Flexibelt lärande i folkbildningen

Transkript

1 Flexibelt lärande i folkbildningen 2011

2 Sammanfattning Av regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2011, liksom 2009 och 2010, framgår att Folkbildningsrådet, inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, ska göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Flexibla lärformer är en naturlig del av arbetet i folkhögskolor och studieförbund. Denna rapport är en redovisning av den verksamhet som har genomförts med stöd av särskilda projektmedel från Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådets styrelse beslutade i januari 2011 att disponera tkr av folkbildningsanslaget för fortsatt utveckling av flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Syftet var att stimulera lokal och regional utveckling av folkbildningens flexibla lärande i relation till det uppdrag som Folkbildningsrådet fått av regeringen tkr av anslaget har avsatts till projekt för stimulans av lokal och regional utveckling av flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att bevilja medel till 40 projektansökningar, varav 18 inom folkhögskolor och 22 inom studieförbund. De 39 projekt som startade under 2010 har avslutats under året. Resterande medel har använts till fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare, stöd till nätverk och kunskapsbildning samt arbetet med att stödja utveckling av Folkbildningsnätet. Utvärdering av alla projektomgångar pågår och beräknas att vara klar under våren Utvärderingen presenteras i en rapport som också innehåller detaljerad information om projekten och arbetet med flexibelt lärande bland folkhögskolor och studieförbund. 2

3 Innehåll Flexibelt lärande i folkbildningen 4 Inledning 4 Verksamhet Stöd till lokal och regional utvecklingsverksamhet 5 Fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare 7 Stöd till nätverk och kunskapsbildning 8 Stöd till utveckling av Folkbildningsnätet 9 Bilaga 1: Lista över beviljade projektmedel för flexibelt lärande Bilaga 2: Lista över beviljade projektmedel för flexibelt lärande

4 Flexibelt lärande i folkbildningen Inledning I folkbildningspropositionen (2005/06:192 s 63.) skriver regeringen om flexibelt lärande: Den nya tekniken gör det möjligt att bedriva meningsfulla studier utan att det fysiska mötet behöver komma till stånd. Folkbildningen kan också nå nya deltagare som kanske annars inte skulle ha kunnat ta del av folkbildningens rika utbud. Samtidigt ligger det en utmaning i att föra en öppen diskussion om hur man så långt möjligt möjliggör och återskapar det pedagogiska rummet. Av regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2011 framgår att Folkbildningsrådet, inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, ska göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådets styrelse beslutade i januari 2011 att avsätta tkr av folkbildningsanslaget för utveckling av flexibelt lärande i studieförbund och folkhögskolor. Målet är att folkbildningen i större utsträckning ska införliva nätet och dess möjligheter i bildningsverksamheten. Det flexibla lärandet ska bli en naturlig del av folkbildningens pedagogiska verksamhet och bidra till att höja kvaliteten på den verksamhet som genomförs. Verksamheten genomförs i samverkan med Folkbildningsnätet. Rapporten avser verksamhet under 2011 samt projekt från 2010 som avslutats i juni

5 Verksamhet 2011 Stöd till lokal och regional utvecklingsverksamhet tkr har avsatts till projekt för stimulans till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande i studieförbund och folkhögskolor I december 2010 beslöt Folkbildningsrådet att bevilja 40 projekt, varav 18 inom folkhögskolor och 22 inom studieförbund. Prioritering och urval 2011 För 2011 års projekt har prioritering och urval skett enligt följande: Område 1a: Flexibelt lärande i folkbildningsverksamheten för att öka den digitala delaktigheten. En pilotverksamhet för att testa ny verksamhet till grund för framtida satsningar. Erfarenheterna från genomförd pilotverksamhet ska ge underlag för fortsatt utvecklingsverksamhet. Område 1b: Flexibelt lärande i folkbildningsverksamheten för att öka den digitala delaktigheten. Utveckling av nya metoder och nya nätverk för ökat flexibelt lärande. Projektmedlen syftar till att ge erfarenheter för flexibelt lärande till organisationens reguljära verksamhet. Område 2: Produktion av folkbildningens öppna lärresurser. Målet är att skapa ett antal webbaserade lärresurser som ska vara öppna och fria att användas och återanvändas. Folkbildningsrådet har vid beredningen av projektansökningar prioriterat projekt som syftar till att: Pedagogiskt och kommunikativt stimulera det flexibla lärandet. Utveckla kunskap och erfarenhet av flexibelt lärande. Öka den digitala delaktigheten genom flexibelt lärande. Genomföra projekt i nätverk med andra. Ta fram folkbildningens öppna lärresurser och digitala studiematerial. Villkor för projekten 2011 Gemensamma villkor för område 1 och 2: Projektmedel beviljas bidragsmottagare av folkbildningsanslaget, (folkhögskolor och studieförbund inklusive avdelningar). Obligatoriskt deltagande i start- och avstämningsmöten för projektledaren. Projektledaren ska även avsätta tid för att medverka i gemensamt projektledarnätverk med deltagande i First Class-konferens för erfarenhetsutbyte och support. Projekten ska självständigt följa upp och redovisa projektet samt delta i den gemensamma utvärderingen. I utvärderingen ingår även löpande uppgifter under projekttiden. Plan för hur erfarenheter från projektet ska integreras i den ordinarie verksamheten ska redovisas. 5

6 Projektet ska slutrapporteras. Resultat och erfarenheter av projektet disponeras av Folkbildningsrådet för spridning inom folkbildningen. Projektbidragen får inte användas för investeringar i maskiner/inventarier. Projekten ska ha en egeninsats motsvarande minst 25 procent av sökt belopp. Insatserna ska beskrivas samt redovisas i en ekonomisk kalkyl. För projekt inom område 2 gäller även följande villkor: Materialen ska produceras som öppna lärresurser. Arbetet med att ta fram de öppna lärresurserna ska vara så öppet och synligt som möjligt och genomföras inom folkhögskolan/studieförbundet. Presentation ska göras av tänkt användning (metodik och pedagogik). Materialet ska testas i befintlig verksamhet. De öppna lärresurserna ska rättighetsmärkas enligt Creative Commons. Produktionen ska ske i format som gör att materialet kan återanvändas i delar, vara redigeringsbart och möjligt att förändra. Projektets öppna lärresurs ska placeras på Folkbildningsnätets server och tillhandahållas via de pedagogiska resurssidorna. En sammanställning över samtliga projekt 2011 finns i bilaga 1. Påbörjade projekt 2010 har avslutats 2011 Beviljade projekt för 2010 har avslutats i juni Två av projekten slutfördes inte på grund av förändrade villkor och sjukdom. Dessa medel återfördes till Folkbildningsrådet och tillfördes 2011 års budgeterade projektmedel beviljades projekt inom tre områden: Område 1: Stimulansbidrag för att komma igång med flexibelt lärande lokalt och regionalt genom att stödja projekt som syftar till att vidareutveckla och testa metoder för folkbildningens flexibla lärande. Område 2: Insatser för att minska den digitala klyftan och öka den digitala delaktigheten. Område 3: Projekt som syftar till att utveckla öppna lärresurser/digitala studiematerial för flexibelt lärande för verksamhet i studieförbund och på folkhögskolor. En sammanställning över samtliga projekt 2010 finns i bilaga 2. Projektens inriktning Fem projekt under 2010 och sex projekt 2011 har använt flexibelt lärande i hantverkskurser och cirklar. Det finns många goda möjligheter att använda film och diskussionsforum i form av bloggar för att fördjupa kunskapen och ställa frågor. Tekniken gör att handledning finns med i arbetet också mellan träffarna och den ger dessutom möjlighet till interaktivitet mellan deltagarna och ledaren. Tre projekt 2010 och sex projekt 2011 har behandlat entreprenörskap och social ekonomi. Där har man försökt stimulera utveckling genom kontakter över nätet för ovana nätanvändare. I gemensamma mötesplatser har nätverken gett fler digitalt aktiva som också diskuterat utveckling bland annat i glesbygd. Fördjupningsmöjligheterna blir också större när man inom nätverket hjälps åt att söka svar och lösa problem. Fyra projekt 2010 och sju projekt 2011 har varit riktade till personer med olika funktionsnedsättningar och har lett till att fler med funktionsnedsättning använt sig av nätet. Tre projekt 2010 och sex projekt 2011 har arbetat med temat hållbar utveckling. Det handlar om hur nätet ger möjligheter till digital kontakt mellan aktörer som vill minska miljöpåverkan genom sitt resande. Inom nätverk och mellan organisationer kan man samtidigt stödja och hjälpa varandra att minska sina ekologiska avtryck i det lokala arbetet. 6

7 Seminarier och konferenser 2011 Folkbildningsrådet arrangerade ett första seminarium för 2011 års projekt i februari. Seminariet innehöll ett separat möte för projektledare, som inom projektet ville utveckla folkbildningens öppna lärarresurser. I juni genomfördes ett avslutande seminarium med projektledare, som påbörjat sina projekt I samband med den internationella folkbildarkonferensen A World Worth Living in i Malmö i juni deltog några av projekten och spred sina erfarenheter om flexibelt lärande och hållbar utveckling. Under fem olika regionala konferenser i oktober fanns möjlighet att dela erfarenheter kring avslutade och pågående projekt inom flexibelt lärande. Vid varje konferenstillfälle fanns också möjligheter att få information om utlysningen för 2012 och möjligheter att ställa frågor. Se vidare under rubriken Konferenser FlexLär 2011, sid 8. I december genomfördes det avslutande projektledarmötet med 2011 års projekt. Reflektioner Projektmedlen har varit betydelsefulla för att öka kunskapen om nätpedagogiska möjligheter och få igång regional och lokal användning. De har varit ett viktigt incitament för att nätpedagogiska erfarenheter ska få fart inom folkbildningens organisationer. Utvecklingen för flexibelt lärande är beroende av att man är med och experimenterar i den snabba utvecklingen av sociala medier. Även små projekt kan få stor betydelse inte bara för den egna organisationen utan också för andra. Dessa erfarenheter kan ge möjlighet för nätutveckling även inom folkhögskolornas och studieförbundens ordinarie resurser. Arbetet med digital delaktighet i Digidel 2013 är en ingång och ett motiv för många regionala och lokala aktörer att utveckla sin verksamhet mot ett mer flexibelt lärande. Digidel 2013 är både ett upprop och en kampanj för att nå målet att ytterligare personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga. Utvärdering av projekt för flexibelt lärande Under våren 2012 kommer Folkbildningsrådet att presentera en utvärdering av projektomgångarna Det kommer att ge en möjlighet till överblick av det flexibla lärandet i folkbildningen. Utvärderingen har följt projekten i flexibelt lärande både när det gäller projektarbetet och i relation till projektorganisationerna. Rapporten kommer att innehålla detaljerad information om projekten och status för arbetet med flexibelt lärande bland studieförbund och folkhögskolor utifrån den projektverksamhet som pågått sedan Fortbildning av cirkelledare och folkhögskollärare Folkbildningsrådet har avsatt medel för fortbildning i flexibelt lärande för pedagoger inom folkhögskolor och studieförbund samt för stöd till nätverk och kunskapsbildning. Flera av folkhögskolorna har samverkat och genomfört kurser och inspirationstillfällen. Tio olika folkhögskolor har haft fortbildningsdagar för sin personal. Totalt har ett 80-tal personer deltagit i inspirationsdagar över hela landet. Folkbildningsrådet tog under hösten 2010 fram tre nya kursmodeller för Nätpedagogik. Kurserna ska vara ett stöd till pedagoger inom folkbildningen. I kursmodellerna ingår kursplaner och pedagogik för flexibelt lärande. De tre 7

8 modellerna har genomförts som pilotkurser under våren Därefter har kursmodellerna utvärderats och viss justering har skett inför fortsatt kursverksamhet i samverkan med studieförbund och folkhögskolor. Kursen Nätpedagogisk grundkurs för folkbildare genomfördes tillsammans med Folkbildningsnätet som 40-timmars kurser, fördelade under åtta veckor, med ett möte efter två veckors studier på distans och därpå följande distansstudier. Den första pilotkursen genomfördes på Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg under tidig vår. Denna Nätpedagogisk grundkurs för folkbildare har därefter genomförts öppen för alla pedagoger inom folkbildningen. En grupp har träffats under våren och en grupp under hösten. Totalt deltog 34 personer. Kursen Nätverktyg för folkbildare genomfördes i en grupp och pågick i 40 timmar under åtta veckor. Kursen riktade sig till dem som känner sig trygga med internet men kanske inte hur nätet kan användas i folkbildningens flexibla lärande. Totalt deltog 23 personer. Tre grundkurser i Nätpedagogik har också genomförts under året i studieförbundens egen regi. Ett 30-tal personer deltog. Nätpedagogisk ämneskurs för folkbildare genomfördes för en grupp engelsklärare från folkhögskolor över hela Sverige under nio timmar i tre veckor. Pilotkursen blev efterfrågad även för andra ämnen och planeras inom flera nya ämnen under Sex personer deltog. En kurs i Sociala medier genomfördes med ett 20-tal deltagare. Kurserna har gett vidgade kunskaper, inte bara för deltagaren, utan också för organisationerna. Under 2011 planerades en större satsning på nätpedagogik för studieförbunden. Några representanter fick i uppgift att ta fram en gemensam mall och underlag för grundläggande material till satsningen. En inspirationskonferens genomfördes med alla studieförbund i november Studieförbunden har endast utnyttjat sina fortbildningsmedel marginellt och inte i den utsträckning som Folkbildningsrådet räknat med. Det innebär att det finns kvar medel från tidigare år. Medel har avsatts till studieförbunden för att utveckla och genomföra fortbildningar gemensamt och enskilt under Satsningen innebär, efter önskemål från studieförbundsrepresentanter, gemensam nätpedagogisk utbildning av utbildare. Utbildarna ska användas i utvecklingsarbetet med pilotförsök första halvåret av Stöd till nätverk och kunskapsbildning För att stimulera kunskapsbildning kring flexibelt lärande i folkbildningen genomförde Folkbildningsrådet några övergripande insatser i samverkan med Folkbildningsnätet. Nättidningen re:flex Nättidningen re:flex, om folkbildningens flexibla lärande, har under hösten lanserats med en ny grafisk profil och en egen plats på nätet i samverkan med Folkbildningsnätet. I re:flex publiceras artiklar, reportage, länkar, materialtips och en blogg om aktuella händelser i närvärld och omvärld om flexibelt lärande. Nättidningen fungerar också som en sammanhållande mötesplats för erfarenhetsspridning mellan aktörer för flexibelt lärande inom folkbildningen. Lanseringen av ny grafisk profil och nytt format för nättidningen har fått ett bra genomslag och skapat nya nätverk mellan folkbildare och aktörer inom och utanför folkbildningen under slutet av året. I nättidningens blogg, re:flexbloggen har Flexibelt lärande-projekten delat med sig av erfarenheter från sitt projektarbete för information och inspiration för andra. En viktig utvecklingsfaktor för nättidningen har varit möjligheten att ta fram tips om eller producera 8

9 egna material om kompetensutvecklingen i folkbildningens flexibla lärande. utvecklingsuppdraget kring fortbildning i folkhögskolor och studieförbund. Konferenser om Flexlär 2011 Folkbildningsrådet arrangerade tillsammans med Folkbildningsnätet fem regionala heldagskonferenser FlexLär 2011 för att stimulera flexibelt lärande i folkbildningen: 7 oktober på Åsa folkhögskola, 10 oktober på Sunderby folkhögskola, 11 oktober på Studiefrämjandet i Uppsala, 24 oktober på Glokala folkhögskolan i Malmö 25 oktober på Folkuniversitetet i Göteborg. Totalt deltog närmare 150 personer under konferenserna. Konferensernas program speglade som helhet verksamheterna i projekten och kunskapsbildningen inom flexibelt lärande. Arbetet har på olika sätt vidgat nätverken för folkbildningens flexibla lärande och också gett upphov till fördjupande diskussioner på folkhögskolor och studieförbund, centralt och lokalt. På de regionala mötesplatserna var efterfrågan stor på relativt grundläggande kunskaper och det fanns möjlighet att delta i öppna workshops. Man fick möjlighet att ta del av regionala och lokala behov och resonemang kring problem för att komma igång med flexibelt lärande och nätpedagogiken mer brett. Det är fortfarande stora skillnader mellan de som använder sociala medier och nätpedagogik och de som fortfarande inte börjat implementera de nätpedagogiska metoderna i kurserna. Grundläggande kunskap om nätpedagogik är på många ställen en brist i verksamheten. Samtidigt har insikten om att denna kunskap är viktig, blivit tydlig för många. FlexLär-konferenserna 2011 visar på nödvändigheten av inspirationsarbete. Ett exempel på effekt är att projektansökningarna för 2012 innehåller fler initierade och utvecklande projektansökningar. Efter konferenserna syns också större aktivitet i Digital delaktighet En stor del av arbetet med digital delaktighet genomfördes i samverkan med kampanjen Digidel 2013, som är ett initiativ för att bidra till att allt fler människor ska kunna använda digitala tjänster. Tillsammans med folkhögskolor, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting och Folkbildningsförbundet genomfördes en samling i april 2011 för att diskutera den gemensamma inriktning folkbildningsaktörerna vill samverka kring utöver de enskilda insatserna. Ett problem är hur de ska rapportera den verksamhet, som genomförs i linje med kampanjens syfte. Det görs mycket i folkbildningens verksamhet och det behöver bli mer synligt. Stöd till utveckling av Folkbildningsnätet Folkbildningsnätets utvecklingsmedel syftar till att förstärka och utveckla de digitala verktyg som står till förfogande för hela folkbildningen, så att dessa verktyg blir mer användbara, användarvänliga och skapar nya pedagogiska möjligheter i det flexibla lärandet använde Folkbildningsnätet utvecklingsmedel för flexibelt lärande till följande projekt: Ny portal för Folkbildningsnätets alla verktyg Ett utvecklingsprojekt av central betydelse under 2011 har varit den genomgripande förnyelsen av webbplatsen Skapandet av en ny portal för Folkbildningsnätet, där hela utbudet av verktyg och resurser samlas och presenteras på ett tydligt och överskådligt sätt, har varit av största vikt för utvecklingsarbetet under året. Ett tydligt nav för alla delar av 9

10 Folkbildningsnätet har skapats och därigenom har förutsättningarna för ökad användning och delaktighet ökat väsentligt. På Folkbildningsnätets startsida presenteras verktygen under sex olika rubriker; Pedagogiska resurser, FC Folkbildning, SM Folkbildning, Videomat, Webbvideo Folkbildning, re:flex. På startsidan finns även flöden med nyheter och sociala medier. Marknadsföring av Folkbildningsnätet Under 2011 gjordes en stor satsning på kommunikation och marknadsföring av Folkbildningsnätet. En kommunikationsplan och en grafisk profil antogs. Den grafiska profilen har under året implementerats i hela verksamheten och gett Folkbildningsnätets alla delar ett enhetligt och genomtänkt formspråk. För att synliggöra de genomgripande förändringar som utförts inom Folkbildningsnätets utvecklingsprojekt under året, genomfördes under hösten en lanseringskampanj kring alla nyheter. Lanseringen utformades som en del av Folkbildningsnätets 15-årsjubileum. I marknadsföringsarbetet ingick också en satsning på att förnya Folkbildningsnätets bildspråk. Ett fotoprojekt genomfördes, inom vilket en bildbank med fotoskildringar av folkbildningsverksamhet skapades. Insatser för att öka användandet av Folkbildningsnätet hos studieförbunden Det spridningsprojekt som pågått sedan 2009 med syfte att öka användandet av Folkbildningsnätet inom studieförbunden fortsatte under Representanter för studieförbunden, med inspiratörsuppdrag kring Folkbildningsnätet, träffades vid två tillfällen för att samordna och gemensamt organisera spridningsarbetet. Ett nätverk skapades för de personer inom studieförbunden som hade nyckelroller i inspirationsarbetet, nätverket för inspiratörsutbildare. Nätverket hade en fysisk träff och en webbaserad mötesplats för kommunikation kring spridningsinsatser i studieförbunden. Omkring 50 inspirationstillfällen genomfördes av studieförbunden under året. I slutet av året gjorde Folkbildningsnätet en projektutlysning, där studieförbunden kunde söka projektmedel för att genomföra spridningsinsatser. Beslut om beviljande av projekt kommer att ske i början av Regionala konferenser för lokaladministratörer Folkbildningsnätets FirstClass-system har funnits i 15 år. Sedan starten 1996 har Folkbildningsnätet utökats med flera olika verktyg för folkbildningens pedagogiska uppdrag. Från och med 2011 har lokaladministratörernas uppdrag utökats från att i huvudsak ha handlat om att administrera Folkbildningsnätets FirstClasssystem till att omfatta alla Folkbildningsnätets verktyg. Det utökade uppdraget har medfört att grundutbildningen för lokaladmin också har utvecklats och blivit mer omfattande. Regionala konferenser för lokaladministratörer har hållits på olika platser i landet för att ge de administratörer som tidigare främst varit inriktade på FirstClass möjlighet till fördjupade kunskaper om Folkbildningsnätets alla delar. Folkbildningsnätets lokaladministratörer har samlats till endagsutbildningar i Skåne/Blekinge på Hvilans folkhögskola, i Västra Götaland på Helsjöns folkhögskola, i Dalarna och Västmanland på Fornby folkhögskola samt i mellersta Norrland på Mellansels folkhögskola administratörer deltog vid varje tillfälle. Pedagogiska resurser Under året har utvecklingsarbetet med Pedagogiska resurser fortsatt. En ny webbplats för Pedagogiska resurser lanserades under våren och ska utvecklas ytterligare med flera funktioner. De utvecklingsinsatser som har genomförts har framför allt inriktats på att göra en behovsanalys kring vilka pedagogiska verktyg som bör finnas tillgängliga på Folkbildningsnätet för folkbildningens pedagoger. Det tekniska arbetet med att tillgängliggöra nya pedagogiska verktyg kommer att inledas i början av

11 Lärande verktyg Lärtorget Projektet Lärande verktyg, som under projektets gång bytt namn till Lärtorget, syftar till att öka kunskapen om Folkbildningsnätets digitala verktyg. Detta arbete har påbörjats genom att tio olika instruktionsfilmer kring verktygen har skapats och publicerats på Folkbildningsnätets webbplats. Ett arbete har också påbörjats med att samla in erfarenheter av pedagogiskt verksamhet med Folkbildningsnätets verktyg. Såväl arbetet med att bygga en bank med aktuella handledningar i text- och filmad form som pedagogiska erfarenheter kommer att fortsätta i projektform under SM Folkbildning - sociala medieprojektet FirstClass community är en relativt ny applikation inom FirstClass-familjen. Den är helt webbaserad och bygger på sociala medierfunktionalitet. I projektet har en omfattande användarhandledning tagits fram. Nya gränssnitt har skapats för SM Folkbildning samt för Studieförbundet Vuxenskolan. Insatser för att initiera pedagogisk verksamhet i den nya applikationen har genomförts. Projektet fortsätter under Webbvideo datorn. Folkbildningsnätet har under 2011 också skaffat ett nytt videokonferenssystem där utvecklingsmedel använts för att för att testa och utvärdera olika lösningar. Tekniskt utvecklingsprojekt Projektet syftar till att skapa applikationer inom ramen för Folkbildningsnätets FirstClass-system som både underlättar användningen av systemet och skapande av pedagogiska tillämpningar i systemet. Teknikgruppen har under 2011 inriktat arbetet på att utveckla redskap för skapande av konton på Folkbildningsnätet samt undersöka och utvärdera FirstClass-appar som finns på marknaden. Under 2012 fortsätter arbetet i projektform men sammanlänkas med Lärtorgsprojektet. Utbildningsradion, UR Ett seminarium hölls i Göteborg tillsammans med UR:s mediepedagog där ett tjugotal deltagare från studieförbund och folkhögskolor deltog. En lärare från en folkhögskola engagerades för att producera artiklar och pedagogiskt material i anknytning till UR:s program och materialet publicerades fortlöpande på Pedagogiska resurser under året. Under året har webbvideokonferensen och Videomaten anpassats till Folkbildningsnätets nya grafiska profil. En del mindre justeringar av funktionerna har gjorts, till exempel kan nu filmer från Videomaten sparas på den egna 11

12 Bilaga 1: Lista över beviljade projektmedel för flexibelt lärande 2011 Projektnamn Sökande Beviljat Område Studieförbund Cirkla på Facebook ABF Burlöv-Lundabygden/ABF MittSkåne Pilot Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF Mellanskåne Öppna lärresurs Studier på distans ABF Österlen Metod Språk på Skype Folkuniversitetet Syd Distrikt Öst Pilot Surfplattor och digitalt lärande Folkuniversitetet Väst Pilot Internetkunskap på distans Folkuniversitetet, stiftelsen vid Uppsala universitet Metod Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet Metod Ledsagarna Ibn Rushd, distrikt Norra Götaland, Linköping Pilot Orkesterakademin Kulturens Bildningsverksamhet Metod Ringar & länkar Medborgarskolan region Ost Öppna lärresurs Grundkurs i globalt fackligt arbete Sensus Studieförbund Öppna lärresurs Rättvis handel Sensus Studieförbund Öppna lärresurs Familjeverkstan i flexibla former Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Pilot Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs Studiefrämjandet i Norra-Stor-Stockholm Metod Flexucation Studiefrämjandet i Stockholm Pilot Körshow träning på distans Studiefrämjandet Södra Lappland Pilot Nätverk för ökad digital verksamhet i SV Studieförbundet Vuxenskolan Metod 55+ på nätet SV Kungsholmen-Norrmalm Pilot Mötesplatser för flexibelt lärande SV region Dalarna Gävleborg Metod Arrangera och leda kulturprojekt SV MittBohuslän Öppna lärresurs VoteIT projektår 2 Studiefrämjandet Metod Bilder från Halland Studieförbundet Vuxenskolan, region Halland Metod Totalt studieförbund Folkhögskolor Spelbaserat lärande Bergslagens folkhögskola Pilot Brunnsvik Ord Brunnsviks folkhögskola Pilot A world worth living in Glokala folkhögskolan Öppna lärresurs FlexNet 2011 flexibelt lärande i nätverkssamverkan Hola folkhögskola Metod Varför säger man så? Karlskoga folkhögskola Öppna lärresurs Flexibelt lärande i traditionella miljöer Kvarnby folkhögskola Metod Anpassad IT i vardagen Mora folkhögskola Metod Rörlig lärdom på nätet Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Metod Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Metod Studioteknik och musikproduktion Sjöviks folkhögskola Metod Ljussättning i olika situationer Sunderby folkhögskola Öppna lärresurs PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Metod Sociala media som stöd för digital delaktighet Åsa folkhögskola Metod Tillgänglighet och vuxenblivande för funktionshindrade Österlens folkhögskola Metod English A: FBN s Online Vocabulary Aid Litorina folkhögskola Öppna lärresurs Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings folkhögskola Metod Digital egenmakt Skarpnäcks folkhögskola Metod Jämlikhet och medborgerligt deltagande Ädelfors folkhögskola Metod Totalt folkhögskolor

13 Bilaga 2: Lista över beviljade projektmedel för flexibelt lärande 2010 Projektnamn Sökande Beviljat Område Studieförbund Konsthantverkare under 2000-talet ABF Österlen kr ME Mobil studiecirkel FU kr ME Museernas Paris, konstnärer vi vill veta mer om. FU, Kursverksamheten vid Stockholms universitet kr ME Utveckling av digitalpedagogik o cirklar på distans Ibn Rushd studieförbund kr ME Distanskurser Borås Medborgarskolan Region Väst kr ME Får jag lov? Medborgarskolan Syd kr ME Även de äldre vill vara med NBV Väst kr DK EU som global aktör Sensus kr ME Grundkurs i opinionsbildning och påverkansarbete Sensus kr FÖL Medlemsrekrytering & medlemsutveckling Sensus kr FÖL Flexibelt lärande om ADHD Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm kr ME Innanför utanförskapet i den digitala världen Studiefrämjandet i Umeåregionen kr DK Surdegsbakning Studiefrämjandet i Uppsala län kr FÖL Miljön inne och ute, att få kunskap om hur det är att leva och bo i Sverige Studiefrämjandet Södra Lappland kr FÖL Uppfödarutbildningen på distans Studiefrämjandet, Riksförbundet kr ME VoteIT Studiefrämjandet, Riksförbundet kr FÖL Livsfrågor för tonåringar Studieförbundet Bilda Väst kr FÖL QMade SV kr FÖL Öppen lärresurs i Hållbar livsstil SV kr FÖL Folkbildning till synskadade och blinda invandrare SV avd. IKC kr DK Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden SV Södra Värmland kr DK Tystnad SV Burträsk avdelning kr FÖL SV-Flex SV Södra Mellansverige kr FÖL Totalt studieförbund kr Folkhögskolor Webquest och UR:s webbresurser Bergslagens folkhögskola kr FÖL Skapande och flexibelt entreprenörskap Fornby folkhögskola kr ME Folkbildningens Fria Programvaruguide Glokala Folkhögskolan kr FÖL Bambuser och Återsvinnlarna Glokala Folkhögskolan kr ME Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Grimslövs folkhögskola kr ME Digitalla en digital möjlighet till alla Hållands Folkhögskola kr DK MERA MED LERA Leksands Folkhögskola kr FÖL Digitala lärresurser för funktionshindrade ämnesintegrering med musik som grund Mellansels Folkhögskola kr FÖL Vidga skolsalen Nyköpings folkhögskola kr ME Ett flexibelt spelrum Sjöviks folkhögskola kr ME Projekt - MEDIOPMA Tornedalens folkhögskola kr FÖL Flexibelt lärande i den sociala ekonomin Sunderby folkhögskola kr ME Mitt liv med dator Sverigefinska folkhögskolan kr DK Sociala medier i sociala medier Västerås folkhögskola kr DK Historisk tidslinje Ågesta folkhögskola kr FÖL De nio Åsa folkhögskola kr FÖL Totalt folkhögskolor kr 13

14 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax