Villkor för ideella föreningar och trossamfund. Civila samhällets villkor 2014

Transkript

1 Villkor för ideella föreningar och trossamfund Civila samhällets villkor 2014

2 Uppföljning av det civila samhällets villkor Instruktion för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten ska årligen följa upp och skriftligen redovisa det civila samhällets villkor utifrån de centrala principerna Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

3 Uppföljningarna Folkbildningsrådets uppföljning 2010 Ungdomsstyrelsens och Civos uppföljning 2011 Villkor för ideella föreningar 2012 Näringsidkande civilsamhällesorganisationer 2013 Ideella föreningar och trossamfund 2014 (i år) Framåt?

4 2014 Ideella föreningar och trossamfund Tre urvalsgrupper (svarsfrekvens, urval) 1. Ideella föreningar (45 %, 1200) 2. Svenska kyrkan (50%, 400) 3. Religiöst inriktade ideella föreningar & övriga trossamfund (49%, 400)

5 2014 Ideella föreningar och trossamfund Enkäten Medlemmar och organisation (lokal, regional, nationell) Syften Lagar och regler Ekonomiska villkor och inkomster Offentliga medel och självständighet Dialog (lokalt, regionalt, nationellt) kunskap, öppenhet, överenskommelser, kunskap om politik och koden

6 2014 Ideella föreningar och trossamfund Slutsatser Stor bredd i syften bland undersökningsgrupperna. Trossamfundens arbete synliggörs. Det offentligas kunskaper, bemötande och dialog kan stärkas. Särskilt utvecklingsområde för religiösa civilsamhällsaktörer som inte tillhör Svenska kyrkan. Ökat beroende av offentliga medel bland ideella organisationer och ökad andel som bedriver verksamhet på uppdrag av det offentliga (2012 till 2014).

7 Självständighet och oberoende Något vanligare att ideella föreningar är beroende av offentliga medel för kärnverksamhet/verksamhetsutveckling mellan 2014 jämfört med Något vanligare att ideella föreningar bedriver någon del av sin verksamhet på uppdrag av det offentliga 2014 jämfört med Ovanligt att religiösa civilsamhällesaktörer är beroende av offentliga medel för kärnverksamhet/verksamhetsutveckling. Ideella föreningar och religiösa civilsamhällesaktörer sällan begränsade i självständighet och oberoende pga offentliga uppdrag.

8 Dialog Deltagande i råd, samverkansorgan, referensgrupp eller liknande Tjänsteman eller politiker har tagit kontakt med oss för att rådgöra i någon fråga Uppvaktning (möte som er organisation har tagit initiativ till) Samarbete i projekt Medverkan i utredning eller kommunal ärendehantering (exempelvis samråd) Remissinstans Medverkan i utredning eller regional ärendehantering (exempelvis samråd) Deltagande i regeringens råd, delegation eller referensgrupp Medverkan i statlig utredning eller kommitté Deltagande i statlig myndighets råd, delegation eller referensgrupp

9 Dialog förutsättningar och kvalitet Stor spridning i vilken utsträckning offentliga tjänstemän bedöms ha kunskap om den egna organisationens villkor. Vanligare bland gruppen religiösa föreningar och övriga trossamfund att uppge att kunskap saknas. Vanligare att tjänstemän på regional och statlig nivå inte bedöms bidra till ett öppet samarbetsklimat/ömsesidig dialog jämfört med kommunal nivå för ideella föreningar.

10 Långsiktighet Offentlig finansiering ofta en betydande inkomstkälla bland ideella föreningar. Inte alls lika vanligt bland Svenska kyrkans organisationer. Religiösa föreningar och övriga trossamfund intar mellanposition. Vanligt att ideella föreningar haft ekonomiska villkor att bedriva kärnverksamhet, något mindre vanligt för att utveckla verksamheten. Blivit något vanligare bland ideella föreningar att vara beroende av offentliga medel för kärnverksamhet/verksamhetsutveckling.

11 Långsiktighet Svenska kyrkan överlag goda ekonomiska villkor, men vittnar om försämringar under senaste tre åren. En begränsad andel organisationer upplever att lagar och regler hindrar bedrivande av kärnverksamhet/verksamhetsutveckling. Relativt få som uppger att lagar och regler har försämrats när det gäller att bedriva verksamhet.

12 Öppenhet och insyn Religiösa föreningar och övriga trossamfund anser sällan att offentliga tjänstemän på olika politiska nivåer bidrar till ett öppet samarbetsklimat/ömsesidig dialog. Religiösa föreningar och övriga trossamfund anser sällan att offentliga tjänstemän på olika politiska nivåer har kunskap om villkoren och förutsättningarna för deras organisation. Även mer sällsynt att denna del av det civila samhället bjuds in i beslutsprocesser, samarbeten och konsultationer.

13 Kvalitet och mångfald Tecken på större beroende av offentliga medel bland ideella föreningar för att driva och utveckla sina verksamheter. Kan påverka kvaliteten. Kunskap om villkor och bidragande till öppna och ömsesidiga dialoger kan också påverka möjligheten att ta tillvara resurser hos det civila samhällets aktörer (kvalitet), och att göra detta för olika former av organisationer och nätverk (mångfald). Gruppen religiösa ideella föreningar och övriga trossamfund tenderar här vara mindre involverad.

14 Civsam.se