Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod

Transkript

1 11 Dnr 96, 2005, Utbildnings- och kulturdepartementet Stockholm Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod Folkbildningsrådet har valt att yttra sig över betänkandet från Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst. Rådet gör detta mot bakgrund av att flera av de frågor som behandlas i betänkandet har betydelse för verksamheten som bedrivs i svensk folkbildning Folkbildningsrådet noterar inledningsvis med förvåning att varken Folkbildningsrådet som företrädare för den samlade folkbildningen eller folkhögskolornas intresseorganisationer, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation (RIO) respektive Landstingsförbundet, finns bland de 84 instanser som har fått betänkandet på remiss. Folkbildningsrådet har valt att lägga synpunkter i första hand på hur public serviceverksamheten bäst kan utgöra ett stöd för den organiserade folkbildningsverksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Grundläggande principer och inriktning för public serviceuppdraget (kap 5 och 6) De stora förändringarna på medieområdet de senaste tjugo åren med ökad konkurrens och framför allt en dramatisk teknisk utveckling påverkar, som kommittén beskriver, människors medievanor. Valmöjligheterna ökar för dem som har kunskap och tillgång till olika alternativ. Samtidigt finns oro för att tekniken blir tillgänglig endast för delar av befolkningen och att ett kraftigt ökat utbud leder till att färre tar del av ett kvalificerat medieinnehåll. En fortsatt teknisk utveckling med bland annat ökad tillgång till Internet via bredband kan öka valmöjligheten och ge större inflytande för enskilda mediekonsumenter, vilket kommittén menar i förlängningen kan vara ett steg mot ökat deltagande bland medborgare i det offentliga samtalet. Folkbildningsrådet instämmer i kommitténs analys och vill understryka kommitténs slutsats att en positiv utveckling bara är möjlig om alla kan få

2 2/6 tillgång till och dra nytta av den nya tekniken samt om det programutbud och andra tjänster som erbjuds upplevs som relevanta av hela allmänheten. Det finns enligt kommittén risk för att de digitala klyftor som finns idag ytterligare vidgas, en uppfattning rådet delar. Folkbildningsrådet anser att det är angeläget att det sker långsiktiga satsningar i programverksamheten och på andra sätt inom public service för att motverka den digitala klyftan. För Utbildningsradions del bör detta ske i samarbete med folkbildningens organisationer och andra aktörer, som gör aktiva insatser på det här området Kommittén belyser mediernas betydelse för det offentliga samtalet, för den fria åsiktsbildningen och därmed för den demokratiska processen i samhället. Tillkomst och utveckling av public service är historiskt kopplad till framväxten av det demokratiska samhället och synen på medborgarrollen. Huvuduppgifterna information, granskning och forum för debatt är fortsatt giltiga riktmärken för massmedia. Folkbildningsrådet instämmer i kommitténs bedömning att det ökade utbudet under den senaste tjugoårsperioden inte väsentligen lett till en ökad mångfald ifråga om innehåll trots ökat antal aktörer och kanaler. Detta innebär att behovet kvarstår av medieföretag i allmänhetens tjänst med ett brett journalistiskt uppdrag. Rådet delar uppfattningen att det finns fortsatt behov av en oberoende radio- och TV-verksamhet som genom sitt särskilda uppdrag och sin finansiering genom allmänna medel, kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta kommersiella hänsyn. Värdet av public service bör ses både utifrån ett individ- och medborgarperspektiv. Folkbildningsrådet delar kommitténs syn på de värden och målsättningar som ska genomsyra public serviceuppdraget. Beträffande styrformer anser Folkbildningsrådet principiellt liksom kommittén att public serviceverksamheten bör drivas av från statsmakten självständiga programföretag. Dessa är skyldiga att driva verksamheten så att målsättningarna i uppdraget uppfylls. Det är enligt rådets mening av stor vikt att riktlinjerna från regering och riksdag är tydliga om man vill ge de tre programföretagen ökad möjlighet att bestämma hur uppdraget ska genomföras. Uppföljning ska relativt enkelt kunna ske och ansvar utkrävas. Företagen bör ha i uppgift att redovisa hur styrdokumentens värden och målsättningar speglas i verksamheten Enligt rådets bedömning blir den avgörande frågan ytterst i vilken utsträckning public serviceföretagen och dess medarbetare förmår konkretisera och levandegöra dessa värden och målsättningar i programverksamheten. Det blir bestämmande för trovärdigheten och den fortsatta medborgerliga uppslutningen kring radio och TV i allmänhetens tjänst. Folkbildningsrådet vill betona att public serviceradio och TV har en viktig roll för det informella lärandet bland människorna i samhället. Det är angeläget att den övergripande folkbildningsambitionen som finns i de föreslagna riktlinjerna får genomslag i verksamheten. Diskussioner i studiecirklar och folkhögskolekurser runt om i landet hämtar dagligen näring och impulser från angelägna program i radio och TV. Betydelsen av gemensamma trovärdiga referenspunkter för det offentliga samtalet som äger rum på arbetsplatser, i kurser och cirklar, i föreningslivet och på andra håll bör inte underskattas. Detta aktualiserar vikten av insatser både kring tillämpning av riktlinjerna ifråga om

3 3/6 bl a programmens innehåll och kvalitet, men också kring den allmänna tillgängligheten till programutbudet. Gränserna för public serviceföretagens verksamhet (kap 7) Beträffande sponsring delar Folkbildningsrådet kommitténs uppfattning att det är av största vikt att programföretagen kan säkerställa att de program som sänds inte har varit föremål för otillbörligt inflytande från någon utomstående eller att de på något annat sätt strider mot public serviceuppdraget. Kulturansvar (kapitel 8) Folkbildningsrådet tillstyrker att ett kulturansvar i vid mening även fortsättningsvis ska vara en central och prioriterad uppgift i public serviceuppdraget. Kulturverksamheten fyller flera viktiga funktioner, inte minst att tillgängliggöra kulturen. Den estetiska verksamheten i studieförbund och folkhögskolor är mycket omfattande. Drygt hälften av studieförbundens redovisade verksamhet har estetisk inriktning. Estetiska kurser på folkhögskolorna är vanligt förekommande och efterfrågade. Radio- och TV-program på kulturområdet präglade av både bredd och djup utgör ett stöd och inspiration för folkbildningsverksamheten och kan ibland också spegla den. Barn och unga (kapitel 9) Folkbildningsrådet delar kommitténs uppfattning att ett varierat utbud av angelägna och pedagogiska program av hög kvalitet och på svenska för barn och unga är en mycket viktig del av public serviceuppdraget. Spegling av hela landet (kapitel 11) Folkbildningsrådet instämmer i förslaget att ett övergripande mål ska vara att all programverksamhet ska präglas av ett perspektiv där förhållanden i hela Sverige kan speglas så att programutbudet därmed kan upplevas som relevant av människor i alla miljöer. Programföretagens organisation bör utformas utifrån denna målsättning. Folkbildningsrådet anser att kravet att minst 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm även fortsättningsvis ska gälla. Programföretagen ska, som kommittén föreslår, säkerställa att organisationen utformas med syfte att möjliggöra en hög närvaro i landets olika delar av medarbetare med kunskap om de olika regionerna, vilket är en förutsättning för att det övergripande målet om spegling av hela Sverige ska uppfyllas. Tillgänglighet för personer med funktionshinder (kapitel 12) Folkbildningsrådet stöder förslaget att funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public serviceföretagens utbud bör fortsatt vara en prioriterad fråga och att ambitionsnivån bör höjas, med målet att på sikt göra hela utbudet tillgängligt i möjligaste mån. Funktionshindrade utgör en betydande del av deltagarna i folkbildningsverksamheten i folkhögskolor och studieförbund (ca 10 procent), varför insatser inom public service för att öka tillgängligheten kan förväntas ge positiva effekter för kurs- och cirkelverksamheten. Språkliga och etniska minoriteter (kapitel 13) Folkbildningsrådet delar kommitténs uppfattning att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet till public service även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras.

4 4/6 Detta arbete bör ske i nära samarbete med representanter för de berörda grupperna. Jämställdhet (kapitel 14) Folkbildningsrådet delar bedömningen att SR, SVT och UR genom sitt programutbud har möjlighet att nå en stor publik och därmed möjlighet att påverka attityder och skeenden i samhället. Det är viktigt att jämställdhetsperspektivet är en utgångspunkt för all programverksamhet inom företagen. Public service kan fungera som motbild till andra medier. Utbildningsprogram (kapitel 15) Inriktningen på UR:s programverksamhet Folkbildningsrådet instämmer i kommitténs uppfattning att utbildningsprogrammens ställning i det samlade public serviceutbudet bör stärkas. Utbildningsradions programverksamhet har haft till uppgift att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra inom utbildningsområdena förskola, skola, högskola och vuxenutbildning. Begreppet vuxenutbildning är dock inte entydigt. Det avser i vissa sammanhang exklusivt den formella, oftast kommunalt organiserade, vuxenutbildningen. I andra sammanhang inkluderar begreppet vuxenutbildning alla former av organiserad utbildning för vuxna och innefattar då även verksamheten i studieförbund och folkhögskolor, som till största delen utgörs av icke-formellt lärande. Folkbildningsrådet föreslår därför att UR:s uppdrag förtydligas i detta avseende genom att använda skrivningen folkbildning och vuxenutbildning alt. vuxenutbildning och folkbildning i den uppräkning av de utbildningsmiljöer som UR:s verksamhet riktar sig till. Härigenom tydliggörs UR:s uppdrag visavi den formella vuxenutbildningen å ena sidan och folkhögskolorna och studieförbunden å den andra, vilket också är motiverat då uppdraget innehållsmässigt delvis skiljer sig åt. Kommittén konstaterar att folkhögskolornas och studieförbundens decentraliserade och mer deltagarstyrda pedagogiska verksamhet har andra mål och sker på andra premisser än i ungdomsskola och högskola. Folkbildningsrådet anser att det tydligt bör anges i UR:s direktiv att företaget har till uppgift att producera program för såväl formellt, icke-formellt som informellt lärande. Som ovan nämnts bör den organiserade folkbildningen i form av folkhögskolor och studieförbund utgöra en uttalad målgrupp och samarbetspartner för UR:s verksamhet. Vuxnas lärande sker i allt högre grad på många olika arenor och i olika former. Rådet anser att UR:s verksamhet bör ha som mål att spegla denna mångfald för att i högre grad bli en resurs i framtidens lärande. Likaså vill rådet stödja förslaget att en del av UR:s insatser ska syfta till att stimulera till fortsatta eller återupptagna studier. Rådet anser att dessa insatser i synnerhet bör riktas till grupper med kort formell skolbakgrund, till funktionshindrade och invandrare Folkbildningsrådet anser att programdefinitionerna utbildnings- respektive folkbildningsprogram bör kvarstå. Dessa definitioner anger på ett tillräckligt tydligt sätt skillnaden mellan kurs- och läroplansanknutna program inom det formella lärandet å ena sidan och å andra sidan program som antingen är

5 5/6 avsedda att kunna användas i den organiserade folkbildningsverksamheten i studieförbund och folkhögskola, d v s det icke-formella lärandet, eller program som vänder sig till allmänheten och nyttjas för människors informella lärande. UR bör enligt rådets mening ha ett utbud som kan möta dessa olika behov. Samarbete med utbildningsanordnare Folkbildningsrådet anser liksom kommittén att det är motiverat att Utbildningsradion finns kvar som självständigt programföretag mot bakgrund av dess pedagogiska uppdrag och dess kontaktytor gentemot utbildningsväsende och folkbildningens organisationer. Kommittén påpekar att kunskapsberikande och allmänbildande program också produceras av SR och SVT. UR är dock ensamma om att ha i uppdrag ge de olika utbildningsorganisationerna möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på verksamheten. Kommittén noterar att för folkhögskolor och studieförbund liksom för övriga anordnare torde detta vara en viktig sida av UR:s uppdrag. Folkbildningsrådet instämmer i kommitténs ståndpunkt att kravet på UR att samarbeta med utbildningsinstitutioner är centralt samt vikten av att UR finner adekvata former för detta samarbete. Rådet vill tillägga att samarbetet mellan UR och folkbildningen bör planeras och genomföras i ett långsiktigt perspektiv och äga rum på olika organisatoriska nivåer med hänsyn tagen till folkbildningens specifika struktur och de frågor som samarbetet gäller. Former för uppföljning och utvärdering av gjorda insatser bör tas fram från start, vilket bör underlätta UR:s rapportering på detta område och därmed svara mot kravet från kommittén på ökad tydlighet i detta avseende. UR har idag en produktionsverksamhet som är starkt centraliserad till Stockholm. Kommittén anser att UR genom ett utvecklat samarbete med SR och SVT kunde utnyttja gemensamma produktionsresurser för att koppla verksamheten närmare utbildningsanordnare runt om i landet. Folkbildningsrådet vill här peka på att närmare 30 folkhögskolor runt om i landet har långa kurser inom områdena Film/TV/Video/Radio. Utbildningarna speglar det stora intresset för detta område och den breda kompetens som utvecklats inom folkbildningen. Att folkhögskolorna erbjuder goda utbildningar inom etermedia är av samhälleligt värde bl a ur ett demokrati- och mångfaldsperspektiv. Den egenproduktion som sker inom folkbildningen kan bidra till en decentralisering och breddning av det samlade utbudet. Folkbildningsrådet anser att UR aktivt bör ta tillvara förutsättningarna för samarbete med dessa folkhögskolor. UR och framtidens flexibla lärande Folkbildningsrådet gör bedömningen att tillgängliggörandet av UR:s utbud i olika distributionskanaler får ökad betydelse. Kunskapskanalen kan i framtiden öka tillgängligheten när andra tekniska förutsättningar föreligger. Internet får större betydelse för UR i takt med att bredbandsutbyggnaden fortskrider. Detta skapar förutsättningar för en mer flexibel användning av programresurserna och även en högre användningsgrad genom ökad tillgänglighet. Mediearkivet är en viktig resurs i sammanhanget. Möjligheten att fritt använda ljud- och bildfiler där upphovsrättsfrågorna är lösta öppnar nya möjligheter för pedagogiskt arbete över nätet. Utvecklingen går i riktning mot att medierna alltmer blir verktyg för pedagoger och elever/deltagare, som i högre grad blir

6 6/6 producenter av egna studiematerial. Detta innebär i sin tur mindre av envägskommunikation och mer av dialog och interaktion. Folkbildningens gemensamma framtidsdokument Folkbildningens Framsyn slår fast att folkbildningen inför 2010-talet i ökad utsträckning kommer att använda sig av flexibla arbetssätt, där användningen av modern informationsteknik är en naturlig del. Detta gör att mediestöd i lärandet kommer att öka inom folkbildningen och därmed intresset för UR:s tjänster. Folkbildningsrådet har i samverkan med UR och Nationellt centrum för flexibelt lärande i liten skala med lovande resultat genomfört pilotprojekt med denna inriktning där ett antal folkhögskolor och studieförbund har deltagit. Folkbildningsrådet anser att UR är en viktig aktör och resurs i utvecklingsarbetet för det flexibla lärandet i folkhögskolor och studieförbund. Rådet välkomnar därför direktiv som ger UR förutsättningar att medverka i denna typ av insatser. För Folkbildningsrådet Anders Ljunggren Ordförande Britten Månsson-Walllin Generalsekreterare