Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014

2

3 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på olika sätt, genom sin ordinarie verksamhet och via särskilda aktiviteter att verka för ett ökat valdeltagande. Folkbildningsförbundet ska uppmärksamma och synliggöra detta arbete som ett tydligt exempel på studieförbundens förmåga att mobilisera människor i hela landet. Folkbildningsförbundet ska också öka ansträngningarna för att folkbildning och bildning diskuteras och kopplas till studieförbundens verksamhet. Det långsiktiga arbetet med att stärka studieförbundens ställning gentemot kommunerna och höja kommunbidragen fortsätter. Regeringen har aviserat en proposition på folkbildningsområdet som en följd av utredningen: Folkbildningens samhällsvärden En ny modell för statlig utvärdering SOU 2012:7. Folkbildningsrådet börjar arbeta efter nya stadgar och riktlinjer, efter initiativ från medlemsorganisationerna. Folkbildningsrådets nya organisation innebär en del organisatoriska förändringar även för Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet ska vara en naturlig och neutral mötesplats för kunskapsoch erfarenhetsutbyte mellan studieförbunden i gemensamma frågor. 3

4 2. Verksamhetsidé och övergripande mål Förbundsmötet 2013 fastställde följande verksamhetsidé och övergripande mål för Folkbildningsförbundets arbete. Verksamhetsidé: Folkbildningsförbundet är en intresse- och branschorganisation som ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Övergripande mål: Kvalitet och etik: Arbetet med etik- och kvalitetsfrågor ska bidra till att studieförbunden genomför sitt samhällsuppdrag, som anordnare av folkbildningsverksamhet, med hög trovärdighet och kvalitet. Folkbildningsförbundet är ett gemensamt forum för dialog och erfarenhetsutbyte i dessa frågor Folkbildningspolitisk kommunikation: Folkbildningsförbundets kommunikation ska bidra till att stärka folkbildningen och synliggöra dess betydelse för människor och samhälle. Folkbildning är ett positivt laddat begrepp som mer ska förknippas med studieförbundens verksamhet. Studieförbunden ska uppfattas som viktiga aktörer i samhället och samhällsdebatten. Avtal och förhandlingar: Målet är att, i de fall det är mer fördelaktigt än om studieförbunden tecknar egna avtal, träffa avtal som är gemensamma för alla studieförbund. Etik och kvalitet Arbetet med etik- och kvalitetsfrågor ska bidra till att studieförbunden genomför sitt samhällsuppdrag, som anordnare av folkbildning, men hög trovärdighet och kvalitet. Kvalitetsgruppen bedriver erfarenhetsutbyte kring systematiskt kvalitetsarbete i studieförbunden och fungerar som samtalspart för Folkbildningsrådet gällande uppföljning och redovisning av kvalitetsarbetet. Vidare arbetar kvalitetsgruppen även med att definiera en gemensam terminologi för kvalitetsarbetet samt med att utveckla gemensamma modeller för kvalitetsredovisning i syfte att stärka studieförbunden som bransch. I samverkan mellan PWC, Fosam, Stockholms stad och Folkbildningsförbundet kommer det under våren att genomföras ett pilotprojekt med syfte att undersöka hur studieförbunden ska kunna synliggöra och redovisa folkbildningens kvalitativa effekter. Folkbildningsförbundets etikdelegation hanterade tidigare tolkningar av statsbidragskriterierna, ett uppdrag som fr.o.m. årsskiftet innehas av Folkbildningsrådet. Inom Folkbildningsförbundet har ett förslag till uppförandekod/etiskt förhållningssätt tagits fram som riktningsvisare för studieförbundens branschgemensamma agerande. Den och andra gemensamma frågor mellan studieförbunden ska hanteras av branschen själv. 4

5 Arbetet i den studieförbundsgemensamma valideringsgruppen kommer under kommande år att inriktas på metodutveckling och kvalitetssäkring av den modell för validering som Folkbildningsförbundet tagit fram. Ytterligare en utbildning av validerare kommer att genomföras. Målsättningen är att 400 personer i studieförbunden ska valideras under året. Extern finansiering för att genomföra ett flerårigt valideringsprojekt i större skala kommer att sökas. Det större valideringsprojektet kommer att ha fokus på unga arbetslösa. Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning Folkbildningsförbundets kommunikation ska bidra till att stärka folkbildningen och synliggöra dess betydelse för människor och samhälle. Folkbildning är ett positivt begrepp och för Folkbildningsförbundet är det en central uppgift att verka för att det i ökad utsträckning kopplas samman med studieförbunden och deras verksamhet. Studieförbundens arbete med unga arbetslösa, läsfrämjande och digitaldelaktighet är exempel på aktiviteter som kommer att lyftas under året. Genom systematisk omvärldsbevakning ska Folkbildningsförbundet bevaka studieförbundens intressen och hålla medlemsorganisationerna uppdaterade om vad som sker på olika områden. Under kommande år ska ett ökat fokus läggas på att producera rapporter som belyser och lyfter fram olika aspekter av studieförbundens verksamhet, samt att koppla studieförbundens verksamhet till en bredare diskussion om folkbildning och bildning i samhället. Förbundet ska arbeta proaktivt för att identifiera de frågeställningar som kan få konsekvenser för folkbildningen och genom sina olika företrädare vara en given samtalspartner för relevanta beslutsfattare och opinionsbildare. Genom påverkansarbete och lobbying ska folkbildningens roll för individer, fungerande samhällen och demokrati lyftas fram. I samverkan med andra organisationer och forskarsamhället kan folkbildningens roll och betydelse belysas och analyseras. För att skapa intresse för studieförbund och folkbildning bland studenter och blivande forskare kommer Folkbildningsförbundet att utlysa uppsatsstipendier till studenter som skriver om ett relevant ämne på kandidat- eller masternivå. Under året kommer Folkbildningsförbundet att utreda förutsättningarna för folkbildningsdoktorander. Under valåret 2014 kommer Folkbildningsförbundet att spegla och skapa intresse kring de aktiviteter studieförbunden gör för att öka valdeltagandet. Arbetet med att verka för ökade kommunanslag till studieförbunden fortsätter under året. Folkbildningsförbundet ska bli mer effektivt i sin kommunikation, och fortsätta utveckla webbsida, artiklar, pressmeddelanden och aktiviteter i sociala medier för både extern och intern kommunikation. Folkbildningsförbundet producerar även tryckt material, främst för studieförbunden att använda. Det kan röra sig om samlingar med goda exempel från verksamheten, folkbildningspolitiska ämnen, statistisk och fakta i användarvänlig version. Förhandlingar och avtal Förhandlingsdelegationen har styrelsens stadgeenliga mandat att teckna 5

6 kollektivavtal med cirkelledarnas fackliga organisationer, samt övriga gemensamma avtal för studieförbunden. Fr.o.m planerar Folkbildningsförbundet för en överenskommelse med IDEA som innebär att IDEA bidrar i kollektivavtalsförhandlingar om cirkelledaravtal samt avtalssupport. Förhandlingsdelegationen ska även fortsättningsvis vara ansvarig för att i samråd med IDEA teckna kollektivavtalet. Den partsgemensamma arbetsgruppen som behandlar frågor kring arbetstider och lönekartläggning fortsätter sitt arbete fram till att nytt kollektivavtal ska tecknas från och med Avtalen med Stim, Sami och Bonus gäller oförändrade Internationellt Folkbildningsförbundet samverkar med systerorganisationer i Norden och Baltikum inom nätverket Folkbildning Norden, är medlem i European Association for Education of Adults (EAEA) och International Council for Adult Education (ICAE) i syfte att hävda folkbildningens och särskilt studieförbundens intressen internationellt. Inom ramen för det nordiska samarbetet finns en arbetsgrupp för valideringsfrågor inom Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) och ett projekt om digital inkludering, finansierat via Nordplus. Arbetsgruppens arbete ska slutredovisas Folkbildningsförbundet agerar tillsammans med Folkbildning Learning for Active Citizenship (Folac) för att folkbildningen ska vara känd och erkänd inom EU, för att öka de resurser som kommer folkbildningen till del, för att folkbildningen ska ses som en resurs i EU:s arbete och för att EU:s politik för vuxenutbildning ska breddas från ett snävt arbetsmarkandsperspektiv till folkbildningens betydelse för personlig utveckling och samhällelig demokrati lyfts fram. 4. Administrativ datasamverkan Målet för förbundets administrativa datasamverkan är att vidareutveckla och förvalta det gemensamt framtagna datasystemet Gustav. Under 2014 kommer en helt ny version av Gustav att introduceras. Genom ständigt pågående utveckling av Gustav, ska verksamhetsutvecklingen i förbunden främjas, sårbarheten minska och de administrativa kostnaderna hållas så låga som möjligt. 5. Samverkan inom Folkbildningsförbundet Folkbildningsförbundet ordnar en samverkanskonferens för erfarenhetsutbyte och diskussion, tillsammans med länsbildningsförbunden och de tio studieförbunden varje år kommer konferensen att äga rum den 8-9 oktober. 6

7 Styrelsen och ordförandena i studieförbunden träffas årligen för att gemensamt analysera och diskutera förändringar i omvärlden och trender som långsiktigt påverkar folkbildningen och studieförbunden och därmed Folkbildningsförbundets arbete. Den gemensamma överläggningen genomförs den 6-7 maj. Folkbildningsförbundet har två studieförbundsgemensamma nätverk, Infonet och Musiknet, de arbetar enligt uppdrag från styrelsen med frågor av gemensamt intresse. Arbetet i Infonet baseras på Kommunikationsplanen för 2014 och kommunikationsplan för kommunkontakter. Musiknet planerar att under året genomföra en konferens om folkbildning och studieförbundens roll i musiksverige för personal som arbetar med musikverksamheten. De ska få med sig nya kontakter samt verktyg för att utveckla kvalitet i, och kommunikation om, verksamheten. För att uppmärksamma studieförbundens insatser för unga arbetslösa och erbjuda möjligheter till inspiration och erfarenhetsutbyte för de i studieförbunden som arbetar med unga arbetslösa kommer Folkbildningsförbundet att ordna en konferens på temat. Folkbildningsförbundet är medlem i Civos, Sektor3 och Ideell kulturallians för att företräda folkbildningens intressen i det civila samhällets sammanslutningar. Därutöver är förbundet medlem i Vetenskap och Allmänhet och Föreningen för Folkbildningsforskning för att ha goda relationer med forskarsamhället. Folkbildningsförbundet är en av undertecknarna av såväl Överenskommelsen på det sociala området som den på integrationsområdet och har en representant i Idéburna. Studieförbunden har varit viktiga aktörer i kampanjen Digidel 2013 och Folkbildningsförbundet har representerat studieförbunden i kampanjledningen. Kampanjen har varit framgångsrik och samarbetsparterna inom Digidel har enats om att fortsätta samverka för ökad digital inkludering även efter att kampanjen avslutats. Folkbildningsförbundet kommer därför även fortsättningsvis att ingå i det nationella nätverket. Folkbildningsnätet, som tidigare varit ett medlemsuppdrag som Folkbildningsförbundet, RIO och SKL lagt på Folkbildningsrådet kommer den första juli 2014 att övertas av RIO och SKL. Folkbildningsförbundets medverkan i det nya huvudmannaskapet avgörs i samråd med övriga inblandade parter. 7