Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)"

Transkript

1 Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor på de nya digitala mötesplatserna, för samtal och för att söka kunskap. Att mötas fritt och frivilligt, med ambitionen att diskutera och utvecklas det sker på en del av dessa mötesplatser. För mig lät det som en spännande ny värld för folkbildningen. En värld där kanske det nya, demokratiska samtalet äger rum, där vi för första gången i historien har möjlighet att kommunicera med en fantastisk mångfald av individer en värld där folkbildningen idag inte finns representerad. Dessa tankar var några av de incitament som sedermera kom att utmynna i en projektansökan till CFL under våren 2005, från vår ABF-avdelningen Södra Västerbotten. Christian Wåhlin, cirkelledare vid ABF Södra Västerbotten, leder projektet som pågår fram till Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Christian Wåhlin Under ett antal år har jag märkt att våra deltagare blir allt äldre, och att med undantag av framförallt musikintresserade ungdomar, är kunskapen om vad folkbildningen står för och vilka dess aktörer är, mycket låg eller obefintlig. I upptakten till projektet mötte jag en hel del ungdomar, både på nätet och i fysiska möten. En vanlig kommentar var ABF Är det där man kan hyra billiga replokaler? De flesta var dock osäkra eller visste inte alls vad ett studieförbund var. Ser vi tillbaka på äldre generationer, och vi behöver inte gå längre än till t.ex. sjuttiotalisterna, så finns där en tradition av att söka sig till studieförbund eller folkhögskolor för olika ändamål. Vill man lära sig lite spanska, utan tester och betyg, så vänder man sig till ett studieförbund. Den generation som vi låtit kalla för lunargenerationen, står idag generellt utanför detta. Betyder det då att lunargenerationen inte skulle vara intresserad av att utveckla sina kunskaper, eller diskutera olika frågor? Ingalunda. Detta sker hela tiden, men det sker på de nya digitala mötesplatserna. Betyder detta att folkbildningen inte längre behövs? Jag är övertygad om att folkbildningen kan spela en stor roll på dessa nya mötesplatser. Samtal förs och kunskap söks visserligen, men Internet är fullt av faktafel och mytbildning. Det måste finnas behov av kunniga pedagoger, cirkelledare på nätet, som kan stimulera och vägleda. En annan stor fråga för mig, är hur vi kan synliggöra dessa samtal som förs på nätet. En stor del av de diskussionerna, rör politik och demokratifrågor. Folkbildningens tradition att stödja och stimulera det demokratiska samtalet måste även gälla nätet. Förutom att själva delta i samtalen i diskussionsgrupperna, så finns här utmärkta möjligheter för att utföra opinionsundersökningar (beroende på typ av Community). Den digitala mötesplatsen I projektets kunskapsspridande insatser, var det viktigt att definiera vad som utgör en

2 digital mötesplats en Community. För mig är en Community en mötesplats på nätet, där det finns verktyg för användaren att skapa och förstärka en identitet. Denna identitet kan vara en avbild av användarens verkliga jag, men den kan också vara en påhittad identitet där användaren bara delar med sig av väl valda delar av den egna personen. Dessa verktyg kan vara i form av gästbok, egen sida med presentation, olika typer av kommunikationsfunktioner för att kommunicera med andra användare och så vidare. Förutom detta, har en Community olika typer av mötesplatser för olika ändamål. Chatten är en sådan mötesplats, där kommunikationen sker i realtid. Diskussionsgrupperna låter användaren delta i diskussioner som inte sker i realtid. Diskussionsgrupper brukar vanligtvis vara indelade i olika huvudkategorier, som t.ex. politik, teknik, musik för att nämna några exempel. I dessa grupper sker sedan samtal på många olika nivåer. En del diskussionsgrupper används, och fungerar nära det som vi inom folkbildningen kallar för studiecirkel. En grupp individer samlas fritt och frivilligt kring ett intresse och diskuterar och söker kunskap tillsammans. Skillnaden mot vanliga studiecirklar är att det inte finns en riktig början och ett slut. Här tillkommer nya deltagare, och andra försvinner. Gamla trådar avslutas eller pånyttföds och nya trådar startas. Det finns sällan eller aldrig heller något som motsvarar en studieplan. Avsaknaden av motsvarigheten till en cirkelledare, tar sig ofta uttryck i att användare som är duktiga på att uttrycka sig och som deltar flitigt på communityn ofta får någon form av sanningsmonopol. Något som ibland leder till mytbildning och falska sanningar. Projektet Avsaknaden av motsvarigheten till en cirkelledare, tar sig ofta uttryck i att användare som är duktiga på att uttrycka sig och som deltar flitigt på communityn ofta får någon form av sanningsmonopol. Något som ibland leder till mytbildning och falska sanningar. Projektet som formellt startade under hösten 2005, och som kommer att fortsätta under 2006 och 2007 har haft en rad olika spår. Bygga nätverk med andra intresserade, både inom och utanför folkbildningen. Ambitionen var först att nätverket skulle bestå av organisationer, men det effektivaste har visat sig vara ett nätverk byggt på eldsjälar av olika slag. Hämta in kunskap. Under första halvan av projektet studerades olika communities, men främst den lokala communityn Apberget, då det kändes som en i sammanhanget bra avgränsning. Vi studerar diskussionsgrupper, samtalar med ungdomar och har även en del fysiska träffar med dem där vi presenterar våra idéer. Skapa egna diskussionsgrupper för projektet inom det bildade nätverket, där merparten av kommunikation och planering sker via communityn. Hitta former för pilotverksamhet, där ambitionen är att helt via nätverket kunna skapa studiecirkelverksamhet där användare på communityn själva står för idé och koncept. Studera om communityns plattform kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för distanslärande, eller ifall det behöver kompletteras.

3 Studera den digitala mötesplatsen ur ett demokratiperspektiv. Communityn Apberget har en del utmärkta verktyg för att ställa frågor till användarna, där man kan välja ålder, kön, ort med mera som urvalskriterier. Vidare finns möjligheter att annonsera arrangemang, där varje arrangemang får en gästbok kopplad till sig. Det diskuteras med eventuella besökare både före och efter arrangemanget. Ett mycket bra verktyg för återkoppling. Utveckla nätverket och arbeta med kunskapsspridning. Att låta andra ta del av våra erfarenheter och själva delta i vårt nätverk. Verksamhet Under våren och sommaren 2006 har vi bedrivit våra första cirklar och även annan typ av verksamhet, direkt ursprunget ur nätverket och communityn. En av nätverksdeltagarna var även handledare för en grupp på nära 100 tjejer i främst högstadie- och gymnasieålder. Deras gemensamma intresse var att åka skateboard, och de träffades regelbundet för att både åka och att lära sig mer. Förutom dessa träffar, som givetvis hölls i det fysiska rummet, hade de en egen diskussionsgrupp på Apberget med namnet You skate girl. Handledaren hade tillfrågat deltagarna om det var något annat än bara skateboardåkande som de ville syssla med, och ett av svaren var att många var intresserade av att lära sig filma och redigera. Dels i form av dokumentärt material över deras verksamhet, dels roliga filmer med tricks och instruktioner. Via vårt projektnätverk hamnade frågan hos mig, om huruvida detta var en verksamhet som ABF kunde stödja, och det blev ett utmärkt tillfälle att testa idén om nyutveckling av vår verksamhet och lärande på nätet via Communitys. Första fasen handlade om att komma med idéer och skriva ett enklare manus, detta gjordes både under fysiska träffar samt på nätet. Nätdialogen var lika självklar som spontan, men samtidigt knappast något som passar ett studieförbunds inrutade statuter med studietimmar och närvarolistor. För många är deltagande via nätet lika med ett deltagande på individuella villkor. Detta är en utmaning när det gäller vår tillgänglighet, och risken finns att man istället för en studiecirkel plötsligt hanterar enskild distansundervisning med x antal individer. Att jobba med unga handlar mycket om här och nu. Jag försökte i början att dela upp cirkeln i ett visst antal träffar per vecka, fysiskt och på nätet, men det visade sig vara i princip omöjligt. För många är deltagande via nätet lika med ett deltagande på individuella villkor. Har en deltagare tid just idag, så vill han/hon inte vänta till nästa vecka på torsdag kväll klockan Detta är en utmaning när det gäller vår tillgänglighet, och risken finns att man istället för en studiecirkel plötsligt hanterar enskild distansundervisning med x antal individer. Distanslärande ställer stora krav på pedagogen. Cirkelverksamheten har då denna artikel skrivs sommaruppehåll, men kan hittills beskrivas som en lyckad verksamhet. En verksamhet som visar att det är möjligt att hitta ny verksamhet och nya deltagare på nätet, men även att vårt sätt att arbeta och hur vi organiserar oss inte är anpassat till de krav som dessa deltagare ställer på oss. Tillgängl

4 ighetsproblematiken är kanske det svåraste problemet, men även hur vi definierar en studiecirkel i tid och rum. Ytterligare verksamhet har bedrivits under sommaren 2006, i form av workshops och korta studiecirklar, inom filmredigering och ljudinspelning med ett femtiotal tjejer i åldrarna år. En verksamhet som blev mycket uppskattad, och ett utmärkt sätt att visa upp oss själva. Återkoppling får vi självfallet via diskussionsgrupperna. Nästa utmaning när det gäller cirkelverksamhet, blir att hitta omständigheter där vi kan testa lärande på heldistans, och då gärna i kombination med folkbildningens egenproducerade och utmärkta digitala studiematerial. Pedagogiska reflektioner Studiecirkelns beprövade pedagogik har övergripande fungerat väl i vår testverksamhet. Problemen infinner sig mer i de regelverk och arbetsmetoder som omgärdar folkbildningens aktörer. Även om mycket av finessen med nätbaserat lärande är att man inte är bunden av tid och rum, krävs det ändå att cirkelledaren styr studiecirkeln. Annars finns risk att deltagares olika studietempo leder till att den tänkta studieplanen sätts ur spel och gemensamma diskussioner, utvärderingar mm blir omöjliga att genomföra. Möjlighet till fysiska träffar, är ett mycket tacksamt inslag för att stärka gruppkänslan. Men om det inte går, finns det ändå en rad tekniska lösningar för att cirkeln ska kunna träffas synkront. T.ex. finns det idag en rad kommunikationslösningar för både text, ljud och rörlig bild med stöd för gruppsamtal. Folkbildningsnätet har t.ex. en egen videokonferens, som är gratis att använda för folkbildare och som kräver minimala inslag av tekniksupport. Den är därtill plattformsoberoende. I testverksamheten använde vi oss av communityn som vår huvudsakliga mötesplats, där merparten av planeringsarbete skedde. Där föll det sig också naturligt att diskutera och utvärdera olika moment i studiecirkeln. Eftersom diskussionsgruppen var öppen för samtliga medlemmar i gruppen You skate girl, så uppstod problematiken med att antalet cirkeldeltagare hela tiden ökade! Ett angenämt problem, förvisso, men även det en utmaning för cirkelledaren. För ungdomarna kändes det naturligt att kunna ansluta sig till vår verksamhet när som helst i processen, eftersom det är precis så diskussionsgrupperna fungerar. För att bibehålla kvalitén i lärandet, och minimera spridningen inom deltagargruppen, blev lösningen att helt enkelt skapa flera cirklar. För att ändå svara upp mot deltagarnas krav om en övergripande gemenskap, fick de separata cirklarna arbeta med avsnitt till vad som ska bli en gemensam film för alla deltagare och cirklar. En kompromiss som föll ut väl, men samtidigt ställde stora krav på cirkelledarens förmåga att hålla isär men ändå hålla ihop. Nya deltagare och nya cirklar, betyder nya idéer och intryck, vilket utvecklar cirkelverksamheten. Samtidigt framgår tydligt att många deltagare inte ser lärandet som något som startar ett visst datum, och sedan slutar ett annat. Det är något ständigt pågående, där visserligen deltagare kommer och går, men diskussionen och lärandet fortskrider. Det bildas någon form av lärgemenskap.¹ Demokrati Folkbildningen har historiskt sett både stött och stimulerat det demokratiska samtalet. Demokratiarbetet kräver att man finns där människor möts, och där samtal äger rum. Dessa samtal förekommer i allt större utsträckning på nätet, i diskussionsgrupper, chattar och bloggar. För mig känns arbetet med att hitta vår plats på de digitala

5 mötesplatserna som den kanske största och viktigaste utmaningen för folkbildningen. Inom ramen för projektet kommer nätverket, som numera använder sig av namnet Navet på Apberget, att medverka i demokratiarbetet genom att ställa frågor till communityn och presentera resultaten för t.ex. kommunpolitiker. Detta gör vi för att synliggöra den dialog och de åsikter som finns på Apberget i detta fall. Det kommer då att handla om frågor som direkt engagerar och berör ungdomar inom, i detta fall, Umeå med kranskommuner. Frågor där politiker i media ömsom påstår att de vet vad som är bra beslut för ungdomar, ömsom beklagar sig över hur svårt det är att ta reda på vad de tycker. Vi kommer i detta fall att fungera som en länk från communityn till makthavare, med ambitionen att de själva ska få insikt i vilka samtal som förs och vilken oerhörd potential nätet har för demokratiarbetet. Vart och hur? För mig känns arbetet med att hitta vår plats på de digitala mötesplatserna som den kanske största och viktigaste utmaningen för folkbildningen. Under projektets gång har många diskussioner förts om hur vi inom folkbildningen skall förhålla oss till de olika Communitys som finns att tillgå. Det handlar i de flesta fall om kommersiella aktörer, där eventuellt socialt engagemang eller intresse kan vara mycket flyktigt beroende på vad som kan betecknas som lönsamt. Vårt val av Apberget, berodde främst på att den Communityn har en rätt klar avgränsning geografiskt, och har en relativt låg grad av anonymitet deltagare emellan. Det har gjort det avsevärt enklare att nå ut och synas, i jämförelse med stora Communities som t.ex. Lunarstorm, där graden av anonymitet är stor. Både Apberget och Lunarstorm är Communities som tjänar alla möjliga individer och intressen, och ofta fungerar som en ingång till en värld full av digitala mötesplatser. Många av de ungdomar som vi har haft att göra med i projektet är medlemmar i ett flertal Communities. T.ex. Apberget för där kan de träffa alla kompisar, men sedan kanske de är med i ett eller flera intressebaserade Communities, eller Communities som riktar sig till vissa åldrar eller livsstilar. Det har också hela tiden funnits farhåga hos vissa, om vad det innebär att vuxenvärlden kliver in på ungdomars digitala mötesplatser. Självfallet måste vi ha respekt för att deras mötesplatser avspeglar deras behov och inte våra. Det vi har sett hittills i projektet är dock att ungdomar är överlag positiva till att vuxna finns på dessa mötesplatser. Som en del ungdomar uttryckte det, var det enklare att ha dialog med föräldrar och lärare om t.ex. mobbing på nätet och liknande, om de vuxna själva hade kunskap om dessa mötesplatser och själva fanns där för diskussion eller stöd. Hur folkbildningen ska profilera sig, och på vilken nivå, får framtiden utvisa. Vi har valt att etablera oss som individer i Communityn, och att delta som vilken användare som helst i diskussioner. Men vi har också låtit användarna veta att vi har möjlighet att i vissa fall stödja och stimulera deras diskussioner och önskemål om olika verksamheter. Bland annat har vi sett att det finns ett stort intresse kring olika typer av hantverk, där vi ska försöka hitta en strategi för hur vi kan stödja och bygga upp verksamhet kring just detta.

6 Problematik och brister i communities Projektets pedagogiska testverksamhet visar också på att det finns klara brister i hur dessa plattformar är uppbyggda om de ska användas för distanslärande. Något som i och för sig inte är så konstigt, då de inte är konstruerade utifrån den typen av incitament. En av bristerna är t.ex. hur diskussionsgrupper och forum är konstruerade. En del plattformar har krångliga system för behörighetskontroll, skapande av underkonferenser och är i jämförelse med t.ex. First Class inte flexibla nog för att ge pedagogen och cirkelledaren den frihet som man önskar. Sedan finns hela problematiken med upphovsrätt, äganderätt av materialet som studiecirkeln bidrar med. En rejäl uppgradering av plattformen kan också göra att funktioner plötsligt ändras, funktioner kan börja kosta pengar och material kan försvinna på grund av nya policies om hur lång historik olika funktioner skall ha. Communityn kan bli uppköpt av en ny aktör, med helt nya koncept och det som tidigare var fritt kan komma att bli avgiftsbelagt. Det är alltså en flyktig värld, där man i dagsläget nog ska vara försiktig med att förlita sig på de olika plattformarnas bestående. Detta skall dock inte hindra oss från att våga experimentera med pedagogisk verksamhet på nätet och att möta nya deltagare. ¹ Lärgemenskaper på nätet en introduktion av Ove Jobring Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet av Ove Jobring & Urban Carlén Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet av Ove Jobring, Urban Carlén & Josefin Bergenholtz

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006.

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Rapporten skapad den 15:e september 2005 1. Skapa och etablera nätverkets

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Plats för nytänkande i din förening!

Plats för nytänkande i din förening! Plats för nytänkande i din förening! Studieförbundet Vuxenskolan - en lokal kraft att räkna med! Vårgårda Herrljunga Borås Ulricehamn Härryda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga För oss är det viktigt med

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ABF-BLANKETTER - LATHUND

ABF-BLANKETTER - LATHUND ABF-BLANKETTER - LATHUND ARBETSPLAN ÄMNE: STARTDATUM: MINST 3 3 TRÄFFAR 9 STUDIETIMMAR ARRANGÖR/ ORGANISATION: LOKAL/ DAG/ DAGAR: TID: EN STUDIETIMME ÄR 45 MINUTER Vi erbjuder utbildning till våra cirkelledare

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Lärgemenskaper

Läs mer

Studiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar

Studiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar Studiecirklar Våren 2016 Kulturarrangemang och föreläsningar För personer med egen erfarenhet av funktionsvariationer. För personal och anhöriga som har kontakt med personer inom LSS målgrupp. Studieförbundet

Läs mer

Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

SLUTRAPPORT /LOMMA. Kontakt; Robert Olsson. ABF Malmö/Lomma Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337

SLUTRAPPORT /LOMMA. Kontakt; Robert Olsson. ABF Malmö/Lomma Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337 SLUTRAPPORT /LOMMA Kontakt; Robert Olsson Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337 http://www.digidel.se http://www.abf.se/skane/malmo 1. En projektbeskrivning Under sommaren

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt 1 Att leda studiecirklar med asylsökande TRÄFF 1 Folkbildning Föreningsmänniska, medmänniska och studiecirkelledare 1 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Många olika

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Frågor? Kontakta Yvonne Norrgård, eller

Frågor? Kontakta Yvonne Norrgård, eller 1 2015-12-08 Till ordförande i lokalföreningar och distrikt I juni presenterade Civilförsvarsförbundet och Blå stjärnan debattboken Beredskap i kris. Om livsmedelsstrategi och försörjning. Nu har Civilförsvarsförbundet

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum Premiär för Prima En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum Inspiration Kreativitet Utveckling Prima handlar om kreativitet och digital kompetens! Prima är en helt ny, spännande form av grundskola.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

SV:s idéprogram. vår värdegrund

SV:s idéprogram. vår värdegrund SV:s idéprogram vår värdegrund SV:s idéprogram, vår värdegrund Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen organisation med bred folkbildningsverksamhet över hela landet. Vår värdegrund hävdar principen

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

Flexibelt lärande som metod för att stärka den digitala delaktigheten

Flexibelt lärande som metod för att stärka den digitala delaktigheten Trots att datoriseringen av samhället aldrig har varit större, erfar många att den digitala klyftan i samhället snarare växer än minskar. Allt fler har dator i hushållet, och bredbandsnäten byggs ut som

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08

Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08 1 av 5 2008-06-17 14:17 Startsida Gästbok Media Blogg Resan Språkprogram Videokonferenser Youtube Kursutvärdering Projekt SLUTRAPPORT 2008-05-29 Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08

Läs mer

Studieprogram. Våren 2016. Anmäl dig enkelt till våra cirklar! SNABBT VIA INTERNET: www.burlov.abf.se KLASSISKT VIA TELEFON: 040-35 24 00

Studieprogram. Våren 2016. Anmäl dig enkelt till våra cirklar! SNABBT VIA INTERNET: www.burlov.abf.se KLASSISKT VIA TELEFON: 040-35 24 00 Studieprogram Våren 2016 Anmäl dig enkelt till våra cirklar! SNABBT VIA INTERNET: www.burlov.abf.se KLASSISKT VIA TELEFON: 040-35 24 00 ABF Burlöv Dalbyvägen 25, Arlöv Öppet hus Lördagen den 16/1 14.00-16.00

Läs mer

Med filmen som språk Metodhandledning

Med filmen som språk Metodhandledning Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer