Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Transkript

1 Till: Utrikesdepartementet Stockholm 9 oktober 2014 Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Vi välkomnar förfrågan om remissyttrande och den lyhördhet som visats i och med att relativt lång tid utverkats för remissyttrande kring Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd. Detta har möjliggjort goda diskussioner. LO-TCO Biståndsnämnd uppskattar även den konsultativa process som arbetet utgjort och sätter stort värde i att regeringen på detta vis prioriterat en nära dialog med civilsamhället. Vänligen finn vårt remissvar bifogat. Vänligen, Kristina Henschen Kanslichef LO-TCO Biståndsnämnd

2 Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Detta remissvar är uppdelat i två delar: 1. Övergripande synpunkter, och 2. Detaljerad genomgång. 1. Övergripande synpunkter: 1.1 Remissförfarandet. Den 11 augusti 2014 erhölls utkastet till överenskommelse för remiss, och svar ombedes inkomma senast 8 (10) oktober LO-TCO Biståndsnämnd noterar och uppskattar den modifierade tidsplan för remissförfarandet, och att önskemålen om förlängd tidsaspekt tagits i beaktan då en mer trovärdig process erhålls (ref Biståndspolitiska plattformen). Med tanke på att det råder frågetecken huruvida överenskommelsen är förankrad med tidigare oppositionspartier framhåller vi att detta är centralt för att uppnå en långsiktig vision. Vi föreslår att överenskommelsen förankras brett politiskt innan den färdigställs. 1.2 Typ av dokument. Dokumentet (hädanefter den så kallade överenskommelsen) initierades av regeringen och lanserades i budgetpropositionen för 2014 under benämningen kontrakt. Idag är den på remiss under benämningen överenskommelse. Dess juridiska status kvarstår som oklar, särskilt då referenserna till ett kontrakt respektive överenskommelse kan tolkas som att Sveriges regering har för avsikt att reglera det civila samhället, vilket inte är demokratisk godtagbart då det civila samhället är (liksom ex massmedia) i en demokratisk stat bör betraktas som ett av samhällets grundpelare vilket har rätt att verka utifrån sin egen (oreglerade) demokratiska rätt. Därför bör dokumentet istället likställas med en vision, position alternativt avsiktsförklaring, och civilsamhällets nuvarande åtaganden omformuleras till avsikter. Vi föreslår ett tydliggörande av regeringens intentioner. Dokumentet bör döpas om till Gemensam vision för regeringen och den svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd, alternativt Gemensam avsiktsförklaringalt position. Åtaganden bör formuleras som avsikter. 1.3 Syfte. LO-TCO Biståndsnämnd välkomnar en förbättrad, långsiktig dialog mellan regering och civilsamhällesorganisationer, och bedömer detta vara en prioriterad fråga inom det svenska utvecklingssamarbetet. Den så kallade överenskommelsens syfte stämmer dock inte överens med de

3 omfattande åtaganden som sedan föreslås i dokumentet, utgör åtaganden som går bortom dialogsyftet. Vi föreslår att syftet speglar resterande dokument i form av avsikter (åtaganden) som endast relaterar till syftet, alternativt att syftet vidgas till att omfatta en bredare ansats. 1.4 Mål. Vi välkomnar en förbättrad dialog och att denna sker med rätt kontakter och i god tid vad gäller beslut som tas i utvecklingsfrågor. Vi ställer oss frågande till att ett mål skulle vara att det svenska civila samhället ska erkännas av regeringen, vilket vi förutsätter redan är fallet. Vad gäller delning av kontaktuppgifter i specifika syften se kommentar nedan. 1.5 Utvärdering och målgrupp. Vi noterar att den så kallade överenskommelsen kommer att utvärderas (sid 3, pkt 6;4), vilket medför att den bör åtföljas av en resultatinriktad plan med målsättningar på olika nivåer, indikatorer och ingångsvärden, då formuleringarna värna, främja, samråda med mera framstår som oklara i både ambitionsnivå och i konkreta termer. Vi anser även att en förbättrad dialog ska tydligare omfatta de organisationer som väljer att inte ansluta sig till den så kallade överenskommelsen, och att detta tydliggörs i ännu större utsträckning (sid 2, pkt 4:6). Vi föreslår att resultatbilaga utarbetas för att möjliggöra utvärdering, alternativt att utvärderingen lyfts från dokumentet (sid 3, pkt 6;4). Skrivningar med en långsiktig dialog bör tydligare omfatta civilsamhällets alla representanter och dessa bör även innefatta deltagande i möten mm. (sid 2, pkt 4:6). 1.6 Vi söker klargörande kring relationen mellan Överrenskommelsen och de åtaganden som gjorts i Sweden s Open Government Partnership Action Plan där exempelvis åtagande 4.2 (sid 11) anges: Negotiate and implement a compact between the Government and Swedish civil society organisations that enhances dialogue and outlines these organisations role in Swedish aid. Vi föreslår att motiven för denna överenskommelse klarläggs visavi Sweden s Open Government Partnership Action Plan Detaljerad genomgång. 2.1 Sid 5, avsnitt I denna skrivning åtar sig civilsamhällesorganisationer att i möjligaste mån dela med sig av kunskap, erfarenheter, perspektiv och kontakter. Men i världen pågår kränkningar av de fackliga rättigheterna. Ofta organiserar sig arbetstagare, trots att de riskerar hot, avsked, fängelse, sexuella trakasserier, tortyr och i värsta fall mord, visar Världsfacket IFS årliga rapport

4 om kränkning av mänskliga och fackliga rättigheter. Bland de sämst rankade länderna i Världsfackets rättighetsindex finns Vitryssland, Colombia och Qatar länder som är kända för svag demokrati och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Men bland de 32 sämst rankade länderna finns också Bangladesh, Zambia och Turkiet länder där flera svenska företag har verksamhet i eller produktion via underleverantörer. Regeringar i minst 35 länder har gripit eller fängslat arbetstagare för att mota deras krav på demokratiska rättigheter, schysta löner, säker arbetsmiljö och trygga jobb. Mord på fackliga ledare har skett i tio länder: Kambodja, Bangladesh, Filippinerna, Mexiko, Honduras, Guatemala, Colombia, Mauretanien, Egypten och Benin. Arbetstagare har blivit avskedade eller avstängda från arbete i minst 53 länder efter att ha försökt förhandla fram bättre arbetsvillkor. Minst 87 länder utesluter vissa yrkesgrupper från strejkrätten i nationella lagar eller rättspraxis. I denna riskmiljö är det inte möjligt för den fackliga rörelsen att ingå ett åtagande med en regering om att dela med sig av de fackliga kontakterna. Detta kan även innebära en förtroendefråga i förhållande till våra utsatta samarbetsparter. Att skrivingen om att dela ev kontakter helt lyfts ut ur dokumentet för att säkerställa att denna formulering inte missförstås. 2.2 Sid :2, Skrivingen omfattar åtagande att verka för samordning och harmonisering med andra civilsamhällesorganisationer. I ljuset av centrala åtaganden i Paris, Accra och Busan, bör dock civilsamhällets inneboende dynamik lyftas, och att denna kan innebära att just samordning och harmoniseringsåtagandet riskerar att underminera denna flora av röster och perspektiv, arbetsmetoder och tillvägagångssätt som civilsamhällets representanter använder sig av. Som del av det fackliga arbetet är enighet centralt, samtidigt som exempelvis konflikt utgör ett arbetsredskap, till vilket den fackliga rörelsen aldrig kommer att tillåta kompromiss. Att skrivningen om samordning och harmonisering lyfts bort som ett särskilt åtagande mellan civilsamhällesorganisationer. Sid 2, pkt 4:5 ang prop 2009/10:55. Överenskommelsen utgår från de sex principer som återfinns i propositionen En politik för det civila samhället. Politiken i denna proposition har följts upp bland annat genom CIVOS rapport En uppföljning av politiken för det civila samhället -ur det civila samhällets perspektiv (februari 2012) där bland annat dialogprocessen kritiserats. Det framgår inte i överenskommelsen

5 huruvida erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop 2009/10:55) tagits tillvara. Förtydliga om erfarenheterna och lärdomarna från dialogen mellan civilsamhällesorganisationer verksamma i Sverige och regeringen (enligt prop 2009/10:55) tagits tillvara, och vad detta resulterat i. Sid 4, pkt Regeringen har inte rutiner för dialog med det svenska civilsamhället vad gäller globala frågor av vikt, som i fallet med utvecklingseffektivitet, nya millenniemål, finansiering av utveckling, etc. Dessa globala processer borde vara självklara arenor där civilsamhället i kraft av sitt egenvärde som utvecklingsaktör kan bidra med värdefull input tillsammans med regeringen. Regeringen åtar sig att skapa rutiner för att regelmässigt bjuda in civilsamhället till dialog inför processer i globala sammanhang samt ha tydliga rutiner för att civilsamhället ska ingå i delegationer till sådana processer. Sid 8, pkt 7.6.2:1 Varför avses stärkandet av endast den kulturella mångfalden? Av de sex principer som överenskommelsen utgår ifrån och som också återfinns i proposition 2009/10:55 är den sjätte principen den om mångfald. Definitionen på mångfald handlar om identitet, antal organisationer, typ av organisationer och verksamhetsområde. Bredda mångfaldsbegreppet till att inkludera identitet, antal organisationer, typ av organisationer och verksamhetsområde men även andra relevanta aspekter av mångfaldsbegreppet samt definiera vad termen kulturell mångfald avser.