Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Transkript

1 Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

2 Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll 1. Inledning Syfte Mål Gemensamma utgångspunkter Civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärden Gemensamt åtagande för uppföljning av överenskommelsen Principer och åtaganden Princip om självständighet och oberoende Princip om dialog Princip om kvalitet Princip om långsiktighet Princip om öppenhet och insyn Princip om mångfald... 7

3 Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd 1. Inledning Både staten och civilsamhället har sedan länge ett engagemang i utvecklingssamarbetet, både tillsammans och oberoende av varandra. Med överenskommelsen vill regeringen och de svenska civilsamhällesorganisationerna skapa ett ramverk för sin dialog och förtydliga det svenska civilsamhällets värde inom biståndsrelaterade utvecklingsfrågor. Överenskommelsen har vuxit fram på regeringens initiativ. Den utgår från den efterfrågan på dialog som har framförts av svenska civilsamhällesorganisationer aktiva inom biståndsområdet. Överenskommelsen har sedan utvecklats gemensamt i en process som innefattat möten i både en mindre arbetsgrupp och en bredare grupp civilsamhällesorganisationer. Information om process och innehåll har även spridits via olika kanaler med möjlighet att lämna synpunkter. En central utgångspunkt för överenskommelsen är att svenska civilsamhällesorganisationer har en mycket stor betydelse för engagemanget i globala utvecklingsfrågor samt för att stärka det svenska biståndets resultat och dess bidrag till en hållbar global utveckling. Ett fungerande samspel mellan regeringen och det civila samhället är därför viktigt. 2. Syfte Genom en ökad dialog vill regeringen och civilsamhällesorganisationerna skapa en mer inkluderande och effektiv politik för att nå det övergripande biståndsmålet. Genom överenskommelsen och dess uppföljning skapar regeringen och civilsamhällesorganisationerna ett ramverk för en långsiktig dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationerna samt förtydligar civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärden. 3. Mål Målen med överenskommelsen för regeringen och civilsamhällesorganisationerna är att: 1) Regeringen utvecklar Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas analys och beslutsunderlag med hjälp av civilsamhällesorganisationernas kunskap, erfarenhet och kontaktnät. 2) Regeringen får möjlighet att öka civilsamhällesorganisationernas kunskap om regeringens biståndspolitik genom en återkommande dialog. 1

4 3) Civilsamhällesorganisationerna får tillgång till regeringens kontakter, information och kunskap inom biståndet. 4) Civilsamhällesorganisationerna får på ett tidigt stadium information om viktiga förändringar i biståndspolitiken. 5) Civilsamhällesorganisationerna kan påverka den svenska biståndspolitikens inriktning och effektivitet. 6) Civilsamhällesorganisationernas roller och mervärden för en hållbar global utveckling tydliggörs och erkänns av regeringen. 4. Gemensamma utgångspunkter 1) Överenskommelsen är vägledande och innehåller specifika åtaganden från såväl civilsamhällesorganisationerna som regeringen 2) Det är i huvudsak Regeringskansliet och de berörda myndigheterna som har det övergripande ansvaret för det statligt finansierade svenska biståndet. En betydande del av detta bistånd innefattar stöd till de svenska civilsamhällesorganisationernas verksamhet. 3) Överenskommelsen omfattar regeringens verksamhet på Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna samt svenska civilsamhällesorganisationer aktiva inom biståndet. 4) Med civila samhället avses en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma värden och intressen. 5) Överenskommelsen utgår från de sex principer som återfinns i proposition En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55). 6) Civilsamhällesorganisationer som väljer att inte underteckna överenskommelsen omfattas fortfarande av de åtaganden som regeringen gör och deras möjligheter till statligt finansiellt stöd kommer inte att påverkas. 7) Överenskommelsen har förankrats med Civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärden Regeringen och civilsamhällesorganisationerna ser följande mervärden med civilsamhällesorganisationers biståndsverksamhet: 1) Civilsamhällesorganisationer kombinerar ett ideellt engagemang med närhet till biståndets mottagare och en verksamhet som levererar resultat. Genom den biståndsverksamhet som civilsamhällesorganisationer bedriver med statliga medel bidrar de till att målet för det svenska biståndet uppfylls. 2) Civilsamhällesorganisationer har nära, långsiktiga och förtroendefulla relationer, som utgår från samarbetspartners målsättningar. 3) Civilsamhällesorganisationer med ett aktivt biståndsengagemang främjar universella värderingar inom det svenska samhället kring t.ex. demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. 4) Civilsamhällesorganisationer har expertkunskaper, erfarenhet och kontaktnät från långvarigt engagemang i olika länder och i tematiska frågor. 2

5 5) Civilsamhällesorganisationer bidrar till att möjliggöra för enskilda individer att engagera sig i internationella frågor och för att stödja människor i förtryck, utsatthet och fattigdom. 6) Civilsamhällesorganisationer påverkar svensk utvecklings- och biståndspolitik genom att föra ut sina egna och samarbetspartners erfarenheter i det svenska samhället. 7) Civilsamhällesorganisationer representerar en mångfald av aktörer med olika erfarenheter. De bidrar därigenom till ett pluralistiskt civilsamhälle i utvecklingsländer där marginaliserade grupper kan nås med riktad kunskap och möjligheter till personliga erfarenhetsutbyten, internationella kontakter och gemensamt påverkansarbete. 8) Civilsamhällesorganisationer bidrar med sin särart till det bilaterala och multilaterala biståndet genom att de kan stödja samarbetspartners av varierande storlek och karaktär och hjälpa till att bygga deras kapacitet. 9) Civilsamhällesorganisationer kan utgöra ett skydd och stöd för civilsamhällesaktörer som utsätts för hot och påtryckningar. 6. Gemensamt åtagande för uppföljning av överenskommelsen Regeringen och civilsamhällesorganisationerna åtar sig att: 1) Sprida kunskap om överenskommelsen. 2) Ansvara för att åtaganden efterlevs. 3) Mötas en gång per år för att följa upp åtagandena i överenskommelsen. 4) Utse en arbetsgrupp som kontinuerligt ska följa upp och utvärdera överenskommelsen. Utrikesdepartementets representant i arbetsgruppen ska vara densamma som Utrikesdepartementets kontaktperson för civilsamhällesorganisationerna. 5) Utvärdera överenskommelsen vart tredje år och revidera den vid behov. 7. Principer och åtaganden 7.1 Princip om självständighet och oberoende 1) Civilsamhällesorganisationer har en central roll för demokratin. 2) Såsom uttrycks i regeringens politik för civila samhället (Prop 2009/10:55) har civilsamhällesorganisationer en roll som förslagsställare och granskare i egenskap av röstbärare och opinionsbildare. 3) Civilsamhällesorganisationer är oberoende utvecklingsaktörer som påbörjar och bedriver egenfinansierad verksamhet efter egna målsättningar och riktlinjer. 4) En gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationers möjligheter att verka i Sverige och utvecklingsländer främjar långsiktighet och hållbarhet i biståndet Regeringens åtagande 3

6 1) Värna om civilsamhällesorganisationernas självständighet och oberoende att driva egen verksamhet. 2) Verka för att civilsamhällesorganisationernas roller som röstbärare och opinionsbildare möjliggörs, både i Sverige och internationellt. 3) Verka för en gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationers möjlighet att verka i Sverige och internationellt Civilsamhällesorganisationernas åtagande Civilsamhällesorganisationerna åtar sig att: 1) Värna det egna oberoendet. 2) Både i Sverige och internationellt arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer att verka som oberoende aktörer. 3) Öka kunskap, bilda opinion och öka engagemang för globala utvecklingsfrågor inklusive utvecklingens drivkrafter. 4) Föra dialog med regering och utlandsmyndigheter för en politik som främjar en rättvis och hållbar global utveckling. 7.2 Princip om dialog 1) Dialogen mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer ska bidra till att öka öppenheten, deltagandet och kvaliteten i biståndsrelaterade utvecklingsfrågor och till att stärka resultaten i svenskt bistånd. 2) Dialogen ska vara kontinuerlig, ha ett tydligt syfte och präglas av ett inkluderande förhållningsätt för att kunna fungera som ett demokratisk redskap. 3) Dialogen mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer ska utmärkas av ömsesidighet samt ta hänsyn till organisationernas förutsättningar och kompetens. 4) Dialogen mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer ska bidra till att stärka beslutsunderlag inom biståndet Regeringens åtagande 1) Skapa utrymme för civilsamhällesorganisationerna att föra dialog och utveckla informationsutbytet med regeringen i olika sakfrågor. 2) I god tid informera civilsamhällesorganisationerna om planerade eller pågående processer av större betydelse inom det svenska biståndet. 3) Samråda med civilsamhällesorganisationerna inför övergripande och principiella beslut om den svenska biståndspolitiken. 4) Samråda med civilsamhällesorganisationer inför att regeringen ska föreslå förändringar i politiken som direkt berör civilsamhällsorganisationernas verksamhet och villkor. 4

7 5) Samråda med civilsamhällesorganisationer i ett tidigt skede i relevanta fall när resultatstrategier ska utarbetas. 6) Ansvara för att årligen arrangera ett forum för att diskutera utvecklings- och biståndsfrågor Civilsamhällesorganisationernas åtagande Civilsamhällesorganisationerna åtar sig att i dialogen med regering och utlandsmyndigheter: 1) I möjligaste mån dela med sig till regeringen och utlandsmyndigheterna av kunskap, erfarenhet, perspektiv och kontakter. 2) Uppmärksamma angelägna frågor inom svensk utvecklings- och biståndspolitik 3) Förmedla samarbetspartners analyser, perspektiv och prioriteringar. 4) Föra fram synpunkter och konstruktiva förslag om svensk utvecklings- och biståndspolitik 7.3 Princip om kvalitet 1) Samverkan och dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer främjar kvaliteten i biståndet. 2) Lärande ska vara i fokus och delas för att påverka den fortsatta inriktningen på biståndet och höja dess kvalitet Regeringens åtaganden 1) Arbeta för att kontinuerliga utvärderingar av, och forskning kring, biståndet genomförs. 2) Verka för att kunskap sprids till civilsamhällesorganisationerna om den metodutveckling och granskning som sker inom biståndet. 3) Fortsätta att arbeta för ökad bistånds- och utvecklingseffektivitet i enlighet med deklarationerna i Paris, Accra och Busan genom att: verka för ett inkluderande partnerskap med civilsamhället och andra aktörer baserat på öppenhet, tillit, gemensamt lärande och ömsesidig respekt för varandras kompletterande roller, främja det lokala ägarskapet över utvecklingsstrategier och program, verka för en ökad resultatfokusering anpassat till samarbetspartnernas prioriteringar och policyer, verka för ökad givarsamordning och anpassning till samarbetspartnernas prioriteringar och arbetsmetoder för att minska transaktionskostnaderna och stärka det lokala ägarskapet, verka för en ömsesidig öppenhet och möjlighet att utkräva ansvar mellan alla aktörer inom biståndet. 5

8 7.3.2 Civilsamhällesorganisationernas åtaganden Civilsamhällesorganisationer åtar sig att: 1) Arbeta i partnerskap med samarbetsorganisationer, eller direkt med rättighetsbärare, utifrån ömsesidig respekt och förtroende. 2) Verka för samordning och harmonisering med andra civilsamhällesorganisationer. 3) Stärka samarbetspartners kapacitet att uppnå sina egna organisatoriska och programmål. 4) Ständigt utveckla partnerskap, arbetssätt och metoder tillsammans med samarbetsorganisationer för att uppnå största möjliga lärande och resultat för rättighetsbärare. 5) Respektera samarbetspartners och rättighetsbärares ägarskap i utformning, genomförande och uppföljning av egna utvecklingsprogram och projekt. 6) Integrera principer om jämställdhet, hållbarhet och rättighetsperspektiv i såväl eget utvecklingssamarbete som i dialog med regering och utlandsmyndigheter. 7) Förmedla samarbetspartners analyser, perspektiv och prioriteringar i dialog och opinionsbildning med svenska beslutsfattare inom biståndsrelaterade utvecklingsfrågor. 7.4 Princip om långsiktighet 1) Ett oberoende hos civilsamhällesorganisationer främjar långsiktigheten i deras arbete. 2) En gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationers möjligheter att verka i Sverige och utvecklingsländer främjar långsiktighet och hållbarhet i biståndet. 3) En bred politisk förankring av överenskommelsen främjar dess långsiktiga giltighet och betydelse Regeringens åtaganden 1) Främja långsiktigt hållbara resultat för människor som lever i fattigdom och förtryck. 2) Verka för att det råder tydliga och långsiktiga villkor för civilsamhällesorganisationernas förutsättningar att utöva sina verksamheter Civilsamhällesorganisationernas åtaganden Civilsamhällesorganisationerna åtar sig att: 1) Arbeta i långsiktiga relationer med samarbetspartner, eller direkt med rättighetsbärare, i syfte att åstadkomma hållbara och långsiktiga utvecklingsresultat samt policyförändringar. Det lokala ägarskapet är grundläggande. 7.5 Princip om öppenhet och insyn 6

9 1) Öppenhet och insyn i såväl regeringens som civilsamhällesorganisationers biståndsverksamhet är en förutsättning för resultat och engagemang inom biståndet. 2) Öppenhet och insyn är viktiga förhållningssätt för att motverka korruption i biståndet Regeringens åtaganden 1) Arbeta för ett öppet bilateralt och multilateralt bistånd. 2) Arbeta mot korruption inom ramen för hanteringen av svenska biståndsmedel och genom att ställa krav på och stödja samarbetspartners ansträngningar att bekämpa korruption. 3) Stärka ett fritt och öppet meningsutbyte kring biståndet. 4) Främja öppenhet i relationerna och dialogen mellan regeringen och civilsamhällesorganisationerna. 5) Inkludera perspektiv och röster från civilsamhällesorganisationernas samarbetspartners inklusive målgrupperna för biståndet. 6) Vara öppen med urvalsprocesser och beslut gällande inbjudningar till civilsamhällesorganisationerna att delta i möten och/eller delegationer i internationella förhandlingar som berör dem Civilsamhällesorganisationernas åtaganden Civilsamhällesorganisationerna åtar sig att: 1) Verka för öppenhet och ansvarsutkrävande i svensk utvecklings- och biståndspolitik. 2) Verka för öppenhet och ansvarsutkrävande i eget utvecklingssamarbete med offentlig publicering av styrdokument och årsredovisningar. 3) Verka för informationsdelning som underlättar för samarbetspartners och rättighetsbärares delaktighet och möjligheter att utkräva ansvar. 4) Främja en öppen dialog och debatt mellan civilsamhällesorganisationerna inom biståndet. 5) Inrätta rutiner för hantering av klagomål från svenska intressenter, samarbetspartner och rättighetsbärare. 6) Arbeta mot korruption inom ramen för hanteringen av svenska biståndsmedel och genom att ställa krav på och stödja samarbetspartners ansträngningar att bekämpa korruption. 7.6 Princip om mångfald 1) En mångfald av civilsamhällesorganisationer inom svenskt bistånd med avseende på identitet, antal organisationer, typ av organisationer och verksamhetsområde stärker möjligheten att uppnå biståndsmålet Regeringens åtaganden 7

10 1) Främja en mångfald av civilsamhällesorganisationer med demokratiska värderingar inom det svenska biståndet som ett led i att stärka resultaten i biståndet. 2) Visa öppenhet för nya civilsamhällesaktörer och arbetssätt inom biståndet Civilsamhällesorganisationernas åtaganden Civilsamhällesorganisationerna åtar sig att: 1) Stärka den kulturella mångfalden i det svenska civilsamhället. 2) Värna en mångfald av civilsamhällesorganisationer i de länder där de svenska civilsamhällesorganisationerna verkar. 8