SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan"

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 av Ingemar Svensson En modern och ofta citerad myt kring distanslärande är att lärarens eller ledarens betydelse nu radikalt kan minskas, att hans/hennes närvaro inte längre är så betydelsefull och att de givet aktiva deltagarna, befriade från pedagogen, nu kan styra sina studier själva och ta över kommunikationen och dialogen. När vi nu i folkbildningen börjar vidga begreppet distanskurs till att allt oftare i stället tala om lärgemenskap, och därmed också antyder nödvändigheten av en större frihet i formen och ett betydligt starkare moment av deltagarstyrning, är vi ju synbarligen inne på samma spår. Men här finns en fara och en fälla för tyvärr är det inte riktigt sant att de aktiva deltagarna klarar att styra sitt lärande själva. Att skapa ett gott möte på distans är nämligen inte lätt. Det kräver stor pedagogisk erfarenhet, lämplighet, närvaro och intuition. Att upprätthålla detta möte över tid är inte lättare. Låt oss då snabbt konstatera att all erfarenhet säger oss att då vi arbetar med folkbildningens målgrupper som normalt inte är högutbildade, studievana, självsäkra, resultatfokuserade är den pedagogiska ledarens närvaro och tillgänglighet i det kommunikativa rummet av allra största vikt för kommunikationens intensitet och för studiernas kvalitet. Lämnar ledaren rummet, dör i de allra flesta fall kommunikationen, i alla fall efter en tid. Är det då så att den närvarande pedagogen också skall dominera samtalet och fylla det virtuella rummet med sin kunskap? Nej, självklart inte, folkbildning.net 29

3 det handlar snarare om att vara starkt närvarande men att inte synas annat än, i huvudsak, som stöd och stimulans. Intressant är att detta i allra högsta grad även gäller för spontant skapade, ickeorganiserade och formellt ledarlösa lärgemenskaper på webben. I de fall sådana lärgemenskaper överlever och utvecklas väl, finns där i nära nog samtliga fall ett ickeformellt, spontant framväxt och, om sina pedagogiska kvaliteter, ofta omedvetet ledarskap. Den goda läraren/ledaren Den goda läraren eller ledaren är alltså en förutsättning för det pedagogiska distansmötet. Hur är då en god distanslärare/cirkelledare? Som en god pedagog i det vanliga klassrummet eller cirkelrummet, skulle jag vilja säga. En människa som, förutom ämneskunskaperna, är nyfiken på andra, som tycker om att möta andra och att kommunicera med andra, en människa som har respekt för andra, som har förmåga att känna empati, som har förmåga att förmedla värme och trygghet, en människa som har förmåga att byta perspektiv och att se världen genom den andres ögon. En människa som är tydlig i sina åsikter och som kan kommunicera dem på ett begripligt sätt, men som framför allt kan lyssna! En människa som, med andra ord, har en mycket hög social kompetens. Närhet genom tillgänglighet Det finns, som jag redan nämnt, ett ytterligare krav på pedagogen, som inte nödvändigtvis rimmar med dem jag nyss lyft. Den gode distanspedagogen måste, framför allt, vara närvarande. Den relativa friheten i tid som är en av distanslärandets största fördelar, gäller inte på samma sätt för distanspedagogen. Detta är en, minst sagt, kontroversiell fråga. Cirkelledaren, som är van att arbeta på kvällstid, har oftast ett heltidsarbete som huvudsaklig försörjning och kan inte vara tillgänglig annat än på kvällar. Folkhögskoleläraren hävdar att han äntligen, med fackliga medel, har kommit dit hän att han numera inte självklart behöver arbeta på kvällar och helger. 30 folkbildning.net

4 Jag är ledsen, men sådana argument hjälper inte. Den erfarenhet vi har visar entydigt att man inte med framgång kan leda en kommunikationsintensiv distanskurs om man hävdar att man bara skall leda studierna måndag till fredag mellan kl för det är långt ifrån säkert att deltagarna är där då. Friheten i tid ger ju faktiskt ett val som vi måste ta på allvar och som inte låter sig styras av vilka behov pedagogen har. Den deltagare som bara kan vara aktiv på kvällar, eller på helger, har heller ingen anledning att vänta tills läraren anser att det är arbetstid och därmed svarar. Den lärare som lever med sådana villfarelser kommer i framtiden ganska snart att bli tagen i örat av konkurrensen. Att få en snabb respons är en mycket viktig kvalitetsfråga för den som studerar på distans. I det nya nätverkssamhälle som växer fram kommer kvantitativ klocktid för stora yrkesgrupper, inklusive distanspedagogerna, med största sannolikhet att ersättas av kvalitativ prestation. Är det betydelsefullt för läraren att hålla på de traditionella arbetstiderna, bör han nog överväga att syssla med annat än att leda studier på distans. Är det fundamentalt för den aktuella skolan eller organisationen att svara upp mot det gamla industrisamhällets fackliga krav på reglerade arbetstider, bör den nog lämna över det flexibla lärandet till andra och mera tidsanpassade aktörer inom folkbildningen. Betyder detta att distansläraren skall arbeta femton timmar om dygnet och efter en alltför kort tid gå in i väggen och bli utbränd? Nej, självklart inte. Distanspedagogen skall inte arbeta mer än andra, men måste kunna avstå från att hålla starka gränser mellan arbete och fritid eftersom arbetet har en sådan karaktär. En del människor klarar detta bra, andra inte. Ett problem i sammanhanget är att distanspedagogen ännu ofta förväntas befinna sig på sin arbetsplats hela dagen, eftersom hans tjänst till största delen fortfarande är knuten till närundervisning. Om då distanskursen kräver att han också skall vara aktiv hemifrån under kvällar och helger, blir kraven orimliga. Den rektor eller verksamhetsledare som vill att organisationen skall vara framgångsrik vad gäller flexibelt lärande, måste ge läraren mycket fria händer, schablontid, bärbar dator, internet- folkbildning.net 31

5 konto hemma och ersättning för uppkoppling. Att av distansläraren kräva 40 timmars fysisk närvaro på arbetsplatsen per vecka, är inget annat än ren dumhet. Lärarlag! Ska kursledaren då verkligen vara tillgänglig under helger och skollov? Här är det naturligtvis upp till skolan och kursledaren att bestämma sig för en policy. Det är, som sagt, självklart en fördel för deltagarna som studerar på sin fritid att kursledaren finns tillgänglig då och konkurrensen kommer därför, som också sagts, inte att vara nådig mot de kurser där det inte är så. Å andra sidan kan arbetsgivaren inte kräva omöjliga arbetsförhållanden för den enskilde kursledaren. Tillgängligheten i distansstudier måste betraktas som en ledningsfråga, inte ett problem för den enskilde kursledaren. För att kunna täcka hela arbetsveckan och med tanke på andra pockande arbetsuppgifter, sjukdomar och frånvaro av olika skäl, är det närmast nödvändigt med något system för att komplettera och ersätta den ordinarie kursledaren. Den självklara lösningen är lärarlaget, en liten och samtrimmad grupp som turas om att bevaka kursens konferenser, ansvara för eventuellt helgjourer, täcka upp varandras frånvaro och komplettera varandra ämnes-mässigt. Även när det gäller utvecklingsarbetet, att skapa nya kurser, är lärarlag en bra lösning. Distansstudier kräver mycket förberedelsetid och planering och vad kan vara bättre än att låta ett lärarlag på två till tre personer med lite olika kompetens både utveckla och genomföra en ny kurs. Sociala processer på distans Ett mötesbaserat lärande bygger på sociala processer. Tanken är ju att det stoff man som individ har tagit till sig (texter, videofilmer etc) i ett öppet, kritiskt och problematiserande samtal med lärare och med kurseller cirkelkamrater skall bli till kunskap. Sociala processer är alltså en integrerad del av goda lärprocesser. Sociala processer är dock även viktiga som växtmiljö för att goda lärprocesser skall uppstå och överleva. I alla fall gäller detta om man 32 folkbildning.net

6 arbetar med de målgrupper som är folkbildningens primära, dvs kortutbildade, eller andra som på grund av funktionshinder etc inte har en självklar vana och säkerhet vad gäller studier. I det fysiska klassrummet eller cirkelrummet försiggår ett ständigt socialt samspel som inte givet har med själva kunskapsbearbetningen att göra. Detta samspel sker mellan lärare och deltagare, lika väl som mellan deltagarna. Ofta kläds inte detta samspel i ord, utan försiggår istället med hjälp av kroppsspråk. Man skämtar, kastar blickar, markerar med gester. Man ler, skrattar, muttrar. Man flirtar och retas. Mellan lektionerna eller cirkelpassen tillbringar man sin tid i fikarummet, i korridoren eller utomhus. Då talar man oftast inte alls om det som rör studierna, då talar man istället om sina barn, om kärlek, om sport, eller vad det nu är som ligger närmast och engagerar. Det är aldrig fel att ha roligt Kortsiktigt kan det vara rimligt att hävda att detta samspel inte förstärker utan snarare stör de lärprocesser som ju är syftet med att man samlas i studierummet. All denna ofta ordlösa kommunikation utgör korta och ständigt upprepade störningar i arbetet, men är likväl, paradoxalt nog, viktiga för den pågående kunskapsprocessen. Det är aldrig fel att ha roligt när man studerar. Mötets vibrerande spänning laddar människor med energi. Förutom att skapa en behaglig atmosfär som det är lätt att stiga in i, har dessa processer även ett djupare syfte. Det handlar om att bygga en tillit mellan de människor som stiger in genom dörren, en trygghet som gör det möjligt för alla där inne att våga lyfta sina tankar och formulera alla de frågor utan vilka kunskap inte kan byggas. För hur skall du kunna utveckla en kunskap om du inte tror att dina tankar har ett värde? Lärare som skall arbeta med dessa grupper måste inse att pedagogik faktiskt till stor del handlar om att kunna ta ansvar för detta som föregriper, och som utgör växtmiljön för, de rena kunskapsprocesserna. Goda pedagoger har det gemensamt att de ofta är mycket duktiga på att i klass- eller cirkelrummet, utan att dominera, skapa en koncentration folkbildning.net 33

7 kombinerad med den ljusa lättsamhet och den tillit som är det öppna kunskapssamtalets förutsättning. Många menar att detta goda möte enbart är möjligt att skapa i närstudier och att dessa processer inte kan återskapas i en distanskurs. Av den anledningen måste man tänka i helt andra banor när man utvecklar distansstudier. Jag menar att sådana påståenden är djupt felaktiga och att resultaten från ett stort antal distansprojekt inom svensk folkbildningen där man arbetat med vuxna, stödjer min åsikt. Den stora skillnaden är naturligtvis att man på distans inte kan återskapa kroppsspråket. Man får lita helt och hållet till det skrivna språket. Detta i kombination med att man på distans faktiskt inte syns, och därmed lättare kan gömma sig undan mötet med de andra, gör att man som lärare på distans har en svårare uppgift än i det fysiska rummet. På distans måste man först och främst motivera deltagarna till den höga distansaktivitet som krävs för att man skall kunna tala om ett lärande möte. Denna aktivitet skall initieras och den skall sedan dessutom underhållas och vidmakthållas kursen igenom. Vad krävs då för att lyckas med detta? Tekniska förutsättningar En given förutsättning är naturligtvis att man arbetar med en sammanhållen grupp, där den frihet i tid som den asynkrona kommunikationen möjliggör, ändå i viss mån begränsas. I de kontrakt som man tecknar med deltagarna, bör det stadgas att de normalt och om detta är möjligt, loggar in och är aktiva i kommunikationen åtminstone varannan dag (se exempel från Karlskoga folkhögskola i kapitlet Första mötet, s. 41). En lika viktig förutsättning är att man har en teknisk plattform som är så byggd att det kommunikativa mötet bejakas så starkt som möjligt. Här är det kommunikativa rummet hela tiden kursens eller cirkelns centrum. Man kan tillfälligt lämna detta kommunikativa rum, för att ta in nytt stoff, men därefter återkommer man självklart för att tillsammans med lärare/ledaren och studiekamrater problematisera och bearbeta. Mer om detta skriver Tore Persson i kapitlet Med det virtuella studierummet som mötesplats (s. 57). 34 folkbildning.net

8 Ett distanscafé kan, om man använder det rätt, vara en stor tillgång, men då skall caféet finnas i studierummets omedelbara närhet. Ofta ser man att kursanordnare har en lång rad kurser och sedan, lite undanskymt, ett gemensamt distanscafé för alla kurser. Detta är ingen bra idé och en sådan cafékonstruktion stärker inte samhörighet och tillit i just den studiegrupp man arbetar med. Den kritiska inledningen Börjar man sin distanskurs med ett möte i det fysiska rummet, har man vunnit mycket. Detta möte bör då, som vi utvecklar längre fram, användas inte bara för planering av kursen och introduktion i studierna utan också till att lägga en grund för den närhet och tillit som krävs för ett lyckat studieresultat. Även om du gör detta på ett bra sätt är det inte därför givet att du, när var och en åkt hem och kommunikationen på distans skall börja, får till stånd den aktiva textbaserade kommunikation som ett gruppbaserat studiearbete kräver. Om man inte har möjlighet att börja studierna med ett möte i det fysiska rummet, måste man sätta igång dessa processer helt på distans. Detta är naturligtvis svårare, men dock fullt möjligt om man är beredd att satsa det arbete som krävs och om man förstår att detta arbete kräver mycket pedagogisk erfarenhet och skicklighet. Erfarenheter från projekt i svensk folkbildning visar att just denna introduktion på distans för många av de studerande är helt avgörande för om man lyckas eller misslyckas med sina studier. Den som stöter på stora svårigheter här, eller som inte snabbt blir bekräftad av lärare och studiekamrater, löper stor risk att falla ur redan innan studierna har startat. Detta är också den erfarenhet vi i svensk folkbildning har av distansstudier utan ett inledande fysiskt möte, att avhoppen ofta sker just i kurs- eller cirkelstart och att de är relaterade till att den studerande har upplevt olika slags problem som har fått henne att ge upp. Här skall man ju, i ett medium som man inte givet behärskar och med ett skrivet språk som man inte självklart äger, möta lärare och studiekamrater som man inte känner. Ett bra sätt att börja en distanskommunikation i en kurs är att lära- folkbildning.net 35

9 ren bjuder in till en mjukstart i just distanscaféet, för att understryka att den inledande kommunikationen inte kommer att ställa andra krav än på närvaro. Läraren eller ledaren presenterar sig och bjuder in deltagarna att göra samma sak. Här måste hon eller han sedan ta varje chans att utifrån presentationerna ställa följdfrågor av en sådan karaktär att de är lätta att svara på och att de väcker nyfikenhet även hos de andra deltagarna. Man kan associera till personens namn, konstatera att ens barn är lika gamla, göra kopplingar mellan var i landet man bor etc. Vad det handlar om här är naturligtvis att, utan att skapa prestationsångest hos deltagaren, få igång ett samtal och att börja bygga den närhet som det lyckade studiearbetet kräver. När alla har kommit med i kommunikationen, kan samtalet påbörjas också i arbetsrummet där alltså problematiseringen och bearbetningen av kursens eller cirkelns stoff skall ske. Om deltagare inte självmant och på eget initiativ kommer med i denna process, måste läraren snabbt markera sitt intresse och sin närvaro. Det är av största vikt att den som sviktar i inledningen får ett starkt stöd av sin lärare. I detta läge bör hon eller han ringa upp deltagaren så fort som möjligt och på ett positivt sätt förhöra sig om varför deltagaren inte kommit igång. Handlar det om tekniska problem bör deltagaren omedelbart få teknisk support, handlar det om rädsla att kommunicera i ett textbaserat medium, bör läraren erbjuda deltagaren att inledningsvis kommunicera enbart med honom via mejl, tills deltagaren känner att hon vågar sig ut i den gemensamma konferensen. När läraren känner att han har lagt en bas för en trygghet i kursen, kan han sedan komma överens med deltagarna om ett deltagarkontrakt. Hur ofta kommer han själv att vara inloggad i kursen, hur ofta kräver han att deltagarna är inloggade? Ett tydligt avtal som alla får godkänna och som läraren sedan kan kräva att man följer. Vi får nämligen inte lura deltagarna att distansstudierna innebär en fullständig frihet att studera när och hur som helst. Vill vi bygga på sammanhållna grupper, närhet och dialog, måste både deltagare och kursledare vara beredda att med jämna intervaller koppla upp sig, läsa och besvara meddelanden, annars blir det ingen dialog. Alltför långa tidsfördröjningar, på dagar eller veckor, leder lätt till 36 folkbildning.net

10 stagnation eller dubbelspår i det virtuella samtalet och flera parallella diskussioner huller om buller i en och samma konferens kan leda till att dialogen bryts och istället blir ett antal monologer. Om vikten av att kunna prata strunt och om vikten av att kunna arbeta seriöst I de flesta distanskurser eller distanscirklar finns ett distanscafé. I detta café ligger det ofta sju meddelanden där någon krampaktigt har skämtat om att man minsann inte har hittat något kaffe här. Detta café lämnas helt åt deltagarna själva att kommunicera i och ofta är det dessutom så att caféet är gemensamt för flera studiegrupper. Ett sådant café bör man stänga och ta bort. Ingenting i en distanskurs är så deprimerande som ett kommunikativt rum utan kommunikation. Ett sådant rum står där som en symbol för ett misslyckande att skapa aktivitet. Ingen kommer efter några inledande försök att skriva något där, eftersom risken att man inte skall få något svar är stor och ingenting i en distanskurs är så förödande för den enskilde deltagaren som att inte få svar på det meddelande man skickat. Detta meddelande kommer, för deltagaren i fråga, under hela kursen att ligga där, fullt synligt, som en skamfläck, som ett bevis på deltagarens dumhet eller tråkighet (eftersom ju ingen har svarat). Skall man ha ett distanscafé, finns det all anledning att använda det som ett aktivt medel för att skapa, bibehålla och fördjupa den sociala närhet mellan deltagarna, samt mellan lärare och deltagare, som ofta är förutsättningen för den höga grad av aktivitet som behövs för att på ett framgångsrikt sätt arbeta med ett mötesbaserat lärande. Mjukstart Hur använder man då caféet? Som jag skriver tidigare kan det vara en god idé att förlägga kursens mjukstart med presentationerna av läraren och deltagarna och det inledande sociala samtalet dit. Då har man markerat vilken roll man vill ge caféet och så fort deltagarna är mogna för det, inleder man studieprocessen i kursens huvudkonferens. Kvar i caféet blir då småpratet, fikasnacket som, om man vill ha kvar aktivite- folkbildning.net 37

11 ten, också bör få förbli just småprat och fikasnack. Lärare som har ambitionen att hålla liv i cafédiskussionen gör ofta det felet att de inte kan låta bli att undervisa även här, alternativt att man i moralistisk iver i alla fall på något sätt småpratar kring kursens studieämne. Detta är ett säkert sätt att snabbt få deltagarna att tappa intresset för caféet. Istället pratar man om sådant som för deltagarna är nära, starkt eller brännande, eller helt enkelt om sådant som är roligt. Man skämtar med varandra, darrar tillsammans av harm över orättvisor eller lider gemensamt över katastrofer och tragedier. Den lärare eller ledare som kan dela detta samtal, hålla igång det, få människor att öppna sig, har stora pedagogiska vinster att göra i det parallella seriösa studiearbetet helt enkelt av den anledningen att ett levande café med skämt och allvar, kommer att locka de studerande att logga in sig även de dagar då man inte känner sig särskilt upplagd för studier. När man ändå har loggat in och läst i caféet, är chansen stor att man även öppnar kursrummet och deltar i studiearbetet där. Är detta verkligen arbete för en lärare och skall man inte låta deltagarna vara i fred någonstans? Läraren behövs för dynamiken De erfarenheter vi kan se, är att distanscaféer i allmänhet inte får någon riktig dynamik om inte läraren finns där och understödjer processen, men utan att ta plats. I de fall deltagarna själva står för aktiviteten och skapar önskad dynamik, finns det naturligtvis all anledning för läraren att inte klampa in, utan istället hålla sig utanför. Det kan ju vara så att deltagarna inte vill ha med sin lärare i caféet. Att deltagarna själva, över tid, lyckas hålla en hög aktivitet i caféet är dock relativt ovanligt. Skall man ha ett distanscafé bör man alltså räkna med att ens närvaro där kommer att vara nödvändig. Vad krävs av läraren för att på ett lyckat sätt initiera och underhålla en god caféaktivitet? Med de kvaliteter hos läraren som beskrivits i början av detta kapitel, kommer man långt. I caféet måste man som lärare dessutom kunna klä av sig lärarrollen och man måste med sitt eget exempel visa att det här 38 folkbildning.net

12 är tillåtet både att skämta, vara djupt allvarlig och att skriva om helt andra saker än om just studierna. Som lärare måste man också kunna vara tydlig i vilken roll man spelar i respektive rum. Vad gör man då om deltagarna inte gör som de ska, om de börjar föra allvarliga kunskapsdiskussioner i caféet istället för i studierummet? Arbetar man med ett samhällsämne eller ett beteendeämne, kan man mycket väl hamna i den situationen att en fråga som lyfts i caféet blir föremål för en kunskapsdiskussion där. Om detta händer skall man naturligtvis låta diskussionen fortgå tills läget är sådant att man kan be deltagarna flytta över den till kurs- eller cirkelrummet. Som lärare styr du, som tur är, inte alltid över var en diskussion uppstår. Har du lyckats skapa en god dynamik i din grupp, kan diskussioner flytta sig snabbt som en präriebrand mellan dina kommunikativa rum utan att du kan, eller ska, göra så mycket åt det. Den goda kunskapsdiskussionen skall man naturligtvis bejaka, var den än förs. Vad gör man om deltagarna flyttar över cafépratet till studierummet? Svaret här blir avhängigt av vilken typ av kurs eller cirkel man arbetar med. Har man en cirkel där själva den sociala kommunikationen är en del av målet, spelar det ingen större roll (och då har man kanske heller ingen anledning att ha ett särskilt distanscafé). Har du en kurs eller cirkel med ett tydligt kunskapssyfte, är det enklare eftersom den sociala aktiviteten inte är omedelbart kopplad till syftet. Man hänvisar vänligt men bestämt aktiviteten till caféet. Har man som lärare den möjligheten, lyfter man helt enkelt över meddelandet och lägger det i caféet. Ett och annat skämt kan man acceptera i studierummet, men annars är det, om man vill behålla koncentrationen i själva kunskapsprocessen, viktigt att markera att själva studierummet är till för arbete. Distanscaféets betydelse för själva studiearbetet är alltså indirekt. Ett socialt nav I goda fall ökar aktiviteten där deltagarnas tillit, både till läraren och till studiekamraterna. Det bör alltså ses som ett slags socialt nav som lockar deltagarna att logga in och därmed befrämjar en hög aktivitet i kursen. folkbildning.net 39

13 Alla uppskattar inte att finnas med i caféaktiviteten. Man har inte behovet eller man har inte tid. Självklart skall deltagandet i caféet vara frivilligt och man bör också bevaka att ingen deltagare känner sig pressad att vara aktiv där. Ser man, som lärare eller ledare, att man har andra vägar att skapa den nödvändiga närheten, tilliten och därmed aktiviteten, än att arbeta med distanscaféet, väljer man självklart dessa. Det är viktigt att inte fastna i metoder som har fungerat och som fungerar för andra, men som känns främmande för en själv. Den goda kunskapsprocessen är målet. Hur man på distans skapar förutsättningarna för den, avgörs bäst av den eller de pedagoger som skall arbeta med den aktuella deltagargruppen och då, självklart, i samverkan med gruppen. 40 folkbildning.net

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Allmän information. Just nu ges på AK Flex alla kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet från folkhögskola:

Allmän information. Just nu ges på AK Flex alla kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet från folkhögskola: Allmän information Allmän Kurs Flex (AK Flex) är en distanskurs med löpande antagning. Kursen löper formellt över ett läsår. Tidigare deltagare som ännu inte uppnått grundläggande behörighet, och som har

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Med filmen som språk Metodhandledning

Med filmen som språk Metodhandledning Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Innehåll

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn: Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att leda en grupp deltagare

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet Rosendalsgymnasiet har ett pedagogiskt innehåll som bygger på att skapa kvalitativa möten mellan elever och mellan lärare och elever. Dessa möten för lärande skall möjliggöras

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer