4 Att lära i studiecirkel

Transkript

1 Cirkelledare i abf grund 4 Att lära i studiecirkel Sammanfattning 3 En studiecirkel i arbete 4 Fritt och frivilligt 4 Deltagarstyrning 4 Folkbildningspedagogik Dialogpedagogik 6 Studiecirkelns formkrav 7 Vikten av utvärdering 7 Skriftlig utvärdering 7 Muntlig utvärdering 8 Löpande utvärdering 8 Starta en studiecirkel 9 Anpassningar skapar rätt förutsättningar 9

2

3 Att lära i studiecirkel 3 Att lära i cirkel Att våga lära med öppna sinnen och att både kunna ta och ge kännetecknar en väl fungerande studiecirkel. Nyfikenhet och glädje i lärandet genomsyrar arbetet. En studiecirkel är ett demokratiskt lärande i en liten grupp. Här är alla deltagare lika viktiga. Det finns ingen som inte behövs. Att vara behövd av gruppen skapar en ansvarskänsla för lärandet hos alla enskilda deltagare, vilket i sin tur skapar det öppna klimat och den gemensamma lärprocess som vi ser i studiecirklar. Sammanfattning I en studiecirkel tar både cirkelledaren och deltagarna ansvar för lärandet. Gruppen upprättar tillsammans ett gemensamt studiemål och gör även en arbetsplan över hur studiecirkeln ska jobba och hur målet ska uppnås. Folkbildningen och cirkelarbetet är ett fritt och frivilligt lärande som utgår från gruppens behov av nya kunskaper och hur dessa på bästa sätt ska uppnås. I studiecirkeln tillämpas dialogpedagogik som kännetecknas av kommunikation och tid till bearbetning och eftertanke. Formkraven på en studiecirkel är att ni som vill vara med i cirkeln är minst tre stycken inklusive cirkelledaren. Ni ska träffas minst tre gånger i totalt minst 9 studietimmar. En studietimme är 45 minuter. Det är viktigt att ta sig tid att utvärdera cirkeln. Det kan ske på flera olika sätt. Till exempel skriftligt, muntligt eller med en blandning av dessa båda. Tänk på att fundera över vad det är du vill utvärdera innan du formulerar utvärderingen. Du behöver även tänka på hur den aktuella cirkelgruppen fungerar för att kunna välja den bästa utvärderingsmetoden för just den. Det är lätt att starta en studiecirkel! Ta kontakt med närmaste ABF-expedition så berättar de hur du ska gå till väga. Den som en gång deltagit i en studiecirkel återkommer ofta till flera. Det kan finnas en viss tveksamhet hos deltagaren som deltar för första gången men den brukar ofta bytas ut till en glädje och i vissa fall förundran över att det kan vara så lättsamt och intressant att lära sig nya saker. Studiecirkeln skiljer sig från både kurser och skolans värld. Studiecirkeln är så oändligt mycket mer flexibel. Just den flexibiliteten kan göra att det ibland blir lite otydligt när en cirkelledare eller ABF-anställd ska förklara vad en studiecirkel är. En studiecirkel är ju precis det deltagarna och cirkelledaren tillsammans bestämmer sig för att den ska vara: Flexibel: Som (på ett smidigt sätt) kan anpassas efter omständigheterna; som har förmåga att anpassa sig

4 4 Att lära i studiecirkel Den kan vara en diskussionsklubb med högt i tak och många olika åsikter Den kan vara ett gemensamt grävande efter kunskap Den kan vara en blandning av dessa båda eller något helt annat. Det som studiecirkeln dock aldrig ska frångå är att den ska vara deltagarstyrd. Cirkelledaren och deltagarna funderar tillsammans över syfte, väg och mål med studiecirkeln. Det är sedan denna arbetsplan och målformulering som gruppen har att förhålla sig till. Behöver planen ändras? Visst gör det! Gruppen kan när som helst ändra ursprungsplanen om nya intressanta sidospår dykt upp eller om det mål som sattes upp från början inte känns rätt. Arbetet i studiecirkeln är ett i allra högsta grad levande sätt att lära på! Om det kommer någon och säger er: Just så här ska en cirkel se ut, och just så här ska den arbeta svara honom då mitt i ansiktet: You are a humbug sir, en riktig humbug herre. Rickard Sandler En studiecirkel i arbete En god start ger förutsättningar för ett fortsatt gott cirkelarbete i sann folkbildningsanda! Det är alltså viktigt att du som ledare redan från början berättar för gruppen vad en studiecirkel är och hur ni jobbar på ett folkbildningsmässigt sätt. Det är bra om du förberett en presentation i förväg för att på ett tydligt sätt kunna förklara även för de mer ovana cirkeldeltagarna. Ideal: Något önskvärt, förebildligt, ofta också ouppnåeligt Fritt och frivilligt! Först och främst är folkbildningen ett fritt och frivilligt lärande. Med fritt menas att lärandets form ska utgå från de människor som ska lära istället för att människorna ska anpassas till en läroplan eller fast mall. Med frivilligt menas att deltagarna själva ska få välja vad de är intresserade av och vad de anser sig ha behov av att lära sig. Valet av ämnesområde och metoderna i lärandet ska utgå från detta fria och frivilliga ideal. Deltagarstyrning Med deltagarstyrning menas att alla deltagare samt cirkelledaren tillsammans styr cirkelarbetet. Inom all folkbildning är det viktigt att varje individ i gruppen både kan förmedla egen kunskap och ta emot ny kunskap av de andra i gruppen.

5 Att lära i studiecirkel 5 Individen har ett eget ansvar för sitt lärande genom att denne förväntas vara aktiv och själv söka nya kunskaper, gärna med hjälp av de andra i gruppen. Samtidigt har individen ett ansvar för att hela gruppens lärsituation ska vara god och inspirerande. Detta ger en stämning i cirkeln där vi öppnar våra sinnen, är nyfikna, hjälpsamma och tillsammans når utveckling. När ni träffas första gången i cirkeln behöver ni bestämma hur ni vill ha er cirkel, kanske lite om vilka regler ni vill ska gälla och så vidare. Ni behöver även upprätta ett gemensamt mål och en gemensam arbetsplan för cirkeln. Det kan i funderandet kring mål och arbetsplan vara bra att ställa sig fyra frågor: 1. Vad är det vi vill lära oss, vad vill vi kunna när vi är klara med cirkeln? (mål) 2. Varför vill vi lära oss just det, vilka är våra behov? 3. Hur ska vi lära oss, vilka metoder ska vi använda? 4. När ska vi lära oss detta? Ska vi ha delmål? Utgår ni från dessa fyra frågor är det ganska enkelt att tillsammans formulera ett mål och en arbetsplan som ni alla känner er delaktiga i. Du som ledare kan i förväg göra en grov skiss av arbetsplanen för att komma med olika förslag på vad ni kan göra, varför, hur och när. Ibland kan det vara svårt för gruppen att starta och några förslag från cirkelledaren kan göra det lättare att komma igång med egna tankar och förslag till målformulering och arbetsplan. Kom ihåg att målet får vara så diffust som att vi vill lära oss mer om något specifikt ämne. Det är inte alltid bäst att ha väldigt konkreta mål. Risken med ett alltför konkret mål som är lite för högt ställt är att det skapar känslor av besvikelse och misstro hos deltagarna själva om målet inte uppnås. I vissa fall är dock ett konkret mål bra att jobba mot eftersom det blir väldigt tydligt åt vilket håll gruppen ska och resultatet går att mäta. Kom ihåg att det, precis som alltid inom folkbildningen, gäller att göra en avvägning för den specifika gruppen och anpassa efter den. Studiecirkeln ska alltså vara deltagarstyrd och inte bara ledarstyrd. Med det menas inte att du som ledare inte har något inflytande över cirkelgruppen och dess arbete. När ni gör er arbetsplan så ska naturligtvis både deltagare och ledare vara delaktiga. Får deltagarna vara med redan från dag ett och hjälpas åt att formulera mål och arbetsplan så kommer de snabbt att komma in i studiecirkelns arbetssätt. Det kommer att kännas mycket mer naturligt att diskutera, ta demokratiska beslut och att ta gemensamt ansvar för lärandet för en cirkelgrupp som har varit med i det här arbetet. En cirkel som har fått ett färdigt mål och en färdig arbetsplan utdelad till sig första cirkelsammankomsten, kommer att få svårare att ta till sig studiecirkelns arbetsmetoder, eftersom cirkeln startade på motsatt sätt. Konkret: Det påtagliga, förhandenvarande (motsats till abstrakt)

6 6 Att lära i studiecirkel Dialogpedagogik: En undervisningsform som syftar till inlärning genom samtal mellan lärare och elever med de senares allsidiga jagutveckling, kommunikations- och begreppsbildningsfärdighet som mål Folkbildningspedagogik Dialogpedagogik I studiecirkeln används folkbildningens pedagogik. Med ett annat ord kan vi kalla det för dialogpedagogik. Lärandet bygger på att ledaren och deltagarna kommunicerar med varandra. Kommunikationen ska flyta både mellan deltagarna och ledaren och deltagarna sinsemellan. Alla har samma rätt att få komma till tals och att få uttrycka sina åsikter. Lärandet av något nytt börjar med någon form av input/information. Den kan komma från cirkelledaren som ofta besitter mer ämneskunskaper än deltagarna. Därefter får deltagarna möjlighet att söka mer information till exempel med hjälp av studiematerialet eller genom att söka på Internet. Deltagarna får dessutom lägga till sina egna erfarenheter till den första informationen, det vill säga; vad kan jag redan om det här? Det kallas för ingångsvärden och de är alltid viktiga i studiecirkeln. Inom folkbildningen och ABF anser vi att alla människor har kunskaper om en mängd saker redan när de kommer till cirklarna. De förkunskaperna och den ryggsäcken, är en viktig resurs för resten av cirkelgruppen att få ta del av. Att byta erfarenheter med varandra är en viktig och mycket uppskattad del av studiecirkelarbetet. I perioderna mellan cirkelträffarna får deltagarna möjlighet att reflektera över och bearbeta den nya informationen som så småningom kommer att växa till ny kunskap! Motsatsen till dialogpedagogik är förmedlingspedagogik. Här är det en ledare som anses sitta inne med all kunskap som gruppen behöver och genom föreläsningar eller liknande förmedlar sin kunskap till gruppen som passiva mottagare. Förmedlingspedagogik är inte att jämföra med att ibland använda sig av metoden föreläsning. Att som ledare hålla muntliga föredrag främjar lärandet hos de som tycker om att lyssna till andra i sitt kunskapssökande. Ett varierat arbetssätt tillgodoser fler deltagares behov än om du alltid gör på samma sätt. Teori utan praktik är som en fågel som aldrig landar, praktik utan teori är som en fågel som aldrig flyger. Dartwill Aquila Reflektera Vad kännetecknar studiecirkelns arbetssätt? Studiecirkeln använder dialogpedagogik, var finner vi förmedlingspedagogiken? Har du upplevt både dialogpedagogik och förmedlingspedagogik? Kan du nämna några fördelar och nackdelar med de båda?

7 Att lära i studiecirkel 7 Studiecirkelns formkrav: Minst antal deltagare inklusive ledare ska vara tre Minst antal träffar ska vara tre Minst antal studietimmar (en studietimme är 45 minuter) ska vara nio. Vid första anblicken kan man luras att tro att dessa regler bara finns utan någon särskild anledning. Men titta på dem igen och tänk efter. Är ni färre än tre stycken så är det ju faktiskt ingen grupp. Tanken med erfarenhetsutbyte och att få diskutera olika ståndpunkter förefaller mer givande om ni är minst tre stycken, eller hur? Att träffas färre än tre gånger gör att ni förmodligen har svårare att hinna med att reflektera över och bearbeta den nya kunskapen. För att ni ska hinna med ett lärande där gruppens eget grävande efter information och kunskap värderas högt, behövs nog de där nio studietimmarna, minst. Som du ser är det alltså folkbildningens pedagogik som är med och styr över de formkrav som finns på våra studiecirklar. Vikten av utvärdering Det talas ofta om vikten av att utvärdera allehanda kurser och även cirklar. Men vad är det som ska utvärderas och hur ska det göras? Det finns flera olika alternativ och det går inte att säga att en metod är bättre än den andra. Anpassa utvärderingen till den grupp som ska använda sig av den. Skriftlig utvärdering Den första formen av utvärdering som man kommer att tänka på är ofta den skriftliga varianten. Här får deltagarna antingen skriva fritt om cirkeln eller svara på ett antal frågor. Om du som ledare väljer att göra ett skriftligt dokument med frågor är det viktigt att du tänker till kring vad det är du vill som ska utvärderas. Är det din insats som ledare eller är det kanske hela gruppens insats för det gemensamma lärandet som ska betonas i utvärderingen? Det som är bra med den skriftliga utvärderingen är att den lätt går att spara och alltså även lätt går att återvända till vid ett senare tillfälle för att eventuellt förändra cirkelarbetet utifrån vad som kom fram i utvärderingen. Det finns även uppenbara nackdelar. Den deltagare som tycker det är besvärligt att formulera sig i text kommer inte att uppskatta den skriftliga utvärderingen. Med all sannolikhet är en muntlig utvärdering bättre för den här deltagaren. Generellt kan man säga att det ofta är lättare att våga ge negativa omdömen av cirkeln i en skriftlig utvärdering. Det är alltså lättare att skriva den typen av information till cirkelledaren än att säga det rakt ut i en muntlig utvärdering. Det kan tyckas oärligt att inte kunna säga saker rakt ut till den det berör men det handlar snarare om att vi som människor inte gärna vill stöta oss med varandra i onödan och känner oss obekväma i en situation där vi tvingas säga något som vi tror kan såra någon annan. Utvärdering: Evaluering, sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser

8 8 Att lära i studiecirkel Muntlig utvärdering Den muntliga utvärderingen kan gå till på två sätt. Antingen sitter hela gruppen samlad i studielokalen och var och en av deltagarna får i tur och ordning berätta hur hon eller han har upplevt cirkeln. Även cirkelledaren berättar vad denne tycker om cirkeln och dess arbete. Den här formen av muntlig utvärdering är den mest använda i studiecirklarna. Den andra varianten av muntlig utvärdering är att ledaren och en deltagare åt gången samtalar om cirkeln och hur de båda har upplevt den. Viktigt i de båda varianterna är att du som cirkelledare antecknar vad som sägs så att du kan gå tillbaka senare och själv analysera och fördjupa dig i den totala utvärderingen av cirkeln. Tydliga fördelar med den här formen av utvärderingar är att även de med svårigheter att uttrycka sig i text kommer till tals på ett bra sätt. Nackdelen blir tyvärr istället att de som är besvärade av att tala inför grupp kommer att tycka att utvärderingen är obekväm. Den andra varianten där du som ledare och en deltagare åt gången samtalar om cirkeln kan då vara bra. I samtalet med bara dig kommer förmodligen dessa deltagare att känna sig mer bekväma. Har du en eller flera sådana deltagare i din cirkelgrupp kan det vara bra att du bestämmer dig för den metoden för hela gruppen. Relevant: Som är av intresse i det aktuella sammanhanget Löpande utvärdering I den löpande utvärderingen ingår att ni då och då under cirkelns gång muntligt utvärderar hur ni tycker att arbetet fungerar. Ni stämmer tillsammans av mot målformuleringen för att se hur ni ligger till. Fördelen med att utvärdera löpande är att ni i tid kommer att hinna se brister i cirkelns upplägg. Ni kan då ändra och så att säga reparera skadan innan cirkelns sista träff. Det kan till och med vara så att ni ser att det mål ni satte upp från början inte längre känns relevant, er cirkel har tagit en något annan riktning. Med den löpande utvärderingen kan ni faktiskt även formulera om målet för att det tydligare ska passa ert syfte. Den sista träffen på cirkeln kan ni göra en skriftlig utvärdering ändå för att du som ledare ska kunna spara utvärderingarna på ett mer praktiskt sätt. Den deltagare som inte tycker om att formulera sig i skrift kommer då att ha fått göra sin röst hörd genom hela cirkeln så det gör inget om dennes utvärdering inte är så mångordig. Den som inte tycker om att prata inför gruppen kommer i den skriftliga utvärderingen att få chansen att uttrycka sina åsikter om cirkeln. De löpande muntliga utvärderingarna av cirkeln kan antingen göras ett par gånger under cirkelns pågående totala tid eller vid varje tillfälle ni träffas i cirkeln. Väljer ni att göra en löpande utvärdering vid varje cirkelträff kan den lämpligen förläggas till den första stunden varje träff och till exempel kallas för incheckning. Vid incheckningen brukar det även falla sig naturligt att repetera lite från förra träffen för att komma in i resonemanget om hur ni tycker att cirkelarbetet känns. Det i sin tur ger ett bra utgångsläge för lärandet denna träff.

9 Att lära i studiecirkel 9 Starta en studiecirkel ABF har färdiga studieprogram och/eller studiecirklar på där den som vill kan anmäla sig till en cirkel. Om din cirkel finns med i studieprogrammet eller på hemsidan är du oftast anställd som cirkelledare av ABF. Den största delen av studiecirklarna sker dock antingen i någon av ABFs alla medlemsorganisationer eller i det som kallas för fria grupper. I de senare fallen jobbar oftast cirkelledaren ideellt. Ledaren ställer upp för medlemmarna i sin förening eller som ledare i sin kompisgrupp. I de fall det är en deltagaravgift kopplad till cirkeln är förväntningarna på att cirkelledaren har hög ämneskunskap ofta extra stora. Det är dock naturligtvis viktigt att alla cirkelledare besitter kunskap i sitt ämne. Att starta en studiecirkel är enkelt. Du kan gå ihop med några av dina vänner och tillsammans starta en cirkel inom det ämne ni själva vill. Det kan handla om allt från politiska ideologier till hur man lär sig att sticka. ABF kan hjälpa er att hitta ett lämpligt studiematerial och har oftast tillgång till en studielokal där ni kan få vara. Det ni behöver göra för att komma igång med er cirkel är: 1. Kontakta den lokala ABF-avdelningen (ABF finns i alla kommuner i Sverige) 2. Om ni inte redan har tänkt er ett särskilt studiematerial till cirkeln så fråga efter lämpliga studiematerial på ABF 3. Lämna in personuppgifter på deltagare och ledare för cirkeln samt lite kort om vad ni vill göra 4. ABF godkänner cirkeln och ledaren (ledaren erbjuds cirkelledarutbildning om minst 9 studietimmar, steg G) och gör en cirkellista som lämnas till cirkelledaren. Där fylls närvaron i för varje cirkelsammankomst. Om ledaren har lön så fungerar den även som löneunderlag 5. Samla gänget och kör igång! Anpassningar skapar rätt förutsättningar Funktionsnedsättning: En begränsning av en persons fysiska eller psykiska förmåga att fungera som självständig individ och att utöva önskade aktiviteter Det ska vara möjligt för alla att ta till sig utbildningen. Människor med olika bakgrund, förutsättningar, möjligheter och intresseområden finns i våra studiecirklar. Någon har en synlig funktionsnedsättning, en annan har en dold. I dialog med deltagarna kan studiecirkeln anpassas. Ibland kan olika behov kollidera och då gäller det att hitta den bästa kompromissen. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla som deltar. Redan i samband med inbjudan och anmälan bör det finnas frågor om särskilda behov som gäller mat, utrustning och annat som kan vara viktigt för den

10 10 Att lära i studiecirkel Hörslinga: (Trådlös) anordning för ljudförstärkning som riktas till åhörare enskilde. Det kan vara bekväm stol, rejäla pauser, studiematerialet utdelat i förväg eller inläst på band, hörslinga, förstorad text, framkomligt med rullstol med mera. Det mesta kan lösas med en öppen inställning och god framförhållning. Det gäller att visa att du ser och respekterar individen. Bemötandet är kanske det allra viktigaste som avgör hur det slutgiltigt kommer att fungera. Tänk även på möblering av rummet. Förutom att eventuella rullstolar ska få plats, behöver kanske någon sitta på en särskild plats för att undvika stel nacke. Det bör vara lätt att se varandra för att kunna läsa på läpparna. Givetvis ska det vara möjligt att stå om någon behöver det. Utifrån de behov som deltagarna sagt att de har, får sedan rummet även möbleras så att det fungerar så bra som möjligt för gruppen. På Handisams webbplats ( finns det bra riktlinjer för hur konferenser och lokaler anpassas. Där kan du också beställa dessa riktlinjer i tryckt format.

11 Att lära i studiecirkel 11

12 12 Att lära i studiecirkel Produktion Bilda Förlag & Idé, Tryck Åtta45 Tryckeri AB. Art nr AB1012D