Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande"

Transkript

1 CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som fanns vid starten, presenterar Lärtorgets uppbyggnad och diskuterar kring de problem och möjligheter som finns. Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande Mathias Anbäcken CFL har i uppdrag att stödja utvecklingen av flexibelt lärande i folkbildningen. En viktig del av det uppdraget utgörs av fortbildningsprogrammet för folkhögskollärare och cirkelledare. Programmet syftar till att ge lärare och ledare en pedagogisk och metodologisk kunskapsbas för att de framgångsrikt ska kunna starta och driva egna flexibla kurser eller cirklar med hög folkbildningskvalitet. Tanken är att programmet ska resultera i en snabbt ökande volym av flexibla kurser och cirklar inom svensk folkbildning för att därmed öka målgruppernas tillgång till goda studier. Fortbildningsprogrammet är organiserat i tre steg. I ett första steg, Inspirationsdag, erbjuds folkhögskolorna, alternativt Studieförbundens lokala enheter, en halv eller hel dag på hemmaplan. En, av CFL fortbildad, baskursledare informerar och inspirerar ledning och pedagogisk personal om de fördelar som finns med ett flexibelt arbetssätt. Baskursledaren visar konkret hur man kan arbeta med nätstöd. Jag ser Lärtorget främst som ett forum där jag har möjlighet att diskutera distansutbildning med andra inom folkbildningen. För mig är det en viktig möjlighet eftersom jag är ensam om att ha distanskurser på skolan. - Hans Nyberg Inspirationsdagen syftar framför allt till att motivera lärarna och ledarna att anmäla sig till CFL: s Baskurs i flexibelt lärande för folkhögskollärare och cirkelledare. Baskursen, som är nästa steg i fortbildningsprogrammet, omfattar fyrtio timmar. Den inleds med två internatdagar och följs av 8-9 veckor distansstudier. Efter baskursen skall deltagaren ha fått en pedagogisk grund för att själv starta en flexibel kurs/cirkel. Baskursen är efter sex år väl utvecklad och närmare 1500 folkbildare har nu genomgått kursen. När man genomgått baskursen är det önskvärt att man skaffar sig egen erfarenhet av att driva en flexibel kurs/cirkel och därefter fortsätter med den Påbyggnadskurs i flexibelt lärande för folkhögskollärare och cirkelledare som utgör det tredje och sista steget i CFL:s fortbildningsprogram. Påbyggnadskursen omfattar 180 timmar, huvudsakligen på distans och löper på kvartsfart under fyra månader. Med påbyggnadskursen får deltagarna en gedigen pedagogisk fördjupning och dessutom en handfast metodologisk skolning. De som genomgår påbyggnadskursen lyckas ofta på ett framgångsrikt sätt komma igång med egna flexibla kurser och cirklar.

2 Ett problem är att väldigt få av dem som genomgår baskurs, fortsätter med påbyggnadskurs, knappt femton procent. Skälet är uppenbart, det är dyrt för organisationerna att fortbilda personal under så lång tid. Trots god fortbildning - svagt utfall Trots att CFL:s fortbildningskurser får goda utvärderingar, resulterar de ändå i få nya flexibla kurser och cirklar. Detta gäller särskilt för studieförbunden. Cirkelledare som genomgått baskursen kommer sällan igång med egna flexibla cirklar. Det finns flera skäl till det. Det är vanligt att man har svårt att rekrytera deltagare till sin flexibla cirkel och då är det lätt att ge upp. Det är också vanligt att man har svårt att få det stöd man behöver i sin lokala organisation. Man måste komma ihåg att folkbildningen är starkt traditionsstyrd och många lärare och cirkelledare har vittnat om hur svårt det är att finna stöd för att implementera ett modernt teknikstött lärande i sina organisationer. Man är ofta ensam entusiast, och saknar ofta ett moraliskt stöd från ledning och/eller från kollegor, särskilt om man misslyckas i sina första försök. Man saknar även viktigt kunskapsstöd och inte minst teknikstöd. Lösningen på dessa problem var att skapa en fungerande struktur för att stödja dessa baskursfortbildade lärare och cirkelledare. Denna lösning skulle ge ett konkret pedagogiskt stöd, ett moraliskt stöd och även kunna ge nya och nödvändiga metodkunskaper. Den skulle vara oberoende av tid och rum och den skulle på det stora hela taget vara självgående och bygga på att deltagarna stödjer varandra och lär av varandra utan att vara tvingade av de aktivitetskrav och närvarokrav som en kurs eller cirkel ställer. Lärtorget Lösningen blev Lärtorget, en nätbaserad lärgemenskap som är tillgänglig för alla som genomgått CFL:s baskurs. Lärtorget är en diskret modererad, öppen nätgemenskap utan studieplan och kurs- eller cirkelstruktur, med ett stort antal deltagare utan aktivitetskrav. Här kan man komma och gå som man vill. Man är aktiv när man har behov och det är helt i sin ordning att medlemmar bara läser vad andra skriver om Lösningen blev Lärtorget, en nätbaserad lärgemenskap som är tillgänglig för alla som genomgått CFL:s baskurs Man måste komma ihåg att folkbildningen är starkt traditionsstyrd och många lärare och cirkelledare har vittnat om hur svårt det är att finna stöd för att implementera ett modernt teknikstött lärande i sina organisationer de så önskar. Lärtorget är deltagarstyrt. De frågor som kommer upp styrs av deltagarnas behov, och samtalet är baserat på en öppen, demokratisk och tolerant dialog och diskussion. Lärtorget är alltså en arena för ett informellt lärande, där deltagarna lär av varandra genom att ställa frågor och genom att dela med sig av sina erfarenheter. Det är ingen lätt uppgift att skapa en sådan lärgemenskap och det är framför allt inte lätt att få den att fungera över tid. Det är svårt nog att skapa och vidmakthålla sådana nätgemenskaper bland unga och hängivna digitala infödingar och här handlar det om en helt annan målgrupp - vuxna lärare och cirkelledare med begränsad tid.

3 Hur skapar man då nödvändiga förutsättningar för en sådan mötesplats? Det är av central vikt att skola in deltagarna i det arbetssätt som präglar en öppen nätbaserad lärgemenskap och i detta fall är det naturligt att ge baskursen en dubbel roll. Dels som en fortbildningskurs och dels som en förberedelse för ett framgångsrikt deltagande på Lärtorget. Om baskursen genomförs som en nätbaserad klassisk studiecirkel, vilket är rimligt att tänka sig i ett folkbildningssammanhang, kan man skapa goda förutsättningar för att deltagarna skall vara väl förberedda för den öppna lärgemenskapens arbetssätt. Jag har gått två kurser via Lärtorget under Dessutom läser jag inlägg på Lärtorget, men har inte skrivit så många själv. Jag har däremot använt mig av underkonferensen Teknikfrågor. Ett bra sätt att få svar och tips när man har funderingar och problem. - Peter Hagenstål Baskursens dubbla funktioner Den nätbaserade studiecirkeln präglas, till skillnad från Lärtorget, av att den genomförs i en liten, tätt sammanhållen grupp. Den är stängd, avgränsad i tid, strukturerad, ledar- och kursplansstyrd och med en stark förväntan på deltagarnas aktivitet. Deltagarstyrningens vikt markeras dock redan från början genom att den väl utvecklade kursplanen självklart är förhandlingsbar och gemensamt diskuteras och fastläggs under kursintroduktionen. Kursledaren är inte en professionell lärarfortbildare utan en, på området flexibelt lärande, mer erfaren kollega vars roll är att fungera som processledare och stödja en kunskapsutveckling byggd på en gruppbaserad aktiv, demokratisk och tolerant dialog där varje deltagares erfarenhet synliggörs, respekteras och används i det gemensamma kunskapsbygget. Den nätbaserade studiecirkeln präglas, till skillnad från Lärtorget, av att den genomförs i en liten, tätt sammanhållen grupp. Den är stängd, avgränsad i tid, strukturerad, ledaroch kursplansstyrd och med en stark förväntan på deltagarnas aktivitet Den nätbaserade studiecirkeln representerar således, till skillnad från den informella lärgemenskapen, ett icke-formellt lärande. Målen är desamma för studiecirkeln och lärgemenskapen och det är inte svårt att se att baskursen, genomförd som en bra studiecirkel, även kan fungera som en - i god mening - styrd, avgränsad och skyddad miljö för att utveckla just de kvaliteter som deltagaren behöver för att kunna fungera i den öppna lärgemenskapen. Det icke-formella lärandet i Baskursen grundar alltså för det informella lärandet i Lärtorget. Kopplingen mellan baskursen och Lärtorget görs även på ett annat och mera direkt sätt. Redan i baskursens inledande internat presenteras Lärtorget och under kursens sista vecka görs ett studiebesök på Lärtorget där deltagarna uppmanas att göra sig hemmastadda och att delta i diskussioner. Hur fungerar lärtorget? Lärtorget har en relativt enkel struktur där huvudkonferensen är i centrum. Det är här deltagarna möts för att lära av varandra och all annan verksamhet i lärgemenskapen utgår härifrån. På Lärtorget erbjuds också ett antal korta metodkurser (20 timmar helt på distans). Kurserna handlar till exempel om hur man kan använda ljud, egentillverkade hemsidor, video och foto i flexibla kurser. I webbversionen av den här artikeln finns två exempel på filmer som deltagare i den korta kursen i screen recording-programmet CamStudio gjort.

4 På Lärtorget finns också en så kallad kunskapsbank där litteratur och rapporter kan laddas hem. En viktig del av verksamheten på Lärtorget är återkommande och tidsbegränsade aktiviteter av olika slag. När Påbyggnadskursens deltagare gjort sina specialarbeten, publiceras de på Lärtorget och torgets deltagare bjuds in att läsa och kommentera. Om moderator uppmärksammar att en diskussion som startar i huvudkonferensen är av särskilt intresse och att här finns förutsättningar att i en fördjupning ta fram nya erfarenheter eller ny kunskap av relevans för Lärtorgets medlemmar, kan man be den som initierat diskussionen att fördjupa och strukturera diskussionen till en löst hållen studiecirkel under begränsad tid. Cirkelledaren, som kan arvoderas för detta, bjuder då in övriga som deltagit i diskussionen plus alla andra intresserade på Lärtorget att delta. När cirkeln är avslutad sammanfattar cirkelledaren diskussionen i en rapport som presenteras för lärtorgsmedlemmarna och läggs in i kunskapsbanken. Det informella lärandet på Lärtorget kan alltså stimulera och generera ett fördjupat icke-formellt lärande i cirkelform. Framgångar och problem Lärtorget har nu existerat i ett och ett halvt år och det är glädjande att det i stort har funnits acceptans för Lärtorget hos de i folkbildningen som arbetar med och är intresserade av flexibelt lärande. Medlemsantalet har stadigt ökat och är när detta skrivs runt 230. Aktiviteten har varit acceptabelt hög om än oregelbunden. Oregelbundenheten får ses som normal för en deltagarstyrd lärgemenskap utan aktivitetskrav. Det kan vara helt stilla i en vecka eller mer, och sedan bryter en väldig aktivitet ut när en intressant fråga lyfts. Oregelbundenheten är bara problematisk efter sommaren och efter julhelgerna. Då måste man som moderator aktivera Lärtorget igen genom att ställa intressanta frågor, pusha för kommande korta kurser m.m. Det är överlag viktigt att en moderator i en sådan här lärgemenskap har en hög närvaro, men inte syns eller styr i onödan. För Lärtorgets existens är det oerhört viktigt att ha ett ständigt nytillskott av nya medlemmar från de baskurser som kontinuerligt genomförs i folkbildningen Lärtorget har svarat mot medlemmarnas omedelbara behov och att aktiviteten på det stora hela taget har upplevts som relevant och kunskapsskapande. Stämningen har varit demokratisk och tolerant. Glädjande är också att Lärtorget lockar även mera erfarna distanspedagoger, vilket naturligtvis är viktigt för en lärgemenskap som har som målsättning att bli ett centrum för ett kontinuerligt Jag tittar in på Lärtorget i stort varje gång jag loggar in på Folkbildningsnätet - alltså ganska ofta. Tycker det är en trevlig plats med ganska stor aktivitet. Den kom också snabbt upp i aktivitet i motsats till andra konferenser. Innehållet är intressant och det finns mycket matnyttigt för mitt stora intresse - distansutbildning. - Kjell Stenberg lärande.

5 Ett bakslag är att det tycks vara svårt att nå och aktivera den målgrupp som möjligen har störst behov av Lärtorget, nämligen cirkelledarna. Av de baskursfortbildade cirkelledarna finns bara drygt tio procent på Lärtorget medan motsvarande siffra för folkhögskollärarna är runt trettio procent. Detta märks också på diskussionerna på Lärtorget, som domineras av folkhögskollärarna. Orsaken kan vara att cirkelledarna, som i allmänhet inte är heltidsverksamma, inte har samma tid och motivation som folkhögskollärarna att gå in i en kontinuerlig fortbildningsprocess. Det finns också en tendens till att man är aktiv initialt och lyfter de frågor och problem som man har omedelbart framför sig för att sedan försvinna. Om målsättningen är att skapa en kontinuerlig fortbildningsprocess där man kan lära av varandra på olika nivåer av utveckling och där man gemensamt kan möta och diskutera nya trender och pedagogiska lösningar i det flexibla lärandet, är det naturligtvis av vikt att kunna möta behoven både hos nybörjaren och hos den mer erfarne pedagogen. Här finns mycket kvar att göra. Jag använder Lärtorget både för kurser och för frågor och svar. Därtill har jag deltagit, och har för avsikt att fortsätta delta, i diverse intressanta diskussioner. - Ingela Arvidsson Att driva en nätbaserad lärgemenskap av den typ som Lärtorget representerar är relativt billigt. Initiala utvecklings- och igångsättningskostnader borträknade kostar Lärtorget synbarligen inte mer än fyra till fem moderatortimmar per vecka att driva. Detta är dock en skenbar sanning. En självgående lärgemenskap kräver paradoxalt nog ett ständigt pågående utvecklingsarbete, ett ständigt nyskapande, en ständig påfyllning av nya och spännande möjligheter, laddade med konkret nytta för användarna, för att de skall stanna där och aktivt bidra med sina erfarenheter. Inte minst gäller det om man har ambitionen att skapa ett torg för en kontinuerlig och livslång fortbildning. För Lärtorgets existens är det oerhört viktigt att ha ett ständigt nytillskott av nya medlemmar från de baskurser som kontinuerligt genomförs i folkbildningen. Det är i längden svårt att tänka sig ett dynamiskt och levande lärtorg utan de grundläggande fortbildningssatsningarna, inspirationsdag och baskurs.

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare DAGENS PROGRAM 13:15 Information om Internationella programkontoret

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

ValiAnte Validering inom folkbildning

ValiAnte Validering inom folkbildning ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Distansstudier/Skapa projekt

Distansstudier/Skapa projekt Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,

Läs mer

Folkbildningen och nätbaserade lärgemenskaper

Folkbildningen och nätbaserade lärgemenskaper Det finns flera lyckade exempel under det senaste decenniet på att folkbildning kan bedrivas med levande intensiva samtal på nätet. Man höjer inte längre lika mycket på ögonbrynen då man hör talas om flexibla

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Fyrklöververktyget Rapport

Fyrklöververktyget Rapport Fyrklöververktyget Rapport Innovationskontoret Fyrklövern K3: Delprojekt 2 Fyrklöververktyget 2015 Författare: David Calås 2 Inledning Fyrklöververktyget är ett verktyg som utvecklats för att skatta ett

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Folkbildning med asylsökande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vilken typ av verksamhet arrangeras regionalt av ditt studieförbund?

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll.

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Ledarutveckling Du är viktig! Vi vill ge dig som arbetar med människor i grupp och dig som är aktiv i en organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Som cirkelledare, förtroendevald,

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt 1 Att leda studiecirklar med asylsökande TRÄFF 1 Folkbildning Föreningsmänniska, medmänniska och studiecirkelledare 1 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Många olika

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Digitalla en digital möjlighet till alla

Digitalla en digital möjlighet till alla Digitalla en digital möjlighet till alla Organisation Hållands folkhögskola Projektledare Marlene Gustafsson e-postadress marlene@holland.fhsk.se Tel 0703070719 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Lärgemenskaper

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig

Läs mer

Kurskatalog. Hösten Sid 1 (16)

Kurskatalog. Hösten Sid 1 (16) Sid 1 (16) Kurskatalog Hösten 2016 Sid 2 (16) Våra ledarskapskurser: Att vara ledare är en relation till skillnad från att vara chef vilket är en position. Om man ska lyckas behöver man behärska både att

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer