Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering"

Transkript

1 Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller åtaganden för finansiering av hållbar utveckling. Den juli äger den tredje konferensen om utvecklingsfinansiering (Financing for Development, FfD) rum i Addis Abeba. Konferensen är en uppföljning av mötena i Monterrey 2002 och Doha 2008 och kommer att vara ett viktigt tillfälle för åtaganden gällande finansiering av hållbar utveckling och post-2015-agendan. Konferensen kommer att lägga grunden för förhandlingarna om gemensamma mål för en hållbar utveckling i New York i september, och klimatkonferensen, COP21, i Paris i december. Ett urvattnat resultat i Addis Abeba riskerar alltså att få stora negativa konsekvenser för dessa efterföljande förhandlingar På samma sätt skulle en ambitiös överenskommelse skapa goda förutsättningar för att toppmötena i New York och Paris resulterar i viktiga åtaganden för hur vi gemensamt kan skapa en hållbar utveckling. Svenska organisationer har följt processen och tillsammans med Concord Europa och partnerorganisationer tagit fram förslag på åtaganden vi anser behövas. Nedan sammanfattar vi utvecklingsfinansieringens nyckelfrågor och presenterar våra rekommendationer som vi hoppas att den svenska regeringen ska ställa sig bakom och aktivt driva i förhandlingarna fram till Addis Abeba. Sverige har goda förutsättningar att säkerställa att tre övergripande perspektiv genomsyrar överenskommelsen: En samstämmig politik för hållbar utveckling: Vikten av en samstämmig politik för utveckling är något som Sverige insåg tidigt, och som resulterade i Politik för global utveckling (PGU). Övertygelsen om att samtliga politikområden måste bidra till en hållbar utveckling behöver inkluderas i en tydlig princip för kommande finansieringsåtaganden. Mekanismer för att främja en samstämmig politik så som förbättrad samordning, konsekvensbedömningar och utvärdering av effekter behövs som en del av ramverket. EU har genom Lissabonfördraget en juridiskt bindande samstämmighetspolitik (Policy Coherence for Development), och Sverige bör därför säkerställa att EU lyfter det som en gemensam profilfråga. Ett jämställdhetsperspektiv och kvinnors och flickors rättigheter: All typ av utvecklingsfinansiering medför specifika utmaningar och möjligheter för flickors och kvinnors rättigheter. Detta måste genomgående analyseras i förhandlingarna, och utmynna i åtaganden som har ett tydligt jämställdhetsperspektiv och säkerställer kvinnors och flickors rättigheter. Sverige har en viktig roll som ett land med relevanta erfarenheter inom utvecklings- och utrikespolitiken, och med hög trovärdighet i frågor omjämställdhet. Civilsamhällets utrymme: En global trend är att handlingsutrymmet för individer och civilsamhällets organisationer minskar runt om i världen (sk. shrinking space). Detta trots att det internationella samfundet genom Parisdeklarationen och efterföljande möten i Accra 2008 och Busan 2011 bekräftade civilsamhällets viktiga roll för utveckling. Risken ökar för att civilsamhället marginaliseras än mer och ses som ett hot, snarare än en förutsättning för en stabil och inkluderande utveckling. I detta sammanhang bör även konsekvenserna av privata sektorns allt starkare roll i biståndet analyseras. Sverige bör verka för öppenhet och aktivt deltagande från civilsamhället i alla processer som relaterar till utvecklingsfinansieringsagendan. Särskild vikt bör läggas vid att organisationer och aktörer som representerar kvinnors och flickors rättigheter inkluderas i processerna. 1

2 Fyra nyckelfrågor för utvecklingsfinansiering 1. Inhemsk resursmobilisering som grund för hållbar utveckling Inhemsk resursmobilisering är avgörande för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i utvecklingsländer. Stora summor pengar flödar ut ur utvecklingsländer varje år på grund av kapital- och skatteflykt vilket försvårar en inhemsk resursmobilisering. De åtgärder som hittills vidtagits för att stoppa detta utflöde har inte varit tillräckligt effektiva. Det faktum att utvecklingsländer inte kunnat delta på likvärdiga villkor i de initiativ som tagits av G20 och OECD är också ett problem. Nya mer inkluderande initiativ behövs på internationell nivå. Samtidigt är det viktigt att utvecklingsländer nationellt utvecklar skattesystem som präglas av transparens, effektivitet, rättvisa och jämställdhet. I detta avseende bör progressiv beskattning särskilt betonas. Följande punkter är centrala att föra fram i förhandlingarna: - Sverige bör bidra till att stärka svaga länders skattelagstiftning och institutionella system, i syfte att stärka inhemsk skatteuppbäring. Sverige bör även verka för stärkt reglering av bilaterala skatte- och investeringsavtal med syfte att dessa bidrar till finansiering för utveckling. - Sverige bör verka för att det skapas ett legitimt mellanstatligt organ inom ramen för FN med syfte att stärka samarbete kring skattefrågor. Detta organ bör ha mandat att ta sig an en rad frågor för att stoppa den globala skatteflykten och öka inhemsk resursmobilisering i utvecklingsländer, samt se över nationella, regionala och globala skattesystem utifrån ett genus- och MR-perspektiv. Detta skulle vara ett sätt att uppfylla åtagandet från Doha om att stärka FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor. Expertkommittén kan agera stödfunktion åt det mellanstatliga organet. Utvecklingsländer har i flera år fört fram behovet av ett sådant mellanstatligt organ inom ramen för FN. - Sverige bör verka för obligatorisk offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag i alla sektorer, samt offentliga register över företagens verkliga förmånstagare som två åtgärder för att stoppa den globala skatteflykten. Dessa transparensåtgärder skulle stärka insynen i företagens verksamheter och möjliggöra ökat ansvarsutkrävande av både stater och företag. Båda åtgärder lyfts fram i The High Level Panel on Illicit Financial Flows, som Afrikanska Unionen ställt sig bakom inför FfD-förhandlingarna. - Sverige bör verka för automatiskt informationsutbyte kring skattefrågor på global nivå och genom stöd och andra åtgärder säkerställa att utvecklingsländer kan delta i sådana utbyten. Bristande kapacitet att delge information bör inte förhindra möjligheter att få ta del av information från andra parter. - Sverige bör agera föregångsland och ta fram en nationell strategi med konkreta åtgärder för att bekämpa global skatteflykt och möjliggöra inhemsk resursmobilisering i utvecklingsländer, inom ramen för Politik för global utveckling (PGU). I detta bör ingå att: - ta initiativ till en utredning av effekterna på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling av svenska skatteavtal med utvecklingsländer, i likhet med vad bland andra Holland och Schweiz gjort. - i samarbete med olika aktörer, däribland privata sektorn och civilsamhällets organisationer, verka för att skatt blir en naturlig del av agendan för företagsansvar. - Sverige bör, i enlighet med Kvinnodeklarationen, verka för att länder åtar sig att eliminera alla skatteregler som direkt eller indirekt diskriminerar kvinnor. - Sverige bör verka för att fler länder utformar skattesystem som bygger på en individuell, progressiv inkomstbeskattning, vilket hjälper till att minska inkomstgapet mellan könen. Länder bör även uppmuntras att avskaffa sambeskattning för gifta par, eftersom det statistiskt sett missgynnar kvinnor som ofta har en lägre inkomst än män och således kan minska incitamenten för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.. 2

3 - Sverige bör vidare verka för att fler länder frångår privat finansiering av väsentliga samhällstjänster genom avgifter. Avgiftbelagd vård och skola etc, missgynnar kvinnor och flickor eftersom det ofta är kvinnor som betalar dessa avgifter och eftersom flickor inte får samma tillgång som pojkar till skolgång och vård när det avgiftsbeläggs. Rapporter från WHO visar exempelvis att avgiftsfinansierad hälsovård är ett av de största hindren för att uppnå universell tillgång till hälsovård. 2. Biståndets unika roll Bistånd har visat sig ha en unik roll i arbetet med att bekämpa fattigdom och förtyck och har i många fall varit avgörande för kvinnors och flickors rättigheter och för ökad jämställdhet. Biståndet har framförallt genom stöd till sociala sektorer bidragit till en varaktig utveckling som når de allra mest utsatta. Givarländer har vid flera tillfällen åtagit sig att avsätta minst 0,7% av BNI i bistånd, men endast ett fåtal länder har uppfyllt sitt åtagande. För de minst utvecklade länderna så utgör biståndet en betydande del av tillgängliga resurser, och har en mycket viktig betydelse i förhållande till andra finansiella flöden. Genom överenskommelser i Paris, Accra och Busan har principerna om utvecklingseffektivitet tagits fram. Ett demokratiskt ägarskap och anpassning till lokala prioriteringar och utvecklingsbehov, transparens och ansvarsutkrävande, och resultatfokus är alla viktiga komponenter för att skapa en hållbar utveckling. I olika sammanhang har dock endast några av principerna inkluderats, vilket begränsar arbetet för ett effektivare bistånd. Det globala partnerskap (GPEDC) som skapats för att leda arbetet vidare, har trots brister visat hur olika aktörer kan inkluderas i processen. Följande punkter är centrala att föra fram i förhandlingarna: - Sverige bör verka för att givarländerna gemensamt bekräftar åtagandet om att avsätta minst 0,7% av BNI till bistånd samt antar konkreta och uppföljningsbara färdplaner. På så vis görs åtagandena bindande och det tydliggör hur de avser uppfylla åtagandena Sverige bör föregå med gott exempel och uppfylla åtagandet om att avsätta 1% av BNI till bistånd, utan att inkludera avräkningar som inte har några utvecklingseffekter eller som utgör del av andra åtaganden exempelvis under internationella konventioner. - Sverige bör verka för att givarländerna säkerställer att endast genuint bistånd i form av reella flöden till utvecklingsländer redovisas som bistånd, och exkludera migrationskostnader och andra kostnader som inte har påvisade utvecklingseffekter för mottagare. Utvecklingseffekter av alla enligt OECD DAC tillåtna kostnader i givarländer måste kunna bevisas. Dessutom bör Sverige verka för att biståndsmedel inte används till klimatfinansiering som ska vara ny och additionell i förhållande till befintliga biståndsåtaganden. - Sverige bör se över hur bistånd beskrivs och används som en hävstång för privata finansiella flöden. Det finns ett antal risker som noga måste beaktas vad gäller t.ex. minskat fattigdomsfokus, brist på ägarskap, anpassning till mottagarländernas utvecklingsplaner och bristande inkludering av den lokala privata sektorn. Detta är också något som FN:s generalsekreterare har betonat. - Sverige bör verka för att samtliga internationellt överenskomna principer om utvecklingseffektivitet utgör utgångspunkt för all typ av offentlig och privat finansiering, och det globala partnerskapet (GPEDC) bör influera formerna för åtaganden inom ramen för utvecklingsfinansieringsagendan. - Sverige behöver i större utsträckning visa hur ett demokratiskt ägarskap, reella möjligheter till ansvarsutkrävande och transparens genomsyrar utformningen av styrdokument och strategier och gäller alla aktörer och insatser. 3

4 - Sverige bör särskilt verka för att givarländer och mottagarländer utökar och effektiviserar sitt arbete med att föra könssegregerad statistik, för att kunna informera politiska och finansiella beslut som försäkrar att offentliga medel gynnar både kvinnor och män. - Sverige bör verka för att givarländer och mottagarländer utvecklar strategier, styrdokument och handlingsplaner som genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och prioriterar kvinnors och flickors rättigheter. 3. Privata sektorns ansvar och bidrag till utvecklingsfinansiering Privata sektorn ses i allt större utsträckning som en viktig aktör i utvecklingsagendan och stater fokuserar allt mer på att attrahera privata finansiella flöden som en viktig finansieringskälla för hållbar utveckling. Stater måste säkerställa att den privata sektorn tar ansvar för att dess verksamhet och investeringar bidrar till hållbar utveckling och respekterar de mänskliga rättigheterna. I detta sammanhang är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, de så kallade Ruggie-principerna, centrala. Därutöver har internationella handels- och investeringsavtal i praktiken många gånger visat sig begränsa regeringars möjligheter till att värna demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och miljön. Följande punkter är centrala att föra fram i förhandlingarna: - Sverige bör verka för ett åtagande om att inte driva handels-, skatte- och investeringsöverenskommelser som begränsar länders möjligheter till att skapa en hållbar utveckling. - Sverige bör betona vikten av att främja utvecklingen av den lokala privata sektorn i utvecklingsländer. - Sverige bör verka för att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter utgör grund för att nå ett beslut om en internationellt bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter. - Sverige bör verka för upprättande av effektiva mekanismer för transparens och kontroll av att företag uppfyller FN:s vägledande principer, OECD:s riktlinjer och de fackliga rättigheterna enligt ILO, enligt vilka företag åläggs att genomföra en konsekvensanalys kring MR (human rights due diligence) samt rapportera hur deras verksamhet påverkar mänskliga rättigheter och miljö i länderna de verkar. - Sverige bör upprätta och följa en national handlingsplan i enlighet med OHCHR:s rekommendationer, och på så sätt tydliggöra vilka krav regeringen har på svenska företag. Handlingsplanen bör inkludera en bred konsultativ process med civilsamhället. - Sverige bör verka för att kriterier formuleras för Public Private Partnerships (PPP), samt säkra demokratiskt ägarskap, transparens och ansvarstagande i den mån sådana används. - Sverige bör främja inhemskt ägarskap av initiativ och program i offentlig verksamhet och skydd av länders rätt och möjlighet att själva utveckla offentlig service. 4. Hållbar utvecklingsfinansiering All form av hållbar finansiering behöver ta hänsyn till de globala klimatförändringarna och vara fokuserad på att minska riskerna och hantera konsekvenserna av ett klimat i förändring. Utvecklingsfinansieringsprocessen utgör en del i en framtida global hållbar utveckling, och måste relatera och förhålla sig till klimatförhandlingarna. Finansieringsfrågan är en nyckelfråga för att komma till robusta avtal såväl när det gäller Post 2015 som klimatavtalet i Paris. Att värna hållbar utveckling och anpassning mot klimatförändringarna måste därför utgöra kärnan i diskussionerna. Följande punkter är centrala att föra fram i förhandlingarna: 4

5 - Sverige bör verka för att möjliggöra för fattiga länder att utvecklas på ett miljö- och klimatmässigt hållbart sätt. - Sverige måste verka för att diskussionerna i Addis Abeba och åtaganden om utvecklingsfinansiering värnar principen om att klimatfinansieringen ska utgöras av additionella medel, enligt internationella överenskommelser genom UNFCCC artikel 4. - Privata aktörer har en viktig roll i finansieringen av klimatlösningar, men mekanismer för ansvarsutkrävande i relation till internationella regelverk måste säkerställas. - Sverige bör verka för att investeringar inriktas mot fossil-fria och miljömässigt hållbara områden, samtidigt som subventioner av fossila energier, samt skadliga jordbrukssubventioner, bör upphöra. - Sverige bör verka för att insatser för att möta utmaningar kopplade till klimatförändringar, såsom minskade växthusgasutsläpp, stärkt motståndskraft och anpassning går i hand i hand med biståndsfinansierade insatser och att dessa insatser också utgår från principerna om utvecklingseffektivitet. Undertecknande organisationer: ActionAid Diakonia Forum Syd LO TCO Biståndsnämnd Plan Sverige Svenska Kyrkan WWF - Under samordning av Concord Sverige 5

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Promemoria 2016-04-28 Finansdepartementet Finansministern Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Vägen framåt för Sveriges Politik för global utveckling

Vägen framåt för Sveriges Politik för global utveckling 2016 Vägen framåt för Sveriges Politik för global utveckling ActionAid Afrikagrupperna Amnesty International Diakonia Forum Syd Internationella Kvinno förbundet för Fred och Frihet IOGT-NTO-rörelsen Kristna

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Arbetet med Agenda 2030

Arbetet med Agenda 2030 YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 1 2016-12-16 Administration Vård och omsorg Tillväxt och samhällsbyggnad Ekonomi och styrning Arbetet med Agenda 2030 Sammanfattning Bakgrund Sveriges regering har åtagit sig

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

1. Övergripande synpunkter

1. Övergripande synpunkter ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Leif Isaksson/MS 2016-06-27 20160228 ERT DATUM ER REFERENS 2016-05-20 UD2016/09273/IU Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm LOs yttrande över

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Valenkät om svensk biståndspolitik

Valenkät om svensk biståndspolitik Valenkät om svensk biståndspolitik Förord I år är det val. Den svenska valdebatten handlar ofta om skatter, välfärd och andra inrikespolitiska frågor och utmaningar. Dessa frågor är väldigt viktiga, men

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Yttrande Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Genom remiss den 28 maj 2015 har Svenska ILO-kommittén anmodats att yttra sig angående en utvärdering

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015

Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015 Verksamhetsplan för CONCORD Sverige 2015 1. Inledning CONCORD Sverige är en gemensam plattform för 54 svenska bistånds- och utvecklingsorganisationer, och utgör den svenska nationella plattformen inom

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING BAR OME TER 2014 ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING ACTIONAID // AFRIKAGRUPPERNA // DIAKONIA // FORUM SYD // KRISTNA FREDSRÖRELSEN // LO-TCO BISTÅNDSNÄMND // PLAN SVERIGE

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014 Biståndsministrarnas

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Delrapport: En säker finansiering av biståndet

Delrapport: En säker finansiering av biståndet Staffan Landin, Torna-Hällestad, 15 dec. 2016 Delrapport från granskning av de svenska avräkningarna från biståndet. Av Staffan Landin på uppdrag av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Aidwatch. Delrapport:

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015 Utrikesdepartementet 2013-04-12 Dokumentbeteckning KOM(2013) 92 Meddelande

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

2015-03-10. Miljö- och energidepartementet. Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015

2015-03-10. Miljö- och energidepartementet. Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015 Miljö- och energidepartementet 2015-03-10 Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Bidrag för genomförande av Agenda 2030 Bidrag för genomförande av Agenda 2030 Funktionshinderspolitik för en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2016 Titel:

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj Migration en nyckel till utveckling Forummöte Stockholm 14-16 maj Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling, 2013-2014 Hur migration driver utveckling I alla tider

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2016 Artikelnr: UD 16.016 Regeringsbeslut

Läs mer

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING BAR OME TER 2014 ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING ACTIONAID // AFRIKAGRUPPERNA // DIAKONIA // FORUM SYD // KRISTNA FREDSRÖRELSEN // LO-TCO BISTÅNDSNÄMND // PLAN SVERIGE

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för internationell handel. över den privata sektorn och utveckling (2014/2205(INI))

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för internationell handel. över den privata sektorn och utveckling (2014/2205(INI)) EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2014/2205(INI) 1.6.2015 YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för utveckling över den privata sektorn och utveckling

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:

Läs mer

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn SRM 2/2009 rd Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Effekterna av den märks redan på olika håll i världen, och de förutspås

Läs mer

och regionernas nämnder, styrelser och kontor

och regionernas nämnder, styrelser och kontor FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Organisationsstrategi för Sveriges samarbetet med Globala miljöfonden (GEF)

Organisationsstrategi för Sveriges samarbetet med Globala miljöfonden (GEF) Organisationsstrategi för Sveriges samarbetet med Globala miljöfonden (GEF) 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-06-22 UD2016/11356/GA Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Utmaningar under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 2 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO Rolf Depagie Sveriges utmaningar ordförandeskap i EU 2009 Världen är större

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer