Omvärldsnytt nr. 1, 2012

Transkript

1 Omvärldsnytt nr. 1, 2012 Innehåll Läsfrämjandet - Kulturrådet Medel till regionerna enligt kultursamverkansmodellen Kulturinstitutionerna och det civila samhället Momsfrågan Partsgemensamt forum Utredning och SFI-peng Den europeiska vuxenutbildningspolitiken under förändring Europa 2020 Digital agenda för Sverige Läsfrämjande - Kulturrådet På förslag från den sittande Litteraturutredningen har regeringen tilldelat Kulturrådet tre miljoner under tre år för läsfrämjande. En miljon per år, de kommande tre åren avsätts för metodutvecklande försöksverksamhet som syftar till att fi nna nya former för samarbete mellan folkbiblioteken och det civila samhällets organisationer. Kontakter med Kulturrådet ger vid handen att det i första hand är studieförbunden som är tänkbara samarbetspartners för folkbiblioteken när det gäller att söka medel för läsfrämjande. Kulturrådet kommer att utlysa stödet under vecka sju och ansökningarna ska vara inne i slutet av mars. De vill se större pilotprojekt som kan vara av långsiktigt strukturell betydelse. Medel till regionerna enligt kultursamverkansmodellen För andra gången har Kulturrådet fördelat bidrag enligt kultursamverkansmodellen. Det rör sig om totalt 1,2 miljarder kronor och 16 av 21 landsting/ regioner är med i modellen. Pengarna fördelas mellan teater, dans, musik, museer, bibliotek, arkiv, hemslöjd, konst- och kulturfrämjande och fi lmkulturell verksamhet. I de landsting/regioner som inte ingår i samverkansmodellen sker bidragsgivningen i enlighet med de gamla bestämmelserna. Kulturrådets styrelse har även fattat beslut om stöd till kulturinstitutioner i de landsting/regioner som står utanför. Via Omvärldsnytt kommer Folkbildningsförbundet med ojämna mellanrum att informera om frågor relevanta för studieförbunden. Med två undantag, vi kommer att gå igenom vårpropositionen och budgetpropositionen för att relativt snabbt analysera innehållet. Alla frågor vi tar upp är givetvis inte relevanta för alla förbund, men vi hoppas att de fl esta ska fi nna något av intresse. Vi vill gärna ha respons på innehållet och att ni berättar om det är någon särskild fråga ni vill att vi håller extra koll på framöver. Tveka inte att höra av er! Här fi nns mer information om hur bidraget fördelats: miljarder-kronor-till-kultur-i-regionerna/ Kulturinstitutionerna och det civila samhället Den trettionde januari överlämnade Kulturrådet rapporten; Kulturinstitutionerna och det civila samhället till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Rapporten innehåller ett antal konkreta exempel på samverkan runt om i landet och lite fakta om civilsamhället och statens olika stöd. Ett par av studieförbunden fi nns med som delaktiga i samverkansprojekten och enstaka studieförbundsavdelningar och länsbildningsförbund via scenkonstportalen som lyfts fram som ett exempel under rubriken Moderna medier. Värt att notera, är att statens stöd till folkbildningen inte nämns i sammanhanget. Rapporten fi nns här: (120216) Sida 1

2 Momsfrågan Finansminister Anders Borg har i ett brev den 21 december svarat EUkommissionen om momsen för ideella sektorn. Han uttrycker förvåning och missnöje över att denna fråga inte berördes i kommissionens meddelande om moms. Dessförinnan svarade Finansdepartementet på ett antal frågor från EUkommissionen. I skrivelsen konstateras att ideella sektorn i Sverige inte har någon konkurrenspåverkan på den gemensamma marknaden. Där sägs också att moms på ideella sektorn endast marginellt skulle öka skatteintäkterna. EU-parlamentet har röstat för möjligheten för medlemsländerna att ha generella momsundantag för den ideella sektorn. Diskussion pågår f.n. mellan den svenska regeringen och kommissionen. Resultatet är osäkert; EU kan gå vidare med en process mot Sverige, eller lägga ner ärendet helt. En tredje möjlighet är att regeringen lovar att pröva några fall gentemot den svenska lagstiftningen, som man har valt att hävda, motsvarar EU-direktivet. Civos, Riksidrottsförbundet med fl era kampanjar mot momsen: Partsgemensamt forum Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att utse och kalla samman ett forum för kontinuerlig dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Ett uppdrag som Folkbildningsrådet tidigare haft. En inbjudan har gått ut till alla de organisationer som tidigare varit involverade. Inbjudan har väckt en del irritation, eftersom Ungdomsstyrelsen förbehåller sig rätten att välja ut vilka 20 som skall representera civilsamhället. Inte minst Civos, som är bildat just för att svara för och representera sektorn i den här typen av frågor, ställer sig frågande till förfarandet. Folkbildningsförbundet har anmält sitt intresse för att delta i forumet men också markerat det olämpliga i att en statlig myndighet som söker dialog väljer vilka de vill föra den dialogen med. Under 2012 kommer Ungdomsstyrelsen också, i samråd med det partsgemensamma rådet, att genomföra en ny uppföljning av politiken ur det civila samhällets organisationers perspektiv och genomföra konferensen Forum för det civila samhället. Samt lägga grunden för andra uppdrag på området som handlar om att samla och sprida kunskap om det civila samhället och att genomföra en europeisk kod om att främja medborgerligt deltagande. I nuläget fi nns inte mer information om vad det kan tänkas innebära. Här skriver Ungdomsstyrelsen om det partsgemensamma forumet: Sida 2

3 Utredning om SFI-peng F.n. arbetar en statlig utredning som ska föreslå hur en SFI-peng (svenskundervisning för invandrare) kan utformas. Ett system med SFI-peng skulle innebära att individen själv kan välja utbildningsanordnare, offentlig eller fristående, och att utbildningsanordnaren får en ersättning (SFI-peng) som följer individen. Christer Hallerby, tidigare statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet, ska utreda frågan. Utredningen ska redovisas senast den 28 september Direktiven till utredningen fi nns här: Den europeiska vuxenutbildningspolitiken under förändring Europeiska Rådet, d.v.s. de ansvariga ministrarna i medlemsstaternas regeringar (i det här fallet utbildningsministrarna) har beslutat om vuxenutbildningen inom EU de kommande åren. Rådets beslut Agenda for Adult Learning innebär att man understryker vikten av vuxnas lärande för att nå den europeiska unionens mål om goda förutsättningar för livslångt lärande. För att komma tillrätta både med de kort- och långsiktiga konsekvenserna av den ekonomiska krisen och för att minska problemen med socialt utanförskap inom unionen vill Rådet de kommande åren fokusera på människor med kort utbildning. Man ser med oro på det faktum att deltagandet i vuxenutbildning har sjunkit till 9.1 procent i EU och har satt upp målet att 15 procent av EU:s befolkning ska delta Rådet har beslutat att varje medlemsstat skall utse en nationell koordinator för vuxenutbildning som förutsätts samarbeta med de andra medlemsstaterna och kommissionen för att bidra till att målen i Agendan förverkligas. Det är ännu inte klart vem som blir nationell koordinator i Sverige. Samtidigt har kommissionen lämnat sitt förslag beträffande hur man vill att EU:s gemensamma resurser används för vuxenutbildning i Erasmus for All. Kommissionen föreslår att de nuvarande resurserna till utbildningsungdoms- och idrottsområdena slås samman och utökas. Kommissionens förslag skall under 2012 behandlas av parlamentet och rådet innan beslut fattas. Förslaget skulle innebära att de hittillsvarande programmen; Erasmus, Comenius, Grundtvig etc. slås samman till ett större program, som man hoppas skall ge mer påtagliga effekter och vara lättare att följa upp och utvärdera. Med tanke på den pågående krisen i Europa är det osäkert om rådet (medlemsstaterna) ställer sig positiva till en utökning av programmet. I det liggande förslaget öronmärks två procent av resurserna för vuxenutbildning, då framförallt yrkesutbildning. Sida 3

4 Om en utökning av programmet uteblir, riskerar resurserna till vuxnas lärande att faktiskt minska. Idag är fyra procent av de befi ntliga resurserna vikta för vuxenutbildning. Med tanke på målet om att fl era vuxna ska få chansen till utbildning och den demografi ska utvecklingen i Europa så behöver rimligen en större del av kakan avsättas för vuxenutbildning. Vår europeiska organisation EAEA har i sina kontakter, välkomnat att vuxenutbildningen föreslås få mer resurser men samtidigt påpekat att medel till vuxnas lärande behöver öronmärkas och att två procent av resurserna är en alldeles för liten andel, istället har man valt att kräva samma resurser som utbildnings- och ungdomsområdet, 7 procent av det nya Erasmusprogrammets totala medel. EAEA har också framfört att det är viktigt att vuxenutbildningsområdet får fortsätta vara en egen sektor. Att det faktiskt behövs ett särskilt program som fokuserar på icke-formellt lärande. EAEA har vidare framfört förståelse för behovet av effektivitet men påpekat att EU:s insatser också bör vara inkluderande. Små folkbildnings- och vuxenutbildningsinstitutioner måste ges möjlighet att delta och då fungerar inte enbart stora projekt som förutsätter en stor administration. Vidare har framförts att EU inte bara kan se på vuxnas lärande ur ett strikt nyttobaserat arbetsmarknadsperspektiv, utan att man borde bekymra sig mer om förutsättningarna för ett aktivt medborgarskap och att vuxenutbildning och folkbildning är naturliga arenor för detta. EAEA har bildat en arbetsgrupp som skall fortsätta bevaka och påverka under våren, där Brita Lejon ingår. Danmark är ordförande i Rådet första halvåret 2012 och de goda kontakter vi har med våra danska folkbildningsvänner, och de med sin regering, skall naturligtvis användas för att uppmärksamma frågan. Det är också viktigt att följa och fi nna vägar att påverka den rapportör för de här frågorna som Europaparlamentet kommer att utse. Yoomi Renström, kommunalråd i Ovanåker har haft uppdraget att skriva Regionkommitténs svar till EU:s förslag om utbildningsprogrammet Erasmus for all. Hon lyfter särskilt fram vikten av möjligheter för ett lärande genom hela livet, inte bara i unga år eller för ett visst yrke. Folkbildningsförbundet har tillsammans med Folac, RIO, OFI och SFHL skrivit brev till de svenska EU-parlamentarikerna och till riksdagsledamöterna i EU-nämnden och Kultur- och Utbildningsutskotten för att göra dem uppmärksamma på frågan och poängtera vikten av att inte folkbildningen drunknar i det nya stora programmet och får mindre resurser. Fler gemensamma aktioner för att påverka beslutsfattare i frågan planeras. Europa 2020 Europeiska rådet antog i juni 2010 en ny strategi för smart och hållbar Sida 4

5 tillväxt för alla den s.k. - Europa 2020-strategin. Vid regeringens informations- och samrådsmöte om Europa 2020-strategin under slutet av 2011 inbjöds de närvarande organisationerna att bidra med goda exempel på hur deras arbete kan bidra till att förverkliga målen i EU 2020-strategin. Dessa exempel skulle sedan utgöra bidrag till regeringens återkoppling till kommissionen. Folkbildningsförbundet, tillsammans med Folac och Folkbildningsrådet har skickat en redogörelse till Statsrådsberedningen för hur studieförbund och folkhögskolor bidrar till genomförandet av strategin genom att utgöra en nationell infrastruktur för lärande och personlig utveckling, öppen för alla. Digital agenda för Sverige Regeringens digitala agenda för Sverige har det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Bland mycket annat betonas att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag, samt att: Inom demokratiområdet ska it vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och infl ytande. Det råder med andra ord inget tvivel om att det fi nns uppgifter för folkbildningen. Studieförbundens aktiviteter inom ramen för Digidel är en god illustration av det arbete som görs för att sluta den digitala klyftan. It-ministern har också uppmärksammat Digidel vid några tillfällen och har ett gott samarbete med kampanjens kansli. Att fortsätta synliggöra studieförbundens insatser inom Digidel är med andra ord bra opinionsbildning. Folkbildningsförbundet planerar aktiviteter med bland andra Digidel under Almedalsveckan och eventuellt på Bok- och Biblioteksmässan. En Digitaliseringskommission har tillsatts, vars första uppgift är att lämna förslag på lämpliga åtgärder för att förverkliga agendans mål. Folkbildningsförbundet kommer att kontakta kommissionen för att visa på studieförbundens möjligheter att bidra till att målen i strategin uppfylls och peka på att mycket redan görs. Folkbildningsrådet har signerat den nationella digitala agendan. Arbetet med agendan går vidare, under första halvåret i år genomförs regionala rundabordssamtal runt om i landet. Syftet är att län och regioner ska signera en avsiktsförklaring som beskriver hur man arbetar med målen. Det fi nns utrymme, inte bara för län och kommuner, utan också för organisationer att vara med. Länsstyrelsen i Örebro län har regeringens uppdrag att ge vägledning och information kring hur man bygger en regional digital agenda. Så här jobbar Örebro med den digitala agendan: Sida 5