Flexibelt lärande inom folkbildningen

Transkript

1 Flexibelt lärande inom folkbildningen 2012

2 Sammanfattning Enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2012 ska Folkbildningsrådet inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Flexibla lärformer är en alltmer naturlig del av verksamheten i folkhögskolor och studieförbund. I denna rapport redovisas verksamhet som genomförts med stöd av särskilda projektmedel från Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådets styrelse beslutade i december 2011 att 2012 disponera tkr av folkbildningsanslaget för fortsatt utveckling av flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Syftet var att stimulera lokal och regional utveckling av folkbildningens flexibla lärande i relation till det uppdrag som Folkbildningsrådet fått av regeringen. Ökad användning av nätpedagogik och stärkt kvalitet i hela folkbildningens flexibla lärande har prioriterats. Av de avsatta medlen har tkr använts för projektverksamhet på folkhögskolor och studieförbund. Därutöver har cirka tkr använts till kunskapsbildning och fortbildning kring nätpedagogik och flexibelt lärande. Några exempel på verksamhet: Tre kurser i Nätpedagogik, en kurs i Nätpedagogiska verktyg och två kurser i sociala medier. Inspiration via nättidningen re:flex. Konferensen FlexLär En utvärdering av totalt 150 projekt under åren Flexibelt lärande inom folkbildningen

3 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 4 Rapportens innehåll... 4 Flexibelt lärande inom folkbildningen... 4 Genomförd verksamhet 5 Analys 7 Referenslista 9 Bilaga 1 Fördelning av projektmedel Flexibelt lärande inom folkbildningen 3

4 Inledning Rapportens innehåll Rapportens syfte är att beskriva vilka särskilda insatser som Folkbildningsrådet gjort avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Målet är att den digitala delaktigheten inom folkbildningen ska stärkas genom utveckling av pedagogiska verktyg och mötesplatser på nätet. Rapporten innehåller en sammanställning av genomförda projekt 2012 samt slutsatser från den uppföljning av de 120 projekt som fått medel till utveckling av flexibelt lärande inom folkbildningen Flexibelt lärande inom folkbildningen Flexibelt lärande innebär att man använder internet som en naturlig del av bildningsarbetet och undervisningen inom folkbildningen. Det digitala samhället ställer utökade och nya krav på pedagoger och verksamhet. I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver regeringen om flexibelt lärande: Den nya tekniken gör det möjligt att bedriva meningsfulla studier utan att det fysiska mötet behöver komma till stånd. Folkbildningen kan också nå nya deltagare som kanske annars inte skulle ha kunnat ta del av folkbildningens rika utbud. Samtidigt ligger det en utmaning i att föra en öppen diskussion om hur man så långt som möjligt möjliggör och återskapar det pedagogiska rummet. Målet för de särskilda insatserna har varit: att stimulera och utveckla flexibelt lärande lokalt och regionalt, att höja kunskapsnivån om flexibelt lärande och nätpedagogikens möjligheter, att på ett samlat sätt erbjuda en kanal för omvärldsbevakning samt för information och inspiration från folkbildningens verksamheter, att samla erfarenheter och stärka folkbildningskvaliteten i folkbildningens flexibla lärande, öka kunskaperna om kriterierna för statsbidrag till verksamhet med flexibelt lärande, att fortbilda och ge grunder i folkbildningens flexibla lärande till pedagoger och ansvariga i folkbildningens organisationer, att arbeta med erfarenhetsspridning och nätverkande mellan intresserade av nätpedagogik och folkbildning, att utveckla metoder och material som kan delas och spridas brett inom folkbildningen, att stimulera arbetet med ökad digital delaktighet med sikte på digital delaktighet som verktyg för livslångt lärande. 4 Flexibelt lärande inom folkbildningen

5 Genomförd verksamhet Folkbildningsrådet har avsatt tkr för att stimulera flexibelt lärande. Ökad användning av nätpedagogik och stärkt kvalitet i verksamheten har prioriterats. Av de avsatta medlen har tkr använts för projektverksamhet i folkhögskolor och studieförbund. Cirka tkr har använts till kunskapsbildning och fortbildning kring nätpedagogik och flexibelt lärande. Stöd till lokal och regional projektverksamhet Totalt har 38 projekt fått medel för att utveckla metoder och producera digitala studiematerial. Projektledarna har delat erfarenheter och fått stöd i ett nätverk. Två mentorer har fungerat som stöd för projektens genomförande och produktionen av material. Två projektledarträffar och sex regionala träffar har arrangerats i syfte att stärka nätverket för flexibelt lärande mellan ansvarig i projektorganisationerna och projektledare regionalt. Projektens erfarenheter av metoder och digitala studiematerial har delats via Folkbildningsnätet. Det pågår också projekt och annan verksamhet som finansieras från andra än Folkbildningsrådet 1. Där utvecklar folkbildare också sitt arbete med flexibelt lärande, utveckling av digital delaktighet och nätpedagogik. 1 Allmänna arvsfonden, Internetfondens Digidelmedel, Europeiska Socialfonden, egna avsatta medel etc. Kunskapsbildning och nätverk Syftet med kunskapsbildning och nätverk är att stärka kvaliteten i folkbildningens flexibla lärande. Det har bl. a skett genom olika fortbildningar och mötesplatser: Omvärldsorientering och invärldsorientering när det gäller nätpedagogik och flexibelt lärande. Kurser och inspirationstillfällen i nätpedagogik och digitala verktyg. Gemensam kursplan kring nätpedagogik i studieförbund har genomförts under 2012 på förfrågan från flera studieförbund. Stöd till fortbildning av folkbildare Folkbildningsrådet har genomfört två kurser i Sociala medier för folkbildare (14 veckor), en kurs i Nätverktyg för folkbildare (8 veckor) och två kurser i Nätpedagogik för folkbildare (8 veckor). Sammanlagt har ett 30-tal deltagare gått kurserna. Förutom kurserna har ett flertal kortare inspirationstillfällen genomförts. Medlen har bekostat medverkan av erfarna nätpedagoger i folkbildningen i samband med t.ex. regionala fortbildningar. Kvarvarande medel för fortbildning i studieförbunden från tidigare har främst använts till utveckling av en nätpedagogisk fortbildning för studieförbunden. Ett gemensamt material och gemensamma kursmål för en 5 veckor lång kurs Nätpedagogik i studieförbunden togs fram och Flexibelt lärande inom folkbildningen 5

6 testades under året. Arbetet genomfördes i ett gemensamt arbete mellan studieförbunden som samordnades av Folkbildningsrådet Nättidningen re:flex I arbetet med kunskapsbildning har nättidningen re:flex 2 en viktig roll att sprida erfarenheter inom folkbildningen och för att dela vad som händer inom området flexibelt lärande, nätpedagogik och öppna lärresurser. Nättidningen publicerar artiklar, reflektioner, tips, filmreportage genom konkreta exempel på hur folkbildningen och andra arbetar med flexibelt lärande. Kopplat till nättidningen finns en blogg, Facebooksida och ett Twitterkonto. re:flex är nära kopplat till Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. re:flex samordnas av en redaktör och har en redaktion på tre personer. Nättidningen publiceras i samverkan med Folkbildningsnätet. Mötesplatser Kunskapsbildning stimuleras genom att anordna mötesplatser kring flexibelt lärande. En mötesplats för folkbildningens flexibla lärande skapades genom konferensen FlexLär Konferensen var ett samarrangemang mellan Folkbildningsrådet, Nättidningen re:flex och Folkbildningsnätet. Drygt 100 personer deltog i programmet med fyra föreläsare, nio valbara miniseminarier och FlexLärMeet (öppen erfarenhetsdelning). Ytterligare 40 personer deltog i delar av konferensen via de webbsändningar som gjordes. Under Datorn i Utbildningens konferens Framtidens lärande genomförde Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet två seminarier om flexibelt lärande i vuxenundervisningen i folkbildningen. kampanjledningen. I maj genomfördes ett seminarium, tillsammans med Folkbildningsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation, för folkhögskolor och studieförbund som arbetar med digital delaktighet genom aktiviteter i den nationella kampanjen Digidel Stöd till utveckling av Folkbildningsnätet Kännedomen om Folkbildningsnätet har ökat genom spridningsarbetet riktat till studieförbund. Sex studieförbund har fått projektmedel. I början av 2013 rapporteras genomförda insatser. Funktioner har utvecklats för att ladda upp lärobjekt för t ex sammanställning av enkla studiematerial på Pedagogiska resurser. Dessa ska utvärderas under Ett projekt om Folkbildningsnätets tillgänglighet har påbörjats under Förstudien ska ge underlag för ett fortsatt projekt under 2013 där kunskap och erfarenheter inom folkbildningens organisationer ska användas i arbetet med att stärka Folkbildningsnätets tillgänglighet. Folkbildningsnätets styrgrupp har ökat omvärldskunskap i syfte att utveckla strategier för Folkbildningsnätets framtida utveckling. Handledningar, videor för information, inspiration och stöd samt webbsidor för support har tagits fram. Extra insatser har gjorts för att förbättra presentationer av FlexLär-projektens material och redovisningar. En utbildningsinsats för utveckling av FirstClass har genomförts och ett nytt verktyg för användarregistrering har därefter skapats. Digital delaktighet Folkbildningsrådet samverkar kring de aktiviteter som folkhögskolor och studieförbund gör inom det nationella nätverket Digidel Vi är representerade i folkbildningsklustret och Flexibelt lärande inom folkbildningen

7 Analys Att samhället förändras alltmer mot ett e-samhälle utmanar den traditionella folkbildningsverksamheten. Framför allt för de som inte tidigare förankrat flexibelt lärande, internet och sociala medier som verktyg i folkbildningsverksamheten. Många organisationer har kommit igång med flexibelt lärande med hjälp av projektmedel. Flera projektledare som genomfört projekt tidigare, tar sig an nya utmaningar och skapar spjutspetsprojekt. Samtidigt ser vi att många har svårigheter att naturligt integrera nätpedagogik i sin ordinarie verksamhet. De flesta som genomfört projekt, ökar användningen av flexibelt lärande i sin verksamhet på nya sätt och i större utsträckning idag än i tidigare projektomgångar. Sedan 2009 har 150 projekt genomförts för att utveckla folkbildningens flexibla lärande regionalt och lokalt. Förutom projektarbetet har många tagit del av de satsningar som gjorts med flexibelt lärande och nätpedagogik. Målen för verksamheten är på god väg att uppfyllas. Vi ser att kunskapen och erfarenheten av flexibelt lärande ser olika ut inom och mellan studieförbud och folkhögskolor. Insatser behöver göras på olika nivåer och för olika målgrupper. Inte minst på grund av den snabba utvecklingen av tjänster, verktyg och efterfrågan på att kunna hantera nätsamhället. Utvärdering av projekt En utvärdering har gjorts av de 120 projekt inom studieförbund och folkhögskolor som fått medel för flexibelt lärande inom folkbildningen Utvärderingen finns sammanställd i rapporten Flexibelt lärande folkbildning varför, för vem och hur gör man? 3 Utvärderingen visar att attityden till flexibelt lärande har blivit mer positiv under perioden Undersökningen visar även ambitionen att fortsatt satsa på utveckling av kompetens, metoder och teknik för flexibelt lärande bland studieförbund och folkhögskolor. Tveksamheter kvarstår på alla nivåer beroende på faktorer som kunskap om tillgången till teknik och teknikstöd i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. De flesta organisationerna betonar vikten av en samsyn och nationell kraftsamling kring frågan om flexibelt lärande. Idag vilar mycket av verksamheten på enskilda personers engagemang. Ledningen är av central betydelse för utvecklingen av flexibelt lärande. Undersökningen visar också att flexibelt lärande många gånger inte anses som en prioriterad fråga men verksamheten har inte fått tillräckliga resurser eller varit med i strategiska planer. 3 Ranebo, Callerud. (2012). Flexibelt lärande folkbildning varför, för vem och hur gör man? Flexibelt lärande inom folkbildningen 7

8 IT-mognad i form av kunskap och tillgång till support har varit viktiga för projektens genomförande. I många fall har projekten försenats p.g.a. deltagarnas IT-kunskaper överskattats. Graden av IT- mognad varierar mellan folkhögskolor och studieförbundsavdelningar. Deltagare är överlag intresserade och positiva till flexibelt lärande. Även de teknikovana deltagarna uppger en positiv attityd till de projekt de medverkat i. Det finns hos deltagarna skiftande erfarenheter och olika uppfattningar om valen av tekniska redskap och tjänster. Även här går det att se ett samband kring faktorer som ålder och teknikvana. Utmaningar Nya regler för studieomdömen och studiemedel från CSN är en utmaning för framför allt folkhögskolorna. Det kommer att kräva en del information och samverkansinsatser under Nationell utvärdering 2013 En nationell utvärdering genomförs om flexibelt lärande och folkbildning, nätpedagogik och arbetet med ökad digital delaktighet inom folkbildningen. Utvärderingen ska vara klar i oktober Projekten ger material Genom projekten finns nya metoder och nytt studiematerial tillgängligt i Folkbildningens öppna lärresurser. Dessa material och metoder finns publicerade på de fria sidorna på Folkbildningsnätets Pedagogiska Resurser för spridning till folkbildningen. Produktionerna är gjorda med Creative Commons licens för att göra dem som (OER) öppna lärresurer. Därmed kan andra folkbildare använda och utveckla materialet. Idag finns sammanlagt ett 80-tal material framtagna i projekten från 2009 som fritt kan användas. Att kursdeltagarna finns på distans och läser på flera skolor ger nya utmaningar för den samlade studiesituationen. Det gäller till exempel hur ett studieomdöme ska kunna sättas på ett sammanhållet och rättvisande sätt. Dessa frågor behöver belysas under Det kan finnas behov av att tydliggöra Statsbidragsvillkoren vid distans och nätpedagogisk verksamhet. 8 Flexibelt lärande inom folkbildningen

9 Referenslista Ranebo, Callerud. (2012). Flexibelt lärande folkbildning varför, för vem och hur gör man? Folkbildningsrådet. Stockholm Red. (2012). Nättidningen re:flex. Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet. (2012). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. Folkbildningsnätet. Flexibelt lärande inom folkbildningen 9

10 Bilaga 1 Fördelning av projektmedel 2012 Beslut fördelning projektmedel Flexibelt lärande 2012 (styrelsen ) Projektnamn Fhsk/Stfb Sökt Beslut Pilotprojekt Folklig dans på distans Malung folkhögskola Lära för att leda online Studieförbundet Bilda Mittsverige Halvdistanskurs i japanska på googleapps for education Folkuniversitetet, region öst Textil framtid Hålland folkhögskola Nätverk för personer med OCD och närstående Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län Äventyrspedagogik som flexibelt lärande! Jämshögs folkhögskola Flyttade från metod till pilot Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet Jönköping Personlig lärmiljö för friskvårdare Åsa folkhögskola Bättre svenska Ingesunds folkhögskola Lärande i engelska med sociala medier S:t Birgittas folkhögskola Summa 10 projekt Metodprojekt Metodutveckling för geocaching i ett tematiskt och flexibelt arbetssätt Hellidens folkhögskola Lärresurs om Digitalt lärande Studieförbundet Vuxenskolan Medlefors goes webb (Validering via web) Medlefors folkhögskola Validering via web ABF Skellefteå Stadsrundvandring i den digitala världen Folkuniversitetet Väst Nätverkssamarbete Sverigefinska folkhögskolan Dela livshistorier över kulturella och språkliga gränser genom digital delaktighet Österlen folkhögskola Utveckling med hjälp av fokusgrupper Medborgarskolan Coach på Nätet Åsa folkhögskola Nätbaserad distansutbildning i ekologisk odling i kärvare klimat Mora folkhögskola Summa 10 projekt Flexibelt lärande inom folkbildningen

11 Projektnamn Fhsk/Stfb Sökt Beslut FÖL-projekt Fira Wikin (Folkbildningens Fria ProgramvaruGuide II - Steg 2) Glokala folkhögskolan Mot frisk & fri Sensus studieförbund Folkwikin (Det levande (asynkrona, textbaserade) samtalet) Västerås folkhögskola Glaseramera Leksands folkhögskola Att skapa en App Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro län Skriv ditt liv Fridhems folkhögskola Friskvårdsverkstan Skarpnäcks folkhögskola Aktuell samhällsdebatt i digital form som underlag för folkbildning Röda korsets folkhögskola Tolkterm Wiks folkhögskola Konsten att sjunga visor Ingesunds folkhögskola Att visa på hur stilhistorien; arkitektur, formgivning och konst har påverkat en interiör Sunderby folkhögskola Öppen lärresurs - Grundläggande färg- och materiallära inom akrylmålning Hällefors folkhögskola Ökad medvetenhet om filmiskt berättande Kulturens Bildningsverksamhet Summa 13 projekt Beviljade men ej genomförda projekt Chokladkunskap Studieförbundet Vuxenskolan Jägarexamen Studieförbundet Vuxenskolan Socialt skrivande Härnösands folkhögskola Demokrati, deltagande och lärande i den nya medievärlden ABF MittSkåne Summa 4 projekt Beviljat och till hälften genomfört projekt Digitalt Studiematerial för att göra film för ungdomar Studiefrämjandet använt TOTALT 38 projekt Flexibelt lärande inom folkbildningen 11

12 Folkbildningsrådet Box 38074, Stockholm Tel: , fax facebook.com/folkbildning twitter.com/folkbildning