Flexibel utbildning på distans
|
|
- Gunnel Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska arbeta med utveckling av Flexibel Utbildning på Distans. När detta uppdrag presenteras inför en samling av folkbildare kan man nästan höra hur knivarna dras i bänkarna. Egentligen är det en prestation att i en enda mening, dessutom i ett uppdrag formulerat för en statlig myndighet, pressa in två ord som är garanterat provocerande för folkbildningen, i det är fallet utbildning och distans. Folkbildningen ska ju inte syssla med utbildning, och närhet och möte ska prägla god folkbildning, inte distans. Nu är det tack och lov så att denna provokation går att förklara (om tid gives och man klarar att ducka undan knivarna ). Men mer intressant är att det i det fenomen som ryms i uttrycket flexibel utbildning på distans, eller flexibelt lärande för den delen, finns ett antal element som är utmanande för den klassiska folkbildningstolkningen. Några av dessa utmaningar, med tillhörande svärord, ska presenteras i detta kapitel. Men först förklaringen kring utbildning och distans, så var vänlig och lägg ner kniven. Valet av uttrycket utbildning är mycket medvetet gjort. Tyvärr har vi inte tillräckligt många synonymer i det svenska språket, vilket gör att ett antal ord får olika laddningar och flera betydelser. Provokationen i uttrycket utbildning uppstår när detta ord uppfattas som en motpol till lärande. Utbildning sägs då spegla ett anordnarfokus, medan lärande har ett större individfokus. I det aktuella sammanhanget används dock folkbildning.net 201
2 folkbildning.net Sida 202 uttrycket utbildning som ett samlingsnamn för två aktiviteter, undervisning och lärande, läraraktivitet och studerandeaktivitet. Uttrycket distans är inte bra, det medgives. Samtidigt har vi i Sverige en över hundra år gammal tradition av distansutbildning, vilket gör att ordet distans i detta sammanhang fortfarande ger en tydligare bild än t.ex. IKT-stött lärande, e-learning m.m. Flexibilitet Om man skulle räkna de ord som används i denna antologi och se vilket ord som är vanligast, finns det en klar misstanke om att ordet flexibelt och dess olika former är ett av de vanligaste. Få ord har väl så positiv klang för tillfället. Folkbildningen har inte heller några problem att ställa upp på att man är flexibel. Möjligheten att starta studiecirklar under fria former och det rika utbudet på folkhögskolorna har ju sedan länge varit basen för en fri, frivillig och flexibel folkbildning. När vi använder uttrycket flexibelt lärande (eller flexibel utbildning på distans) så anger vi med det att det finns någon ytterligare grad av flexibilitet i detta. En ingrediens som förstärker något redan positivt. Men vad består denna flexibilitet i, och varför är den behövd? För att besvara den senare frågan först, så ligger den stora betydelsen förmodligen i att den ökade flexibiliteten är nödvändig för att erbjuda det livslånga lärandet till en bredare målgrupp. När det livslånga lärandet som en nyckelfaktor i framväxten av kunskapssamhället (ny)introducerades i mitten av 90-talet var det erfarenheterna från tidigare former av regelbundna studier som var vägledande. Problemet med detta synsätt är dock att deltagarna i dessa verksamheter oftast var personer som redan hade en relativt hög utbildningsbakgrund, var motiverade och hade studievana. Oftast hade dessa personer också ett arbete som medgav en viss flexibilitet, vilket möjliggjorde deras deltagande i studierna. Eftersom kunskapssamhället kräver att en mycket större del av befolkningen (alla?) ska deltaga i det livslånga lärandet, innebär det att även de med kort utbildningsbakgrund, låg motivation och låg studievana ska beredas möjlighet att studera. Man ska också kunna ta del av det livslånga lärandet även om man har ett arbete som har fasta tider, en familj 202 folkbildning.net
3 folkbildning.net Sida 203 som kräver sin tid, en mängd andra aktiviteter som pockar på uppmärksamhet. Det säger sig självt att en sådan utmaning inte låter sig lösas enbart genom verksamhet förlagd på fasta tider i traditionella utbildningslokaler. Här är flexibla studiemöjligheter en förutsättning för ett lyckat resultat. Den flexibilitet som är lättast att identifiera är behovet av ett större oberoende i tid och rum. Lärandet måste kunna ske vid den tidpunkt och från den plats som bäst passar den studerande. Men efterhand har ytterligare behov växt fram, bl.a. behovet av mer flexibla kursupplägg och mer flexibla lärandemiljöer. I alla dessa flexibiliteter kan folkbildningen spela en roll, och det är rent av så att folkbildningen kan vara en nyckelspelare. Men det finns även komplikationer. I frågan om oberoende i tid och rum ligger alltså önskemålet om att kunna studera vid valfri tidpunkt och från valfri plats. Lösningen på detta ligger i att utveckla någon form av distansstudier, i alla fall en form där studerande, medstuderande och lärare inte behöver träffas vid fasta tidpunkter. Detta innebär en mycket stor utmaning för folkbildningen som till sin natur är baserad på gruppen, samarbete och dialog. Erfarenheter från några års projektverksamhet visar dock att folkbildningen klarar att erbjuda studiecirklar på distans, dvs. gruppbaserad verksamhet som genomförs asynkront. Ett större problem ligger dock i samma fråga, nämligen då den studerandes behov av oberoende i tid även innefattar kravet på valfri studietakt. På ytan verkar önskemålet starta när jag vill och sluta när jag vill sammanfalla med folkbildningens flexibilitet, men kombinationen av asynkrona studier, kollaborativt lärande och helt valfri studietakt är förmodligen omöjlig. Kort sagt hur ska man kunna hålla ihop en virtuell studerandegrupp om alla ska kunna välja sitt eget tempo? Lösningen ligger förmodligen i en balans mellan två positiva faktorer, det dialogbaserade kollaborativa lärandet (som är en mycket lämplig form för den beskrivna målgruppen) och en flexibel studietakt. Men var finns balanspunkten? Ett behov som inte är lika direkt identifierbar är efterfrågan på ett mer folkbildning.net 203
4 folkbildning.net Sida 204 flexibelt innehåll i lärandet. I traditionell utbildning är det utbildningsanordnaren som tar fram och erbjuder ett fast kursinnehåll, ramar och upplägg. Detta fungerar dock inte för den aktuella målgruppen, eftersom innehållet måste vara mer direkt inriktat mot det aktuella behovet. Med all säkerhet kommer kravet på mer moduluppbyggda kurser öka under de närmsta åren. Detta är ju inget nytt för folkbildningen, som är van vid att studiecirkeln utformar sitt innehåll och att deltagarna kan påverka mål och inriktning. Det nya, och provocerande, ligger i att det efterfrågade innehållet kan vara en blandning av olika ämnen. Det som av deltagaren upplevs som ett fullkomligt logiskt kursinnehåll, kan av anordnaren upplevas som ett hopplock av delar från olika helheter. Hur ska man kunna erbjuda detta utan att innehållet blir snuttifierat? Hur gör man för att undvika en kollision med folkbildningens tradition att erbjuda en helhet i sin verksamhet? Problemet blir än mer accentuerat om det visar sig att deltagarna vill kombinera innehåll från olika utbildningsanordnare. Hur ska folkbildningen samarbeta kring innehåll och inriktning med organisationer som har ett helt annat verksamhetsmål, t.ex. vuxenutbildningen eller en kommersiell utbildningsanordnare? En tredje efterfrågad flexibilitet hör samman med var man kan genomföra studierna. Vi ser gärna bilden framför oss att det flexibla lärandet sker med deltagaren ensam hemma vid sin dator, en bild som är överförd från de gamla brevkursernas tid. Erfarenheterna visar dock på att den aktuella målgruppen gärna vill gå någonstans för att studera. Lugn och ro för studier, fungerande teknik och en social miljö är några av skälen för detta. Lösningen på detta är framväxten av olika typer av lokala lärmiljöer, lärcentra. Här har folkbildningen en mycket stor roll att spela, både på grund av sin geografiska spridning och sin pedagogiska tradition. Efterfrågan på dessa tjänster från folkbildningen kommer förmodligen att bli ganska stor. Men hur ska folkbildningen ställa sig när studerande vid t.ex. vuxenutbildningen eller högskolan vill utnyttja resurser 204 folkbildning.net
5 folkbildning.net Sida 205 vid ett folkbildningslärcenter? Det finns en risk att folkbildningen förvandlas till en lokal lärcenterresurs för allt flexibelt lärande. Som synes innehåller det positiva ordet flexibilitet i sin praktiska verklighet en rad utmaningar eller rent av provokationer för den traditionella folkbildningen. Förmodligen ligger lösningen i avvägningar och balanser mellan olika ytterlighetsval. För folkbildningen vill väl inte bli den minst flexibla aktören i det livslånga lärandet ;-) Individualisering En avgörande faktor för ett framgångsrikt deltagande i alla former av lärande är motivationen. Utan motivation är det mycket svårt att lyckas med sina studier, inte minst studier i flexibel form, rent av med inslag av distans. I vissa fall kan motivationen skapas genom ett yttre tryck, t.ex. genom situationen där ökade kunskaper öppnar möjligheten till nytt arbete, högre lön, nya fritidsaktiviteter eller nya engagemang (positivt tryck). Alternativt är nya kunskaper en förutsättning för att behålla jobbet, hänga med m.m. (negativt tryck). Detta är något som utbildningsanordnaren inte har stora möjligheter att påverka. Ett annat sätt att skapa en god motivation för studier är att skapa en stor känsla av relevans för studieresultatet. Studierna och innehållet måste kopplas nära till den studerandes situation. Detta är naturligtvis något som utbildningsanordnaren kan påverka. Ett sätt att erbjuda denna relevans är naturligtvis genom att erbjuda den studerande möjligheten att individualisera sina studier. Frågan om individen i gruppen (individen och gruppen) är något som diskuterats mycket inom folkbildningen. Folkbildningens verksamhet baseras ju på gruppens aktiviteter (något som nämnts vid ett antal tillfällen tidigare). Men gruppen består ju också av ett antal individer. Frågan är då vilken roll kollektivet och individen har i lärandet. Helt klart är det väl att folkbildningen inte ska erbjuda ensamstudier. Detta skulle strida helt mot folkbildningens kärna (eller?). Men vad finns det för olika grader i resonemanget? Låt oss för enkelhetens skull dela upp resonemanget i tre delar, mål, genomförande och resultat. I en klassisk studiecirkel samlas en grupp människor och enas om ett mål folkbildning.net 205
6 folkbildning.net Sida 206 för cirkeln. Målet växer fram i de inledande diskussionerna, och det gemensamma arbetet formar också modellen för hur verksamheten ska genomföras. I en situation där en lågt motiverad studerande behöver möjligheten att själv bestämma målet för sin aktivitet är det inte givet att detta ger en tillräcklig känsla av relevans. Redan innan jag påbörjat mina studier har jag fått tubba på några av mina skäl för att studera, så jag struntar i det här. Frågan är: går det att låta målformuleringarna vara individens, och inte kollektivets, och fortfarande säga att det är folkbildningsverksamhet? Ett av de tydligaste kännetecknen för god folkbildningsverksamhet är det kollektiva arbetssättet. Lärandet sker genom ett utbyte av tankar och åsikter mellan deltagarna. Här verkar det dessutom vara så att det kollektiva arbetssättet är mer lämpat för den målgrupp vi talar om. Individualiseringen av genomförandet på så sätt att det övergår till enskilda studier borde därför inte kunna sägas vara folkbildning. Men de senaste årens projektverksamheter har visat på ett intressant fenomen, nämligen gruppen tysta deltagare. Dessa deltagare är mycket passiva i den diskussion som pågår i de virtuella konferenser som satts upp för verksamheten. Man kan dock se att de läst alla inlägg, men inte (eller mycket sparsamt) bidragit med något. Under en tid kallades dessa personer nedsättande för lurkers (ung. tjuvtittare). Men när de konfronteras av andra deltagare får man ofta svaret att de lär sig jättebra genom att följa andra personers dialog, och att de gjort så under hela sitt liv. Deras individuella sätt att lära i en kollektiv miljö är att observera, följa och dra egna slutsatser. Hur ser vi på denna individualisering? Är det ett krav att kollaborativt lärande innehåller aktivitet från alla? När det gäller resultatet har jag hört två olika svar från folkbildare. Det ena svaret är att god folkbildning ger varje deltagare möjlighet att uppleva resultatet på sitt personliga sätt. Det som var resultatet för mig behöver inte vara resultatet för dig. Det andra svaret är att god folkbildning leder till en kollektiv kunskap som gruppen delar och har utvecklat tillsammans. De båda svaren ger helt olika svar på frågan om indivi- 206 folkbildning.net
7 folkbildning.net Sida 207 dualisering. I det första svaret ligger då en hög grad av individualisering redan i folkbildningens tradition beträffande resultatet av lärandet. En övergripande sammanfattning skulle kunna leda till att behovet av individualisering framför allt kan lösas inom målformulering och resultat medan genomförandet är kollektivt inom folkbildningen. Eller? Kompetens I det inledande kapitlet berörde jag kort ett fenomen som jag tror vi kommer att uppleva mycket starkt i kunskapssamhället, nämligen sammansmältningen mellan det som kan räknas till utbildning och det som räknas till bildning. Det lärande som framför allt syftar till användning inom arbetslivet kan sägas ha räknats till utbildning, medan lärande som haft till syfte att öka samhällsengagemanget eller haft en mer personlig betydelse för den studerande har räknats till bildning. I kunskapssamhället finns det all anledning att tro att denna uppdelning inte kommer att var lika tydlig eller lätt att definiera. När kunskaper får en allt större betydelse kommer lärande i olika former att bli en vanligare företeelse. Det blir också svårare att skilja mellan kunskaper som är ägnade för bruk inom arbetslivet respektive samhällslivet. Den efterfrågan på flexibla studiemöjligheter vi ser just nu drivs till stor del av behov inom arbetslivet. De flexibla erbjudanden som står till buds är oftast inom fort- och vidareutbildning. Detta gör att man vid en första anblick skulle kunna dra slutsatsen att detta inte är något för folkbildningen, som inte ska syssla med fort- och vidareutbildning för arbetslivets behov. Detta är dock en förhastad slutsats. Min tro är att detta är en första våg av efterfrågan på flexibla studiemodeller. Just nu ligger huvudrörelsen inom fort- och vidareutbildningen, men nästa efterfrågevåg kommer att handla om flexibla bildningsmöjligheter. Det finns därför anledning för folkbildningen att följa, men kanske också att rent av deltaga i, utvecklingen av de flexibla studiemöjligheter som utvecklas inom ramen för fort- och vidareutbildningen. När efterfrågan väl kommer är det lite sent att börja utvecklingen. En faktor som pekar mot denna sammansmältning är behovet av mer individualiserade och specialiserade kunskaper. Dessa kunskaper ska folkbildning.net 207
8 folkbildning.net Sida 208 också kunna kompletteras och uppdateras på ett snabbt och smidigt sätt. Ovan nämns efterfrågan på individualiserade, moduluppbyggda kurserbjudanden. För att en person ska kunna tillgängliggöra sig moduluppbyggda delar, krävs en bra matris att sätta delarna i. Kort sagt: saknar man överblick och sammanhang är det inte av lika stort värde att få dessa moduler. En av folkbildningens viktigaste uppgifter i kunskapssamhället kan bli just att erbjuda kunskaper som ger överblick och skapar sammanhang mellan mer specialiserade kunskapsdelar. En lite vildare spekulation, som dock borde vara av intresse för folkbildningen som samhällsaktör, är den möjliga förändring på arbetsmarknaden som kunskapssamhället för med sig. Om vi fortsätter resonemanget med kunskapernas betydelse i det nya samhället, inte minst i Sverige där den traditionella tillverkningsindustrin omvandlas till mer kunskapsintensiv utvecklingsindustri, leder det till att den gamla klyschan våra anställda är vår största resurs får en helt annan mening. I det ögonblick de enskilda medarbetarnas kunskap, bildning och kompetens är företagets största resurs sker också en maktförskjutning på arbetsmarknaden. Det är inte omöjligt att vi kommer att se en förändring av arbetstagar- arbetsgivarförhållandet mot ett kompetenssäljar kompetensköpar förhållande. I ett sådant scenario får det engagemang den enskilde lägger ner i sitt livslånga lärande en helt annan betydelse. De organisationer som tillhandahåller resurser för lärande får också en helt annan samhällsroll, något som borde tilltala folkbildningen. Kontentan av ovanstående resonemang är att det finns en hel del fenomen inom det flexibla lärandet (eller flexibla utbildningen på distans) som på ytan kan verka vara svärord för folkbildningen, men som i ett förändrat samhälle kan vara nya utmaningar. Och svärord kan ju ha många betydelser, som en FN-delegat en gång konstaterade: - Jag är så lycklig eftersom mitt namn är ett svärord på bara fyra av jordens språk! 208 folkbildning.net
Introduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010
Vuxenutbildning - Våren svar, % Normer och värden 1. Jag känner mig trygg i min skola/utbildning. 0 1 2,,0,, 2. Jag behandlas bra av mina studiekamrater. 1 21 1 1,,. Lärarna bemöter mig på ett positivt
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs mer1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009
1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merDet allmännas roll i utvecklingen av flexibel utbildning. Mikael Andersson
SVERIGE Mikael Andersson Inledning Orden vi använder för att beskriva olika historiska samhällen reflekterar ofta den dominerande ekonomiska faktorn i det samhället. Bondgårdar dominerade jordbrukarsamhället,
Läs merKvalitetsarbete. I praktiken AVESTA
Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria
Läs merNågra övningar att göra
Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merom att anordna föreningsstyrelsesamling i unf
om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs mer2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum
1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merQ1 Ditt kön: Studentrapporten VT 2015 1 / 25. Answered: 1,983 Skipped: 1. Kvinna. Man 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 72.92% 1,446.
Q1 Ditt kön: Answered: 1,983 Skipped: 1 Kvinna Man Kvinna Man 72.92% 1,446 27.08% 537 Total 1,983 1 / 25 Q2 Hur gammal är du? Answered: 1,983 Skipped: 1 15-17 år 18-20 år 21-25 år 26-30 år 31 + 15-17 år
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merdistansutbildning i datavetenskap samt utveckling av nya former för handledning och examination
Handledning och examination på distans Eva Pärt-Enander eva@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet Netlearning 2004 UHEX Utveckling av distansutbildning i datavetenskap samt utveckling
Läs merSTUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016
VÅRTERMINEN 2016 VAL AV UTBILDNING ETT AV DE VIKTIGASTE BESLUTEN Vad är viktigast för svenskarna i valet av utbildning? Varje år genomför vi på Studentum Sverige en undersökning av våra besökares attityder
Läs merDistansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se
Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl www.catenaconsulting.se Styrdokument Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merVuxenutbildning 2013 I Stockholms län
I Stockholms län OM UNDERSÖKNINGEN Alla länets 26 kommuner deltar i den gemensamma studerandeundersökningen. Det är ett viktigt led i arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion i länet. Målet med gemensamma
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merKarriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar
Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merLev inte under Lagen!
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merför spejarscoutprogrammet
för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merVilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem?
Vilka är vinnarna i idrottens kvalifikationssystem? Gabriella och George spelade golf som barn. Felicia och Felix spelade fotboll. Vad hände sedan? Staffan Karp Presentation vid SVEBIs Årskonferens 2011
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merFrågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension
FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merFörsamlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf
Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merEXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD
EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merVilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merStudier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND
Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merLika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009
Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,
Läs merstudiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING
studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs merTro en vardagsförmiddag- 10:27
Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Skolinspektionen Beslut 2014-02-12 Arboga kommun arboga.kommun@arboga.se Rektorn vid vuxenutbildningen anne.sonnerfelt@arboffa.se Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn av Arboga kommun Skolinspektionen,
Läs mer2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar
2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merRemiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merViktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment
Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs mer