Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta

Transkript

1 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets synpunkter Folkbildningsrådet delar IT-kommissionens uppfattning att det behövs ett bredare ITbegrepp, som utöver teknik också innefattar digitala informationsresurser och digitala tjänster. Det är angeläget att användarnyttan sätts i fokus. Detta innebär även ett instämmande i att det krävs utveckling av policy och infrastruktur inom områdena teknik, gemensamma informationsresurser och digitala tjänster. Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen i betänkandet att det finns behov av kompetensutveckling i arbetslivet för att stimulera utvecklingen av digitala tjänster. Om tjänsterna ska användas av medborgarna, t ex initiativ i en kommun kring e-tjänster, är det enligt rådet angeläget att man redan på ett tidigt stadium säkrar medborgarinflytande över tjänsternas innehåll och utformning. Pågående initiativ i Botkyrka kommun, där kommun och folkbildning samarbetar kring medborgardialog och kompetenslyft, är ett positivt exempel som bör få spridning. Detsamma gäller för projektet Aktivt medborgarskap i Kalmar läns landsting, där folkbildningen medverkar för att implementera nytänkande i sjukvården. I betänkandet anges företrädare för studieförbund och folkhögskolor bland de parter som kan ingå i en nationell styrgrupp för kompetenslyftet Folkbildningsrådet är berett att pröva förutsättningarna för folkbildningens deltagande utifrån inriktning på den föreslagna kompetenskampanjen. Det digitala tjänstesamhället i ett demokratiskt perspektiv: Folkbildningsrådet stöder - med tillägg av rådets principiella utgångspunkter och preciseringar - förslagen i avsnitt 12 i betänkandet - att regeringen bör stimulera en demokratisk debatt om det framväxande digitala samhället och främja framtagandet av underlag för en sådan debatt - att möjligheterna att utnyttja IT som verktyg för debatt bör tas tillvara - att folkbildningsorganisationerna bör i samarbete med övriga folkrörelser ta initiativ till en bred folkbildningsinsats som stöd för den demokratiska debatten - att olika former av virtuella Framtidsforum bör stimuleras och stödjas - att myndigheters initiativ till servicedialoger bör stödjas Ett av folkbildningens samhällsuppdrag är att stärka och utveckla demokratin. Det framväxande digitala samhället präglas av möjligheter men också risker, t ex av marginalisering. Målet är ett informationssamhälle för alla. Därför vill Folkbildningsrådet Stockholm fbr@folkbildning.se

2 Folkbildningsrådet , sid 2 understryka vikten av att kommissionens förslag kan genomföras på ett sådant sätt att insatserna blir av långsiktig och uthållig karaktär. Folkbildningsrådet vill betona att folkbildningens karaktär av fri och frivillig verksamhet får konsekvenser för genomförandet av betänkandets förslag. Det är av avgörande betydelse för resultatet att en riktad folkbildningsinsats som genomförs med särskilda medel kan genomföras på ett sådant sätt att folkbildningens kvaliteter tas tillvara och att satsningen inte får karaktären av eller upplevs som en kampanj med ett uppifrån-perspektiv. Folkbildningsrådet menar att erfarenheterna från tidigare riktade folkbildningsinsatser som genomförts på statligt initiativ och finansierats med särskilda medel bör tas tillvara inför utformningen av förslagen om villkoren för riktade folkbildningsinsatser. Rådet vill understryka förslaget i betänkandet att en riktad folkbildningsinsats bör växa fram i en dialog mellan folkbildningsorganisationer och folkbildnings- och demokratiansvariga i regeringen. Insatsen bör vara uthållig för att kunna genomsyra olika nivåer i organisationerna och ge praktiska resultat för deras olika målgrupper. Den bör också utformas så att dess olika aktiviteter, kunskaper och material kan integreras i den löpande bildningsverksamheten på ett naturligt sätt. Folkbildningsrådet är berett att delta i en dialog med regeringen kring den konkreta utformningen av förslag och insatser med de utgångspunkter och preciseringar som anges. 2. Folkbildningsrådets principiella utgångspunkter Den snabba utvecklingen mot ett samhälle där informationstekniken får allt större genomslag innebär både möjligheter och risker. Informationstekniken gör att avstånden krymper och att kunskap och information blir tillgänglig för fler. Den öppnar också nya möjligheter för medborgarna att bilda opinion och påverka samhällsutvecklingen. Snabba samhällsförändringar kan medföra att människor marginaliseras och klyftorna i samhället kan också öka mellan dem som har och inte har tillgång till ny kunskap och teknik. Detta kan i förlängningen innebära att demokratin försvagas. Denna samhällsomvandling kommer i ökad utsträckning att påverka folkbildningen och dess organisationer. Folkbildningsrådet har i arbetet med de IT-strategiska frågorna tagit fram ett samlat strategidokument som identifierar ett antal centrala områden för folkbildningen (IT-strategiska frågor för folkbildningen , biläggs). Fokus ligger på demokrati vuxnas lärande tillgång och tillgänglighet till IT Regeringens IT-politiska mål att skapa ett informationssamhälle för alla är en betydelsefull utgångspunkt för de konkreta åtgärder som ska bidra till att uppfylla målet. Folkbildande insatser av långsiktig karaktär utgör nödvändiga beståndsdelar i processen för att förverkliga ett demokratiskt informationssamhälle för alla. 3. Folkbildningsrådets synpunkter på betänkandet Här följer Folkbildningsrådets synpunkter på betänkandet, där vi valt att fokusera på de avsnitt som mer direkt har beröring med folkbildningsverksamheten. Avsnitt 2: Den nya, nyttoinriktade och praktiska IT-politiken Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen att det krävs ett bredare IT-begrepp som utöver teknik också innefattar digitala informationsresurser och digitala tjänster. Det är angeläget att användarnyttan (samhälle, medborgare och företagande) sätts i fokus. Detta innebär även ett instämmande i att det krävs utveckling av policy och

3 Folkbildningsrådet , sid 3 infrastruktur inom områdena teknik, gemensamma informationsresurser och digitala tjänster. Folkbildningsrådet har tidigare till regeringen uttryckt stöd för IT-kommissionens förslag att åstadkomma en grundläggande teknisk infrastruktur med ett nationellt, finmaskigt fiberoptiskt nät tillgängligt för alla på lika villkor, d v s ett nät med kapacitet att klara både dagens och morgondagens behov. Rådet har också tagit ställning för att samhället måste ta ansvar för bredbandsutbyggnaden så att kraven på samordning och helhetsperspektiv tillgodoses. Tendenser till avstannande utbyggnadstakt och uppdelning av landet ifråga om teknisk kapacitet är oroande inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Avsnitt 3: En bra miljö för tjänsteutveckling Folkbildningsrådet stöder inriktningen på IT-kommissionens förslag att insatser bör göras för att skapa en bra miljö för tjänsteutveckling med både bredd och spets. Rådet vill tillägga att man i det arbetet bör lägga stor vikt vid att upprätta kanaler och finna bra former för dialoger med användarna av tjänsterna redan på ett tidigt stadium. I Botkyrka kommun sker för närvarande ett sådant initiativ genom en dialog med medborgarna om kommunens planer på e-tjänster och e-demokrati, där studieförbund och folkhögskola aktivt medverkar. Avsnitt 4: Informationsresurser och standardiseringsarbete Folkbildningsrådet stöder inriktningen på IT-kommissionens förslag att öka förutsättningarna för informationsutväxling inom och mellan branscher och sektorer. För detta är utvecklingen av gemensamma standarder nödvändig. Utgångspunkten måste enligt Folkbildningsrådets uppfattning vara att underlätta för användaren, t ex en studerande som behöver så allsidig information som möjligt inför studieval. Folkbildningsrådet deltar i arbetet med mjuk infrastruktur för utbildningsområdet som initierats av Skolverket genom Folkhögskolornas Informationstjänst, FIN. Folkhögskolornas Informationstjänst är i sig ett exempel på en uppskattad standardiserad digital informationstjänst för utbildningarna på de 147 folkhögskolorna ( Avsnitt 5: Praktikfall: Internet handelsplats eller beslutsstöd för köpare Folkbildningsrådet stöder förslaget om handlingsprogram för att utnyttja Internet som verktyg för ökad transparens och ökat konsumentinflytande i handeln samt som medel att främja ökad konkurrens. Rådet stöder också förslaget att ta in dessa frågor i EU-arbetet och i Nordiska Rådet. Avsnitten 6, 7, 10 och 11 avstår rådet från att kommentera, mer än att konstatera att resonemangen och förslagen är i linje med betänkandets utgångspunkter. Avsnitt 8: Kompetenslyft eller kompetenskris? Folkbildningsrådet delar IT-kommissionens uppfattning att en breddning av ITutbildning med inriktning mot informations- och tjänsteutveckling bör ske som en konsekvens av ett bredare IT-begrepp och ett perspektiv baserat på användarnytta. Rådet stöder inriktningen på förslagen. Avsnitt 9: Kompetenskampanj för tjänsteutveckling i arbetslivet Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen i betänkandet att det finns behov av kompetensutveckling i arbetslivet för att stimulera utvecklingen av digitala tjänster. Rådet bedömer att det inom olika verksamheter i samhället är möjligt att stimulera människors förmåga att utveckla idéer på nya sätt att med hjälp av digitala tjänster tillgodose skilda behov inom t ex vården, på företag, i skolor, organisationer o s v, i synnerhet om det sker som en process över tid. I förlängningen finns troligen både kvalitetsvinster och ekonomiska vinster som ett resultat av att olika tjänster tagits fram

4 Folkbildningsrådet , sid 4 eller utvecklats vidare. En positiv spiral för fortsatt idéutveckling kan starta på arbetsplatserna. Rådet vill dock peka på att det finns en fara i kampanjer uppifrån, hur vällovligt syftet än må vara. Kompetensutveckling för att stimulera tjänster måste få förutsättningar att knyta an till egna upplevda behov i skilda verksamheter, i synnerhet om kompetensutvecklingen ska få brett genomslag omfatta tjänsteanvändarna, exempelvis vårdpersonal. Detta ställer större krav på utbildningsmaterial och ledare samt på deltagarnas egen aktivitet, men ökar kvaliteten och långsiktigheten jämfört med alltför allmänna upplägg av förmedlande karaktär. Av betänkandet framgår inte helt tydligt på vilket sätt man tänkt sig genomföra insatsen i dessa avseenden. Ytterligare en aspekt är viktig att påpeka. Om tjänsterna ska användas av medborgarna, t ex initiativ i en kommun kring e-tjänster, är det angeläget att man redan på ett tidigt stadium säkrar medborgarinflytande över tjänsternas innehåll och utformning. Pågående initiativ i Botkyrka kommun, där kommun och folkbildning samarbetar kring medborgardialog och kompetenslyft, är ett positivt exempel som bör få spridning. Ett pågående projekt i Kalmar läns landsting visar hur folkbildningen medverkar till att implementera nytänkande i sjukvården. I projektet Aktivt medborgarskap är fokus riktat på patient/anhörig/närstående. Genom att göra den digitala tekniken tillgänglig i väntrummen blir dessa lärcentra som ger patienter och anhöriga ökade kunskaper om förebyggande hälsa, vård, omsorg. Detta ger nya förutsättningar för en utvecklad dialog med professionen. Behov av nya yrkeskompetenser växer fram. Patientens rätt att äga sin egen journal sätter fokus både på demokratifrågor, strategier och teknik. I betänkandet anges företrädare för studieförbund och folkhögskolor bland de parter som kan ingå i en nationell styrgrupp för kompetenslyftet. Folkbildningsrådet är berett att pröva förutsättningarna för folkbildningens deltagande utifrån inriktning på den föreslagna kompetenskampanjen. Avsnitt 12: Det digitala samhället i ett demokratiskt perspektiv Folkbildningsrådet stöder - med de preciseringar och principiella utgångspunkter som rådet här nedan anger - förslagen i betänkandet - att regeringen bör stimulera en demokratisk debatt om det framväxande digitala samhället och främja framtagandet av underlag för en sådan debatt - att möjligheterna att utnyttja IT som verktyg för debatt bör tas tillvara - att folkbildningsorganisationerna bör i samarbete med övriga folkrörelser ta initiativ till en bred folkbildningsinsats som stöd för den demokratiska debatten - att olika former av virtuella Framtidsforum bör stimuleras och stödjas - att myndigheters initiativ till servicedialoger bör stödjas Principiella utgångspunkter och preciseringar Som framgår av avsnittet ovan om Folkbildningsrådets principiella utgångspunkter är demokratin en central IT-strategisk fråga för folkbildningens organisationer. Folkbildningens allmänna samhällsuppdrag - som också är inskrivet i Folkbildningsförordningen - att stärka och utveckla demokratin gör det förhållningssättet naturligt. Därför vill Folkbildningsrådet understryka vikten av att kommissionens förslag kan genomföras på ett sådant sätt att insatserna blir av långsiktig och uthållig karaktär. Folkbildningsverksamheten i studieförbund och folkhögskolor utgår från idén att verksamheten är fri och frivillig, d v s människor söker sig frivilligt till folkbildningen och aktiviteternas innehåll bestäms lokalt utifrån behov och intressen hos deltagarna, inte av centralt fastställda läroplaner. Folkbildningsrådet vill betona att detta grundläggande förhållande får konsekvenser för genomförandet av betänkandets förslag.

5 Folkbildningsrådet , sid 5 Folkbildningen har i olika sammanhang samverkat med regeringen kring olika riktade insatser som skett med särskild finansiering, nu senast inför EMU-omröstningen. Andra exempel är Kunskapslyftet, SAGA-satsningen för långtidsarbetslösa och Mobilisering mot narkotika. Folkbildningsrådet menar att erfarenheterna från dessa aktiviteter bör tas tillvara inför utformningen av förslagen om villkoren för riktade folkbildningsinsatser som finns i betänkandet. När det gäller riktade folkbildningsinsatser som sker med särskilda medel och på särskilda villkor är Folkbildningsrådets principiella hållning att det handlar om ett erbjudande till folkbildningsorganisationen att delta som det går att tacka ja eller nej till. Folkbildningen finns över hela landet. Studieförbundens ca 500 avdelningar och de 147 folkhögskolorna har unikt breda kontaktytor i det svenska samhället. Man når även människor som riskerar utanförskap, som arbetslösa och långtidssjukskrivna. ITanvändningen i folkbildningen har fått allt större genomslag under senare år för kommunikation, information och studier. Tendensen är ökad integration av IT-stöd i verksamheten även om hastigheten i processen självfallet varierar mellan olika organisationer. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna är goda för en bred dialog också med stöd av IT. Beträffande förslaget i betänkandet om att använda IT för debatt samt frågan om studiematerial för folkbildningsinsatserna, förfogar folkbildningen över ett gemensamt IT-nätverk - Folkbildningsnätet - som både innehåller ett konferenssystem för kommunikation och pedagogiska resurssidor på webben för t ex digitalt studiematerial ( ). Förutsättningarna att använda Folkbildningsnätet inom ramen för satsningen bör prövas. Möjligheten att arbeta med modulbaserade studiematerial som möjliggör lokal materialanpassning bör undersökas särskilt. För närvarande prövas en sådan modell för folkbildningsverksamhet i ett projekt i samarbete med Utbildningsradion och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Det är av avgörande betydelse för resultatet att en riktad folkbildningsinsats kan genomföras på ett sådant sätt att folkbildningens kvaliteter tas tillvara och att satsningen inte får karaktären av eller upplevs som en kampanj med ett uppifrån-perspektiv. Rådet vill understryka förslaget i betänkandet att en riktad folkbildningsinsats bör växa fram i en dialog mellan folkbildningsorganisationer och folkbildnings- och demokratiansvariga i regeringen. Insatsen bör vara uthållig för att kunna genomsyra olika nivåer i organisationerna och ge praktiska resultat för deras olika målgrupper. Den bör också utformas så att dess olika aktiviteter, kunskaper och material kan integreras i den löpande bildningsverksamheten på ett naturligt sätt. (s 93) Folkbildningsrådet är berett att delta i en dialog med regeringen kring den konkreta utformningen av förslag och insatser med ovan nämnda utgångspunkter och preciseringar. För Folkbildningsrådet Anders Ljunggren Ordförande Britten Månsson-Wallin Kanslichef