En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland"

Transkript

1 Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder. Tanken bakom stödnätet är att, genom uppmuntran och stöd från mer rutinerade folkbildare, underlätta för nya ledare och lärare inom flexibelt lärande förverkliga sina kurs/cirkelplaner. Dess viktigaste funktion under det första året blev följaktligen att vara bollplank vid förberedelse av kurser och cirklar. Det skriver Ulrika Knutsson, vid Åsa folkhögskola och aktiv i projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland. Ulrika ingår i redaktionen för Nät & Bildning. En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Ulrika Knutsson Det finns ingen väg tillbaka, Internet är redan en del av folkbildningen! Men för att utveckla en god bildningsmässig verksamhet finns behov att samarbeta mellan folkbildningens olika entreprenörer. Det var grunden för det samarbete som har fått namnet Sörmlandsmodellen och som har utvecklats i ett projekt där det skapats ett stödnät för det flexibla lärandet. Folkbildningen i Sörmland, samlat i länsbildningsförbundet, var tidigt ute med en gemensam satsning på utveckling och användning av datorkommunikation. Genom att bedriva fortbildning och utveckling gemensamt för alla lokala och regionala studieförbund och folkhögskolor ville de stödja en lokal utveckling i samverkan. De ansåg att en attitydförändring var nödvändig för att överbrygga motståndet inom folkbildningen. Ett sätt var att ge studieförbunden goda erfarenheter av flexibelt lärande och utbilda anställda och förtroendevalda i att nyttja Folkbildningsnätet som ett gemensamt verktyg. Skapa möten på distans En för alla! Alla för en! Så löd mottot i Sörmland inför starten på 2000-talet! De olika studieförbundens verksamhetsledare och cirkelledare var välkomna att delta tillsammans med personer från folkhögskolorna. En flexibel diskussionscirkel kring IT och det flexibla lärandet genomfördes och alla aktörer fick möjlighet att lära sig programmet FirstClass som används av Folkbildningsnätet. Det var den tekniska plattform som diskussionscirkeln sedan använde sig av. Denna satsning var starten på ett gemensamt försök att skaffa nödvändig erfarenhet, som deltagare på en distanskurs, för att själv sedan genomföra flexibla cirklar och kurser. På ett tidigt stadium kom diskussionen i cirkeln att handla om vikten av att skapa ett möte även under distansmomenten på kursen. För att överbrygga skillnaden, mellan den traditionella fysiska mötesplatsen i studielokalen och den virtuella mötesplatsen i klassrummet på Internet, mixades fysiska möten med perioder av virtuella möten.

2 Flera av kursdeltagarna var skeptiska till om detta asynkrona samtal verkligen skulle kunna skapa det möte som alltid varit en grundläggande drivkraft för folkbildningen. För att överbrygga skillnaden, mellan den traditionella fysiska mötesplatsen i studielokalen och den virtuella mötesplatsen i klassrummet på Internet, mixades fysiska möten med perioder av virtuella möten. Det pedagogiska arvet Målet för hela satsningen var att både anställda och förtroendevalda i folkbildningso rganisationerna skulle kunna hantera ett gemensam internetverktyg. Folkbildningen har under en längre tid varit hårt ekonomisk pressad så utvecklingsfrågor har varit svåra att prioritera i verksamheten. Gemensamma satsningar och de ekonomiska fördelarna med samverkan diskuterades av den anledningen också flitigt under den gemensamma kursen. Det var många som då grundade sin syn på flexibelt lärande enbart utifrån krassa ekonomiska beräkningar Historien i både kort och långt perspektiv har dock visat att strategiska beslut varit avgörande för folkbildningens överlevnad. Även i nuvarande brytningsskede finns mycket att se över när det gäller former och strategi för att föra folkbildningens pedagogiska arv vidare mot framtiden. Utvecklingsarbete i ett pressat läge Flera av studieförbunden i Sörmland trodde uppenbarligen på att samverka om både kursutveckling, fortbildning, och i viss mån om kursgenomförande. Varje enskild organisation blir en för liten enhet som ger sporadiska och osäkra anställningsförhållanden för cirkelledaren, resonerade flera deltagande organisationer. En annan slutsats den grundläggande diskussionscirkeln drog, var att IT ska användas på våra villkor inom folkbildningen. Mötesplats, samtal och deltagares interaktivitet är fortfarande folkbildningens grunder i nätåldern. Ytterligare en slutsats var att samverkan och utbildning av förtroendevalda i IT-frågor inte ska underskattas om man vill lyckas i ett strategiskt IT-arbete. Länsbildningsförbundet Sörmland har fortsatt att på olika sätt stödja initiativ till samverkan i länet. Man har haft grundkurser i hantering av FirstClass och successivt har mer och mer av det lokala och länsövergripande arbetet också skett i gemensamma konferenser på Folkbildningsnätet. Under hösten 2004 och hela året 2005 har länsbildningsförbundet samverkat med Arbetarnas bildningsförbund i Sörmland (ABF) om ett studieförbundsövergripande projekt i länet. Projektet, Folkbildningens överlevnad i Sörmland, har drivits med stöd från CFL (Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande). Nationella satsningar Förutom att stödja utvecklingsprojekt och nätverk för flexibelt lärande har Folkbildningsgruppen på CFL de senaste åren initierat kurser för distanslärare och pedagoger med folkbildningen som utgångspunkt. Från att från början ha haft en180 timmar lång grundutbildning, finns nu både inspirationsdagar, en baskurs i flexibelt lärande för pedagoger och en för administratörer. Den längre 180- timmarskursen har blivit en påbyggnadskurs för dem som genomgått baskursen. Det har dock varit ganska svårt för deltagaren att omsätta nyförvärvade teorier kring flexibelt lärande i praktisk pedagogisk verksamhet. Inte minst på grund av studieförbundens pressade situation där andra mer akuta krav på förändringar i verksamheten och utmaningar av organisatorisk natur har haft företräde.

3 Nätverksarbete mellan folkbildningspedagoger Folkbildningens överlevnad i Sörmland bedrev baskurser över organisationsgränserna i länet. Målet var att samverkan skulle kunna ge mervärden och en geografisk kraftsamling av flexibel pedagogik. Ett av målen var också att ta fram en pool av utbildade flexibla pedagoger, som skulle kunna stödja kursinitiativ från de olika studieförbunden och folkhögskolor över organisationsgränserna. Då skulle brist på lämpliga pedagoger inte vara ett hinder för folkbildingen i Sörmland att genomföra fler flexibla cirklar/kurser. Vad gör vi när det bara kommer igång ett fåtal flexibla cirklar och kurser i Sörmland, trots att studieförbund och folkhögskolor i området försöker? Ett sätt kan vara att skapa ett nätverk för dem som kommit igång tillsammans med nya intresserade! Så resonerade projektledarna efter ett par månaders verksamhet i Folkbildningens överlevnad i Sörmland. samverkan skulle kunna ge mervärden och en geografisk kraftsamling av flexibel pedagogik. Ett av målen var också att ta fram en pool av utbildade flexibla pedagoger, som skulle kunna stödja kursinitiativ från de olika studieförbunden och folkhögskolor över organisationsgränserna. Stödnätet - mötesplats med mentorskap Ganska snabbt blev det tydligt att många ur den lilla skara, som inom projektet fortbildats till kursledare, behövde stöd efter baskursen för att våga köra igång en flexibel cirkel. Den enskilda individen upplevde en viss ensamhet inom sitt eget studieförbund vilket försvårade konkret genomförande av flexibla studiecirklar och kurser. Nätverket av flexibla kursledare i Sörmland utvecklades främst för de kursledare som genomgått baskursen. Nätverket fick namnet Stödnätet. Deltagarna skulle ha sin geografiska bas i Sörmland, skulle vilja starta flexibla cirklar och kurser eller redan ha kommit igång med det. Eldsjälar och ensamhet Idéer till flexibla kurser har funnits men ytterst få har av olika skäl genomförts. Av de folkbildare som blivit kontaktade av projektet har flera tagit upp problemen med ensamhet i försöken att starta flexibla kurser/studiecirklar. Ibland har de till och med upplevt sig som motarbetade av den egna organisationen. I några fall rapporterades t.ex. att eldsjälar, som ville satsa på flexibelt lärande, framstått som hot mot den befintliga verksamheten. Därtill kommer att det varit svårt att få tillräckligt antal deltagare till flexibla studiecirklar. Att nå ut till dem som vill och kan gå en flexibel studiecirkel/kurs har ofta inte fungerat på de vanliga sätt som studieförbundet marknadsfört sina traditionella studiecirklar. Lokal virtuell konferens Under våren 2005 sökte projektet kontakt med kända aktörer inom flexibelt lärande i Sörmland för att starta en virtuell mötesplats för dessa. Gruppen var ganska liten och i många fall lite nedslagen. Samtidigt har utveckling av flexibelt lärande inom övriga utbildningsinstitutioner börjat få genomslag. Denna utmaning utifrån gjorde att många av studieförbunden gav projektinitiativet ett extra entusiastiskt mottagande. Men trots entusiasmen ledde det inte till konkret resultat, det vill säga fler cirkelledare i Stödnätets första virtuella konferens. För att visa på tendenser i

4 tiden genomförde projektet, i samverkan med Länsbildningsförbundet, också en seminariedag kring fenomenet Lunarstorm. Seminariedagen var mycket välbesökt och deltagarna från olika studieförbund och folkhögskolor ville att folkbildningen i Sörmland skulle fortsätta med arbetet kring bildning och nya generationer. Seminariet satte dock ingen fart på den gemensamma diskussionskonferensen på nätet. Kortare väg till praktik Det blev tydligt att många ledare för flexibla studiecirklar och kurser kände en stor osäkerhet inför sin uppgift. Många av de utbildade ledarna har därför känt att de behöver mycket konkret stöd för att våga starta en egen cirkel/kurs. En av idéerna som Stödnätet arbetat med har varit att stödja kursledaren genom möjlighet att få göra sin första kurs som en testkurs. Det innebar att under en första omgång erbjuda cirkeln/kursen till Stödnätetsnätets medlemmar, helt eller delvis. Det skulle samtidigt kunna ge möjligheter för andra kursledare att skaffa sig mer erfarenhet av flexibla kurser. Många av de utbildade ledarna har därför känt att de behöver mycket konkret stöd för att våga starta en egen cirkel/kurs. En av idéerna som Stödnätet arbetat med har varit att stödja kursledaren genom möjlighet att få göra sin första kurs som en testkurs Med start i en sådan testcirkel och med stöd av mentorer blir steget till att driva en egen flexibel cirkel/kurs kortare. Stödnätets verksamhet har organiserats som en mentorcirkel med en metapedagogisk diskussion. Det känns som ett handfast stöd och har fått en positiv respons av medlemmarna. Problemet har visat sig vara att få tiden att räcka till. Den ledare, som vill ta fram en flexibel kurs, har fått använda mycket obetald tid för att utveckla sin nya verksamhet samt till att delta både i testcirklar och aktivt i mentorcirkeln Stödnätet. Det har då inkräktat på den privata ekonomin och familjelivet. Det blir åter tydligt att den pressade ekonomiska situationen för studieorganisationerna gjort att det funnits mycket lite pengar att satsa på utveckling. Utveckling kommer i skymundan En av utgångspunkterna för arbetet med Sörmlandsmodellen, och också i fråga om det aktuella projektet, har varit att arbeta över gränserna. Navet för arbetet har därför också profilerats genom länsbildningsförbundet Sörmland. Men trots den gemensamma önskan bland studieförbund och folkhögskolor i länet att samarbeta, har det varit mycket trögt att driva projektet. Mycket tid har gått åt till att ringa och kontakta de olika medlemmarna i länsbildningsförbundet, men eftersom folkbildningen har en mycket pressad ekonomisk situation har det, trots stor entusiasm, återigen visat sig vara svårt för folkbildningsorganisationerna att prioritera utvecklingsfrågor. Att söka rätt på potentiella kursledare inom detta nya område har varit nästan omöjligt. Många organisationer har uttryckt att det är inte något för oss det där med flexibelt lärande, även om synpunkter av det slaget blivit allt mer sällsynt ju längre tiden gått. Projektet har därför sökt entusiaster, mer direkt i studieförbundens medlemsorganisationer, vilka vill arbeta med flexibla studiecirklar. Trots detta extra arbete har det varit svårt att nå ända fram med projekts mål. Medlemmarna i Stödnätet är ännu inte så många att dialogen verkligen kunnat bli så livlig och nätgemenskapsbaserad som tanken var.

5 En nätgemenskap av pedagoger Verksamheten i Stödnätet har lagts upp som en mix av fysiska träffar och av mer virtuella möten i en nätgemenskap på Internet. På den virtuella mötesplatsen har projektledarna fungerat som handledare och mentorer för att stimulera till samtal och annan verksamhet. Men syftet är även att befrämja erfarenhetsutbyte och konkret stöd deltagarna emellan. Stödnätet är upplagt som en flexibel studiecirkel, en lärgemenskap med syfte att gemensamt lösa problem och dela erfarenheter. Kursplanen för mentorscirkeln har följt det som händer/kan hända i en flexibel cirkel, som kursdeltagarna antingen leder eller är delaktiga i. Den virtuella studiecirkeln/kurslokalen fungerar som en mötesplats för erfarenhetsutbyte och reflektion kring konkreta kurserfarenheter. Ett sådant upplägg gör också att kunskaper och erfarenheter samlas till ett slags FAQ (Frequently Asked Questions) för att underlätta arbetet för Stödnätets medlemmar - och inte minst för mentorerna. Förutom detta stöd till kursplanering och genomförande i lärgemenskapen har projektet också haft utrymme för individuell mentorstid. Det har betytt att det funnits möjlighet för varje deltagare/ledare att få direkt feedback och handfast handledning för sin kurs/cirkel. Svårt att nå fram till nätvana cirkelledare Projektarbetet har gått trögt eftersom målgruppen haft ont om utrymme för förändring. Det kräver utvecklingstid att tänka nytt. Stödnätet, som mentorcirkel, kunde fungera som ett slags formalisering av ett utvecklingsarbete där studier och praktik integrerades. Det var först under slutet av våren 2005 som Stödnätet kom igång i den form som jag beskrivit ovan. Trots att vi försökt arbeta över gränserna mellan de olika studieförbunden har det ändå varit svårt att få med deltagare från andra studieförbund än ABF. De två projektledarna har också upplevt det svårt att nå fram till potentiella kurs-/cirkelledare som var verksamma i studieförbundens medlemsorganisationer och redan aktiva på nätet. Det har visat sig svårt att nå fram med information om flexibel folkbildning till dessa. Underlaget från baskurserna inom projektet var inte tillräckligt stort för att köra i gång med Stödnätet i full skala. Mentorerna var ändå glada över att kunna starta med en grupp av tio personer. Konkret resultat Från och med maj 2005, började de två projektledarna i Folkbildningens överlevnad i Sörmland ägna allt större del av projekttiden till att arbeta med Stödnätet. Det har inneburit 5-15 timmars arbete per vecka. I början av hösten infördes en gemensam annons för flexcirklarna i Sörmlands tidningar och det gav en del nya kontakter. Mycket av mentorstiden gick åt till att vara bollplank vid förberedelser av studiecirklar. En av dem, som planerades under vårens baskurs och kom igång under hösten, var Introduktion i balanserad kost GI-metoden. Några fler kurser genomfördes också men de flesta som fått stöd planeras att starta under För att få fler ledare till flexibla kurser och cirklar genomfördes också en ny baskurs i flexibelt lärande för pedagoger parallellt med Stödnätets mentorscirkel. Svårigheter med gruppdynamiken Motgångarna för Stödnätet har varit flera. Ett påtagligt problem har varit att få de kursledare som gått baskursen att fortsätta samtalet om sin planerade kurs i Stödnätet. De har hellre velat ha enskilt mentorstöd. Problemet med den lilla gruppen blir här extra tydlig. Dynamiken i en lärgemenskap kräver en viss mängd deltagare, som var och en kan bidra med sitt engagemang i nätverket. I vårt fall var den gruppen knappt 10 personer. Det gjorde att dynamiken i lärgemenskapen inte varit så kraftfull. Den lilla gruppen var också för liten för att ge frihet, istället upplevde deltagarna en risk

6 med att dela sina svårigheter. Fokus på var och en i gruppen blev så mycket större när gruppen var så liten. Det visade sig att det var lätt att en enskild individ kände sig ifrågasatt i diskussionen. Motstånd och tröghet För att verkligen kunna utveckla konceptet och dra slutsatser av detta arbete skulle det behövas längre tid och fler cirkeldeltagare, säger Anki Höök, projektledare för Folkbildningens överlevnad i Sörmland. Både deltagarna och projektledarna känner ändå fortsatt entusiasm och är inställda på att jobba vidare med Stödnätet. Att attityden till samarbete fortfarande är avvaktande hos studieförbunden har också förvånat Anki. Naturligtvis inte hos enskilda cirkelledare, som tycker samverkan är positivt, utan mera hos en stelbent traditionell organisation eller de som är rädda att släppa ifrån sig kompetens och profil. Konstigt, eftersom alla försöken till samverkan visat att det då blivit mycket lättare att stärka sin profil inom studieförbundet. Erfarenheter har gett aha-upplevelser En positiv effekt av projektet är att många fler fått upp ögonen för flexibelt lärande. Det visar på en attitydförändring, säger hon och fortsätter, de som kommit på att det är bra och att det passar dem har samtidigt blivit övertygande om att det är en av morgondagens studieformer för studieförbunden. Det är tydligt att det finns de som ser fördelarna med både samverkan och flexibelt lärande och som tar vara på möjligheterna till utveckling av folkbildningen för att den ska kunna överleva. Dvs. möjligheten att föra det goda folkbildningspedagogiska arvet med sig in i framtiden med moderna verktyg, sammanfattar Anki sina erfarenheter ifrån projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland. de som kommit på att det är bra och att det passar dem har samtidigt blivit övertygande om att det är en av morgondagens studieformer för studieförbunden. Folkbildning tar kliv i samtiden Ännu efter några år av gemensamt arbete drar man fortfarande samma slutsatser i Sörmland. Det är tungjobbat att genomföra attitydförändringar inte minst bland förtroendevalda och administratörer. Den allt större dator- och internetanvändningen i samhället ger nya möjligheter även för folkbildningen. I den förändringsfas som pågår måste folkbildningen ta tillvara traditionen och samtidigt ge stöd till nya förhållningssätt och kommunikationsvanor. Den ekonomiska situationen för studieförbunden kan dock bakbinda många utvecklingsförsök. Tröghet i organisationer kan göra det svårt att dra till sig både de pedagoger och kursdeltagare, som agerar via nätet redan idag. En bit på väg Drivkraften från en ekonomisk press på att överleva kanske inte bara är av ondo utan kan kanske även till viss del vara det som gör att utveckling verkligen kommer till stånd. Samverkan och utvecklingsinitiativ är viktiga för det skifte folkbildningen står inför. Det finns ingen väg tillbaka, Internet är redan en del av folkbildningen. För att tillgodose bildningsmålen i samtiden måste krafter och resurser samverka inom folkbildningen. Detta sades redan för fem år sedan. En bra bit på väg har folkbildningen redan kommit, men det är fortfarande långt kvar till full flexibilitet i kursutbudet.

7 Sett ur den enskilde individens synvinkel är de moderna verktygen inte hinder utan ger snarare bättre möjligheter att tillägna sig kunskaper för en grundläggande folklig bildning Ulrika Knutsson Åsa Folkhögskola i Sörmland och aktiv i projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?)

Communities Folkbildning på ungdomars vis (?) Hur når vi ungdomarna? Det är en fråga som ofta känns rätt sliten, och upprepas i en rad sammanhang. Men för folkbildningen handlar det på sikt om överlevnad. Idag samlas snart sagt alla yngre människor

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll.

organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Ledarutveckling Du är viktig! Vi vill ge dig som arbetar med människor i grupp och dig som är aktiv i en organisation eller förening, möjligheten att utvecklas i din roll. Som cirkelledare, förtroendevald,

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt

Läs mer

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

f b r Folkbildningsrådet

f b r Folkbildningsrådet Sammanställning, studieförbundsenkät om Folkbildningsnätet, februari 2000 1 f b r Folkbildningsrådet Stockholm den 9 mars 2000 Studieförbunden och Folkbildningsnätet Under februari år 2000 gjordes en enkät

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Slutrapport 2013-12-17

Slutrapport 2013-12-17 Slutrapport 2013-12-17 Innehåll Sid 1. Projektbeskrivning 3 2. Utvärdering och analys av resultatet 4 3. Sammanställning av erfarenheterna från projektet och förslag på förbättringar 5 4. Planer och önskemål

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN 2012 ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN INLEDNING Under 2011 har ABF Gävleborg prioriterat utveckling av cirkelledarutbildning genom att forma nya strategier för rekrytering och genomförande och

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

ÖREBRO LÄN KURSER FÖR FÖRENINGAR GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

ÖREBRO LÄN KURSER FÖR FÖRENINGAR GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG ÖREBRO LÄN KURSER FÖR FÖRENINGAR 12 VÅREN 2017 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Kortkurserna vänder sig till ABF Örebro läns medlemsorganisationer. Tänk på att platserna är begränsade - hör av dig med din anmälan

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan

Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan Till styrelsen 18/12-2013 Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan 1. Inledning mer än bara en skola Västerås är en samhällsengagerad och nytänkande folkhögskola

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. -Nik Märak, en av deltagarna på redovisningsträffen Inspirations- och redovisningsträff, Stockholm 2011-08-17 Text: Lina Olofsson Dagens

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta

Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets

Läs mer

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport delafolkbildning.wordpress.com ett projekt om folkbildning och digital delaktighet av och med länsbildningsförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronoberg,

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång

Läs mer

Distansstudier/Skapa projekt

Distansstudier/Skapa projekt Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Hasseludden 6 november 2006 Marielle Peterson & Christer Westlund Betydelsefulla kompetenser Med utgångspunkt i det samhälle som finns idag. Vilka 10 kompetenser

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Funktionshindersorganisationerna. Utbildningar & träffar 2014

Funktionshindersorganisationerna. Utbildningar & träffar 2014 Funktionshindersorganisationerna Utbildningar & träffar 2014 ABF Västernorrland erbjuder Funktionshinderrörelsen utbildningar och dessa kan genomföras som dagskurs, internat, externat eller som studiecirkel.

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Jämställdhetsinsatser med särskild inriktning på romska kvinnor Slutrapport till regeringen

Jämställdhetsinsatser med särskild inriktning på romska kvinnor Slutrapport till regeringen Jämställdhetsinsatser med särskild inriktning på romska kvinnor 2013 Slutrapport till regeringen Sammanfattning Regeringen beslutade i september 2013 att avsätta 1 000 000 kronor för en jämställdhetsinsats

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer