Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Transkript

1 Metoder gör en annan värld möjlig

2 Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar på olika sätt. Formen lämpar sig särskilt väl för ämnen där det inte direkt finns några rätt och fel och där diskussioner och samtal är en del i kunskapsprocessen. Studiecirkeln består av minst tre personer som träffas regelbundet. Det är bra om gruppen inte är för stor, helst inte större än 12 personer. 2 3 studietimmar per gång är lagom, kanske 3 gånger 45 minuter. En kaffepaus i mitten stärker också den sociala delen i cirkeln. Alla deltar självklart aktivt, men det är bra om en person tar på sig rollen som samordnare/cirkelledare och ser till att någon av deltagarna (bra att turas om) förbere der varje träff. Hos ABF i din kommun kan du få hjälp med handledning i hur man ska hantera sin roll som cirkelledare. Vad ska ni studera? Studiecirkelformen kan användas för många olika typer av studier. De globala utmaningarna i det här materialet är texter som går att ha som underlag. Det finns en rad böcker som nämns i listan över källor längre fram som har en studiehandledning som är framtagen just för att de ska kunnas användas för studier. Längre fram i materialet finns också ett antal webbaserade eller tryckta studiematerial som i sig är kompletta, alltså innehåller både texter att läsa, diskussionsfrågor och ibland olika övningar. Det kan vara en fördel att skriva ut de webbaserade materialen eftersom det är enklare att läsa på papper. Det går också att välja att basera studierna på hela eller delar av böcker. Gör i så fall upp ordentligt vilka sidor som ska läsas inför varje träff. Det är bra om det inte är alltför många sidor åt gången, då är risken att inte alla orkar läsa. En variant är att låta olika deltagare läsa olika texter och presentera vad de lärt för de andra. Detta fungerar framför allt när ni vill göra olika fördjupningar, det bästa är ni enas om ett antal texter som alla läser. En annan möjlighet är att studera ett land. Då kan man också avsluta studierna med en gemensam resa. Några tankar kring att vara cirkelledare En cirkelledare är en i gruppen som inte behöver kunna mer än de andra. Däremot är det förstås en förutsättning att cirkelledaren är engagerat i ämnet ni studerar och har en drivkraft att lära sig mer som kan smitta av sig på de andra. En cirkelledare är den som leder arbetet och diskussionerna, ungefär 2

3 metoder som en ordförande. Cirkelledaren är den som håller reda på tiden och att ni följer ungefär den studieplan ni hade planerat. Cirkelledaren är också en viktig person för att se till att det blir bra samtal. Cirkelledaren måste försöka se alla deltagare och bör anstränga sig för att de ska känna sig välkomna och sedda i gruppen. Lokal En bra lokal är en plats där ni inte blir störda. Ett café eller mitt i en ljusgård i en skola eller matsalen på en arbetsplats är inte det bästa alternativet. Försök att hitta en plats där ni kan stänga dörren om er. Är ni många måste det förstås finnas tillräckligt med bord och stolar. Är ni färre går det förstås bra att vara i någons hem. Men se till att ingen känner krav på sig att vara värd och inte kan koncentrera sig på samtalen. Av den anledningen kan en mer neutral lokal vara att föredra. Första träffen Att träffas första gången kan kännas ovant för deltagarna. Det kan därför vara bra att tänka över lite särskilt hur detta ska tacklas på bästa sätt för att alla ska känna sig bekväma och välkomna i samtalet. Möblera rätt Det är viktigt hur rummet är möblerat. Det är bra om deltagarna ser varandra utan att behöva vända på sig, en cirkel är idealisk. Hjälps åt att möblera om! Introduktion Inled därefter med att låta deltagarna lära känna varandra lite. Det enklaste sättet är att de får presentera sig för varandra, en efter en. Känner några av deltagarna varandra sedan tidigare. Är de bekanta med ämnet som ska studeras? Har de gått många studiecirklar tidigare, kanske även själva fungerat som studiecirkelledare? Ha inte för bråttom. Berätta om era förväntningar på studiecirkeln. Finns det några mål med studierna, något deltagarna vill ha uppnått? Om det är många som inte gått en studiecirkel tidigare kan det vara bra att prata lite om studieformen. En praktisk sak att diskutera är hur många gånger ni ska träffas och på vilka tider. Behöver deltagarna förbereda sig före träffarna? Materialet Gå igenom studiematerialet som ni valt tillsammans. Om ni valt att studera de globala utmaningarna kan ni fundera kring om ni ska prata om alla utmaningar eller koncentrera er på några. Behöver ni ytterligare material och vem införskaffar det i så fall? Tips finns i längre ner i denna text. Arbetsplan Sedan är det bra att göra en arbetsplan. Vad vill ni hinna med att göra under träffarna och hur tänker ni dela upp det på olika gånger ni ses? Skriv ner det och se till att alla har en sådan arbetsplan som de kan följa. Här skriver ni också ner vad som ska läsas till varje tillfälle. Kontrollera då och då att ni har följt arbetsplanen. Om inte, om ni till 3

4 exempel inte hunnit så långt som ni tänkt, är det bra att revidera den. Att vara tydlig med vad ni tänkt göra är särskilt bra om någon är borta någon gång, då är det möjligt att själv gå igenom det som de andra gjort. Kom igång med samtalen Förutsättningen för bra samtal är att alla läst de överenskomna texterna på förhand (eller om ni väljer att dela upp läsandet, se ovan). Frågorna är utgångspunkter för diskussionerna. Men ni behöver inte fastna i på förhand uppgjorda frågeställningar. Hitta på egna frågor, vrid och vänd på ämnena och väv in egna erfarenheter och iakttagelser. Var inte heller rädda för utvikningar och sidospår, även om de inte ska leda er bort från ämnet helt och hållet. I så fall måste cirkelledaren föra tillbaks samtalet till det ni hade tänkt er att prata om. Ta ställning till om någon ska föra anteckningar. Det är inte nödvändigt men det kanske finns intresse i gruppen av att ni har skriver ner något av det ni kommit fram till under studierna. Avsluta träffarna med en tillbakablick: Vad kom ni fram till? Är alla nöjda? Finns det frågor som blivit hängande i luften som ni kanske ska fortsätta diskutera senare? Gå också igenom vad ni ska göra nästa gång. Resten av träffarna: Börja gärna varje träff med en runda där alla deltagare får säga något om saker de tänkt på sedan sist. Finns det saker de inte förstod, oklarheter, sådant de inte höll med om men inte lyfte upp till diskussion? Prata sedan om vad ni ska göra denna gång, vad som ingår i dagens avsnitt. Det går att variera formerna för träffar något. Ni kanske vill bjuda in någon som kan ert ämne till en av träffarna? Ett gemensamt studiebesök, besöka en utställning eller en arbetsplats? Gå och se en film med anknytning till ämnet? Fortsätt att avrunda träffarna med en tillbakablick. Vad var intressant med dagens diskussioner och hur går ni vidare? Följer ni arbetsplanen eller ska den revideras? Sista träffen kan ni sammanfatta hela perioden. Vad har ni lärt er? Vad var bra och vad var mindre bra? Vad tror ni att ni får nytta av? Vad hade kunnat göras annorlunda? Vill ni fortsätta studierna tillsammans och vad vill ni då fokusera på? Introduktionsövningar Det går att variera momentet när deltagarna träffas första gången på olika sätt. Det kan vara särskilt viktigt om ni är relativt många i gruppen. Presentera er En enkel början när deltagarna inte känner varandra är att alla går runt i rummet och hälsar på varandra, säg ditt namn, lyssna på den andra och upprepa namnet så är det lättare att komma ihåg. Är det en liten grupp kan ni fortsätta presentationen med att berätta var ni kommer ifrån och kanske också vad ni arbetar med. Se till att mingla, fastna inte med en person. 4

5 metoder Kartan Detta är en övning som är lämplig särskilt när det handlar om globala frågor. Cirkelledaren säger att deltagarna ska tänka sig en karta i rummet och visar var världsdelarna är placerade. Sedan ska deltagarna en efter en promenera hur de har flyttat under sitt liv. Någon kanske föddes i Santiago, flyttade till Malmö och sedan till Borås, någon annan har genomfört små förflyttningar inom några mils radie på västkusten, någon tredje föddes i en by utanför Umeå och bodde i Stockholm innan han eller hon landade i Borås. Det viktiga är inte att berätta allt man gjort under sitt liv utan just ge en snabb presentation av sig själv genom förflyttningarna i rummet. Syskonleken Ett annat sätt att börja, framför allt om man är en större grupp, är att utgår från hur deltagarnas familjer ser ut. Be deltagarna ställa sig i olika grupper utifrån hur många syskon de har. Låt dem sedan berätta för varandra om hur det känns. Jämför resultatet mellan grupperna. Ett alternativ är att ställa alla deltagare på ett långt led, från ensambarn till många syskon. En annan möjlighet är att deltagarna delar upp sig utifrån om de är äldst, yngst, i mitten eller ett ensamt barn. Låt alla vara med Cirkelledaren bör försöka hålla ögonen på att ingen dominerar samtalen utan att alla får säga vad de har på hjärtat. Det går att stimulera allas medverkan på olika sätt och det finns en rad knep för detta som duktiga studiecirkelledare gärna lär ut. Följande övning gör samtalet mer rofyllt och ger alla chansen att tala till punkt. Sätt er i en cirkel som vanligt. Förbered genom att ta med ett föremål, gärna något vackert eller speciellt men annars duger det med en vanlig pinne, som den som talar måste hålla i. Cirkelledaren kan gärna presentera övningen som något särskilt, t ex en indiansk tradition som praktiserats i många hundra år och som handlar om att visa orden och talaren respekt. Använd din fantasi. I början ligger föremålet i mitten av cirkeln. Den som vill säga något reser sig och hämtar det. Sedan får ingen annan prata förrän personen som talat känner sig färdig och har lagt tillbaks föremålet i ringen. På det här sättet känner alla att de kan prata utan att bli stressade och avbrutna. Ytterligare stöd Läs gärna boken Vägledaren av Lotta Hellman (Bilda förlag) som förmedlar många kloka tankar kring vilken roll cirkelledaren kan ha i gruppen och hur man skapar goda demokratiska samtal. Ta gärna kontakt med ABF om hur ni lägger upp studiecirkeln. 5

6 Läs och res En studiecirkel i internationella frågor kan men fördel vara utgångspunkten för en resa. Börja med att planera vilket land ni vill resa till. En utgångspunkt kan vara att studera till exempel Palmecentrets hemsida ( för att få tips på länder där det finns verksamhet. Resmålet kan bestämmas på förhand, innan ni börjar, eller diskuteras på första träffen. Var ska ni resa? När ska ni resa? Ska ni beställa resan gemensamt eller individuellt? Vad får biljetterna kosta? Alla sådana frågor är viktiga att diskutera gemensamt i gruppen. Ta gärna kontakt med Palmecentrets handläggare för regionen för tips och råd kring er resa. Mer om studier av enskilda länder kommer i ett material som produceras under våren Fler övningar Det kan vara bra att genomföra en del övningar i gruppen även under senare träffar. Här kommer några förslag. Behöver ni fler övningar kan ni till exempel titta i boken Är det värt det? från Fairtrade/Rena kläder (se litteraturlistan). Den är visserligen avsedd för gymnasieskolan i första hand men innehåller många roliga och användbara övningar som kan användas även i grupper med vuxna deltagare. 4 hörn-övning Hur går det om alla lever som vi? Ett sätt att diskutera hållbar utveckling är att genomföra en så kallad 4 hörn-övning. Den går ut på att deltagarna tar ställning till olika påståenden genom att placera sig i det hörn av rummet som bäst motsvarar deras uppfattning. De fyra hörnen representerar följande uppfattningar: 1. Håller med 2. Höll med tidigare (men har nu ändrat mig) 3. Håller inte med alls 4. Öppet hörn (har inte tagit ställning) När deltagarna bestämt sig för ett hörn och ställt sig där får de berätta för de andra hur de resonerat. Det är viktigt att den som leder övningen ser till att alla lyssnar och ingen börjar kritisera och nedvärdera någon annan. Om det är någon som bytt åsikt efter att ha hört de andra kan han eller hon få byta hörn. Låt i så fall personen berätta varför. Påståenden att diskutera: Allt fler kineser skaffar kylskåp 1. Vi bör förhindra att kineserna skaffar kylskåp 2. Låt kineserna köpa våra begagnade kylskåp billigt 3. Vi bör se till så att kineserna skaffar kylskåp utan freon 4. Vi har inte med kinesernas kylskåp att göra 6

7 metoder Ytterligare några påståenden som kan diskuteras i en 4 hörn-övning om ni hinner och har lust: 1. Vi måste konsumera mindre om vi ska få en rättvisare värld. 2. Det är bra att ha en köpfri dag när så många som möjligt inte köper något. 3. Det är bättre att arbetare i fattiga länder har jobb än att de är arbetslösa, även om de har dåligt betalt. 4. Alla viktiga beslut fattas i företagen, jag som enskild person kan ingenting göra. 5. Det är nödvändigt att det finns andra länder med lägre löner och sämre villkor för att vi ska kunna behålla vår välfärd. Ett perfekt sätt att resa Fundera över en vanlig vardaglig fråga som hur vi transporterar oss. Vad kännetecknar ett transportsystem som står för hållbar utveckling och som inte bidrar till klimatförändringar? Fundera kring ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter på resande. Dela in er i grupper om 4 5 personer i varje. Formulera en önskelista och skriv ner den: Så borde ett perfekt transportsystem. Fantisera gärna fritt. Redovisa grupp för grupp för de andra hur just era drömtransportmedel ser ut. Om ni har lust ta fram material att arbeta med för redovisningen: blädderblock, tjocka färgpennor etc. Omslagsbild: Barnhemsbarn i Goa, Indien, på söndagsutflykt till stranden. Foto: Jonas Hallqvist Grafisk form: Graffoto 7