Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Transkript

1 Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt högskolesamarbete inom nätbaserad undervisning Styrelsen för Flex-Learn Kommittén för nätbaserad undervisning på Åland Inbjudna gäster Flex-Learn Högskolesamarbete NätBas Figur 1. Presentation av syftet med träffen och av deltagarna/grupperna/projekten Gösta hälsade alla välkomna och presenterade kort vad NätBas kommitténs uppdrag är. Katarina Sundberg, projektledare i Flex-Learn berättade kort om projektets syfte och mål. Living V & I delar med sig om nätbaserad undervisning utifrån deras erfarenheter Living V & I representerades av Viveca Lindberg, en av tre personer som arbetar på företaget. Personalen är pedagoger och Living V & I har funnits sedan De arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete med tyngdpunkt på tre olika områden: utredningar och utvärdering, fortbildning och utbildning samt punktinsatser till exempel enstaka handledarutbildningar. Deras erfarenhet av lärarfortbildning är att lärarna upplever det som en individuell händelse och som kan vara svår att förverkliga i det praktiska arbetet på den enskilda skolan. Därför jobbar man på Living mycket med att bygga situationer där lärarna blir tvungna att dela kompetensen med andra. Detta är också bättre ur samhällsekonomisk synvinkel. Livings pedagogiska strategier 1. Flexibla lösningar inslag av när- och distansstudier utgående från kundens önskemål och kostnadsramar. 2. Uppgifter som redskap för deltagarnas delaktighet dvs. deltagarna bör göra något aktivt för att lärsituationen skall ge maximalt. Uppgifterna måste vara sådana att samverkan mellan gruppmedlemmarna är ett måste antingen fysiskt eller elektroniskt. Uppgiftens komplexitet ökar efter hand men samtidigt skall det finnas relevans i uppgiften. Då det gäller lärarfortbildning är det extra viktigt att uppgifterna är hanterbara och inte känns som en extra uppgift. 1/5

2 Vid utbildningsprojekt (ex. approbatur i pedagogik) så jobbar de studerande mera hemma. Frågan om relevans är central när man formar en uppgift. 3. Handledning som redskap - bygger på att deltagarna jobbar först själva i relation till vad de redan kan med erfarenheter från arbetslivet. Man pressar förståelsen dvs. utmanar individens nuvarande kompetens. Det är då lättare att förstå det nya. Handledningen är en process som ska driva fram deltagarnas aktiva insatser så långt som möjligt. 4. Kommunikationsredskap a) datorn i olika miljöer. Det är viktigt att det finns möjlighet att skapa en dialog (valet av plattform viktigt). E-grupp mejl har använts med lyckad framgång. Alla mejl går till alla studerande och även till Living som kan gå in med kommentarer när som helst för att föra in kommunikationen på rätt spår, om det behövs. b) videokonferens möjliggör att Living handleder från Åland samtidigt som det är ett mer förmånligt alternativ för kunden. Viktigt att tekniken fungerar! Tore Ståhl från Arcada: Inspirerande föreläsning utgående från Pedagogical Conditions for Course Design in Network-supported Learning Tore började med att presentera sig själv och gruppen Finlandssvenskt högskolesamarbete inom nätbaserad undervisning. Tore arbetar just nu som projekchef i Pil-projektet som Arcada driver. Tores föreläsning: Pil-projektet är ett EU-finansierat projekt som startade hösten 2001 och som avslutas nu i slutet av I mitten av januari 2005 kommer guldkornen av projektet att presenteras. Syftet med projektet är att hjälpa lärare att hitta meningsfulla användningsområden för datorer och nätverk i undervisningen. Ett grundproblem som projektet stött på är att lärarna inte har tid att ex. lära sig IT. Målgrupp är de tidiga tillämparna, enligt den figur som Tore använde i sitt föredrag (se bild nr 1). För mer information se bifogad presentation: Pedagogiken i nätburet lärande. Ulf Sandström, Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande Ulf arbetar som projektledare för Kursnavet som är en del av Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL). Ulf deltog i seminariet via videokonferens från Härnösand. CFL ligger under utbildningsdepartementet och ansvarar för kommunal vuxenutbildning, folkbildning och nya initiativ inom vuxenutbildningen. Man främjar även studieförbunden i Sverige. CFL s uppdrag är också att stimulera till att vuxenutbildningen i Sverige ökar. De fungerar som ett komplement till andra utbildningsaktörer. Med flexibel utbildning menar CFL att det skall vara en utbildning där den studerande kan välja rum, tempo osv. 2/5

3 Ulf konstaterade att man i Sverige arbetat med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i 10 år. IKT kan samordna utbildning och samhällsliv. Då blir pedagogen coach istället. Det finns många möjligheter med IKT men för mycket teknik och distans skapar en ensamhetskänsla. Lärandet kräver en process, inte bara distribuerad information, det måste finnas interaktivitet! När det gäller innehållet till kurser så är flexibiliteten viktig. Försöker ha uppgifter som uppmanar till samarbete. Varje studerande får en individuell studieplan. Lärarna är nyckelpersoner. Det är viktigt att lärarna är vana med systemet och litar på det, om de inte är förtrogna med systemet kommer de inte att använda sig av det. På CFL jobbar man med att bryta sönder kurser till mindre moduler. Dessa moduler kallar man lärresurser (learning objects). Det är efterfrågan som styr vilka kurser som tas fram via CFL. Lärresurser är dyra att ta fram om man måste ta in olika kompetenser som gör animeringar, olika ljud mm. För att få kostnadseffektivitet kan dessa lärresurser återanvändas till liknande kurser. Man byter då ut vissa moduler så att de kan användas till andra kurser. Ulf anser att det CFL lyckats bäst med är att få människor att studera och arbeta samtidigt. Mindre bra är, enligt Ulf, den konkurrens som finns med Komvux. Studierna vid Komvux har ett högt tempo och miljön är en typisk skolmiljö som många inte trivs i. Frågor och svar under Ulfs föreläsning. 1. Kan man ta del av Kursnavet och vad kostar det? Man kan registrera sig som testanvändare eller egen användare. Man skall kunna ladda ner kurser och kör dem lokalt på sitt skoldatanät. CFL uppmanar till nätbyggande kring lärresurser. 2. Finns det lista över lärresurserna? På Kursnavets hemsida finns det en lista över alla ämnen. 3. Liknande projekt i Finland? Det finns en, i princip öppen, tjänst om lärobjekt ( som fungerar som ett komponent bibliotek. Skillnaden mellan klaffi och Kursnavet är att materialet inte skall laddas ned utan endast länkas från hemsidan. 4. Är lärobjekten komplementära? Är de förankrade till specifika situationer eller lärande? Det finns assets dvs. mallar och övningstyper som återvinns och görs om till eget material. Man kan i dem lägga in lokala inslag och frågor. 5. Vad har CFL lyckats med och vad skulle ni göra om om ni började om från början? Det som lyckats bra är att man får folk att studera och arbeta samtidigt. Kurser som t.ex. datakörkort har alltid en stor efterfrågan och finns därför alltid att tillgå. Det som lyckats mindre bra är att det finns stora och många komvux. Komvux har ej lyckat attrahera t.ex. målgruppen män över 35 år. Bilden av utbildning för dem är den bild som de lämnade som 15-åringar dvs. styrd utbildning. Enligt Ulf borde Komvux bli konkurrensutsatt. Nu finns det verksamhet som inte är tillräckligt bra, t.ex. svenska för invandrare. The only security against change is with change. 6. elärandet en gång till? Vi har låtit verktygen komma över oss och märkt att de inte passar in i den pedagogiska grundsynen. Det måste finnas incitament för utbildning. Det är svårt att motivera t.ex. män över 35 år att börja studera med hjälp av enbart e-lärande. Det måste finnas social kontakt. Inlärning = beteendeförändring. 3/5

4 Diskussion och sammanfattning kring huvudtemat och samarbetsfrågor. Gösta Helander inledde diskussionen med att visa en bild som åskådliggör relationen mellan verksamhet och mål. Om verksamheten pekar mot målet finns det inget problem, men om det visar sig att verksamheten börjar peka åt något annat håll, är det ett tecken på problem, som bör analyseras. Är det själva verksamheten som har fel riktning eller är det målet som bör justeras, eller består problemet av en justering av både verksamheten och målet. Avsikten med bilden var att problematisera vad vi håller på med i de tre grupper och projekt som deltar i seminariet. Finns det behov av samarbete mellan projekten? Vilka former och områden för samarbete kan i så fall bli aktuella? Eller är det bäst att var och en jobbar för sig i sin cirkel, utan desto vidare beröring med de andra. Se figur 1. Om den förses med rubriken var för sig eller tillsammans, kan den åskådliggöra frågeställningen. IN verksamhet mål INGET PROBLEM PROBLEM verksamhet mål Figur 2. Den tunna pilen mellan grundriktningen och den nya riktningen visar avvikelsen, dvs. ett mått på hur mycket ifrån målet man siktar. Om det är många aktörer som borde arbeta mot samma mål, så ökar sannolikheten för att den sammanlagda avvikelsen blir stor. Det motiverar olika samarbets- och samordningsdiskussioner. Viveca poängterade att det är svårt att ändra skolorna som de ser ut idag. Skolan bygger på tradition! Färdiga lärare förväntas förändra den skola de vuxit upp i. Förändras skolan för mycket möts det med motstånd från både lärare och elever. Uppfattningen om vad som är skola är stark! Frågeställningar som kom fram under diskussionerna: - vilka vuxna vill vi nå (målgrupp)? Skillnad mellan Åland och Finland och Sverige. - vilka vuxna kan bli vår målgrupp? - vilket är behovet på Åland? 4/5

5 Skall man bygga upp e-lärandet utifrån vad samhället har för behov? Individ Samhälle Region (Flex-Learn) Näringsliv Högskolesamarbete MOTIVATION hus Drivkrafter Morötter REDSKAP MÅLGRUPP TILLGÅNG BEHOV METOD Figur 3. Vilka frågor kan vi samarbeta kring? 1. ömsesidig information 2. gemensam teknik 3. handledarnas utveckling - handledningen är annorlunda för distans 4. gemensam fortbildning 5. utveckling av lärobjekt tvinga de studerande att kommunicera/interagera med varandra. Relevans och incitament sporrar till kommunikation. 6. gemensam pedagogisk approach (de tre projekten betyder att vi antagligen redan anammat en annorlunda lärsyn) 7. nå ut, utanför våra ramar, influera andra 8. tillgång volymproblem, hitta lösningar genom att samarbeta Miniseminariet kan ses som början på ett fortsatt samarbete mellan de tre projekten. Redan det att vi nu träffats en gång kan ses som en bra början. Sammanställt av: Katarina Sundberg, Projektledare Flex-Learn Marica Koskinen, sekreterare NätBas-kommittén 5/5