Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007
|
|
- Alf Arne Sandström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationell solidaritet och hållbar utveckling Särskilt regeringsuppdrag 2007
2
3 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Uppdraget 5 Folkbildningen och frågorna 5 Upplägg och målgrupper 6 Referensgrupp 6 Mål 7 Mål och indikatorer 8 Aktiviteter och resultat 10 Aktiviteter 10 Direkta resultat 12 Lärdomar och framtid 14 Lärdomar och reflektioner 14 Framtida insatser och uppföljning 14 Material från FBR 16 Rapporter och skrifter från Folkbildningsrådet 16 Folkbildningsnätets sidor för pedagogiska resurser 16 2 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
4 Sammanfattning Folkbildningsrådet har fått i uppdrag av regeringen att under 2007 särskilt stimulera och utveckla folkbildningens insatser rörande internationell solidaritet och samhällets omställning till en hållbar utveckling. Global rättvisa och hållbar utveckling lyftes fram särskilt av folkbildningens organisationer i visionsarbetet som redovisats i Folkbildningsrådets skrift Folkbildningens framsyn från 2004 och Folkbildningsrådet har tidigare gjort insatser på området. Arbetet med regeringsuppdraget har utförts i projektform och utformats för att stärka Folkbildningsrådets långsiktiga arbete med frågorna. Även i framtiden kommer de alltmer framträdande globala utmaningarna ha hög prioritet för folkbildningen, som har en särskilt viktig roll att spela genom sin speciella ideologi och pedagogik, vars karaktärsdrag i hög grad överensstämmer med lärande för hållbar utveckling. I arbetet för internationell solidaritet och hållbar utveckling måste djupgående förändringar åstadkommas i samhället samtidigt som en bred allmänhet engagerar sig och gör förändringar i sitt vardagsliv och sin omgivning. Folkbildningens organisationer, folkhögskolor och studieförbund, riktar sig mot olika målgrupper och bedriver varierade aktiviteter som kompletterar varandra väl. Förutsättningarna är olika för deltagarna i en studiecirkel och för dem som väljer att avsätta ett halvår eller längre tid för att fördjupa sig på en folkhögskola. För folkbildningens organisationer är den huvudsakliga utmaningen att integrera hållbar utveckling och internationell solidaritet som perspektiv som genomsyrar det vardagliga arbetet för deltagare och personal på folkhögskolor och studieförbund, på ett sätt som är anpassat till organisationens unika profil. Förutsättningarna för folkbildare i utvecklingen av verksamheten är på så sätt lika varierade som för kurs- och cirkeldeltagare. Av denna anledning har projektet kombinerat en mångfald av aktiviteter riktade mot folkbildare i två målgrupper: Dels fördjupning för erfarna och aktiva eldsjälar, då dessa har en central roll i att driva frågorna framåt inom folkbildningen; dels aktiviteter för att ta tillvara och sprida deras erfarenheter till förmån för den andra målgruppen, intresserade och nyfikna folkbildare som söker efter sätt att ta in frågorna i sin specifika verksamhet. Allteftersom projektet har framskridit har aktiviteterna i högre grad även riktat sig till ledare för folkbildningens organisationer, för att uppmärksamma deras avgörande roll i förändringsarbetet. De direkta resultaten visar på framgång i flera aspekter. Drygt 2250 personer har på olika sätt deltagit i projektets aktiviteter. De deltagande eldsjälarna är inspirerade att gå ut och berätta om sin verksamhet och själva arrangera träffar och inspirationsdagar av olika slag. Befintliga nätverk har stärkts och både erfarna eldsjälar och intresserade nyfikna folkbildare har utökat sina kontaktnät och fått inspiration och verktyg att fortsätta utveckla sin verksamhet vidare. En idéskrift har tagits fram för att lyfta konkreta exempel och metoder från folkbildningens verksamhet på området, att användas av folkbildare och ledare inom folkbildningens organisationer. Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
5 På kort sikt är det dock svårt att uttala sig om effekterna av de insatser som nu gjorts inom projektet eftersom en längre tid behöver ha passerat mellan insatser och effektmätning. Folkbildningsrådet arbetar vidare med området, bl a genom Folkbildningsrådets nationella utvärdering som år 2009 kommer att ha hållbar utveckling och global rättvisa som övergripande tema. 4 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
6 Inledning Uppdraget Regeringen gav Folkbildningsrådet i uppdrag att under 2007 särskilt stimulera och utveckla folkbildningens insatser rörande internationell solidaritet och samhällets omställning till en hållbar utveckling. I propositionen Lära, växa, förändra (2005/06:192) betonades folkbildningens betydelse för att fånga upp och stimulera engagemang, medverka till bestående attityd- och beteendeförändringar samt för att bidra med kompetens och erfarenhet av utbildning, demokratiutveckling och stöd till civilsamhället. Propositionen byggde i stor utsträckning på folkbildningens eget visionsarbete, vilket redovisas i Folkbildningsrådets skrift Folkbildningens framsyn från I folkbildningsförordningen (Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen) finns hållbar utveckling och global rättvisa angivet bland de verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd till folkbildningen Folkbildningen och frågorna Folkbildningsrådet har tidigare i särskilda rapporter till regeringen (2003 och 2005) redovisat folkbildningens insatser för hållbar utveckling 1. Folkbildningsrådet gjorde under 2006 en sammanställning om folkbildning och 1 Folkbildningens insatser för hållbar utveckling (2003) samt Uppföljning av folkbildningens insatser för hållbar utveckling (2005). hållbar utveckling på engelska 2. Genom representation i Kommittén för utbildning för hållbar utveckling deltog Folkbildningsrådet aktivt i arbetet med betänkandet Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104). En kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät gjordes under Folkbildningsrådets nationella konferens för ledningarna i studieförbunden och folkhögskolorna genomförs vartannat år. År 2005 var temat för konferensen Hållbar utveckling, vilket följdes upp under motsvarande konferens Den samlade bilden från Folkbildningsrådets rapporter är att folkbildningens starka tradition av verksamhet inom hållbar utveckling och internationell solidaritet fortlever. De visar att det inom dessa områden finns en medvetenhet och en mångfald av aktiviteter på folkhögskolor och i studieförbund. Flera anser att de bedriver ett framgångsrikt arbete genom folkbildningens speciella ideologi och pedagogik. De olika organisationsformerna i sig kompletterar varandra, där studieförbunden är lättillgängliga och når ut brett medan folkhögskolorna erbjuder möjligheter till fördjupning och längre processer. Genom det nära samarbetet med folkrörelser och andra organisationer bidrar folkbildningen i hög grad till civila samhällets arbete med frågorna. Folkbildningens karaktärsdrag stämmer väl överens med de karaktärsdrag som regeringen identifierat för lärande för hållbar utveckling. 2 Folkbildning and Sustainable Development (2006) 3 Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät (2006) Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
7 Dessa inkluderar mångsidig belysning av det ämne som studeras, långsiktighet, demokratiska arbetsformer, samt verklighetsbaserat och problemlösande lärande 4. Inom lärande för hållbar utveckling är processen lika viktig som produkten, dvs. hur studierna sker är lika viktigt som vad som studeras. Detta perspektiv stödjer folkbildningens betoning av processen, där mötet och samtalet mellan medborgare har ett värde i sig. Ibland upplevs det dock som svårt att formulera vilka konkreta resultat som har uppnåtts och vad i det komplexa förändringsarbetet som varit folkbildningens unika bidrag. Upplägg och målgrupper Arbetet med regeringsuppdraget har bedrivits i projektform under en särskild projektledare och utgjort del av Folkbildningsrådets långsiktiga arbete på områdena hållbar utveckling och internationell solidaritet. En utgångspunkt har varit att folkbildningens organisatoriska, ideologiska och ämnesmässiga mångfald avspeglas i arbetet, som därför kan ha många olika ingångar och uttryck i verksamheten. En annan utgångspunkt har varit betydelsen av att frågor kring internationell solidaritet och hållbar utveckling integreras och blir en naturlig del i folkhögskolors och studieförbunds vardagsarbete. Den processen underlättas om engagemang, kunskaper och erfarenheter från folkbildare som fungerat som eldsjälar inom området tas tillvara på ett medvetet sätt och blir möjliga att ta del av, lära och inspireras av för intresserade folkbildare över hela landet. Projektet har riktats mot två olika målgrupper inom studieförbund och folkhögskolor: dels de eldsjälar som är aktivt engagerade och erfarna på området; dels de intresserade och nyfikna folkbildare som söker efter sätt att arbeta med de globala utmaningarna i sin specifika verksamhet. Syftet har varit att fånga upp och öka intresse och engagemang hos båda målgrupperna liksom att stärka kopplingarna mellan dem för att stimulera deras egen långsiktiga utveckling av sitt arbete med frågorna. Under projektets gång har aktiviteter i allt högre grad riktats mot en tredje målgrupp, ledare av studieförbund och folkhögskolor, för att uppmärksamma ledningens avgörande roll i allt förändringsarbete. Det koncept med eldsjälsträffar som formats och prövats i projektet är användbart för ledare som vill involvera både eldsjälar och nyfikna i förändringsarbete där deras olika roller respekteras samtidigt som man ökar kontaktytorna mellan dem. Initialt inkluderade projektplanen även en kvantitativ uppföljning och analys av omfattningen av verksamhet inom hållbar utveckling och internationell solidaritet på folkhögskolor och i studieförbund. Allteftersom arbetet fortskred avgränsades dock projektet till förmån för insatserna för erfarna eldsjälar, nyfikna folkbildare och ledare inom studieförbund och folkhögskolor. I hög grad ersätts den kvantitativa analysen med den nationella utvärdering av folkbildningens effekter på samhället som Folkbildningsrådet utför årligen från och med 2008 och som år 2009 kommer att ha hållbar utveckling och global rättvisa som övergripande tema. Referensgrupp En referensgrupp om sex personer från Folkbildningsrådets medlemsorganisationer har knutits till projektet. Av dessa har Folkbildningsförbundet utsett tre representanter, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation två och Sveriges Kommuner och Landsting en person. Referensgruppen har haft tre möten, i augusti och december 2007 samt i februari SOU 2004: 104 Att lära för hållbar utveckling, s Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
8 Mål Under projektets gång har Folkbildningsrådet arbetat parallellt med att på bred front stimulera intresset hos folkhögskolor och studieförbund och att samla och bearbeta kunskaper och erfarenheter hos en mindre grupp erfarna eldsjälar. Målen innebar att eldsjälarna skulle bli bättre utrustade att aktivt inspirera andra liksom att utveckla sin egen verksamhet genom att tydligare reflektera och formulera sig kring sina mål, metoder och resultat. Vad gällde målgruppen nyfikna i studieförbund och folkhögskolor var målen att de skulle bli inspirerade att i högre grad lyfta fram det som redan görs i den egna organisationen samt stärka deras kontaktnät med andra folkbildare för tips om utvecklingsmöjligheter på området. Resultaten presenteras i slutet av rapporten och utgår ifrån projektets mål och indikatorer. Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
9 Mål och indikatorer Projektledaren har arbetat efter följande mål och indikatorer, enligt överenskommelse med referensgruppen. Mål 1: De aktiva och erfarna eldsjälarna är inspirerade att Tydligare formulera för sig själva och andra vad de strävar efter och uppnår. Utveckla verksamheten, samt knyta till sig fler personer och delar av organisationen. Aktivt inspirera andra; dela med sig av framgångar, motgångar, strategier och tankar. Indikatorer Vi förväntar oss att Deltagarna säger att de är inspirerade att fortsätta och utveckla sitt arbete. Deltagarna bättre kan formulera vilka resultat de har uppnått och hur de har arbetat. Deltagarna har en muntlig och en visuell presentation som inkluderar resultat o arbetssätt. FBR kan rapportera om exempel på konkreta resultat och folkbildningens speciella bidrag. Vi blir glada om Deltagarna utvecklar sina verksamheter under projektet. Deltagarna delar med sig till andra om sin verksamhet, bjuder in andra till sig eller sig själv till andra. Vi kan dela med oss av en enkel metod för att dra lärdomar av sitt förändringsarbete genom att reflektera strukturerat tillsammans och samtidigt få med sig en bra presentation av sina erfarenheter. Vi blir överlyckliga om Deltagarna bildar någon slags uppmuntranspool för varandra eller blir kontaktpersoner för nyfikna. Deltagarna integrerar arbetet i sitt kvalitetsarbete, vilket inspireras av detta konkreta exempel. Mål 2: Nyfikna blir inspirerade att Ta kontakt med (var)andra för att få tips om vad man kan göra och hur man kan arbeta med frågorna. Inom sin egen organisation lyfta fram det som redan görs och diskutera hur arbetet kan utvecklas Göra mer Indikatorer Vi förväntar oss att 500 besöker bloggen. Minst 25 personer anmäler sig till Inspirationsdagen. Vi blir glada om 25 organisationer bjuder in eldsjälarna som inspiratörer eller hittar annan givande kontakt. 25 hör av sig till rådet eller inspiratörerna för att berätta om egna erfarenheter. Vi blir överlyckliga om Det bildas något slags nätverk eller vi ser direkt att fler möten bokas med eldsjälarna. 50 personer går in regelbundet på bloggen och att de dessutom kommenterar inläggen. 8 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
10 Användningen av Folkbildningsnätets pedagogiska resurssidorna (internationella delen) ökar. Mål 3: Rapport Initialt fanns ett tredje målområde för kvantitativ uppföljning av folkbildningens verksamhet inom området. Denna del ströks tidigt i projektet till förmån för fördjupade insatser inom mål1 och 2. En mer omfattande uppföljning planeras till 2009 då Folkbildningsrådets nationella uppföljning kommer att ha hållbar utveckling och global rättvisa som tema (se stycket Framtida insatser och uppföljning). Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
11 Aktiviteter och resultat Aktiviteter Totalt har ca 2250 personer direkt involverats i Folkbildningsrådets aktiviteter. En mindre grupp med eldsjälar i studieförbund och folkhögskolor har träffats vid tre tillfällen för fördjupat erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetensutveckling. En nationell inspirationsdag har genomförts för intresserade i folkhögskolor och studieförbund där nämnda eldsjälar berättat om sina erfarenheter och tillsammans med övriga deltagare diskuterat aktuella utmaningar och dilemman. Utöver denna inspirationsdag har ett flertal andra aktiviteter riktats till intresserade i studieförbund och folkhögskolor, bl a olika typer av organisationsbesök, en blogg och en temasida på Folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor. Dessutom har Folkbildningsrådet deltagit på ett antal externa konferenser på området. På Folkbildningsrådets nationella folkbildningskonferens i oktober 2007 som vände sig till ordförande och rektorer/verksamhetsledare i folkhögskolor och studieförbund deltog en majoritet av deltagarna i ett seminarium på temat hållbar utveckling och internationell solidaritet. Folkbildningsrådet har även uppmärksammat temat i analysen av de (från och med 2007) årliga kvalitetsredovisningarna från studieförbund och folkhögskolor samt under flera av de årligen återkommande uppföljningsbesök som Folkbildningsrådet genomför i studieförbund och folkhögskolor. Till den ursprungliga aktivitetsplanen har även lagts produktionen av en idéskrift där konkreta exempel och metoder från folkbildningens arbete med internationell solidaritet och hållbar utveckling lyfts fram för att ytterligare stimulera intresserade folkbildare att utveckla sin verksamhet. Aktiviteterna beskrivs närmare här nedan. Eldsjälsträffar Ungefär 50 folkbildare från folkhögskolor och studieförbund svarade på en öppen inbjudan till eldsjälsträffar. Syftet med eldsjälsträffarna var att deltagarna skulle bli förberedda och inspirerade att själva inspirera andra genom fördjupat erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetensutveckling. En geografiskt, åldersmässigt och verksamhetsmässigt blandad grupp om tio folkbildare valdes ut och träffades tre gånger under fyra månader. Varje träff varade en kväll och påföljande dag och innehöll en mångfald av användbara metoder för att bidra till de olika typer av verksamheter som folkbildningens organisationer bedriver för hållbar utveckling och internationell solidaritet. Under träffarna arbetade deltagarna med olika analysmodeller för förändringsarbete och demokratiprocesser. På så sätt analyserades tidigare erfarenheter, förståelsen för olika faser i förändringsarbete fördjupades och deltagarna fick nya perspektiv på gruppers agerade liksom på sina egna roller och handlingsalternativ. Deltagarna förbättrade även sina färdigheter i att presentera sin verksamhet. Genom att arbeta med muntligt berättande och visuell presentation 10 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
12 förtydligade deltagarna mål, strategier, hinder och resultat av sitt arbete. Samtidigt fick de verktyg för att engagera och inspirera andra, vilket de visade redan under projektet (se Inspirationsdagen). Inspirationsdag I slutet av projektet anordnade Folkbildningsrådet en Inspirationsdag. Syftet var dels att visa olika möjligheter för folkbildare att arbeta med frågorna genom att eldsjälarna presenterade sina verksamheter, dels att stärka kontakterna mellan erfarna och intresserade folkbildare för att stimulera utveckling av pågående verksamhet. Femtio inbjudna folkbildare från olika organisationer lyssnade på eldsjälarnas historier i det inledande berättarcaféet och fördjupade sig sedan i gruppdiskussioner om sina egna utmaningar och dilemman i ett öppet forum med temat Med brinnande intresse och lågskorna på. I ett öppet forum kan var och en formulera just sin brännande fråga och deltagarna väljer sedan själva det ämne som är mest relevant för dem. Ämnena sträckte sig från Konkreta verktyg för att arbeta med klimatfrågor till Medveten konsumtion och Korruption i biståndsprojekt. Dagen avslutades med en gemensam diskussion om folkbildningens grundläggande värden och deras betydelse idag. Många betonade där folkbildningens unika roll för att skapa mötesplatser där samtal om det gemensamma kan föras utifrån personliga utgångspunkter och över gränser medan andra lyfte behovet av att förnya folkbildningen. Organisationsbesök Fem organisationsbesök med totalt 200 deltagare genomfördes på studieförbund och folkhögskolor som själva anmälde intresse. Syftet var att underlätta för dessa organisationer att vidareutveckla sitt arbete på området. Varje besök innehöll en presentation och ett diskussionspass, med varierande målgrupp och omfattning. Varje presentation innehöll fem delar: Information om statens motiv för stöd till folkbildningen med fokus på propositionens verksamhetsområde 7 (global rättvisa och hållbar utveckling); Konkret exempel på verksamhet inom folkbildningen; Konkret exempel på verksamhet utanför folkbildningen; Olika handlingsalternativ samt Kontaktskapande (mellan deltagarna). Medverkande organisationer (och deltagare) var: Studieförbundet Ibn Rushd (representanter från medlemsorganisationerna); Biskops-Arnö folkhögskola (personal); Nordiska folkhögskolan (kursdeltagare och lärare); Valla folkhögskola (kvalitetsansvariga och annan personal från de östgötska folkhögskolorna); samt Litorina folkhögskola (elever och personal). Blogg och temasida på Folkbildningsnätet Folkbildningsbloggen, en personligt hållen blogg som projektledaren svarade för, lockade under fem månader ca 1800 besökare, varav drygt 300 var återkommande. Syftet var att genom personliga tips, observationer och reflektioner kring folkbildning, internationell solidaritet och hållbar utveckling väcka, inspirera, roa och engagera besökarna. Varje inlägg innehöll länkar vidare till material på andra hemsidor, däribland Folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor. Dessa resurssidor utökades också med en uppdaterad länksamling till forskning, statliga utredningar, organisationer och pedagogiska verktyg på området. Folkbildningsrådets nationella konferens för studieförbund och folkhögskolor Temat Internationell solidaritet och hållbar utveckling lockade 210 av de knappt 400 deltagarna på den nationella folkbildningskonferensen (23-24 oktober 2007) för ledare inom studieförbund och folkhögskolor. Passet fungerade också som uppföljning på den nationella folkbildningskonferensen 2005 vars övergripande tema var hållbar utveckling. Övriga aktiviteter Folkbildningsrådet har inom ramen för projektet deltagit i fyra större externa konferenser: Democratic challenges maj (arr. Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
13 Utrikesdepartementet); Globalization and Equality 6-7 september (arr. Global utmaning); Laboratory for Democratic Learning: Learning for Sustainability (arr. Göteborgs folkhögskola m fl); samt Mänskliga rättighetsdagarna november (arr. DemokratiAkademin m fl). Baserat på de eldsjälsträffar som nämnts ovan har Folkbildningsrådet även tagit fram idéskriften Folkbildningens eldsjälar för att lyfta fram och sprida konkreta exempel och metoder från folkbildningens arbete med internationell solidaritet och hållbar utveckling. Direkta resultat Deltagarutvärderingar från projektet visar att projektet i hög grad uppnått de mål som uppställdes för att stimulera redan erfarna eldsjälar. Dessa har blivit inspirerade att utveckla sin verksamhet vidare, att berätta om sin verksamhet för andra och att leda liknande eldsjälsträffar och inspirationsdagar. I viss mån har de blivit bättre på att formulera sig kring strategier och resultat i både ord och bild. De har alla med sig en färdig muntlig och visuell presentation som de tycker är bättre än den de hade innan projektet. Redan under projekttiden har de tillämpat de nya verktygen på olika sätt: Använt sina muntliga berättelser på cirkelledarutbildningar; använt modellerna kring demokrati och förändringsarbete för att förstå grupprocessen i sitt projekt och konkretisera organisationens senaste verksamhetsår; och vågat ta upp även det som gått dåligt i verksamheten till diskussion. Ett högt ställt delmål var att träffarna även skulle bidra till det kvalitetsarbete som folkbildningens organisationer genomför från och med 2007 för att utveckla verksamheten och förbättra uppföljningen av allt sitt arbete, även på området hållbar utveckling och internationell solidaritet. De av deltagande eldsjälar som har inblick i kvalitetsarbetet i sin organisation ser enligt utvärderingarna stor användning både vad gäller diskussioner om grunderna i ett förändringsarbete och presentationsmetoderna. I lägre grad har deltagarna ännu bjudit in sig själva för att berätta om sin verksamhet för andra folkbildare eller bildat något nytt nätverk mellan sig. Folkbildningsrådet har uppnått andra delmål att sprida konkreta exempel på verksamheter och metoder från folkbildningens insatser. Sammanfattningsvis har projektet i hög grad nått åtta av de tio indikatorer som satts upp för aktiviteter för målgruppen eldsjälar. Dessutom kan Folkbildningsrådet genom konceptet eldsjälsträffar vända sig till ledare för folkbildningens organisationer med en metod för att stärka arbetet med frågorna. Deltagarutvärderingar från organisationsbesök och från Inspirationsdagen visar att nyfikna folkbildare genom dessa aktiviteter i hög grad fått inspirerats att utveckla sin verksamhet och ta nya kontakter, vilket var målet med insatserna. Det som lyfts fram mest är mötet, som i mötet med andra engagerade folkbildare, mötet med berättelser och det finns ett vi folkbildare. Många har uppskattat att få användbara metoder, vilket märks genom citat som erfarenheter av olika försök, har lärt mig hur jag ska gå vidare med det jag gör inom folkbildningen, nya idéer hur man kan arbeta och att använda sig av gruppens kraft, kunskap och erfarenheter. Konkret kunskap om ämesområdet betonas i citat som visade på komplexiteten i begrepp som används flitigt och mer kunskap om folkbildning och vad som menas med hållbar utveckling. Det är inte lika tydligt om de nyfikna ännu i någon utsträckning bjudit in varandra eller eldsjälar för erfarenhetsutbyte, vilket var ett delmål. Färre organisationer (15) än önskat (25) hörde på eget initiativ av sig till Folkbildningsrådet för att berätta om sina aktiviteter och söka utvecklingsmöjligheter. Nätverk som fanns innan har fått draghjälp och nya medlemmar av projektets aktiviteter även om nya nätverk inte har bildats under projekttiden. Projektets goda spridning kan illustreras av mer än dubbelt så många (61) anmälningar till Inspirationsdagen än förväntat (25). Vad gäller Folkbildningsbloggen överträffar 1800 besökare (varav 300 återkommande) vida förväntningarna om 500 (varav Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
14 återkommande), medan interaktiviteten förblir en utmaning för framtiden. Såsom förklarats inledningsvis under Upplägg och målgrupper ströks den planerade kvantitativa uppföljningen från projektet till förmån för en djupare uppföljning 2009, se nedan. Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
15 Lärdomar och framtid Lärdomar och reflektioner Folkbildningens variation i verksamheter och dess olika organisationsformer tillsammans med den mångsidighet som eftersträvas i lärande för hållbar utveckling understryker betydelsen av att använda sig av en mångfald av aktiviteter och uttrycksformer även i arbetet för hållbar utveckling och internationell solidaritet. En framgångsfaktor som bidragit till att projektet på så kort tid nått många deltagare har varit variationen i aktiviteter. Detta har också möjliggjort en kombination av bredd och djup i arbetet där mer erfarna eldsjälar haft möjlighet att utvecklas i sina roller som förändringsagenter samtidigt som intresserade folkbildare knutit kontakter som kan underlätta deras arbete med att utveckla sina verksamheter. Folkhögskolor och studieförbund kompletterar varandra genom studieförbundens möjligheter att nå ut brett med lättillgängliga studiecirklar under kortare tid och folkhögskolornas fördjupade läroprocesser under längre tid. Detta bidrar till att stärka samhällets utveckling på områdena hållbar utveckling och internationell solidaritet på så sätt att både en bred allmänhet har möjlighet att tillsammans med andra hitta vägar att bidra till en positiv utveckling i sitt vardagsliv medan ett mindre antal kan specialisera sig och fördjupa de nödvändiga förändringsprocesserna. På samma sätt har Folkbildningsrådet i projektet riktat sig till målgrupperna erfarna eldsjälar och intresserade nyfikna inom folkbildningen för att stimulera och utveckla arbetet på båda nivåerna. Ledarnas strategiska roll i allt förändringsarbete har uppmärksammats under projektet och bör inkluderas i liknande insatser. En av de främsta utmaningarna för folkbildningens organisationer är förmågan att integrera dessa frågor så att hållbar utveckling och internationell solidaritet blir perspektiv som genomsyrar vardagsarbetet i folkhögskolor och studieförbund. Ledningsnivån, verksamhetsledare/rektorer och styrelser, är av avgörande betydelse för att organisationens arbete blir långsiktigt och anpassat till organisationens specifika profil och målgrupper. Framtida insatser och uppföljning Framöver kommer de årliga kvalitetsredovisningarna vara det viktigaste instrumentet för Folkbildningsrådet att kontinuerligt följa folkbildningens insatser på området. Folkhögskolor och studieförbund får genom kvalitetsredovisningarna ett verktyg för att analysera och fördjupa utvecklingen av sitt arbete. Under 2008 förstärker både studieförbunden och folkhögskolorna sitt gemensamma arbete kring EU-relaterade och internationella frågor. För studieförbundens del sker detta via Folkbildningsförbundet medan folkhögskolorna har gett Folkbildningsrådet ett särskilt 14 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
16 medlemsuppdrag på området. Dessa samarbetsinitiativ bör stärka förutsättningarna för kunskapsöverföring om internationellt solidaritetsarbete bland både studieförbund och folkhögskolor. År 2009 kommer den nationella utvärderingen som Folkbildningsrådet svarar för att ha hållbar utveckling och global rättvisa som övergripande tema. Syftet med den nationella utvärderingen är att i ett samhälleligt perspektiv undersöka och analysera den samlade folkbildningens insatser på området utifrån statens syften och motiv för stöd till folkbildningen. Det handlar även om att öka kvaliteten inom folkbildningen. Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
17 Material från FBR Rapporter och skrifter från Folkbildningsrådet Hemsida: Folkbildningens eldsjälar. Idéskrift (2008) Interndemokrati eller att leva som man lär, del 1 och 2 (2007) Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät (2006) Folkbildning and Sustainable Development (2006) Uppföljning av folkbildningens insatser för hållbar utveckling (2005) Folkbildningens framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter (2004) Folkbildningens insatser för hållbar utveckling (2003) Folkbildningsnätets sidor för pedagogiska resurser Hemsida: Folkbildningsbloggen, inlägg Program och utvärderingar från eldsjälsträffarna Deltagande eldsjälars foldrar (framtagna under projektet) där de presenterar sin verksamhet Länksamlingar till organisationer, publikationer, portaler Deltagarutvärderingar från eldsjälsträffar, Inspirationsdag och organisationsbesök. 16 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
18 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag
19
20 18 Internationell solidaritet och hållbar utveckling. Särskilt regeringsuppdrag 2007.
Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007
Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan
Läs merStrategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden
Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.
Läs merNationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen
Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Beskrivning av processen 2007-2010 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen Innehåll Sammanfattning 2 Nationell kvalitetsredovisning
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merKommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merBidrag till studieförbund
REGLER FÖR Bidrag till studieförbund Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-04-29 42 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Kulturchef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KFN
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merCirkelledarutbildningar hösten 2011
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger
Läs merBildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.
Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan
Läs merKommunikationsplattform
Kommunikationsplattform 2013 2014 Plattformen ska vara en inspiration och stöd i kommunikationen av folkbildning. Syftet är att stärka studieförbundens ställning i samhället och synliggöra folkbildningens
Läs merVägar till bildning, utbildning och jobb
Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merVillkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs
2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merREFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merMänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014
Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna
Läs merINTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Folkets Hus, Göteborg den 7 december 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Överenskommelsen Regeringskansliet Idéburna organisationer inom det sociala området Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merProgramplan
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merPM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform
PM till passet Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vision 3 Värdegrund 4 Idrottsrörelsens mål 2025 5 Statens mål och syfte med folkbildningen
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merFolkbildningens eldsjälar. En idéskrift om internationell solidaritet och hållbar utveckling
Folkbildningens eldsjälar En idéskrift om internationell solidaritet och hållbar utveckling Folkbildningens eldsjälar En idéskrift om internationell solidaritet och hållbar utveckling Av Pernilla Johansson
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merFlexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö
Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet
Läs merProjektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merRiktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merFellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merMedforskande pedagoger skapar möjligheter
Medforskande pedagoger skapar möjligheter Tillgängliga lärmiljöer i förskolan Stjärnhimlens förskoleområde, Hammarö kommun Ht 2016- Vt 2017 Projektledare: Noomi Björkman, Specialpedagog noomi.bjorkman@skola.hammaro.se
Läs merMål för fritidshemmen i Skinnskatteberg
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merUtbildningsplan för Cirkelledare i SV
Utbildningsplan för Cirkelledare i SV Introduktion och utbildningar Utbildningsplanen är ett övergripande dokument som anger utbildningsmål, huvudsakliga innehåll, omfattning och vem som är utbildningsanordnare.
Läs merRIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA
2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att
Läs merVerksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning
Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning
Läs merETIK för FRITIDS- LEDARE
ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,
Läs merVERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017
VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merFörslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund
Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI 2017-2018-2019 Västra Götalands Bildningsförbund Folkbildningen växte fram parallellt med folkrörelserna och blev ett sätt för dessa att utveckla samhället genom att förmedla
Läs merGL BALA KOMMUNEN 2017
GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis
Läs merRapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384
Rapport 2011 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Rapport för stöd till insatser på
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merLärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning
Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merFolkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-02-21 17-1839/13 Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. Betänkande av Folkbildningsutredningen SOU 2012:72 Ungdomsstyrelsens
Läs merCenterkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma
Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är
Läs merUtvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag
Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november 2017 1. Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag 100% 94.7% 90% 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 5.3% 0% 0.0% Ja Nej Vet ej Namn Procent
Läs merProtokoll OFI styrelsemöte den 22 november 2018
Protokoll OFI styrelsemöte den 22 november 2018 Tid och plats: Kl. 9-12 på Steam hotell i Västerås Närvarande: Thomas Nilsson, HansOlov Furberg, Hasse Petersson, Lisa Rosander, Eva Avgerinou, Inka Horstmann,
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merVerksamhetsplan 2017 och prel Föreningen för folkbildningsforskning
Förslag till stämman 2017 Verksamhetsplan 2017 och prel. 2018 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2017-03-01 Föreningens uppgift
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merStyrelsens verksamhetsplan 2015-16
Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter
Läs merStrategidokument Ledningsstruktur SVF
Reviderat av SVF:s styrelse 160919 Strategidokument Ledningsstruktur SVF "Ägardirektiv" Strategisk analys Verksamhetsidé Värderingar/Förhållningssätt Långsiktiga mål Strategier Strategidokument Folkbildningsrådets
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs mer2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merDÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merVerksamhetsplan 2018 och prel Föreningen för folkbildningsforskning
QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Verksamhetsplan 2018 och prel. 2019 Föreningen för folkbildningsforskning org. nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
Läs merGemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merVälkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet Program 9:30-10:30 10:30-11:20 11.30-12:30 12:30-13:30 13:30-14:40 14:40-15:00 15:00-15:50 15:50-16:00 Skolverket informerar om utbildningen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merKom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merPersonligt anpassat ledarstöd eller coaching
Personligt anpassat ledarstöd / coaching 2018 Inledning Personligt anpassat ledarstöd / coaching Personligt anpassat ledarstöd eller coaching är en möjlighet att utvecklas utifrån dina egna unika förutsättningar.
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial POWER POINT - FOLKHÖGSKOLAN PRESENTERAR SIG Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merRapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Läs merRemiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta
2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merPedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merVårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete
2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog
Läs merBidragssystem för studieförbund i Kronobergs län
Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län Fastställt av kulturnämnden 24/2017 Region Kronobergs avsikt med bidragssystemet är att skapa ändamålsenliga former för dialog och samverkan med folkbildningens
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs mer