Flexibelt lärande i folkbildningen

Transkript

1 Flexibelt lärande i folkbildningen

2 Sammanfattning Folkbildningsrådets styrelse beslutade i januari 2010 att disponera tkr av folkbildningsanslaget för utveckling av flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund i enlighet med regeringens riktlinjer. Syftet var att stimulera lokal och regional utveckling av folkbildningens flexibla lärande i relation till det uppdrag som Folkbildningsrådet fått av regeringen. Cirka hälften av anslaget har avsatts till projekt för stimulans av lokal och regional utveckling av flexibelt lärande i studieförbund och folkhögskolor. I maj 2010 beslöt Folkbildningsrådet att bevilja medel till 39 projektansökningar, varav 23 inom studieförbund och 16 inom folkhögskolor. De 41 projekt som startade 2009 har avslutats under året. I rapporten presenteras genomförda projekt, fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare samt stöd till nätverk och kunskapsbildning. Dessutom redovisas arbetet med att stödja utveckling av Folkbildningsnätet. Genom nationella projektmedel har man kunnat driva på och stödja utveckling. Utvärderingen av flexibelt lärande visar med stor tydlighet vikten av detta. Utan stöd hade organisationerna inte kunnat genomföra försöksverksamhet och fått angelägen erfarenhet. Ibland har förekomsten av projektmedel varit själva incitamentet för att starta en utveckling. Med stöd av erfarenheten kan man sedan lättare argumentera för att ordinarie resurser ska användas. 2

3 Innehåll Sammanfattning 2 Flexibelt lärande i folkbildningen 4 Inledning 4 Verksamheten Stöd till lokal och regional utvecklingsverksamhet 5 Fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare 7 Stöd till nätverk och kunskapsbildning 7 Stöd till utveckling av Folkbildningsnätet 8 Reflektioner 9 Bilaga 1: Lista över beviljade projektmedel för folkbildningens flexibla lärande Bilaga 2: Lista över beviljade projektmedel för folkbildningens flexibla lärande

4 Flexibelt lärande i folkbildningen Inledning I folkbildningspropositionen skriver regeringen om flexibelt lärande: Den nya tekniken gör det möjligt att bedriva meningsfulla studier utan att det fysiska mötet behöver komma till stånd. Folkbildningen kan också nå nya deltagare som kanske annars inte skulle ha kunnat ta del av folkbildningens rika utbud. Samtidigt ligger det en utmaning i att föra en öppen diskussion om hur man så långt möjligt möjliggör och återskapar det pedagogiska rummet. Av regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2010 framgick att Folkbildningsrådet ska, inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådets styrelse beslutade i januari 2010 att disponera tkr av folkbildningsanslaget för utveckling av flexibelt lärande i studieförbund i enlighet med regeringens riktlinjer. Syftet var att stimulera lokal och regional utveckling av folkbildningens flexibla lärande i relation till det uppdrag som Folkbildningsrådet fått av regeringen. Målet var att folkbildningen i större utsträckning ska använda nätet och dess möjligheter i bildningsverksamheten. Det flexibla lärandet ska bli en naturlig del av folkbildningens pedagogiska verksamhet som bidrar till att höja kvaliteten på den verksamhet som genomförs. Verksamheten genomförs i samverkan med Folkbildningsnätet. 4

5 Verksamheten Stöd till lokal och regional utvecklingsverksamhet tkr har avsatts till projekt för stimulans av lokal och regional utveckling av flexibelt lärande i studieförbund och folkhögskolor. I maj 2010 beslöt Folkbildningsrådet att bevilja 39 projektansökningar, varav 23 inom studieförbund och 16 inom folkhögskolor. Sammanställning se bilaga 1. De 41 projekt som startade 2009 har avslutats under året. Se bilaga 2. Villkor för projekten 2010 Projektmedel beviljas studieförbund och folkhögskolor. Område 1-2 maximalt 100 tkr/projekt. Område 3a maximalt 50 tkr/projekt och område 3b maximalt 150 tkr/projekt. Projektledare ska delta vid start- och avstämningsmöten samt medverka i gemensamt projektledarnätverk och vid verksamhetsutvärdering. Ingen avgränsning vad gäller målgrupp, det vill säga samtliga målgrupper inom folkbildningsanslaget. Plan för hur projektet ska övergå till att bli en del av den ordinarie verksamheten ska finnas. Projektet ska slutrapporteras. Resultat och erfarenheter av projektet disponeras av Folkbildningsrådet för spridning inom folkbildningen. Projektbidragen får inte användas för investeringar i maskiner/inventarier. Egeninsats motsvarande minst 25 procent av sökt belopp. Insatserna ska beskrivas samt redovisas i en ekonomisk kalkyl. Prioritering och urval 2010 När det gäller 2010 års projekt har prioritering och urval skett inom följande kategorier: Område 1: Stimulansbidrag för att komma igång med flexibelt lärande lokalt och regionalt genom att stödja projekt som syftar till att vidareutveckla och testa metoder för folkbildningens flexibla lärande till exempel nya former för kommunikation på Internet genom sociala medier. Projekten ska syfta till att etablera det flexibla lärandet i organisationens reguljära verksamhet. Område 2: Insatser för att minska den digitala klyftan och öka den digitala delaktigheten. Projekt i samverkan med IKT-lyftet och regionbiblioteken är exempel på detta. Område 3: Projekt som syftar till att utveckla öppna lärresurser/digitala studiematerial för flexibelt lärande för verksamhet i studieförbund och på folkhögskolor. a) mindre prova på projekt en eller flera delar som produceras som öppna lärresurser b) ta fram hela digitala material som produceras som öppna lärresurser Projekten 2010 och utvärderingen av dessa kommer att presenteras i rapport om Flexibelt lärande i folkbildningen i februari

6 Projekt och flexibelt lärande 2009 Projekten 2009 beviljades inom tre områden: metod, introduktion och folkbildningens grunduppdrag. Nedan ges exempel på genomförda projekt. Flera av projekten har velat utveckla sin befintliga verksamhet inom flexibelt lärande med ny metodik framför allt inom ljud och bild. De har testat nya program och producerat material som de har använt i sin ordinarie verksamhet. Ett projekt har utvecklat eget datorprogram genom att anpassa basprogram inom Wikis och bloggar. Ett projekt har testat om metoden Meritportfölj fungerade som distanskurs. Några projekt har utvecklat metoder för att använda sociala medier. Utvärdering av projekt 2009 Folkbildningsrådet har avsatt cirka 150 tkr för utvärdering av projekten inom flexibelt lärande. Utvärdering av projekten sker parallellt med projektens genomförande. Utvärderingen gäller åren och resultaten redovisas till De 41 projekt som startade 2009 har analyserats inom ovan nämnda utvärdering. Utvärderingen har gjorts med enkäter och kvalitativa intervjuer. Av 2009 års utvärderingsdel kan man dra följande slutsatser: Projekten har uppnått sina mål och oftast över förväntan. Projektledarna anser att de har haft den kunskap, tid och stöd som har behövts för att kunna driva projekten. Flera av projekten har drivits av organisationer som är nybörjare eller har en mindre erfarenhet av området flexibelt lärande. De har valt att genomföra en distanskurs/cirkel och på så sätt få större erfarenhet till organisationen. Det är i huvudsak kurser/cirklar inom ett specialintresse som har attraherat deltagare från ett geografiskt stort upptagningsområde. Ämnena har varit vitt skilda såsom hantverk, musik, tolkutbildning, språk och digitalt berättande. Två cirklar har haft deltagare från annat land. Några projekt har främst vänt sig till målgrupper som tillhör folkbildningens prioriterade grupper såsom personer med olika funktionsnedsättningar. Det har varit personer med multipla funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, social fobi, synskada samt Blissanvändare. Bliss är ett symbolspråk för personer som har tal- och funktionsnedsättning och inte kan använda teckenspråk. Dessa projekt har behövt en längre startsträcka än den tid som projekten varit verksamma eftersom målgrupperna varit svåra att nå. Andra exempel på projekt har vänt sig till en äldre målgrupp och haft deltagare upp till 85 års ålder. Flexibla kurser/cirklar har genomförts, den allmänna kunskapsnivån har höjts, cirkelledare och lärare har utbildats och deltagare har med hjälp av flexibelt lärande blivit digitalt delaktiga och kunnat bryta sin isolering. Man har också skapat och förstärkt nätverk och hittat vägar och rutiner för samverkan med medlemsorganisationer. Framtida planer visar på en mångfald. Studieförbund och folkhögskolor vill fortsätta med flexibelt lärande inom nya områden och förstärka inslag i övrig verksamhet. Flera av dessa organisationer vill öka sin kunskap och användning av sociala medier. De vill också använda sociala medier inom pedagogiken. Att producera digitala studiematerial är ett av områdena, utveckling av personlig lärmiljö och lärgemenskaper är ett annat. För flera har projekten varit en startpunkt. Det har gett insikter att det är möjligt att arbeta med flexibelt lärande och det har gett en nödvändig erfarenhet för att fortsätta. Med konkreta resultat blir det betydligt lättare att argumentera för en fortsättning. 6

7 Fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare Folkbildningsrådet har avsatt 1700 tkr för fortbildning i flexibelt lärande av pedagoger inom folkhögskolor och studieförbund samt för stöd till nätverk och kunskapsbildning. Flera av folkhögskolorna har samverkat och genomfört kurser och inspirationstillfällen. Folkhögskolorna har tillsammans med Folkbildningsnätet arrangerat kurser med möte och därpå följande distansstudier. En baskurs har genomförts för flexibelt lärande, öppen för alla pedagoger inom folkbildningen under både våren och hösten. Kurserna har startat med ett 15-tal deltagare från både studieförbund och folkhögskolor. Baskursen har gett vidgade kunskaper, inte bara för deltagaren utan också för studieförbunden och folkhögskolorna. Till exempel har de pedagogiska resurssidorna och digitala studiematerial använts mer i de enheter vars lärare har gått baskursen. Under hösten genomfördes en pilotkurs som påbyggnadsutbildning av diplomerade deltagare från baskurser för flexibelt lärande. Folkbildningsrådet tog under hösten fram tre nya modeller för nätpedagogik. Modellerna ska vara ett stöd till pedagoger inom för folkbildningen och tre pilotkurser kommer att genomföras under våren Därefter planeras genomgång av erfarenheterna för att studieförbund och folkhögskolor ska kunna börja genomföra egna kurser under andra halvan av Studieförbunden har inte utnyttjat sina fortbildningsmedel i den utsträckning som Folkbildningsrådet räknat med. Det innebär att det finns kvar medel både från 2009 och 2010 för fortbildning av cirkelledare. I december 2010 fick några studieförbundsrepresentanter i uppgift att ta fram en gemensam mall och underlag för grundläggande material att använda för pilotförsök under första kvartalet av Stöd till nätverk och kunskapsbildning För att stimulera kunskapsbildning kring flexibelt lärande i folkbildningen genomförde Folkbildningsrådet några övergripande insatser i samverkan med Folkbildningsnätet. Nättidningen Re:flex Folkbildningsrådet lanserade nättidningen Re:flex - om folkbildningens flexibla lärande, i början av april. En redaktör ansvarar för arbetet med de pedagogiska resurssidorna. Där publiceras artiklar, reportage, länkar, boktips och en blogg om aktuella händelser i närvärld och omvärld kring flexibelt lärande. Nättidningen fungerar också som en sammanhållande mötesplats för erfarenhetsspridning mellan aktörer för flexibelt lärande inom folkbildningen. Nättidningen har fått ett bra genomslag och skapat nätverk mellan folkbildare och aktörer utanför folkbildningen. En viktig utvecklingsfaktor var att använda sidan för att ta fram tips på material om kompetensutvecklingen. Under hösten sändes korta webbmöten inom flexibelt lärande och sociala medier. I de korta filmerna har Re:flex mött olika personer för samtal om flexibelt lärande ur olika aspekter. Artiklar och webbsändningar har således fungerat som material till stöd för fortbildning. Mötesplatser för kompetensutveckling Folkbildningsrådet arrangerade ett rådslag om framtidens flexibla lärande i april och samlade representanter från sina medlemsorganisationer. Visioner och scenarier togs fram i en idéverkstad. Dessa har legat till grund för fortsatt handläggning av frågorna kring flexibelt lärande. Resultaten av rådslagets olika teman har sammanfattats i artiklar i nättidningen. Deltagarna har vid rådslaget diskuterat hur flexibelt lärande ska få en naturlig plats i folkbildningens verksamheter. 7

8 Digital delaktighet I april arrangerade Folkbildningsrådet i samverkan med Länsbildningsförbundet Stockholm ett webbsänt seminarium med representanter från projekten om digital delaktighet. Till grund för seminariet låg den slutrapport som producerades under 2009, Fem nycklar till digital delaktighet. På flera orter i Sverige bjöds in till lokala arrangemang. Arrangemanget ingick i en serie av aktiviteter som arrangerades under våren 2010 av flera nätverksmedlemmar inom IKT-lyftet med bland annat Stiftelsen.se, läns- och regionbibliotek samt Utbildningsradion. Under hösten deltog Folkbildningsrådet i konferensen för digital delaktighet som Stiftelsen. se genomförde. Konferensen Fokus 2010 Folkbildningsrådet arrangerade tillsammans med tankesmedjan Ombildning, konferensen FOKUS 2010 i november i Nacka. 150 deltagare var fysiskt närvarande under dagen och lika många följde föreläsningar och panelsamtal på webben. Webbsändningar gjordes via Bambuser, en tjänst för att skicka strömmande video ut på nätet, och diskussioner fördes via twitter. Det fanns möjlighet att följa via Live-sidan på Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. Sändningarna har väckt debatt och intresse både inom folkbildningen och i mötet med andra skolformer, bibliotek och olika sociala medieaktörer. De har på olika sätt vidgat nätverket för folkbildningens flexibla lärande och gett upphov till fördjupande diskussioner på folkhögskolor och studieförbund, centralt och lokalt. Stöd till utveckling av Folkbildningsnätet Folkbildningsnätets utvecklingsmedel syftar till att förstärka och utveckla de digitala verktyg som står till förfogande för hela folkbildningen, så att dessa verktyg blir mer användbara, användarvänliga och skapar nya pedagogiska möjligheter i det flexibla lärandet avdelade Folkbildningsnätet tkr i utvecklingsmedel för flexibelt lärande till följande projekt: Insatser för att öka användandet av Folkbildningsnätet hos studieförbunden Folkhögskolorna använder Folkbildningsnätet i mycket högre grad än vad studieförbunden gör. För att öka möjligheterna för studieförbunden att upptäcka och använda Folkbildningsnätet anslogs en stor del av projektmedlen till ett projekt med inspiratörer rekryterade av studieförbunden. Inspiratörer utsågs från ABF, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, Sensus, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan. Studieförbunden tilldelades projektmedel för inspirationsarbete i sina respektive organisationer. Under 2010 (inklusive några inspirationstillfällen under slutet av 2009) genomfördes 33 inspirationstillfällen som nådde 331 cirkelledare, lärare, administrativ personal. Utveckling av Resurssidorna Folkbildningsnätets pedagogiska resurser har haft samma grafiska utformning sedan Med den snabba utvecklingen på webben med ny teknik och ny funktionalitet som till exempel sociala medier, finns behov att även utveckla Resurssidorna. En stor del av 2010 års projektmedel har använts till Resurssidorna för nya gränssnitt och sociala mediefunktioner. Syftet var bland annat att de nya Resurssidorna ännu bättre skulle synliggöra UR:s programkatalog av TV- och radioprogram samt att visningen skulle göras mer användarvänlig. 8

9 Tekniska utvecklingsprojektet Ett tekniskt utvecklingsprojekt har varit inriktat på att skapa applikationer inom ramen för Folkbildningsnätets FirstClass-system som både underlättar handhavandet av systemet och skapandet av pedagogiska tillämpningar i systemet. En grupp folkbildare har i detta syfte genomgått två avancerade utbildningar i FirstClass programmeringsspråk RAD och FCAS. Folkbildningsnätets sociala medieprojekt (tidigare Bluefield) Open Text Social Workplace är en ny webbaserad applikation inom FirstClass-familjen som bygger på sociala medier funktionalitet. Denna applikation kallas för Folkbildningsnätets sociala medier. FBN sociala medier blev tillgänglig för folkbildningen under mars/april Projektmedel har används för att moderera den gemensamma community FBN sociala medier samt bygga en Wiki med information om programmet. Webbvideoprojektet Under året har webbvideoprojektet inriktats på att förfina och utveckla videoinspelningstjänsten Videomaten. Programmet har fått en bättre upplösning så att till exempel teckentolkning kan spelas in med gott resultat. Tillägg av inbäddningsmöjligheter gör att inspelade videoklipp, hela inspelningsfunktioner samt videokonferenser kan bäddas in på FBN sociala medier så att inspelning kan ske direkt från denna plattform. Reflektioner Flexibelt lärande Flexibelt lärande anses ibland vara detsamma som distansutbildning. Insikten om att det kan vara så mycket mer börjar få fäste i folkhögskolor och studieförbund med lång och omfattande erfarenhet av flexibelt lärande. En del organisationer menar att all folkbildning är flexibel och att frågan om definition inte kan besvaras. Acceptans och framgång för flexibelt lärande är direkt beroende av omfattningen av stöd till deltagare och pedagoger. Det handlar inte bara om stöd för teknik utan även pedagogiskt och metodiskt stöd. Detta är ett område som behöver mer utveckling och stimulans. Tyvärr saknas idag en strategisk syn på detta, enligt den utvärdering som gjorts. Verksamheten har varit begränsad och beroende av enstaka personers engagemang och drivkraft. Utvecklingen har också blivit sporadisk och ryckig. När en eldsjäl har slutat har verksamheten stagnerat och ibland helt avstannat. För studieförbunden har det dessutom skett ett läckage av kunskap och erfarenhet. Projekten har ofta letts av en projektledare, som varit tillfälligt anställd för uppgiften, och som har tagit kunskap och drivkraft med sig när projektet avslutats. Projektmedel behövs för att kunna testa och experimentera för att förstå hur folkbildning med kvalitet kan använda sociala medier. De enskilda projekten behöver inte vara omfattande utan det gäller att kunna följa med i den snabbt föränderliga utvecklingen och sprida erfarenheterna brett. De insatser som görs inom folkbildningen för flexibelt lärande visar sig också ha stor betydelse för ökad digital delaktighet. All låta allmän kunskapstörst bli drivkraft för att övervinna teknikrädsla ger många vinster för individen och i förlängningen folkbildningsuppdraget i samtiden. Genom nationella projektmedel har man kunnat driva på utvecklingen. Utvärderingen av flexibelt lärande visar med stor tydlighet vikten av detta. Utan stöd hade organisationerna inte kunnat genomföra sin försöksverksamhet och därmed fått nödvändig erfarenhet. Ibland har förekomsten av projektmedel också varit själva incitamentet för att starta en utveckling. Med stöd av erfarenheten kan man sedan lättare argumentera för ordinarie resurser och driva på utvecklingen framåt. 9

10 Bilaga 1: Lista över beviljade projektmedel för folkbildningens flexibla lärande 2010 Projektnamn Sökande studieförbund Konsthantverkare under 2000-talet ABF Österlen Mobil studiecirkel FU Museernas Paris, konstnärer vi vill veta mer om FU, Kursverksamheten vid Stockholms universitet Utveckling av digital pedagogik/cirklar på distans Ibn Rushd studieförbund Distanskurser Borås Medborgarskolan Region Väst Får jag lov? Medborgarskolan Syd Även de äldre vill vara med NBV Väst EU som global aktör Sensus Grundkurs i opinionsbildning och påverkansarbete Sensus Medlemsrekrytering & medlemsutveckling Sensus Flexibelt lärande om ADHD Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Innanför utanförskapet i den digitala världen Studiefrämjandet i Umeåregionen Surdegsbakning Studiefrämjandet i Uppsala län Miljön inne och ute, att få kunskap om hur det är att leva och bo i Sverige Studiefrämjandet Södra Lappland Uppfödarutbildningen på distans Studiefrämjandet, riksförbundet VoteIT Studiefrämjandet, riksförbundet Livsfrågor för tonåringar Studieförbundet Bilda Väst QMade SV Öppen lärresurs i Hållbar livsstil SV Folkbildning till synskadade och blinda invandrare SV avd. IKC Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden SV Södra Värmland Tystnad SV Burträsk avdelning SV-Flex SV Södra Mellansverige Projektnamn Webquest och UR:s webbresurser Skapande och flexibelt entreprenörskap Folkbildningens Fria Programvaruguide Bambuser och Återsvinnlarna Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Digitalla en digital möjlighet till alla MERA MED LERA Digitala lärresurser för funktionshindrade ämnesintegrering med musik som grund Vidga skolsalen Ett flexibelt spelrum Projekt - MEDIOPMA Flexibelt lärande i den sociala ekonomin Mitt liv med dator Sociala medier i sociala medier Historisk tidslinje De nio Sökande folkhögskola Bergslagens folkhögskola Fornby folkhögskola Glokala Folkhögskolan Glokala Folkhögskolan Grimslövs folkhögskola Hållands Folkhögskola Leksands Folkhögskola Mellansels Folkhögskola Nyköpings folkhögskola Sjöviks folkhögskola Tornedalens folkhögskola Sunderby folkhögskola Sverigefinska folkhögskolan Västerås folkhögskola Ågesta folkhögskola Åsa folkhögskola 10

11 Bilaga 2: Lista över beviljade projektmedel för folkbildningens flexibla lärande 2009 Projektnamn Sökande studieförbund Bland twitter och bloggar nystart för en digital folkrörelse ABF Norra Stor-Stockholm Bland twitter och bloggar nystart för en digital folkrörelse ABF Skåne Bland twitter och bloggar nystart för en digital folkrörelse ABF Region Västsverige Bland twitter och bloggar nystart för en digital folkrörelse ABF Region Norr- och Västerbotten Demokrati och styrelseskick på nätet ABF Stockholm Livsnära samtal på nätet Studieförbundet Bilda Nord Metodutveckling för sociala medier Studieförbundet Bilda Mittsverige Digitala livsberättelser FU Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Bloggning som resurs till språklärare och deltagare FU Distrikt Öst Digital delaktighet: utveckling av flexibelt lärande i en mångspråkig organisation Ibn Rushd studieförbund Minnenas Kiruna Medborgarskolan Lära Leda - Kommunicera Medborgarskolan Syd Gerilla på nätet NBV Introduktionsutbildning för cirkelledare Sensus studieförbund riksförbund Flexibelt lärande i adoptionerna Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Digitala BlueField Studiefrämjandet, riksförbundet Svensk-Amerikaner och Svenskar möts på distans SV Vänersborg-Trollhättan Q-connection med landsbygdsperspektiv SV i Falkenbergsbygdens avdelning Liberalismens kvinnohistoria SV KAK Bergslagsbygden Bloggskola - dialogforum på nätet SV Södra Mellansverige Metodutveckling - kommunikation och verksamhet i sociala medier inom ämnet hållbar livsstil Studieförbundet Vuxenskolan Projektnamn Sökande folkhögskola Flexibelt lärande för personer med språksvårigheter genom digitalfoto Hällefors folkhögskola Distansstudier-kyrkomusik Oskarshamns folkhögskola Avstånd och närhet i studiesituationen Fellingsbro folkhögskola Flexibelt lärande i samverkan Kvarnby folkhögskola Folksång på distans Malungs folkhögskola Sociala media i lärgemenskap Åsa folkhögskola Hemmasittare Hola folkhögskola Digital Arena för Neuropsykiatri (DAN-projektet) Mora Folkhögskola Meritportfölj som tillgång och verktyg i arbetslivet distanskurs på kvartsfart Kristinehamns Folkhögskola KPS Projekt - Etablering funktionsnedsättning Grimslövs folkhögskola Distance learning: Business English & Östersjökunskap Litorina Folkhögskola Flexibelt lärande med IT-metodik (FC) i Exposuresamverkan Sv kyrkans grundkurs och skolans Volontärlinje hösten 2009 Älvsby folkhögskola Poddsändningar på distanskurs Västerås folkhögskola Vävning på distans Fornby folkhögskola Nya metoder i det flexibla lärandet Hellidens folkhögskola Fritidsledare på fler arenor. Göteborgs Folkhögskola Att bygga broar med bliss ett demokratiprojekt Sunderby folkhögskola Långt borta och nära Karlskoga folkhögskola Flexibla möjligheter i vardagen Sverigefinska folkhögskolan Levande Verkstad - i Ateljé och på nätet Södra Stockholm Gemensamma utbildningsinsatser för att möta folkhögskolornas behov 11

12 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax