En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland"

Transkript

1 Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder. Tanken bakom stödnätet är att, genom uppmuntran och stöd från mer rutinerade folkbildare, underlätta för nya ledare och lärare inom flexibelt lärande förverkliga sina kurs/cirkelplaner. Dess viktigaste funktion under det första året blev följaktligen att vara bollplank vid förberedelse av kurser och cirklar. Det skriver Ulrika Knutsson, vid Åsa folkhögskola och aktiv i projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland. Ulrika ingår i redaktionen för Nät & Bildning. En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Ulrika Knutsson Det finns ingen väg tillbaka, Internet är redan en del av folkbildningen! Men för att utveckla en god bildningsmässig verksamhet finns behov att samarbeta mellan folkbildningens olika entreprenörer. Det var grunden för det samarbete som har fått namnet Sörmlandsmodellen och som har utvecklats i ett projekt där det skapats ett stödnät för det flexibla lärandet. Folkbildningen i Sörmland, samlat i länsbildningsförbundet, var tidigt ute med en gemensam satsning på utveckling och användning av datorkommunikation. Genom att bedriva fortbildning och utveckling gemensamt för alla lokala och regionala studieförbund och folkhögskolor ville de stödja en lokal utveckling i samverkan. De ansåg att en attitydförändring var nödvändig för att överbrygga motståndet inom folkbildningen. Ett sätt var att ge studieförbunden goda erfarenheter av flexibelt lärande och utbilda anställda och förtroendevalda i att nyttja Folkbildningsnätet som ett gemensamt verktyg. Skapa möten på distans En för alla! Alla för en! Så löd mottot i Sörmland inför starten på 2000-talet! De olika studieförbundens verksamhetsledare och cirkelledare var välkomna att delta tillsammans med personer från folkhögskolorna. En flexibel diskussionscirkel kring IT och det flexibla lärandet genomfördes och alla aktörer fick möjlighet att lära sig programmet FirstClass som används av Folkbildningsnätet. Det var den tekniska plattform som diskussionscirkeln sedan använde sig av. Denna satsning var starten på ett gemensamt försök att skaffa nödvändig erfarenhet, som deltagare på en distanskurs, för att själv sedan genomföra flexibla cirklar och kurser. På ett tidigt stadium kom diskussionen i cirkeln att handla om vikten av att skapa ett möte även under distansmomenten på kursen. För att överbrygga skillnaden, mellan den traditionella fysiska mötesplatsen i studielokalen och den virtuella mötesplatsen i klassrummet på Internet, mixades fysiska möten med perioder av virtuella möten.

2 Flera av kursdeltagarna var skeptiska till om detta asynkrona samtal verkligen skulle kunna skapa det möte som alltid varit en grundläggande drivkraft för folkbildningen. För att överbrygga skillnaden, mellan den traditionella fysiska mötesplatsen i studielokalen och den virtuella mötesplatsen i klassrummet på Internet, mixades fysiska möten med perioder av virtuella möten. Det pedagogiska arvet Målet för hela satsningen var att både anställda och förtroendevalda i folkbildningso rganisationerna skulle kunna hantera ett gemensam internetverktyg. Folkbildningen har under en längre tid varit hårt ekonomisk pressad så utvecklingsfrågor har varit svåra att prioritera i verksamheten. Gemensamma satsningar och de ekonomiska fördelarna med samverkan diskuterades av den anledningen också flitigt under den gemensamma kursen. Det var många som då grundade sin syn på flexibelt lärande enbart utifrån krassa ekonomiska beräkningar Historien i både kort och långt perspektiv har dock visat att strategiska beslut varit avgörande för folkbildningens överlevnad. Även i nuvarande brytningsskede finns mycket att se över när det gäller former och strategi för att föra folkbildningens pedagogiska arv vidare mot framtiden. Utvecklingsarbete i ett pressat läge Flera av studieförbunden i Sörmland trodde uppenbarligen på att samverka om både kursutveckling, fortbildning, och i viss mån om kursgenomförande. Varje enskild organisation blir en för liten enhet som ger sporadiska och osäkra anställningsförhållanden för cirkelledaren, resonerade flera deltagande organisationer. En annan slutsats den grundläggande diskussionscirkeln drog, var att IT ska användas på våra villkor inom folkbildningen. Mötesplats, samtal och deltagares interaktivitet är fortfarande folkbildningens grunder i nätåldern. Ytterligare en slutsats var att samverkan och utbildning av förtroendevalda i IT-frågor inte ska underskattas om man vill lyckas i ett strategiskt IT-arbete. Länsbildningsförbundet Sörmland har fortsatt att på olika sätt stödja initiativ till samverkan i länet. Man har haft grundkurser i hantering av FirstClass och successivt har mer och mer av det lokala och länsövergripande arbetet också skett i gemensamma konferenser på Folkbildningsnätet. Under hösten 2004 och hela året 2005 har länsbildningsförbundet samverkat med Arbetarnas bildningsförbund i Sörmland (ABF) om ett studieförbundsövergripande projekt i länet. Projektet, Folkbildningens överlevnad i Sörmland, har drivits med stöd från CFL (Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande). Nationella satsningar Förutom att stödja utvecklingsprojekt och nätverk för flexibelt lärande har Folkbildningsgruppen på CFL de senaste åren initierat kurser för distanslärare och pedagoger med folkbildningen som utgångspunkt. Från att från början ha haft en180 timmar lång grundutbildning, finns nu både inspirationsdagar, en baskurs i flexibelt lärande för pedagoger och en för administratörer. Den längre 180- timmarskursen har blivit en påbyggnadskurs för dem som genomgått baskursen. Det har dock varit ganska svårt för deltagaren att omsätta nyförvärvade teorier kring flexibelt lärande i praktisk pedagogisk verksamhet. Inte minst på grund av studieförbundens pressade situation där andra mer akuta krav på förändringar i verksamheten och utmaningar av organisatorisk natur har haft företräde.

3 Nätverksarbete mellan folkbildningspedagoger Folkbildningens överlevnad i Sörmland bedrev baskurser över organisationsgränserna i länet. Målet var att samverkan skulle kunna ge mervärden och en geografisk kraftsamling av flexibel pedagogik. Ett av målen var också att ta fram en pool av utbildade flexibla pedagoger, som skulle kunna stödja kursinitiativ från de olika studieförbunden och folkhögskolor över organisationsgränserna. Då skulle brist på lämpliga pedagoger inte vara ett hinder för folkbildingen i Sörmland att genomföra fler flexibla cirklar/kurser. Vad gör vi när det bara kommer igång ett fåtal flexibla cirklar och kurser i Sörmland, trots att studieförbund och folkhögskolor i området försöker? Ett sätt kan vara att skapa ett nätverk för dem som kommit igång tillsammans med nya intresserade! Så resonerade projektledarna efter ett par månaders verksamhet i Folkbildningens överlevnad i Sörmland. samverkan skulle kunna ge mervärden och en geografisk kraftsamling av flexibel pedagogik. Ett av målen var också att ta fram en pool av utbildade flexibla pedagoger, som skulle kunna stödja kursinitiativ från de olika studieförbunden och folkhögskolor över organisationsgränserna. Stödnätet - mötesplats med mentorskap Ganska snabbt blev det tydligt att många ur den lilla skara, som inom projektet fortbildats till kursledare, behövde stöd efter baskursen för att våga köra igång en flexibel cirkel. Den enskilda individen upplevde en viss ensamhet inom sitt eget studieförbund vilket försvårade konkret genomförande av flexibla studiecirklar och kurser. Nätverket av flexibla kursledare i Sörmland utvecklades främst för de kursledare som genomgått baskursen. Nätverket fick namnet Stödnätet. Deltagarna skulle ha sin geografiska bas i Sörmland, skulle vilja starta flexibla cirklar och kurser eller redan ha kommit igång med det. Eldsjälar och ensamhet Idéer till flexibla kurser har funnits men ytterst få har av olika skäl genomförts. Av de folkbildare som blivit kontaktade av projektet har flera tagit upp problemen med ensamhet i försöken att starta flexibla kurser/studiecirklar. Ibland har de till och med upplevt sig som motarbetade av den egna organisationen. I några fall rapporterades t.ex. att eldsjälar, som ville satsa på flexibelt lärande, framstått som hot mot den befintliga verksamheten. Därtill kommer att det varit svårt att få tillräckligt antal deltagare till flexibla studiecirklar. Att nå ut till dem som vill och kan gå en flexibel studiecirkel/kurs har ofta inte fungerat på de vanliga sätt som studieförbundet marknadsfört sina traditionella studiecirklar. Lokal virtuell konferens Under våren 2005 sökte projektet kontakt med kända aktörer inom flexibelt lärande i Sörmland för att starta en virtuell mötesplats för dessa. Gruppen var ganska liten och i många fall lite nedslagen. Samtidigt har utveckling av flexibelt lärande inom övriga utbildningsinstitutioner börjat få genomslag. Denna utmaning utifrån gjorde att många av studieförbunden gav projektinitiativet ett extra entusiastiskt mottagande. Men trots entusiasmen ledde det inte till konkret resultat, det vill säga fler cirkelledare i Stödnätets första virtuella konferens. För att visa på tendenser i

4 tiden genomförde projektet, i samverkan med Länsbildningsförbundet, också en seminariedag kring fenomenet Lunarstorm. Seminariedagen var mycket välbesökt och deltagarna från olika studieförbund och folkhögskolor ville att folkbildningen i Sörmland skulle fortsätta med arbetet kring bildning och nya generationer. Seminariet satte dock ingen fart på den gemensamma diskussionskonferensen på nätet. Kortare väg till praktik Det blev tydligt att många ledare för flexibla studiecirklar och kurser kände en stor osäkerhet inför sin uppgift. Många av de utbildade ledarna har därför känt att de behöver mycket konkret stöd för att våga starta en egen cirkel/kurs. En av idéerna som Stödnätet arbetat med har varit att stödja kursledaren genom möjlighet att få göra sin första kurs som en testkurs. Det innebar att under en första omgång erbjuda cirkeln/kursen till Stödnätetsnätets medlemmar, helt eller delvis. Det skulle samtidigt kunna ge möjligheter för andra kursledare att skaffa sig mer erfarenhet av flexibla kurser. Många av de utbildade ledarna har därför känt att de behöver mycket konkret stöd för att våga starta en egen cirkel/kurs. En av idéerna som Stödnätet arbetat med har varit att stödja kursledaren genom möjlighet att få göra sin första kurs som en testkurs Med start i en sådan testcirkel och med stöd av mentorer blir steget till att driva en egen flexibel cirkel/kurs kortare. Stödnätets verksamhet har organiserats som en mentorcirkel med en metapedagogisk diskussion. Det känns som ett handfast stöd och har fått en positiv respons av medlemmarna. Problemet har visat sig vara att få tiden att räcka till. Den ledare, som vill ta fram en flexibel kurs, har fått använda mycket obetald tid för att utveckla sin nya verksamhet samt till att delta både i testcirklar och aktivt i mentorcirkeln Stödnätet. Det har då inkräktat på den privata ekonomin och familjelivet. Det blir åter tydligt att den pressade ekonomiska situationen för studieorganisationerna gjort att det funnits mycket lite pengar att satsa på utveckling. Utveckling kommer i skymundan En av utgångspunkterna för arbetet med Sörmlandsmodellen, och också i fråga om det aktuella projektet, har varit att arbeta över gränserna. Navet för arbetet har därför också profilerats genom länsbildningsförbundet Sörmland. Men trots den gemensamma önskan bland studieförbund och folkhögskolor i länet att samarbeta, har det varit mycket trögt att driva projektet. Mycket tid har gått åt till att ringa och kontakta de olika medlemmarna i länsbildningsförbundet, men eftersom folkbildningen har en mycket pressad ekonomisk situation har det, trots stor entusiasm, återigen visat sig vara svårt för folkbildningsorganisationerna att prioritera utvecklingsfrågor. Att söka rätt på potentiella kursledare inom detta nya område har varit nästan omöjligt. Många organisationer har uttryckt att det är inte något för oss det där med flexibelt lärande, även om synpunkter av det slaget blivit allt mer sällsynt ju längre tiden gått. Projektet har därför sökt entusiaster, mer direkt i studieförbundens medlemsorganisationer, vilka vill arbeta med flexibla studiecirklar. Trots detta extra arbete har det varit svårt att nå ända fram med projekts mål. Medlemmarna i Stödnätet är ännu inte så många att dialogen verkligen kunnat bli så livlig och nätgemenskapsbaserad som tanken var.

5 En nätgemenskap av pedagoger Verksamheten i Stödnätet har lagts upp som en mix av fysiska träffar och av mer virtuella möten i en nätgemenskap på Internet. På den virtuella mötesplatsen har projektledarna fungerat som handledare och mentorer för att stimulera till samtal och annan verksamhet. Men syftet är även att befrämja erfarenhetsutbyte och konkret stöd deltagarna emellan. Stödnätet är upplagt som en flexibel studiecirkel, en lärgemenskap med syfte att gemensamt lösa problem och dela erfarenheter. Kursplanen för mentorscirkeln har följt det som händer/kan hända i en flexibel cirkel, som kursdeltagarna antingen leder eller är delaktiga i. Den virtuella studiecirkeln/kurslokalen fungerar som en mötesplats för erfarenhetsutbyte och reflektion kring konkreta kurserfarenheter. Ett sådant upplägg gör också att kunskaper och erfarenheter samlas till ett slags FAQ (Frequently Asked Questions) för att underlätta arbetet för Stödnätets medlemmar - och inte minst för mentorerna. Förutom detta stöd till kursplanering och genomförande i lärgemenskapen har projektet också haft utrymme för individuell mentorstid. Det har betytt att det funnits möjlighet för varje deltagare/ledare att få direkt feedback och handfast handledning för sin kurs/cirkel. Svårt att nå fram till nätvana cirkelledare Projektarbetet har gått trögt eftersom målgruppen haft ont om utrymme för förändring. Det kräver utvecklingstid att tänka nytt. Stödnätet, som mentorcirkel, kunde fungera som ett slags formalisering av ett utvecklingsarbete där studier och praktik integrerades. Det var först under slutet av våren 2005 som Stödnätet kom igång i den form som jag beskrivit ovan. Trots att vi försökt arbeta över gränserna mellan de olika studieförbunden har det ändå varit svårt att få med deltagare från andra studieförbund än ABF. De två projektledarna har också upplevt det svårt att nå fram till potentiella kurs-/cirkelledare som var verksamma i studieförbundens medlemsorganisationer och redan aktiva på nätet. Det har visat sig svårt att nå fram med information om flexibel folkbildning till dessa. Underlaget från baskurserna inom projektet var inte tillräckligt stort för att köra i gång med Stödnätet i full skala. Mentorerna var ändå glada över att kunna starta med en grupp av tio personer. Konkret resultat Från och med maj 2005, började de två projektledarna i Folkbildningens överlevnad i Sörmland ägna allt större del av projekttiden till att arbeta med Stödnätet. Det har inneburit 5-15 timmars arbete per vecka. I början av hösten infördes en gemensam annons för flexcirklarna i Sörmlands tidningar och det gav en del nya kontakter. Mycket av mentorstiden gick åt till att vara bollplank vid förberedelser av studiecirklar. En av dem, som planerades under vårens baskurs och kom igång under hösten, var Introduktion i balanserad kost GI-metoden. Några fler kurser genomfördes också men de flesta som fått stöd planeras att starta under För att få fler ledare till flexibla kurser och cirklar genomfördes också en ny baskurs i flexibelt lärande för pedagoger parallellt med Stödnätets mentorscirkel. Svårigheter med gruppdynamiken Motgångarna för Stödnätet har varit flera. Ett påtagligt problem har varit att få de kursledare som gått baskursen att fortsätta samtalet om sin planerade kurs i Stödnätet. De har hellre velat ha enskilt mentorstöd. Problemet med den lilla gruppen blir här extra tydlig. Dynamiken i en lärgemenskap kräver en viss mängd deltagare, som var och en kan bidra med sitt engagemang i nätverket. I vårt fall var den gruppen knappt 10 personer. Det gjorde att dynamiken i lärgemenskapen inte varit så kraftfull. Den lilla gruppen var också för liten för att ge frihet, istället upplevde deltagarna en risk

6 med att dela sina svårigheter. Fokus på var och en i gruppen blev så mycket större när gruppen var så liten. Det visade sig att det var lätt att en enskild individ kände sig ifrågasatt i diskussionen. Motstånd och tröghet För att verkligen kunna utveckla konceptet och dra slutsatser av detta arbete skulle det behövas längre tid och fler cirkeldeltagare, säger Anki Höök, projektledare för Folkbildningens överlevnad i Sörmland. Både deltagarna och projektledarna känner ändå fortsatt entusiasm och är inställda på att jobba vidare med Stödnätet. Att attityden till samarbete fortfarande är avvaktande hos studieförbunden har också förvånat Anki. Naturligtvis inte hos enskilda cirkelledare, som tycker samverkan är positivt, utan mera hos en stelbent traditionell organisation eller de som är rädda att släppa ifrån sig kompetens och profil. Konstigt, eftersom alla försöken till samverkan visat att det då blivit mycket lättare att stärka sin profil inom studieförbundet. Erfarenheter har gett aha-upplevelser En positiv effekt av projektet är att många fler fått upp ögonen för flexibelt lärande. Det visar på en attitydförändring, säger hon och fortsätter, de som kommit på att det är bra och att det passar dem har samtidigt blivit övertygande om att det är en av morgondagens studieformer för studieförbunden. Det är tydligt att det finns de som ser fördelarna med både samverkan och flexibelt lärande och som tar vara på möjligheterna till utveckling av folkbildningen för att den ska kunna överleva. Dvs. möjligheten att föra det goda folkbildningspedagogiska arvet med sig in i framtiden med moderna verktyg, sammanfattar Anki sina erfarenheter ifrån projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland. de som kommit på att det är bra och att det passar dem har samtidigt blivit övertygande om att det är en av morgondagens studieformer för studieförbunden. Folkbildning tar kliv i samtiden Ännu efter några år av gemensamt arbete drar man fortfarande samma slutsatser i Sörmland. Det är tungjobbat att genomföra attitydförändringar inte minst bland förtroendevalda och administratörer. Den allt större dator- och internetanvändningen i samhället ger nya möjligheter även för folkbildningen. I den förändringsfas som pågår måste folkbildningen ta tillvara traditionen och samtidigt ge stöd till nya förhållningssätt och kommunikationsvanor. Den ekonomiska situationen för studieförbunden kan dock bakbinda många utvecklingsförsök. Tröghet i organisationer kan göra det svårt att dra till sig både de pedagoger och kursdeltagare, som agerar via nätet redan idag. En bit på väg Drivkraften från en ekonomisk press på att överleva kanske inte bara är av ondo utan kan kanske även till viss del vara det som gör att utveckling verkligen kommer till stånd. Samverkan och utvecklingsinitiativ är viktiga för det skifte folkbildningen står inför. Det finns ingen väg tillbaka, Internet är redan en del av folkbildningen. För att tillgodose bildningsmålen i samtiden måste krafter och resurser samverka inom folkbildningen. Detta sades redan för fem år sedan. En bra bit på väg har folkbildningen redan kommit, men det är fortfarande långt kvar till full flexibilitet i kursutbudet.

7 Sett ur den enskilde individens synvinkel är de moderna verktygen inte hinder utan ger snarare bättre möjligheter att tillägna sig kunskaper för en grundläggande folklig bildning Ulrika Knutsson Åsa Folkhögskola i Sörmland och aktiv i projektet Folkbildningens överlevnad i Sörmland

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt

10-årsjubileum för Folkbildningsnätet - nu ser vi framåt Folkbildningsnätet, Folkbildningsvärldens gemensamma mötesplats på nätet, lanserades1996. Och nätet påminner mycket om andra 10-åringar, som med pigga ögon och nyfiket sinne undersöker omvärlden på sin

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Cirkelledarutbildningar

Cirkelledarutbildningar Cirkelledarutbildningar våren 2012 ABF Västra Götaland 1 Välkommen till Cirkelledarutveckling i vår! Du har säkert hört det förut: Som cirkelledare är du vår viktigaste resurs för hög kvalitet i studieverksamheten.

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Ryms ny verksamhet

Läs mer

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport delafolkbildning.wordpress.com ett projekt om folkbildning och digital delaktighet av och med länsbildningsförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronoberg,

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015 Västra Götaland ABF Västra Götaland splan och budget 2015 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG ABF Västra Götaland skall genom att bedriva ett ideologiskt förankrat folkbildningsarbete vara en tillgång och utvecklingsfaktor

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar

Läs mer

Folkbildningens IT-mönster en uppföljning

Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Tore Mellberg 1 Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Innehåll STUDIENS BAKGRUND... 5 Tidigare kartläggning... 5 Syfte med uppföljningen... 7 Det flexibla

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Folkbildningen och nätbaserade lärgemenskaper

Folkbildningen och nätbaserade lärgemenskaper Det finns flera lyckade exempel under det senaste decenniet på att folkbildning kan bedrivas med levande intensiva samtal på nätet. Man höjer inte längre lika mycket på ögonbrynen då man hör talas om flexibla

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN 2012 ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN INLEDNING Under 2011 har ABF Gävleborg prioriterat utveckling av cirkelledarutbildning genom att forma nya strategier för rekrytering och genomförande och

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006.

Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Planering och delrapport #1 av projekt Communities folkbildning på ungdomars vis för perioden augusti 2005 till och med mars 2006. Rapporten skapad den 15:e september 2005 1. Skapa och etablera nätverkets

Läs mer

ÖREBRO LÄN KURSER VÅREN 2015. Utbildningar för dig som är verksam i en förening GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

ÖREBRO LÄN KURSER VÅREN 2015. Utbildningar för dig som är verksam i en förening GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG ÖREBRO LÄN KURSER VÅREN 2015 12 Utbildningar för dig som är verksam i en förening GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Kortkurserna vänder sig till ABF Örebro läns medlemsorganisationer. Tänk på att platserna är

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn.

Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn. Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn. Vi kallade seminariet Folkhögskolans roll i IOGT-NTO - rörelsen. Med under rubriken: Folkbildningen och den ideella sektorn NBV och folkhögskolorna

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

SV Gotland Verksamhetsplan 2015 SV Gotland Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan SV Gotland Sida 2 av 12 Till grund för verksamhetsplanen 2015 finns följande:... 4 1. SVs långsiktiga prioriteringar... 5 Människor och främst unga i utsatta

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

ValiAnte Validering inom folkbildning

ValiAnte Validering inom folkbildning ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2006 Ideell förening: Passalen

Verksamhetsberättelse 2006 Ideell förening: Passalen Verksamhetsberättelse 2006 Ideell förening: Passalen Passalen Ideell förening Org. nr: 802431-5312 Registrerad 2006 04 03 c/o Passal AB Vestagatan 2 416 64 Göteborg Tel: 0730-987076 @: ia@passal.se PASSALEN

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden

Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden En oviss framtid där allt kan hända. Ny konkurrenssituation, nya målgrupper och fler, inte färre, ben att stå på. Det är förutsättningarna för att anpassa folkhögskolan till ett rörligare samhälle enligt

Läs mer