10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt"

Transkript

1 Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin väg mot framtiden. 10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt Nät & Bildning har samlat några av pionjärerna, de som tidigt började använda sig av Folkbildningsnätet och varit med om att driva utvecklingen av det, till ett samtal om nätets möjligheter att svara mot nya förutsättningar och behov som folkbildningen kommer att möta framöver. Vi presenterar här ett referat av det. Deltagarna är: Schueler lärare på Tollare folkhögskola och redaktör för Folkbildningsnätets Resurssidor, leder samtalet i gruppen. Bjurving lärare med IT-ansvar på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. ersson administratör av Folkbildningsnätet Åman data- och nätverks-ansvarig vid Långbro folkhögskola. Han representerar den yngre generation som på senare år börjat använda Folkbildningsnätet. Svensson fd. folkhögskolelärare. Arbetar nu på CFL med kunskapsbildnings- och fortbildningsfrågor för folkbildningens flexibla lärande. Tore Mellberg fd. folkhögskolelärare och rektor. Nu engagerad inom landstingsvärlden med olika uppdrag av folkbildningskaraktär. Vad har Folkbildningsnätet betytt för dig, hur har ni arbetat med det och flexibelt lärande? - Vi var tidigt ute på banan, deltog 1966 i den första utbildningskursen på Runö folkhögskola. Sedan började vi använda Folkbildningsnätet på skolan. Sedan minst 5 år tillbaka har vi haft distanskurser och använt oss av det även i kurser som blandar distansoch närundervisning. Resurssidorna utnyttjas allt mer av våra elever men det har varit lite trögt att marknadsföra. Nu har de dock börjat fylla sin funktion och det ska bli intressant att se hur de kan komma att utvecklas. FirstClass har också börjat rulla på lite grann, konferensstrukturen finns och används. Vad som sker där framöver beror mycket på deltagarkontakterna tror jag. En fråga gäller bl.a. användargränsnittet.

2 Tore M - För mig, och många mer tror jag, har Folkbildningsnätet inneburit en möjlighet att få insyn och information om vad som händer, inom hela folkbildningsvärlden. Det ger möjlighet att knyta kontakter och bilda nätverk. Kort sagt en överblick, som är till nytta när vi inte bara är begränsade till vår lilla skola eller studieförbundsavdelning. Folkbildningsnätet har bidragit till att det nu finns många personer, som kan vara med i diskussionerna om strategiska frågor för folkbildningens framtid. - Till skillnad från och Tore har jag har ingen lång erfarenhet av Folkbildningsnätet men visst underlättar det nya kontakter inom folkbildningen. - Den stora vinsten med Folkbildningsnätet är det öppna nätverket för hela folkbildningen och med de kontakter som finns och möjligheter till samarbete. Tidigare var det, som Tore säger, att skolor och studieförbund var sin egen isolerade ö, samarbete över gränserna förekom bara i undantagsfall. Men Folkbildningsnätet idag visar mängder med exempel på samarbete. Sen tycker jag att mycket av de här potentiella möjligheterna inte har utnyttjats. Bara för att ta ett exempel: När jag som ny administrator på Folkbildningsnätet, åkte runt och besökte studieförbund som tagit det i bruk, så hade de inte ens tänkt tanken att cirkelledare skulle få introduktion för att kunna använda sig av Folkbildningsnätet de som verkligen skulle ha nytta av det. Men i det fallet är det inte stor skillnad idag, tyvärr. - Jag har tillbringat en stor del av min vakna tid på Folkbildningsnätet, där har jag många av mina kontakter, möter många av mina vänner och människor som jag arbetar tillsammans med. På så sätt är det verkligen ett hem. Jag håller med om att nätet var en förutsättning för att komma igång med utvecklingen av folkbildningsmässiga distanskurser på det sätt som skedde under 1990-talets senare del. Vi var ju pedagoger och inte tekniker. Jag kunde ingenting om teknik, men genom att Folkbildningsnätet fanns och var så enkelt att administrera och arbeta med så lärde vi oss att jobba med distansmetodik utan några större problem. Och den nätverksskapande effekten som Tore tog upp är viktig. Det medför att vi idag håller på att skapa samlingsplatser för lärgemenskap som går över skol- och studieförbundsgränser. Nya exempel på det är Lärtorget och Kunskapsnätet för studieförbunden. - På Tollare började vår distansutbildningsbana med en kurs på Folkbildningsnätet. Vi som jobbade med den lärde oss det samtidigt som vi drev kursen. Det var trial and error som gällde, och det var mycket roligt och givande. Därefter har det utvecklats allt mer och sedan flera år tillbaka har alla eleverna på skolan sitt eget virtuella klassrum vid sidan av det fysiska. Dessutom har vi rena distanskurser. Vi har sett hur nätvanorna förändrats och att allt fler använder Folkbildningsnätet. Framför allt har det skett en förändring i attityden hos kollegor. Från att ha varit lite skeptiska, är det nu en självklarhet att kommunicera inom personalgruppen och med eleverna via nätet. Skulle man ta bort Folkbildningsnätet idag blev det ett ramaskri, det är jag övertygad om.

3 Vilka är era erfarenheter av att arbeta med Folkbildningsnätet och flexibelt lärande? Tore M - Just nu har jag intervjuat ett antal folkhögskolor, rektorer mest, om hur de arbetar med distansutbildning och där är Folkbildningsnätet oerhört centralt. Nätet gör det lättare att komma in i pedagogiken. Vi har en tradition inom t.ex. Nätbildarna, där vi vet hur vi ska bygga upp miljöer med konferenser, caféer, grupprum etc. Och så har vi lokaladministratörer på nästan varje ställe, åtminstone på alla skolor med distansutbildningar i utbudet. Det är ett enkelt och samtidigt väl fungerande system. Men ändå förvånar det mig att FirstClass har överlevt så som det gjort i 10 år, med tanke på alla hemsidor, flashiga verktyg som finns. - Men vi har fått slåss för det. Det har funnits kritiker. Många, mest inom tekniska kretsar, tycker att FirstClass varit gammalmodigt, tråkigt. Men tack och lov att pedagogerna vunnit och inte mer smöriga teknikintressen. Men självklart ska vi vara öppna för möjligheter till utveckling. - Teknikers ointresse för FirstClass kan fortfarande medföra att programmet inte används. Jag hade nyligen samtal från en folkhögskola som bara nosat lite på FirstClass tidigare efter långvariga diskussioner. Först nu har de bestämt sig för att vara med i Folkbildningsnätet, sedan skolans dataexpertis slutat och motståndet mot FirstClass därmed upphört. Jag har förstått att några studieförbund, åtminstone de mer datakunniga där inser, att det krävs mindre dataresurser inom organisationen, om de använder sig av Folkbildningsnätet. Och vem drabbar det? - Vad är det som gör att FirstClass-systemet överlever trots kritiken? Det är. t.o.m. helt dominerande i utbildningsvärlden. - Det är enkelheten och det lättadministrerande systemet. Lärare och ledare lär sig lätt och snabbt att bygga sina egna kursstrukturer, med olika grupprum, diskussionkonferenser mm. och att lägga till fler eller ändra dem vid behov. - Jag tror att det också beror på tanken att FirstClass skulle bygga på kommunikation. Hela konferenssystemet handlar om kommunikation människor emellan. Det passar folkbildningen som hand i handske, eftersom det är vad vi sysslar med. När vi började testa distansutbildningar med hjälp av nätkommunikation var det mycket litet vi behövde ändra i vårt förhållningssätt. Det finns naturligtvis andra program som också klarar det, men enkelhet parad med möjlighet till kommunikation, på ett bra och tillgängligt sätt, det tror jag är en förklaring. - Ja, eftersom den lokala administratören i organisationen oftast är en folkhögskollärare med allmänbildning, men inte expertkunskaper om datorteknik.

4 - På min skola använder vi Folkbildningsnätet både i närundervisning och distanskurser. Och det är som ni säger lätt att skapa virtuella klassrum, egna miljöer. Det går snabbt att arbeta i FirstClass. Men uppläggningen av systemet för nätverkskonferenser skulle kunna göras annorlunda. När jag introducerar elever i användningen av Folkbildningsnätet så är de genast mycket pigga på att undersöka de konferenser som finns på skrivbordet. De går in och öppnar meddelanden, men noterar ofta att det är gamla inlägg och därmed falnar entusiasmen, inte bara för den konferens de besökte utan för FirstClass överlag. - Som konferenssystem är FirstClass jättebra. Men intresset för Folkbildningsnätet som helhet styrs av andra faktorer. Jag hjälper till att introducera eleverna på skolan, och har förstått att många lärare inte använder FirstClass i undervisningen. Då gör eleverna inte heller det. Jag kan sitta en hel dag och visa dem olika funktioner, men det blir inget naturligt nätverk när inte läraren är intresserad. Dessutom kan jag hålla med om att nätverksdelen, både webb- och informationsdesign har sprungit ifrån. Det ser inte ut så på nätet längre. - På folkhögskolor som registrerar alla elever på Folkbildningsnätet är det kanske 10 procent som sedan använder det och det är de 10 procent vars lärare drar nytta av nätet som pedagogiskt hjälpmedel. För 10 år sedan var situationen annorlunda. Eleverna fick sin första e-postadress på Folkbildningsnätet när de kom till folkhögskolan. Det var populärt. Men den tiden är förbi. - Ja, eftersom de nu har sina egna kanaler, måste det vara pedagogen som sätter ribban. Det ser vi, som jobbar med att skapa virtuella klassrum till våra långkurselever, tydligt. Elever utnyttjar Folkbildningsnätet aktivt i de fall lärare använder det till att lägga ut uppgifter, för att ta in arbeten och till diskussioner. Men kursföreståndare har också en central roll. - Attityd och kunskaper har förändrats mycket de senaste åren. Det märks när jag introducerar elever i FirstClass. Nu lär de sig snabbt hur konferenssystemet fungerar och kan användas. Det tar inte många minuter för dem att komma igång. - När vi satte igång öppna diskussionskonferenser, som alla hade tillgång till, en gång i tiden så trodde jag att det skulle bli jätteaktivitet och livliga diskussioner. Men där misstog jag mig. Vi förstod faktiskt inte att det krävdes någon som höll i diskussionen för att hålla aktiviteten vid liv. När vi nu bygger upp gemensamma diskussionsfora, som t.ex. Lärtorget, har vi insett behovet av moderator. Vi förstod faktiskt inte att det krävdes någon som höll i diskussionen för att hålla aktiviteten vid liv. När vi nu bygger upp gemensamma diskussionsfora, som t.ex. Lärtorget, har vi insett behovet av moderator. Man måste lägga mycket kraft på god

5 pedagogik även i de öppna lärgemenskaperna. Och det fordras pedagogisk ledning och resurser för att hålla igång aktivitet och dynamik. En intressant fråga i det sammanhanget rör ungdomarnas beteende på nätet. Vad kan detta komma att innebära för Folkbildningsnätet i fråga om förändringar av gränssnitt mm? - Du,, har sagt att Folbildningsnätet inte hängt med - Det behövs. Men diskussionen hittills har utgått från den form det har idag och vi har pratat om FirstClass och Folkbildningsnätet som synonyma begrepp. Behoven av dem och möjligheterna att använda dem måste kunna förändras. FirstClass tror jag är ett utmärkt verktyg för vana ledare och deltagare i bestämda klassrum och utrymmen, däremot är det inte i sig kontaktskapande. Många av er andra tycker att det är öppet. Men när jag klickar på en konferens är det vanligaste meddelandet: Sorry, you are not permitted to perform this function. Inte signalerar det öppenhet, tvärtom. Tore M - Jag håller med dig. FirstClass är det ett mycket bra instrument för att hålla igång redan bildade nätverk. Man bildar konferenser efter behov, har dem på skrivbordet och är aktiv i sina nätverk. Men i övrigt är det webben jag använder för att skriva och söka information. Och så utnyttjar jag de Pedagogiska Resurssidorna som också har en massa godbitar för folkbildare. De olika delarna fyller olika funktioner. Och åtminstone Folkbildningsnätet och Resurssidorna skulle kunna göras mer lockande. - Och det finns åsikter om att användargränssnittet för FirstClass hindrar tillgängligheten. - Det är nog ett större problem än så. På ungdomarnas communities pratas och diskuteras det hur mycket som helst och många är aktiva, men det gäller inte vår generation inom folkbildningen. De försök som gjorts med öppna diskussionsforum på nätet och Resurssidorna, har inte lett till så hög aktivitet. Trots allt är det lite konstigt med tanke på att det varit ämneskonferenser för språklärare, naturlärare etc. Men det kanske är en generationsfråga. - Det är fråga om behov också. Jag gjorde en undersökning av diskussionerna om ITpedagogik (ämneskonferenser för lärare) i Folkbildningsnätets barndom. Då förekom en del mycket aktiva och intressanta konferenser. Men detta var när nätet var nytt och de involverade var speciellt intresserade människor, avantgardet inom folkbildningen. Aktiviteten i diskussionskonferenserna sporrades kanske av intresset att få grepp om det nya nätet. Man vill testa och lära känna andra, som också var indragna i försöken med att utveckla nya arbetsmetoder. Men det intresset borde finnas nu också. - Jag återkommer till frågan om Folkbildningsnätet som ett öppet och slutet system. Jag

6 skulle vilja likna det vid ett öppet nät som består av en massa slutna rum med en del öppna foajéer här och där. Det är öppet i den meningen att det är tillgängligt för alla som är verksamma inom folkbildningen, vem som helst i landet eller världen att vara med. Men när du väl är inne så är det som ett gigantiskt kurs- och konferenscenter. Det inrymmer en massa kurser som du inte är medveten om eftersom du bara ser den kurs eller cirkel som du själv deltar i. Det är precis som deltagande i en cirkel på orten där du bor. Du går till samma mötesplats vecka efter vecka och träffar dina kurskamrater. Men även om ni känner till att andra grupper träffas i studierum intill på samma sätt går ni inte ut och in i deras lokaler. I det avseendet är inte heller Folkbildningsnätet ett öppet forum utan till för olika nätverk, kurser och studiecirklar. Nästan allt är begränsat till den grupp som är berörd, och som kan bestå av 2-3 personer till flera hundra. Bara en liten del av nätet är tillgängliga för alla. - Jag tror det är dödfött att försöka klämma in nya, nätverksbyggande funktioner i den befintliga strukturen. De verktyg som finns där fungerar bra för sitt ändamål. Men nätet kan vidgas, bli större genom kompletteringar av nya funktioner. Folkbildningsnätet står för den samlade tanken under vilka teknikerna underordnas. Och nya kompletteringar kan framför allt inriktas på att göra nätet mer öppet och tillgängligt för alla. - Jag tänker på Lunar-generationen. De kommer från en helt annan nätmiljö, som är väsenskild med sina krypin och andra mötesplatser på Lunarstorm. Hur ska vi nå dem? Vilka krav ställer det på folkbildningens mötesplatser? Ska vi nå dem i deras miljöer eller har vi något att erbjuda? Hur måste då miljön byggas och utvecklas? Kan vi göra det inom FirstClass eller måste det skapas nya former? T.ex som en del av Folkbildningsnätet, men utan att inkräkta på nuvarande FirstClass struktur? Var ligger tyngdpunkten när vi talar om förändringar av Folkbildningsnätet, teknik eller innehåll? Tore M - Ska vi locka nya grupper till folkbildningen så är det genom folkbildningen själv och inte genom dess teknik. Innehållet, vad vi kan erbjuda inom folkbildningen, är det centrala. Visst kan det ha viss betydelse hur gränssnittet ser ut, men folkbildningsuppdraget står eller faller inte med vilken plattform vi råkar ha. Då är det snarare vidare satsningar som måste till. Folkbildningsnätet är den övergripande helheten dit andra underordnande delar inryms. Vi måste tänka i nya banor, där vi kan utnyttja olika tekniker varav FirstClass-miljön är en. Det blir en framtidsfråga, med tanke på framväxande metoder att använda ljud och bild. Vi ska kunna kommunicera med varandra inte bara genom det skrivna ordet. - Vi har börjat slå in på den vägen, med möjligheten till webb-videokonferens för de som använder Folkbildningsnätet. Den utnyttjas inte av så många ännu, men fungerar bra om grupperna inte är för stora. Det är ett exempel på nätet som den överordnande idén. Vi ska inte glömma att Folkbildningsnätet är unikt i det avseendet att det omfattar hela folkbildningen. Någon motsvarighet finns inte. Inget universitet har en gemensam

7 plattform. Det kan t.o.m. vara så att flera olika plattformar används inom en och samma institution. Den största vinsten är att det blir så enkelt att träffas över organisationsgränserna. Den tekniska formen för detta, har i grund och botten inte så stor betydelse. - Men vi kommer ändå hela tiden till frågan om användargränssnittet. Utseendet eller formen kontra innehållet. Om vi återgår till exemplet Lunarstorm: Vad är det för funktioner på Lunarstorm och hur mycket betyder exempelvis ett webbanvändargränssnitt för tillgänglighet, att det blir lätt att hitta information, hur man lär sig och förstår. Jag tycker det är viktigt att kolla de yngre generationernas beteende. Vad är det hos Lunarstorm som appellerar till dem? För jag tycker att Folkbildningsnätet har potentialen. Varför lockar det inte fler ungdomar? Har vi gjort en felaktig behovsanalys? Eller beror det på användargränssnittet. Kommer webben att slå igenom, kanske med nya möjlighet att konferera? - Lunarstorm är ett nät för alla, Folkbildningsnätet är för den som studerar på folkhögskolor och deltar i cirklar på studieförbund. Det är skillnaden mellan systemen. - Och vilken betydelse får det? - Om jag är elev på en folkhögskola, och är med i en diskussionsgrupp tillsammans med kurskamrater på samma folkhögskola, men även kompisar som går på andra skolor och kanske även några utanför. Då väljer jag en större värld där det inte finns begränsningar för deltagande. - Om det är ett jätteproblem så tycker jag vi måste undersöka hur ramarna kan förändras. Det förekommer faktiskt att folkhögskoleelever bildar en diskussiongrupp och vill ha med kamrater som inte går kursen. Idag måste dessa få tillgång till diskussiongruppen med hjälp lokaladministrator för att kunna logga in. Vad jag vill komma fram till är att vi kanske skulle öppna så att det blir lättare att gå ut och in i diskussionsgrupper än vad det är nu. För att ta ett exempel: Vi har en grupp Om det är ett jätteproblem så tycker jag vi måste undersöka hur ramarna kan förändras. Det förekommer faktiskt att folkhögskoleelever bildar en diskussiongrupp och vill ha med kamrater som inte går kursen. på folkhögskolan, som ska läsa en bok och ha diskussion om den. Det kommer med kompisar till eleverna i kursen under de veckor bokdiskussionen pågår, men i övrigt har de ingen anknytning till kursen. Hur ska de få access till Folkbildningsnätet? Tore M - I en studiecirkel, där deltagare vill utvidga gruppen med andra tillfälliga deltagare är det möjligt för en lokaladministratör ge dem tillgång till FirstClass.

8 - Det går, men även om det är organisatoriskt möjligt finns det en tröghet. Jag är ute efter mer decentralisering eller skapandet av ett öppnare nät på annat sätt. Så att det blir lättare att delta. Det kan kanske ändras så att det går att skaffa sig ett konto själv, det är vanligt på andra ställen. - Då försöker vi förvandla en sak till något det inte är. Och jag tror inte det kommer att fungera. Rent tekniskt är det så att det du kan göra på Lunarstorm kan du även göra på FirstClass. Men Folkbildningsnätet har inte samma syfte som Lunarstorm utan är upplagt på ett annat sätt. Och syftet med FirstClass är det digitala klassrummet, den digitala studiecirkeln, konferensrummet. Vi låter det stanna där. Jag håller med Tore om att folkbildningen är det centrala. Men skulle vi kunna definiera om folkbildningen, kan det vara något annat? Kan de diskussioner som pågår i olika forum idag karaktäriseras som folkbildning? Det är en mer intressant frågeställning än att fastna i teknik. - Aktiviteterna på Folkbildningsnätet ska naturligtvis handla om folkbildning. Men jag tror att vi framöver måste göra det möjligt att utveckla studiecirklar som är mer öppna jämfört med idag. Studiecirklar nu ser ut ungefär så här: man anmäler sig i februari, det är 15 anmälda deltagare och cirkeln körs under 15 veckor, och sen är det slut. Vi måste förbereda oss på att arbeta med folkbildning i mer öppna former, även om det inte innebär att folk ska kunna gå in och gå ut ur studiecirklar hur som helst. Tore ser inte problem med nuvarande system att få tillgång och inloggning på FirstClass. Men visst kan det bli lite tungrott för kurs- och cirkelledare. En poäng skulle kunna vara att kurs- och cirkelledare på Folkbildningsnätet ska ha lokaladminbehörighet och själv kunna lägga in användare, bygga sina egna strukturer. Jag inser att det inte är så lätt för alla. Inte minst som många pedagoger skyr det här med teknik och vill att någon annan ska sköta det. Men det är en nödvändig förändring du pekar på. Att man kan öppna formerna för folkbildningen. - Vad jag ville komma fram till är skillnaden mellan Lunarstorm och Folkbildningsnätet. På Lunarstorm är det öppet och mycket aktivitet - och det är lockande. Jag ser själv hur våra deltagare på folkhögskolan reagerar. De vill kunna använda nätet till att kommunicera, även med människor som inte deltar i någon kurs för tillfället men som är intresserade av en just då speciell fråga i kursen. Om det var lättare att fixa det så skulle aktiviteten öka. - Nej, det kanske inte är problem i tekniskt hänseende utan mer hur användarna, pedagogerna tänker och utnyttjar Folkbildningsnätets möjligheter. - Ni blandar fortfarande äpplen och päron. Det är som Tore säger, vi har ett konferensutrymme, där pågår konferensen i olika rum, de är till för bestämda ledare och bestämda deltagare. Vi kan inte klämma in Lunargenerationen där även om de får medlemskap direkt. En del av det problem vi måste lösa ligger i att lärare och folkbildare har gjort sig en bild av ungdomars communities men har ingen erfarenhet av dem själva. Och de tror att det går att lyfta in ungarna i en existerande struktur för att de tekniska

9 möjligheterna faktiskt finns. Men det är inte tekniken det hänger på. Det förutsätter andra förändringar. Vi får omdefiniera folkbildningen, vidga uppdraget och komplettera utanför den struktur vi har idag. - Vi ska också ha i minnet att på Lunarstorm och liknande communities stannar ungdomarna under några år, sedan går de vidare i livet. Folkbildningen tar vid i årsåldern och var befinner sig de här ungdomarna då, med sina nätvanor och erfarenheter? Lunargenerationen och ännu lite yngre, de har vuxit upp med nätet och fått kunskaperna med modersmjölken. Medan vi alla här, inklusive du tror jag, har fått lära sig att använda de nya rönen. Många ungdomar söker sig sedan, på ett eller annat sätt, till folkbildningen. Och det ställer nya krav på folkbildningen och hur nätet används. Hur möter vi det? Jag tror inte att gränssnittet har så stor betydelse. Ungdomar har inget problem med att ladda ner program och de lär sig det på några minuter. Problemet är vi som sitter här och hela tiden får kämpa med att hänga med, även om många av oss är duktiga och tycker det är spännande. - Det handlar inte om att ta över ungdomarna på Lunarstorm. Frågan är om de som är socialiserade in på Lunarstorm, kommer att acceptera Folkbildningsnätet som miljö för studier när de blir intresserade av fortsatta studier. Gör de inte det får vi lägga ned det och bygga någonting annat. Jag tror inte det blir så, men klart är att nätet måste utvecklas för att locka nya generationer och en av förändringarna är att göra nätet mer öppet. Vad fordras i så fall för att få Lunargenerationen intresserade av Folkbildningsnätet? Tore M - När vi tänker oss framtiden med Folkbildningsnätet så måste vi mer än tidigare försöka lista ut vad det är för typ av verktyg som behövs och göra det verktyget bättre. Vi ska naturligtvis inte tro att det är någonting det inte är. Den som är motiverad, har en avsikt med sitt deltagande och kan använda vår plattform kommer även framöver att ha stor nytta av Folkbildningsnätet. Vi måste naturligtvis tänka i mer kreativa banor i fråga om de brister som kommit fram i diskussionen, t.ex. att gamla inaktiva konferenser ligger kvar. Det vore kanske möjligt att införa en 10 i topp barometer för aktivitetsnivån i den öppna strukturen. Den som går in i den ser genast vilka som är de 10 mest aktiva konferenserna. Eller en indikation som visar det senaste inlägget i de öppna konferenserna utan att behöva gå in och kolla dem. Sådana sätt att skärpa verktygen kan locka fler till Folkbildningsnätet. - Resurssidorna rymmer material, information, tips som lärare och ledare kan ta i bruk. Jag får visionen om en Folkbildningsportal. Vad ska vi erbjuda i den här portalen? I FirstClass finns mycket bra information som dock inte är tillgängligt för alla, men skulle kunna bli det om den också var åtkomlig på Resurssidorna. Och de skulle kunna vara mer interaktiva. - Rent hypotetiskt skulle t.ex. matematik-konferensen, idag på FirstClass, kunna vara en

10 konferenssida som också fanns på Resurssidorna. Då behöver man inte logga in, men deltar med sin vanliga e-postadress som avsändare. Informationen blir då tillgänglig för alla, antingen genom att registrera sig som användare av FirstClass eller som besökare på Resurssidorna och matematiksidan. - Tekniken ska vara en farkost för pedagogiken. Men det händer också att teknik förändrar världen och vad vi förväntar oss av världen. När det gäller webben så är forum-deltagande en funktion som fått stort genomslag. Det skulle vi kunna lägga till. Om vi omdefinierar folkbildningen och dess roll, kan vi bli en stor öppen plattform där det ingår i uppdraget att slussa över människor till nästa steg, dvs. att gå med i en distanscirkel, anmäla sig till en folkhögskolekurs eller studiecirkel. Hur öppet kan Folkbildningsnätet bli? - I de forum jag deltar, kommer jag in i diskussionen med ett klick. Jag upptäcker ämnen som jag inte ens visste existerade och jag kan starta en diskussion själv. Jag tror att Folkbildningsnätet skulle kunna bli en enorm kraft, dels inom dagens folkbildning, dels för att få in nya människor. Den ska då ha en sådan öppen struktur att folk utifrån kan komma med i diskussioner kring folkbildande frågor. Med en grovindelning av olika ämnesområden finns chansen att upptäcka nya ämnesområden och -inriktningar. Det kan bli nätets stora styrka: möjligheten att med ett klick komma i kontakt med nya människor, nya ämnen och kunna delta i folkbildande samtal direkt. Lunarstorms styrka är en mötesplats där människor träffar andra människor som de inte kände tidigare. Folkbildningsnätet är på motsvarande sätt en mötesplats för olika intressen och lärande och det skulle kunna utvecklas till en mycket starkare position i det avseendet. - Vi har den öppna konferensmiljön för alla. Och det finns ett antal givna forum som förändras då och då, det som blir för gammalt tas bort och en del nytt tillkommer. Men det du skissar på är ett mer öppet forum där man också kan skapa sina egna forum. - Ja, om jag skapar ett diskussionsforum om andra världskriget och det blir populärt, då kommer det att ligga på toppen och är det inte intressant så kommer det att successivt sjunka ner på popularitetsskalan medan mer aktuella diskussionsforum stiger på 10-itopp-listan. - Det du talar om skulle, till skillnad från nu, innebära att vem som helst skapa ett sådant och delta i ett sådant. Men det innebär också att det kan tas bort av någon annan som tycker att det är trist och skapar ett nytt eget istället. - Det finns en risk med lärgemenskaper och det är föreställningen att det inte behövs några pedagoger. En grupp ungdomar som är intresserade av ett ämne bildar sin egen grupp och leder diskussionen. Men så är det ju inte. Pedagogen behövs i lika hög grad, eller i ännu högre grad här.

11 - Alla plattformar har sina problem och möjligheter. Pedagogen, folkbildaren kommer att ha en annan roll i en sådan miljö. Du deltar i kraft av vad du säger, inte vem du är. På Lunarstorm är konkurrensen social, man försöker vara någon. Men på Folkbildningsnätet ska tyngdpunkten ligga på lärande. I de forum som jag deltar i är det sakfrågorna som gäller, där blir de som försöker gapa, skrika, ta makten, extremt kortlivade. - Alla plattformar har sina problem och möjligheter. Pedagogen, folkbildaren kommer att ha en annan roll i en sådan miljö. Du deltar i kraft av vad du säger, inte vem du är. - Nästa fråga som jag tycker hör hemma i det här samtalet är att vi fortfarande begreppsmässigt är så bundna till den traditionella klassrumsundervisningen. Distansstudier har fortfarande en försvinnande liten andel av folkbildningen. Vi måste tänka mer flexibelt framöver, mer i termer av blandformer. Du läser ett moment i en distanscirkel, en annan i studieförbundets lokal, ett tredje kursmoment på folkhögskola, det fjärde på KomVux etc. Det finns en oändlig variation av kombinationsmöjligheter, möjligheter som vi inte ser så tydligt ännu. Men här kommer det in som du pratar om,, de friare formerna i förhållande till mer bundna och strukturerade. Är Folkbildningsnätet ett viktigt verktyg för att hålla samman folkbildningen och stimulera nätverksbyggande? Tore M - Vi måste arbeta med att få studieförbunden mer intresserade av Folkbildningsnätet. Ett av de projekt som jag håller på med, är att titta på vad som hänt nu, tre år efter ITIS. Av svaren hittills att döma har inte mycket hänt och det är allvarligt. Utvecklingen går långsamt inom studieförbunden och framför allt är det få cirkelledare som använder sig av nätet. - Folkbildningen måste öppna sig men frågan är om inte dörrar har stängs från andra hållet. Mellan ex. folkbildning och kommunal vuxenutbildning har det tidigare funnits goda öppningar, men de senaste åren har jag sett tendenser till ökande klyftor. Det är ett skäl till att ha en stark folkbildningsgemenskap. - Även den formella strukturen för folkbildningen kan komma att förändras och det ser jag inte som ett hinder. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att fördelningen av resurserna sker centralt utan att alla som vill vara med kan köpa in sig. Strukturen kan förändras beroende på vad vi menar med folkbildning och vilken sammanhållning vi vill ha. Andra kriterier än de som gäller idag kan bli fundament för folkbildningen. För att ge ett exempel: Samarbete med organisationer som Ordfront ska kunna ske utan att de behöver gå omvägen via ett studieförbund. Förändringar av detta slag medför att vi släpper lite av kontrollen. Och då måste vi veta vad vi vill med folkbildningen.

12 - Folkbildningsnätet har en viktig roll i framtidens folkbildning. I synnerhet om vi tar tillvara dess möjlighet till gränsöverskridande samverkan mellan organisationerna inom folkbildningen. Här finns en reell möjlighet att skapa öppna diskussionsforum i både dagsaktuella och ämnesspecifika frågor och utveckla lättillgängliga mötesplatser mellan enskilda användare. Förutsättningarna är goda. Om vi räknar med att varje folkhögskola har elever per år på de långa, allmänna kurserna, så innebär det totalt ca elever. 1 procent av dessa har historia som specialintresse. På var och en av skolorna är det få personer, men sammanlagt spridda över landet 150 människor. Dvs. en mycket stor grupp som kan samlas i diskussionsgrupper kring olika frågor i ämnet och hålla hög aktivitet i diskussionerna. - Tack,, Tore M,. och för ett mycket intressant, givande och i högsta grad framåtblickande samtal. Vilka krav ställer lunargenerationen på folkbildningen när de knackar på folkbildningens port, håller då vårt sätt att organisera nätet på? Borde Folkbildningsnätet vara mer öppet än det är idag? Kan Folkbildningsnätet bli ännu mer folkbildningsgränsöverskridande och hur skulle det i så fall se ut? Kan diskussioner inom folkbildningen föras parallellt på det interna nätet och samtidigt för alla på Resurssidorna? Det är många frågor att fundera vidare på...

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

f b r Folkbildningsrådet

f b r Folkbildningsrådet Sammanställning, studieförbundsenkät om Folkbildningsnätet, februari 2000 1 f b r Folkbildningsrådet Stockholm den 9 mars 2000 Studieförbunden och Folkbildningsnätet Under februari år 2000 gjordes en enkät

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som

Läs mer

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Riktlinjer och tips för facebookgrupper Erikshjälpen Second Hand

Riktlinjer och tips för facebookgrupper Erikshjälpen Second Hand Riktlinjer och tips för facebookgrupper Erikshjälpen Second Hand Varför Facebook? Facebook är ett socialt forum där det är enkelt att hålla kontakt, uppdatera medlemmar om aktuella händelser och så vidare.

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Hur kan vi förbättra elevers motivation till att vilja lära? I stället för att välja ett ämne har vi valt ett område som är viktigt för att förbättra och göra

Läs mer

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

! " IT-mål01-03.doc 1

!  IT-mål01-03.doc 1 !" 1 GOTLANDS KOMMUN 2000-12-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare: A Landin IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN:s ambitioner

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Distansstudier/Skapa projekt

Distansstudier/Skapa projekt Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer