförbundet
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merUtbildningsplan för Cirkelledare i SV
Utbildningsplan för Cirkelledare i SV Introduktion och utbildningar Utbildningsplanen är ett övergripande dokument som anger utbildningsmål, huvudsakliga innehåll, omfattning och vem som är utbildningsanordnare.
Läs merLärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande
CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merSLUTRAPPORT /LOMMA. Kontakt; Robert Olsson. ABF Malmö/Lomma Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337
SLUTRAPPORT /LOMMA Kontakt; Robert Olsson Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337 http://www.digidel.se http://www.abf.se/skane/malmo 1. En projektbeskrivning Under sommaren
Läs merPremiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum
Premiär för Prima En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum Inspiration Kreativitet Utveckling Prima handlar om kreativitet och digital kompetens! Prima är en helt ny, spännande form av grundskola.
Läs merVerksamhetsplan 2019
SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Inledning SKUNK är en intresseorganisation för skärgårdsungdomar, målgruppen är 7 25 år men främst gruppen 12 20 år. Intresse har dubbel betydelse: dels
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs mer