regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Transkript

1 Promemoria UF2014/3327/UD/USTYR Utrikesdepartementet Enheten för styrning av utvecklingssamarbetet (UD USTYR) Synpunkter på överenskommelsen mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll Inledning och sammanfattning av synpunkter... 3 Sammanfattande synpunkter på Överenskommelsen mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd... 4 Övergripande synpunkter... 9 Synpunkter på Sidas roll Generella synpunkter på språk och begrepp Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Synpunkter på överenskommelsens inledning Syfte Mål Gemensamma utgångspunkter Civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärden Gemensamt åtagande för uppföljning av överenskommelsen Principer och åtaganden Princip om självständighet och oberoende Princip om dialog Princip om kvalitet... 33

2 2 7.4 Princip om långsiktighet Princip om öppenhet och insyn Princip om mångfald Bilaga inbjudna organisationer att lämna synpunkter... 39

3 3 Inledning och sammanfattning av synpunkter Ett utkast på Överenskommelsen mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd har skickats ut till 65 organisationer med en inbjudan att komma in med synpunkter. Av dessa organisationer har 21 stycken (32 %) kommit in med synpunkter. Därutöver har även Sida lämnat synpunkter på utkastet till överenskommelse. (Se bilaga för vilka organisationer som kommit in med synpunkter respektive inte kommit in med synpunkter). På en övergripande nivå välkomnas initiativet till överenskommelse och hur processen fortgått. Några aspekter som lyfts fram är vikten av att mindre organisationer/nya aktörer kan delta i dialogen. Kvinna till Kvinna anser att det behövs förtydligande hur överenskommelsen ska vara en förstärkning av de dialoger som redan finns. Life & Peace Institute (LPI) frågar vilken tid avtalet gäller för? LPI uttrycker en viss tvekan hur man ska förstå att det inte är en tvingande överenskommelse. PMU och Svenska kyrkan pekar på vikten av att det skapas ett tydligt ansvar inom regeringskansliet för att främja en kontinuerlig dialog och gemensam uppföljning, tillsammans med svenska civilsamhällesorganisationer. LO- TCO Biståndsnämnd påtalar att dokumentet har en oklar juridisk status. Istället bör det likställas med en vision, position alternativt avsiktsförklaring. Även Svenska Afghanistankommittén (SAK) förordar att det tydligt bör framgå att dokumentet är en vision eller position. RFSU skulle vilja att det någonstans i dokumentet framgår att parterna har som utgångspunkt allas lika värde och mänskliga rättigheter. Rädda Barnen konstaterar att det är ett snävt inriktat förslag, men som kan vara motiverat. Överenskommelsen bör återspegla att alla delar av det svenska samhället utgör aktiva parter i det utvecklingssamarbete som Sverige bedriver. SAK anser dock att det bör framgå att den part som i dokumentet representerar det civila samhället inte representerar hela det civila samhället. Sida ser positivt på initiativet till överenskommelsen. Sidas roll: Flera organisationer pekar på att Sidas roll är oklar och menar att detta bör tydliggöras, t.ex. avseende vilken roll Sida har i uppföljningen av överenskommelsen som i genomförandet av det årliga forum som regeringen tar på sig att genomföra. Även Sida ser ett behov av att tydliggöra relationen mellan regeringen och Sida inom ramen för överenskommelsen. En skrivning bör läggas till att Sidas (och andra berörda myndigheters) uppdrag inte omfattas direkt av överenskommelsen, men omfattas indirekt genom att regeringens åtaganden återspeglas i styrningen av myndigheterna. Språk och begrepp: PMU och Svenska kyrkan pekar på att språk och begrepp är olika när regeringens och civilsamhällesorganisationernas åtaganden beskrivs. Plan Sverige utgår från att det kommer att ske en synkronisering mellan den biståndspolitiska plattformen och överenskommelsen om plattformen skulle ändras. Life & Peace Institute (LPI) menar

4 4 att det inte är helt lätt att överskådligt se vilka åtaganden som regering respektive civilsamhället har. Det vore bra med en inledande begreppsdefiniton. Otydligt vad som menas med samarbetspartners, vad som avser internationellt respektive Sverige. Vidare är dialog ett svårt begrepp. Sammanfattande synpunkter på Överenskommelsen mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd 1 Inledning Vad gäller överenskommelsens inledningsavsnitt föreslår Afrikagrupperna och Forum Syd att processbeskrivningen, dvs. andra stycket tas bort. Forum Syd föreslår också att ordet biståndsrelaterade i sista meningen i första stycket tas bort. LSU - Sveriges ungdomsorganisationer föreslår en annan formulering av tredje stycket. 2 Syfte Några organisationer pekar på att överenskommelsen innehåller principer och åtaganden som går längre än själva syftet. Naturskyddsföreningen anser att syftet bör vara vidare. Concord Sverige, PMU och Svenska kyrkan påtalar att det möjligen är en paradox att regeringen tillerkänner svenska civilsamhällesorganisationer självständighet och oberoende samtidigt som ett antal principer och åtaganden slås fast som sedan ska följas upp i en gemensam arbetsgrupp. Concord Sverige anser vidare att partners reella påverkansmöjligheter bör komma fram mer i syftes- och målbeskrivningen. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att syftet speglar resterande dokument i form av avsikter som endast relaterar till syftet, alternativt att syftet breddas. Forum Syd föreslår en alternativ formulering av syftet. Svenska missionsrådet och Operation 1325 ser i stort positivt på syftet. 3 Mål Operation 1325 anser att målen är bra. RFSL välkomnar de övergripande målen. Hand in Hand tycker målen är bra formulerade men pekar på att det krävs processer för att säkerställa att målen följs upp och utvärderas. RFSU föreslår ett tillägg till mål 1 om analys av mottagarnas villkor och behov. Kvinna till Kvinna anser att mål 5 som det är formulerat inte är ett mål, utan mer ett konstaterande. Om målet är att underlätta möjligheter att påverka bör det förtydligas. LO-TCO Biståndsnämnd ställer sig frågande till att det skulle vara ett mål att det svenska civila samhället ska erkännas av regeringen (mål 6). 4 Gemensamma utgångspunkter Avseende gemensamma utgångspunkter anser Afrikagrupperna att civilsamhällets utgångspunkt ska gå utöver bistånd och täcka samtliga politikområden.

5 5 Plan Sverige och Svenska missionsrådet kan se ett behov av att förtydliga definitionen av det civila samhället (punkt 4). LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att det förtydligas om erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop. 2009/10:55) tagits tillvara, och vad detta resulterat i (punkt 5). LO-TCO Biståndsnämnd anser att en förbättrad dialog även ska omfatta de organisationer som inte ansluter sig till överenskommelsen. Skrivningar med en långsiktig dialog bör tydligare omfatta alla civilsamhällets representanter. Hand in Hand och Hungerprojektet instämmer i att överenskommelsen ska vara ett frivilligt åtanande, och att det inte blir några konsekvenser för den som inte skriver under (punkt 6). 5 Civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärden Concord Sverige anser att rollen som röstbärare bör vara med tydligare i detta kapitel. Forum Syd lämnar förslag på hur texten bör skrivas om i detta kapitel, inkluderande 8 punkter. Hungerprojektet anser att det vore passande att framhålla att ett mervärde som civilsamhället bidrar till är att stärka demokratiutvecklingen på lokal nivå i samarbetsländerna. RFSU framhåller två mervärden som civilsamhällesorganisationer i Sverige bör värderas för; att förankra ett folkligt stöd för bistånd och kapacitetsutveckling byggd på bl.a. värdegemenskap. Rädda Barnen anser att överenskommelsen skulle vinna på att ytterligare utveckla beskrivningen och rollfördelningen kring relationen mellan det svenska civilsamhället och dess partners i utvecklingsländerna. Vidare bör klargöras att partnerskap inom civilsamhället även inkluderar samarbete med regionala och globala civilsamhällesorganisationer. Svenska Afghanistankommittén (SAK) menar att det är viktigt att även lyfta fram civilsamhällesorganisationers mervärde i att stärka svaga statstrukturer och att öka kapaciteten i statliga strukturer att bemöta rättighetsbärares krav och behov. Svenska missionsrådet menar att det är nödvändigt att överenskommelsen och Strategin för samarbete med det civila samhället är samstämmiga. Sida ser problem med de delar av överenskommelsen som syftar till att förtydliga civilsamhällesorganisationernas roller, särarter och mervärden, och rekommenderar att avstå från skrivningar om svenska civilsamhällesorganisationers mervärden i överenskommelsen. Istället föreslås att svenska civilsamhällesorganisationers bidrag till svenskt bistånd definieras i termer av värden. Kvinna till Kvinna vill stryka ordet ideellt. RFSU föreslår leder till förbättrade villkor istället för levererar resultat (punkt 1). Naturskyddsföreningen föreslår att miljö läggs till i punkt 3. Svenska missionsrådet efterlyser ett förtydligande av vad som menas med universella värderingar inom det svenska samhället. Främjar bör ersättas med representerar.

6 6 Under punkt 6 föreslår några organisationer att beslutsfattare läggs till, bl.a. för att tydliggöra att svenska civilsamhällesorganisationer som en del av sitt uppdrag i biståndet bedriver opinionsbildning gentemot beslutsfattare i regering och riksdag. Vidare föreslår Naturskyddsföreningen att denna punkt kompletteras med svensk och europeisk utvecklingspolitik. Naturskyddsföreningen föreslår aktörer och målgrupper under punkt 7. Vidare föreslår PMU och Svenska kyrkan marginaliserade grupper kan stärkas som rättighetsbärare. WWF påpekar att det blir allt svårare att stödja små/svaga institutionaliserade partners till följd av striktare administrativa krav. Detta mervärde bör understödjas genom ett åtagande om att skapa bättre förutsättningar för svenska organisationer att samverka med sådana partners (punkt 8). Life & Peace Institute (LPI) föreslår att ordet internationellt läggs till (om det är det som avses), eller nationellt och internationellt om båda delarna avses (punkt 9). 6 Gemensamt åtagande för uppföljning av överenskommelsen Afrikagrupperna frågar hur civilsamhället ska följa upp överenskommelsen? Hand in Hand och RFSL anser att uppföljningen bör göras tydligare. Några organisationer framhåller också att för att överenskommelsen ska kunna följas upp på ett effektivt sätt behöver regeringen avsätta medel i budgeten för de kostnader som arbetet medför. Naturskyddsföreningen menar att det bör klargöras vilka som ska mötas och hur (punkt 3). LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att en resultatbilaga utarbetas för att möjliggöra utvärdering, alternativt att utvärderingen lyfts från dokumentet. Concord Sverige föreslår ett tydliggörande om att Civilsamhället ska representeras av civilsamhällesorganisationer som tillsammans företräder en mångfald av civilsamhällesorganisationer inom biståndsområdet. Hungerprojektet framhåller vikten av att arbetsgruppen fortsätter att avspegla den mångfald som finns inom det svenska civilsamhället. Kvinna till Kvinna anser att det behövs ett förtydligande om hur arbetsgruppen väljs (punkt4). Life & Peace Institute (LPI) frågar bl.a. hur man ansvarar för efterlevnaden, vem ska göra utvärderingen (punkt 2 och 5)? 7 Principer och åtaganden 7.1 Princip om självständighet och oberoende Operation 1325 anser att principen om självständighet och oberoende bör förtydligas. Även RFSL menar att det kan behöva förtydligas hur civilsamhällets oberoende ska värnas rent konkret.

7 Flera organisationer föreslår att begreppet egenfinansiering under 7.1 punkt 3 stryks. Skrivningen anses oklar, t.ex. frågas om det innebär att civilsamhällesorganisationer inte är oberoende om de mottar exempelvis Sida-medel? Life & Peace Institute (LPI) frågar hur det kan undvikas att skrivningen (7.1.1 punkt1) om att värna om självständighet och oberoende inte feltolkas i framtiden? Operation 1325 anser att civilsamhällets åtagande att värna det egna oberoendet bör förtydligas (7.1.2 punkt 1) Kvinna till Kvinna anser att meningen under punkt 3 bör avslutas med både i Sverige och internationellt. Rädda Barnen och Svenska missionsrådet menar att det bör klargöras att svenska civilsamhällesorganisationer arbetar med opinions/påverkansarbete både i Sverige och internationellt. Också Life & Peace Institute (LPI) frågar om denna roll innebär att vara röstbärare i Sverige och internationellt? Naturskyddsföreningen uppskattar skrivningen att rollen som opinionsbildare i Sverige ska möjliggöras. Plan Sverige välkomnar detta åtagande. RFSL lyfter fram att utformningen av biståndet påverkar det civila samhällets oberoende, t.ex. att informationsanslaget inte får vara opinionsbildande, vilket flera organisationer uppfattat som en inskränkning. Kvinna till Kvinna anser att punkten punkt 4 även bör stå under regeringens åtagande för att spegla att det är en dialog. 7.2 Princip om dialog Svenska missionsrådet ser positivt på alla punkter som formulerats som åtaganden under denna princip. Concord Sverige är positiv till ett årligt forum för att diskutera utvecklings-, och biståndsfrågor, men menar att forumet inte enbart ska kopplas till överenskommelsen. Rädda Barnen ser det som viktigt att forumet också behandlar bredare utvecklingsfrågor. Vidare vore det positivt om några fasta dialogplattformar kunde preciseras. Life & Peace Institute (LPI) menar att man inte kan kalla en dialog en gång per år för kontinuerlig. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår en skrivning om att regeringen åtar sig att skapa rutiner för att bjuda in civilsamhället till dialog. Naturskyddsföreningen föreslår ett tillägg om att dialogen ska ske med god framförhållning (punkt 2). Concord Sverige och Svenska Afghanistankommittén (SAK) föreslår att policyformuleringar läggs till i punkt 4. RFSU föreslår en ny punkt under I möjligaste mån dela med sig till civilsamhällesorganisationerna av kunskap, erfarenhet och kontakter. Svenska Afghanistankommittén (SAK) ser bl.a. en risk (under 7.2.1) att fokuseringen på biståndspolitiken riskerar att underminera PGU. Vidare bör syftet med dokumentet förtydligas ytterligare under RFSL föreslår ett tillägg att samråd alltid är relevant vad gäller minoriteters/marginaliserade gruppers villkor (7.2.1 punkt 5). 7

8 8 Life & Peace Institute (LPI) pekar på vikten av att det inte blir en tvingande del i detta kring att dela med sig. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att skrivningen om att dela eventuella kontakter helt lyfts ur dokumentet för att säkerställa att denna formulering inte missförstås. (7.2.2 punkt 1). 7.3 Princip om kvalitet RFSL vill se en skrivning om vikten av att biståndet kommer marginaliserade grupper till del. Life & Peace Institute (LPI) undrar om inte rättighetsperspektivet även borde finnas tydligt i regeringens åtaganden. Under punkt 3 framhåller flera organisationer att Istanbulprinciperna saknas. Life & Peace Institute (LPI) undrar vilka samarbetspartnernas refererar till? Rädda Barnen menar att vad gäller givarsamordning bör under samma punkt läggas till ett åtagande från regeringen att tydligare harmonisera sitt civilsamhällesstöd via svenska organisationer med det som andra givare har. WWF anser att till skrivningarna om harmonisering och anpassning till partners system borde kunna läggas till ett åtagande från regeringen om att harmonisera de krav som ställs gentemot civilsamhällesorganisationer åtminstone inom Nordic+. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att skrivningen om samordning och harmonisering lyfts bort som ett särskilt åtagande mellan civilsamhällesorganisationer (7.3.2 punkt 2). Svenska Afghanistankommittén (SAK) anser att skrivningen om samordning och harmonisering är problematisk. 7.4 Princip om långsiktighet Flera organisationer framhåller vikten av en bred politisk förankring för att överenskommelsen ska vara hållbar på lång sikt. WWF finner att vikten av långsiktiga samarbeten betonas, utan att det finns några tydliga åtaganden om att skapa bättre förutsättningar för detta 7.5 Princip om öppenhet och insyn Concord Sverige tycker det är bra med en skrivning om utvalsprocesser och beslut gällande inbjudningar till civilsamhällesorganisationer att delta i möten och delegationer. RFSU tycker ordet informationsdelning är märkligt (7.5.2 punkt 3). Svenska missionsrådet föreslår ett tillägg till punkt 4 civilsamhällesorganisationerna, t.ex. när det gäller framtagande av policyer och positioner. 7.6 Princip om mångfald Här föreslår LO-TCO Biståndsnämnd, LSU Sveriges ungdomsorganisationer och MyRight ett breddat mångfaldsbegrepp. Vidare anser LSU Sveriges ungdomsorganisationer att skrivningen om regeringens åtaganden och civilsamhällets åtaganden behöver synkas.

9 9 Övergripande synpunkter Afrikagrupperna uppskattar regeringens initiativ till framtagandet av en överenskommelse mellan regeringen och det civila samhället inom området utvecklingssamarbete. Dokumentet är i sin helhet bra. Afrikagrupperna tror att det kan bli ett värdefullt instrument för framtida samarbete och dialog mellan regeringen och civilsamhället. Forum Syd välkomnar det öppna arbetsklimat som rått. Forum Syd hoppas att överenskommelsen ska beslutas och bli ett levande och styrande dokument på UD. I den slutliga versionen bör särskilt följande beaktas och klargöras: Att Överenskommelsens status i förhållande till andra styrdokument som tas fram av UD och Sida blir tydligt och att överenskommelsen påverkar riktlinjer för arbetsrutiner på UD. Hand in Hand välkomnar UD:s initiativ till överenskommelse mellan regeringen och civilsamhället. Det är ett konstruktivt och konkret initiativ för att befrämja transparens, utveckling och effektivitet i svenskt bistånd. Viktigt är att säkerställa att även mindre organisationer kan delta i dialogen. Det får inte bli ett forum bara för stora organisationer som kan lägga ned stora resurser på deltagande; då riskerar man att missa mycket kreativitet, nydanande och mångfald. Därför bör särskilda mekanismer tas fram där mindre organisationer kan föra en dialog. Hungerprojektet är överlag positivt till hur processen har fortgått och hur förslaget har arbetats fram. Hungerprojektet tror att kontinuerliga möten mellan regeringen/sida och svenska civilsamhällesorganisationer bäddar för en större förståelse för alla parter och lägger grunden för ett erfarenhetsutbyte som kan stärka det svenska biståndet. Hungerprojektet ser positivt på att det i denna process har bjudits in en mångfald av organisationer. Vi kan alla bidra med våra respektive kunskaper och erfarenheter från både programverksamhet och insamling. Kvinna till Kvinna uppskattar att processen varit så öppen med flera möjligheter att föra fram åsikter och tankar. Kvinna till Kvinna understryker vikten av att denna överenskommelse blir en förstärkning av den mångfald av dialoger och diskussioner som förs redan idag, och att den på intet sätt begränsar kontakterna mellan UD och civilsamhällesorganisationerna, något som vi tydligt uppfattat inte är tanken bakom överenskommelsen. Kvinna till Kvinna anser även att det behövs ytterligare förtydligande hur denna överenskommelse ska vara en förstärkning av de dialoger och diskussioner som redan finns, som t.ex. möten med Ramorganisationernas generalsekreterare. Life & Peace Institute (LPI) anser att det genomgående finns många positiva tankar kring öppenhet, delande, lärande, rättighetsperspektiv, kvalitet, påverkan, m.m. Mycket bra, men är också viktigt att minnas att det är lätt att säga men svårare att göra Dock andas en positiv hållning,

10 10 och tilltro till att det går att balansera respektive parters åtaganden, vilket är bra. Tidbegränsning vilken tid gäller avtalet för? Avtalet noterar endast revideringar punkt 6,5, men ingen tid för avtalets giltighet. Fortfarande upplever LPI viss tvekan till hur vi ska förstå detta med att det inte är en tvingande överenskommelse, dvs. att man inte ska vara förfördelad om man inte skriver på, samtidigt så sades det vid senaste mötet att bara de som skrivit på kan ingå i arbetsgruppen, så frågan återstår om det kommer att bli en åtskillnad i civilsamhället i och med denna överenskommelse. LO-TCO Biståndsnämnd uppskattar den konsultativa process som arbetet utgjort och sätter stort värde i att regeringen prioriterat en nära dialog med civilsamhället. Dokumentet initierades av regeringen och lanserades i budgetpropositionen för 2014 under benämningen kontrakt. Idag är den på remiss under benämningen överenskommelse. Dess juridiska status kvarstår som oklar, särskilt då referenserna till ett kontrakt respektive överenskommelse kan tolkas som att Sveriges regering har för avsikt att reglera det civila samhället, vilket inte är demokratisk godtagbart då det civila samhället (liksom ex massmedia) i en demokratisk stat bör betraktas som en av samhällets grundpelare vilket har rätt att verka utifrån sin egen (oreglerade) demokratiska rätt. Därför bör dokumentet istället likställas med en vision, position alternativt avsiktsförklaring, och civilsamhällets nuvarande åtaganden omformuleras till avsikter. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår ett tydliggörande av regeringens intentioner. Dokumentet bör döpas om till Gemensam vision för regeringen och den svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd, alternativt Gemensam avsiktsförklaring alternativt position. Åtaganden bör formuleras som avsikter. LO-TCO Biståndsnämnd söker klargörande kring relationen mellan Överenskommelsen och de åtaganden som gjorts i Sweden s Open Government Partnership Action Plan där exempelvis åtagande 4.2 (sid 11) anges: Negotiate and implement a compact between the Government and Swedish civil society organisations that enhances dialogue and outlines these organisations role in Swedish aid. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att motiven för denna överenskommelse klarläggs visavi Sweden s Open Government Partnership Action Plan LSU - Sveriges ungdomsorganisationer är överlag nöjda med de skrivningar som gjorts i utkastet. Naturskyddsföreningen anser generellt att det är ett välavvägt och viktigt dokument, och uppskattar den dialoganda som har varit rådande under processens gång. PingstMissionens Utvecklingssamarbete (PMU) uppskattar att överenskommelsen har utvecklats i en process som innefattat möten i en bred

11 grupp av svenska civilsamhällesorganisationer, och att utrymme skapats för stor delaktighet i det gemensamma arbetet med att färdigställa överenskommelsen. PMU uppskattar UD:s öppna attityd och goda förhållningssätt i denna process. PMU anser som svensk civilsamhällesaktör att överenskommelsen är viktig och att dess innehåll speglar avgörande aspekter i utvecklingssamarbetet i samverkan med civilsamhället. T.ex. menar PMU att överenskommelsen på ett förtjänstfullt sätt beskriver mervärdet och rollerna för svenska civilsamhällesorganisationer i biståndet. Överenskommelsen inom biståndsområdet följer på de överenskommelser som tidigare har slutits mellan regering och svenska civilsamhällesorganisationer inom det socialpolitiska och integrationspolitiska området. Erfarenheterna av den gemensamma uppföljningen av de tidigare överenskommelserna är blandade. Avgörande för att de ska bli viktiga och vägledande dokument är att det skapas ett tydligt ansvar inom regeringskansliet för att främja en kontinuerlig dialog och gemensam uppföljning, tillsammans med svenska civilsamhällesorganisationer. Plan Sverige välkomnar initiativet till överenskommelsen, främst det faktum att den erkänner civilsamhällets organisationer som centrala aktörer som med kunskap, erfarenheter och kontaktnät bidrar till att göra Sveriges bistånd bättre förankrat och mer effektivt. Överenskommelsen har uteslutande tagits fram i samverkan med traditionella biståndsorganisationer. Plan Sverige rekommenderar att också de nya aktörer som det så ofta pratas om i dessa sammanhang, också ges möjlighet att inkluderas i överenskommelsen. RFSU har uppskattat den inkluderande process som lett fram till förslaget. Processen i sig ger förhoppningar om en fortsatt god dialog vilket är bra. Generellt skulle RFSU gärna se att det någonstans i dokumentet framgår att vi som parter har som utgångspunkt allas lika värde och mänskliga rättigheter. Inte minst med det politiska läge som nu råder känns detta angeläget. Rädda Barnen anser, i jämförelse med de två andra överenskommelser som slutits mellan regeringen och det svenska civilsamhället (arbetet inom det sociala området och kring integrationsfrågor), så är förslaget på biståndsområdet betydligt mera snävt inriktat. I praktiken handlar detta förslag huvudsakligen om att klargöra ambitioner för dialogen mellan regeringen och civilsamhället, och inte så mycket om roller och innehåll i verksamheten. Eftersom biståndsområdet har många andra styrdokument för samarbetet så kan den snävare inriktningen för denna överenskommelse vara motiverad, så länge som parterna inser de begränsningar det medför Inom dessa förutsättningar menar Rädda Barnen att det är ett bra initiativ som regeringen tagit och ser att det finns anledning att bättre tydliggöra både vilka dialogformer som ska finnas mellan oss, och också 11

12 12 att på övergripande nivå bidra till att våra olika roller inom det svenska utvecklingssamarbetet klargörs. Rädda Barnen menar att det under senare år funnits en hel del oklarheter i hanteringen av dialogen mellan regeringen och civilsamhällsorganisationerna, vilket skapat viss frustration bland organisationerna. Vi menar också att det tidigare fanns bättre rutiner för dialogen, t.ex. genom biståndsministerns folkrörelseråd, eller den typ av rådslag med svenska civilsamhället som alltid föregick centrala möten inom EU om utvecklingsfrågor. Om överenskommelsen bidrar till en stärkt och mera långsiktig dialog mellan regeringen och civilsamhället så vore det mycket välkommet. Rädda Barnen menar att överenskommelsen bör återspegla att alla delar av det svenska samhället, inte bara stat och regering, utan också näringsliv, civilsamhälle, kyrkliga och religiösa samfund, utbildningsinstitutioner, politiska partier m.fl., utgör aktiva parter i det utvecklingssamarbete Sverige som land bedriver. Rädda Barnen ser att utkastet till överenskommelse har en god ambition att både identifiera roller och funktioner, liksom att tydligt indikera en stark förbättring av former och innehåll för den dialog som finns mellan regeringen och det svenska civilsamhället inom detta område. Svenska Afghanistankommittén (SAK) anser att det är väldigt positivt att regering och organisationer i civila samhället kommer överens om att förbättrad och långsiktig samverkan och dialog är en förutsättning för att skapa en mer inkluderande och effektiv politik för att nå det övergripande biståndsmålet, samt utifrån vilka principer en sådan dialog bör föras. SAK välkomnar överenskommelsen som sådan. Det är däremot i sammanhanget viktigt att värna om civilsamhällesorganisationers självständighet i förhållande till regeringen. Dokumentet bör därför inte beläggas med en funktion i likhet med en gemensam verksamhetsplan för regering och civilsamhällesorganisationer, utan det bör framgå tydligt att dokumentet är en position eller en vision som tagits fram i samarbete mellan regering och organisationer i civila samhället. Som sådan bör den ligga till grund för regeringens planering av och budgetering för dialog och samverkan med civilsamhällesorganisationer. Något som förslagsvis bör skrivas in i dokumentet. Dokumentet bör vidare ges en titel som tydligare reflekterar dess syfte. Det bör även tydliggöras att den part som i dokumentet representerar det civila samhället utgör en grupp organisationer i det civila samhället och därmed ej representerar hela det civila samhället. En förbättrad dialog och samverkan med organisationer i det civila samhället bör omfatta även de organisationer som väljer att inte ställa sig bakom dokumentet. Svenska kyrkan anser att överenskommelsen på ett förtjänstfullt sätt beskriver mervärdet och rollerna för svenska civilsamhällesorganisationer i biståndet.

13 13 Överenskommelsen inom biståndsområdet följer på de överenskommelser som tidigare har slutits mellan regering och svenska civilsamhällesorganisationer inom det socialpolitiska och integrationspolitiska området. Erfarenheterna av den gemensamma uppföljningen av de senare överenskommelserna är blandade. De tjänstemän som för svenska kyrkans del har deltagit i det uppföljningsarbetet har framfört att avgörande för att överenskommelser ska bli viktiga och vägledande dokument är att det skapas ett tydligt ansvar inom regeringskansliet för att främja den kontinuerliga dialog och gemensamma uppföljning med svenska civilsamhällesorganisationer som varit syftet med överenskommelserna. Eftersom Svenska kyrkan aktivt har deltagit i den gemensamma arbetsgruppen för den här överenskommelsen har det funnits ett stort utrymme för att påverka de skrivningar som återfinns i dokumentet. Svenska kyrkan välkomnar att UD har skapat utrymme för stor delaktighet i det gemensamma arbetet med att färdigställa överenskommelsen. Svenska missionsrådet uppskattar den process som hittills varit för att utforma detta utkast till överenskommelse. Svenska missionsrådet har ställt frågan varför det behövs en överenskommelse. Idag ser vi den som ett svar på de senaste årens erfarenheter av dialog med regeringen. Svenska missionsrådet har under flera år efterlyst en konstruktiv dialog mellan regering och svenska civilsamhällesorganisationer. Svenska missionsrådet hoppas att överenskommelsen kan bidra till detta, och välkomnar den. WWF ser fram mot att samverka i genomförandet av överenskommelsen. Sidas övergripande synpunkter Sida ser positivt på regeringens initiativ till en överenskommelse med svenska civilsamhällesorganisationer om former och principer för dialogen kring svenskt bistånd. Överenskommelsen är en välkommen uppföljning av organisationernas efterfrågan på en mer frekvent och strukturerad dialog med regeringen. Sida ser också som värdefullt att en mångfald av organisationer har bjudits in till arbetet. Överenskommelsen understödjer därmed den demokratiska processen och förbättrar möjligheterna för en bredare grupp av civilsamhällesorganisationer att agera förslagsställare och utkräva ansvar inom svensk biståndspolitik. Detta är särskilt viktigt då svenska civilsamhället inom utvecklingssamarbetet idag utgör en heterogen grupp, med flera aktörer som inte har en tradition av att föra dialog med regeringen. Genom överenskommelsen skapas ett forum för samverkan med nya aktörer och risken att endast ett fåtal civilsamhällesorganisationer får möjlighet att påverka biståndspolitiken minskar. Dialogen med civilsamhället förbättrar också utsikterna att ta del av civilsamhällets kunskap, perspektiv och erfarenheter i utvecklingen av svenskt bistånd.

14 14 Synpunkter på Sidas roll Kvinna till Kvinna saknar text som beskriver hur denna dialogprocess samspelar med dialoger som vi organisationer har med Sida. Kvinna till Kvinna är medvetna om att detta är en överenskommelse mellan UD och civilsamhällesorganisationer, men det är också viktigt att se de olika rollerna för UD (eventuellt mer på policynivå) och Sida (mer om det praktiska arbetet) har visavi oss i organisationsvärlden. Det vore också bra om det som förs fram i överenskommelsen om organisationernas mervärde och särart också finns med i revideringen av CSO-strategin samt resultat och tematiska strategier. PMU menar att Sidas specifika roll i sammanhanget behöver klargöras, t.ex. vad gäller överenskommelsens betydelse för Sidas arbete med att ta fram en ny strategi för samverkan med svenska civilsamhällesorganisationer. PMU noterar att det förefaller finnas diskrepans mellan Sidas hållning i relation till det svenska i civilsamhället, uttryckt i halvtidsöversynen av CSO-strategin, och den hållning UD har visat på i processen med överenskommelsen. Detta menar PMU måste hanteras, då överenskommelsen måste synkroniseras med den nya CSO-strategin. Regeringen behöver också klargöra vilken roll Sida har i såväl uppföljningen av överenskommelsen som i genomförandet av det årliga forum om bistånds- och utvecklingsfrågor som regeringen tar på sig att genomföra. Plan Sverige anser att biståndmyndigheten Sidas roll är oklar Sida nämns inte i överenskommelsen och i de skriftliga anteckningarna från dialogmötet den 11 september återfinns ett förtydligande från Sidas enhetschef för det civila samhället om att Sida styrs på andra sätt och inte kommer att styras av den här överenskommelsen. Samtidigt nämner överenskommelsen både berörda myndigheter och utlandsmyndigheterna. Detta måste tydliggöras! Till vilken grad åläggs exempelvis Sida att engagera och konsultera civilsamhällets organisationer i framtagandet av relevanta strategier och riktlinjer? Har Sida något ansvar att följa upp på att överenskommelsen efterlevs och hur länkar den här överenskommelsen in i Sidas arbete med att ta fram en ny strategi för hur man samverkar med civilsamhällets organisationer? Sidas halvtidsöversyn av stödet till civilsamhällets organisationer som främst ser dessa organisationer som genomförare går på tvärs mot innehållet i överenskommelsen. Även detta måste ses över och synkroniseras så att det erkännande regeringen ger civilsamhället (mervärde, särart etc.) också avspeglas i Sidas arbetssätt. RFSL önskar, avseende uppföljning, ett tydliggörande av om och i så fall hur Sida täcks av överenskommelsen. RFSU konstaterar att detta är en överenskommelse mellan UD och civilsamhällesorganisationer, och RFSU tror just därför att det kan vara bra att i dokumentet tydliggöra Sidas roll.

15 15 Rädda Barnen menar att det är speciellt viktigt att man tar ett brett grepp på vårt arbete inom biståndet, och också tydligt inkluderar det viktiga påverkansarbete både internationellt och i Sverige som organisationerna har som sitt uppdrag. Rädda Barnen menar dock att överenskommelsen skulle bli tydligare om regeringens roll definierades klarare, och inte minst hur rollfördelningen mellan regeringen, utlandsmyndigheterna och biståndsmyndigheten Sida ser ut vad gäller dialog med civilsamhället. Svenska kyrkan påpekar att Sidas specifika roll i sammanhanget behöver klargöras, t.ex. vad gäller överenskommelsens betydelse för Sidas arbete med att ta fram en ny strategi för samverkan med svenska civilsamhällesorganisationer. Regeringen behöver också klargöra vilken roll Sida har i såväl uppföljningen av överenskommelsen som i genomförandet av det årliga forum om bistånds- och utvecklingsfrågor som regeringen tar på sig att genomföra. Sidas synpunkter avseende Sidas roll Sida ser ett behov av att tydliggöra relationen mellan regeringen och Sida inom ramen för överenskommelsen. Sida rekommenderar att lägga till en skrivning som klargör att Sidas och andra berörda myndigheters uppdrag och deras relationer med svenska civilsamhällesorganisationer inte omfattas direkt av överenskommelsen (eftersom regeringens styrning av myndigheterna sker med instruktioner, regleringsbrev och/ eller resultatstrategier och inte med det slags riktlinjer som överenskommelsen utgör) men att Sida och berörda myndigheter omfattas indirekt av överenskommelsen genom att regeringens åtaganden återspeglas i styrningen av myndigheterna. Generella synpunkter på språk och begrepp Forum Syd menar att i den slutliga versionen bör beaktas att se över språk och begrepp så att det blir kongruens mellan texter om regeringen respektive civilsamhällesorganisationerna. Life & Peace Institute (LPI) anser att dokumentets formuleringar ibland känns litet som ett upprepande. Inte helt lätt att överskådligt se vilka åtaganden som regering respektive civilsamhället har. Det vore bra med en inledande begreppsdefinition: Det är ofta otydligt vilka som menas med samarbetspartner. Ofta otydligt vad som avser internationellt respektive Sverige. Dialog är också ett svårt begrepp, trots försök till åtaganden och även genomförande: vi kan ge exempel på möten där det bjuds in till dialogmöten för att deltagarna ska kunna lämna synpunkter och samtala med där 3 timmars möten avslutas med endast 20 minuter öppet för deltagarna, och resten av tiden tog inbjudarna hand om. Knappast dialog. Hur kan det hanteras i en överenskommelse så att det undviks.

16 16 PMU påpekar att språk och begrepp är olika när regeringens och civilsamhällesorganisationernas åtaganden beskrivs. Svenska civilsamhällesorganisationer skriver genomgående om att arbeta med rättighetsbärare medan regeringen under sina åtaganden skriver om målgrupper och människor som lever i fattigdom och förtryck. Det ger intryck av att regeringen inte längre vill beskriva utsatta människor som rättighetsbärare, vilket i så fall går emot skrivningar i den svenska politiken för global utveckling och Sidas befintliga strategi för samverkan med svenska civilsamhällesorganisationer. Det är viktigt att biståndet även i fortsättningen tydligt utgår från ett rättighetsperspektiv. PMU önskar därför att regeringen ser över skrivningarna i överenskommelsen utifrån det perspektivet. Plan Sverige noterar att visst språkbruk i överenskommelsen är hämtat från den biståndspolitiska plattform som togs fram av alliansregeringen och som under processen ifrågasattes av civilsamhällets organisationer (ett exempel är målgruppen människor som lever i fattigdom och förtryck ). Då UD:s nya politiska ledning pratat om att se över plattformen, utgår vi från att det sker en synkronisering mellan plattformen och överenskommelsen om plattformen skulle ändras. Svenska kyrkan påpekar att språk och begrepp är olika när regeringens och civilsamhällesorganisationernas åtaganden beskrivs. Svenska civilsamhällesorganisationer skriver genomgående om att arbeta med rättighetsbärare medan regeringen under sina åtagande skriver om målgrupper och människor som lever i fattigdom och förtryck. Det ger intryck av att regeringen inte längre vill beskriva utsatta människor som rättighetsbärare, vilket i så fall går emot skrivningar i den svenska politiken för global utveckling och Sidas befintliga strategi för samverkan med svenska civilsamhällesorganisationer. Där framgår att målet med stödet till svenska civilsamhällesorganisationer är att främja ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle, som på ett effektivt sätt bidrar till fattigdomsminskning i alla dess olika dimensioner. Arbetet ska bedrivas med ett rättighetsperspektiv. Biståndet bör även i fortsättningen utgå från ett rättighetsperspektiv, eftersom det anger att människor har rättigheter som stater och andra skyldighetsbärare måste uppfylla och Svenska kyrkan uppmanar därför regeringen att genomgående se över sina skrivningar i överenskommelsen utifrån det perspektivet. Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd 1 Synpunkter på överenskommelsens inledning Afrikagrupperna föreslår att processbeskrivningen lyfts ur inledningen och att en skrivning om alla människors lika värde läggs till.

17 Forum Syd föreslår att ordet biståndsrelaterade i sista meningen i första stycket tas bort. Vidare ta bort hela det andra stycket. LSU Sveriges ungdomsorganisationer noterar att i det avslutande stycket av inledningen står det skrivet: En central utgångspunkt för överenskommelsen är att svenska civilsamhällesorganisationer har en mycket stor betydelse för engagemanget i globala utvecklingsfrågor samt för att stärka det svenska biståndets resultat och dess bidrag till en hållbar global utveckling. LSU håller med om att svenska civilsamhällesorganisationer spelar en väldigt viktig del i att öka engagemanget kring globala utvecklingsfrågor, men att vårt huvudfokus är att bidra till och stärka det svenska biståndets resultat. Att detta nämns sekundärt kan ses som en indikation på att våra biståndsresultat är av mindre vikt än det engagemang och den kunskap vi bidrar till, vilket vi inte håller med om. LSU föreslår därför följande skrivning: En central utgångspunkt för överenskommelsen är att svenska civilsamhällesorganisationer har en mycket stor betydelse för att stärka det svenska biståndets resultat och dess bidrag till en hållbar global utveckling, samt för engagemanget i globala utvecklingsfrågor hos den svenska allmänheten Syfte Concord Sverige pekar på att syftet för överenskommelsen i dagsläget är mycket mer begränsat och fokuserar främst på dialog medan den är bredare än så. Gör text om Syfte större än Mål. Partners (civilsamhälle globalt) reella påverkansmöjligheter och perspektiv bör komma fram mer i syftes- och målbeskrivningen. Att civilsamhällesorganisationers samarbete för partners är reella möjligheter att påverka beskrivs senare i överenskommelsen men bör lyftas fram även i syfte och mål. I likhet med Svenska kyrkan pekas på att det möjligen är en paradox att regeringen tillerkänner svenska civilsamhällesorganisationer självständighet och oberoende samtidigt som ett antal principer och åtaganden slås fast som sedan ska följas upp i en gemensam arbetsgrupp. En del av dessa åtaganden ingår redan i löpande uppföljning mellan Sida och de svenska civilsamhällesorganisationerna. Forum Syd föreslår att det nuvarande syftet tas bort och istället skriva: Att skapa en långsiktig och inkluderande dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationerna. Att klargöra civilsamhällesorganisationernas särart och mervärden för att uppnå det övergripande biståndsmålet. Hand in Hand anser att syftet kan definieras klarare och skrivas ut i överenskommelsen så att det klart framgår som ledning för dokumentet.

18 18 Kvinna till Kvinna påpekar att under mötet den 11 september nämndes även att målsättningarna inte helt passar med syftet, målsättningarna går längre än vad syftet verkar avse. Detta bör ändras. LO-TCO Biståndsnämnd välkomnar en förbättrad, långsiktig dialog mellan regering och civilsamhällesorganisationer, och bedömer detta vara en prioriterad fråga inom det svenska utvecklingssamarbetet. Den s.k. överenskommelsens syfte stämmer dock inte överens med de omfattande åtaganden som sedan föreslås i dokumentet. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår att syftet speglar resterande dokument i form av avsikter (åtaganden) som endast relaterar till syftet, alternativt att syftet vidgas till att omfatta en bredare ansats. Naturskyddsföreningen pekar på att såsom framkom under dialogmötet den 11 september så finns en sammanblandning mellan syfte och mål. Syftet bör vara vidare och omfatta det vi tillsammans, på ett bredare plan, vill uppnå till följd av denna överenskommelse. Målet är det som specifikt ska uppnås med dokumentet. Operation 1325 välkomnar regeringens initiativ att öka dialogen med civilsamhällesorganisationerna i syfte att skapa en mer inkluderande och effektiv biståndspolitik. Däremot kan diskuteras om dialogen måste baseras på en skriftlig överenskommelse. PMU konstaterar att syftet med överenskommelsen är att den ska skapa ett ramverk för dialog och samverkan, samt att tydligare ange svenska civilsamhällesorganisationers roller och mervärden i biståndet. Samtidigt noterar PMU tillsammans med andra civilsamhällesaktörer i Sverige att överenskommelsen innehåller principer och åtaganden som går längre än själva syftet, och snarare betonar hur svenska civilsamhällesorganisationer bör arbeta i biståndet. Möjligen är det en paradox att regeringen talar om svenska civilsamhällesorganisationer självständighet och oberoende, samtidigt som ett antal principer och åtaganden slås fast som sedan ska följas upp i en gemensam arbetsgrupp. En del av dessa principer och åtaganden ingår också redan i den löpande uppföljningen mellan Sida och de svenska civilsamhällesorganisationerna. Svenska kyrkan konstaterar att syftet med överenskommelsen är att den ska skapa ett ramverk för dialog och samverkan, samt att tydligare ange svenska civilsamhällesorganisationers roller och mervärden i biståndet. Samtidigt innehåller överenskommelsen en mängd principer och åtaganden som går längre än själva syftet med överenskommelsen, och snarare betonar hur svenska civilsamhällesorganisationer bör arbeta i biståndet. Flera av dessa åtaganden är bra och rimliga och anger vilket ansvar som ligger på regeringen respektive svenska civilsamhällesorganisationer. De skrivningar som gäller för svenska civilsamhällesorganisationer har huvudsakligen formulerats av deras representanter i den gemensamma arbetsgruppen. Möjligen är det ändå en paradox att regeringen tillerkänner svenska civilsamhällesorganisationer självständighet och

19 oberoende, samtidigt som ett antal principer och åtaganden slås fast som sedan ska följas upp i en gemensam arbetsgrupp. En del av dessa principer och åtaganden ingår också redan i den löpande uppföljningen mellan Sida och de svenska civilsamhällesorganisationerna. Svenska missionsrådet framhåller att det är mycket viktigt att de parter som omfattas av överenskommelsen har samma uppfattning om vad som är syftet och målet. Svenska missionsrådet menar att de syften som uttrycks i utkastet är relevanta och svarar mot de behov som finns. Regering och civilsamhällesorganisationer behöver ett gemensamt ramverk för en strukturerad dialog, för att därigenom bättre ta tillvara civilsamhällesorganisationernas kunskaper och erfarenheter i utvecklingspolitiken. Det är också positivt att svenska civilsamhällesorganisationers roller, särarter och mervärde så tydligt formuleras och erkänns av den svenska regeringen Mål Hand in Hand anser att målen är bra formulerade. Dock krävs processer för att säkerställa att målen följs upp och utvärderas. Betydelsefullt för samrådet är att parterna kan mötas på lika villkor och är öppna och transparenta i kommunikationen. Biståndspolitiken bör öppet deklarera att civilsamhället spelar en viktig roll för utveckling, innovation och mångfald i biståndspolitiken och därför utgör viktiga aktörer på denna arena. Kvinna till Kvinna anser att mål 5 som det är skrivet idag inte är ett mål utan mer ett konstaterande om en av rollerna som civilsamhällesorganisationerna har ( Civilsamhällesorganisationerna kan påverka den svenska biståndspolitikens inriktning och effektivitet ). Om målet är att dialogen ska underlätta våra möjligheter att påverka bör det förtydligas. Kvinna till Kvinna vill också understryka att rollen som röstbärare och påverkare bör förstärkas genomgående i texten. LO-TCO Biståndsnämnd välkomnar en förbättrad dialog och att denna sker med rätt kontakter och i god tid vad gäller beslut som tas i utvecklingsfrågor. LO-TCO Biståndsnämnd ställer sig frågande till att ett mål skulle vara att det svenska civila samhället ska erkännas av regeringen, vilket förutsätts redan vara fallet (mål 6). Operation 1325 anser att målen för överenskommelsen är mycket bra formulerade och ställer sig bakom dessa. RFSL välkomnar överenskommelsens övergripande mål om att ta tillvara civilsamhällets kompetens och kontaktnät samt låta detta påverka inriktningen och utformningen av Sveriges bistånd. Att regeringen är mån om att informera civila samhället om vad som gjorts och planeras inom området i god tid är också positivt och en förutsättning för samarbetet, liksom de regelbundna möten som planeras. RFSU föreslår 1 målet: Regeringen utvecklar Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas beslutsunderlag och analys av mottagarnas vill-

20 20 kor och behov med hjälp av civilsamhällesorganisationernas kunskap och kontaktnät. 4 Gemensamma utgångspunkter Afrikagrupperna anser att civilsamhällets utgångspunkt ska gå utöver bistånd och täcka samtliga politikområden. Hand in Hand tycker det är rimligt att man tar fram en skriftlig överenskommelse som man kan välja att underteckna och att detta är helt frivilligt (kap. 4 punkt 6). Att inte skriva under bör inte få några konsekvenser. Överenskommelsen kan anpassas och utvecklas efter behov och den nytta den gör. Det viktigaste är vad som levereras i praktiken. Hungerprojektet delar utgångspunkten att överenskommelsen ska vara ett frivilligt åtagande och att det inte ska bli några konsekvenser för den organisation som inte skriver under (kap 4. punkt 6). LO-TCO Biståndsnämnd finner att överenskommelsen utgår från de sex principer som återfinns i propositionen En politik för det civila samhället (punkt 5). Politiken i denna proposition har följts upp bl.a. genom CIVOS rapport En uppföljning av politiken för det civila samhället - ur det civila samhällets perspektiv (februari 2012) där bl.a. dialogprocessen kritiserats. Det framgår inte i överenskommelsen huruvida erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop. 2009/10:55) tagits tillvara. LO-TCO Biståndsnämnd föreslår följande skrivning/tillägg: Förtydliga om erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop. 2009/10:55) tagits tillvara, och vad detta resulterat i. LO-TCO Biståndsnämnd anser även att en förbättrad dialog tydligare ska omfatta de organisationer som väljer att inte ansluta sig till den s.k. överenskommelsen, och att detta tydliggörs i ännu större utsträckning (kap. 4 punkt 6). Skrivningar med en långsiktig dialog bör tydligare omfatta civilsamhällets alla representanter och dessa bör även innefatta deltagande i möten m.m. (kap. 4 punkt 6). Plan Sverige anser att definitionen av civilsamhället (kap. 4 punkt 4) är relativt vid. Det kan därför vara idé att, i detta sammanhang, förtydliga att de organisationer som överenskommelsen omfattar ska vila på demokratiska värderingar, inte vara vinstdrivande etc. Svenska missionsrådet noterar att i kap. 4 punkt 4 definieras civilsamhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma värden och intressen. Svenska missionsrådet ser ett behov av att förtydliga vilka värden som här avses. (Se även avsnitt 5, punkt 3).