Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Transkript

1 Svenska Läromedel Norrtullsgatan Stockholm Myndigheten för radio och tv Box Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed till Myndigheten för radio och tv inkomma med ett yttrande över utkastet till rapporten om hur public service påverkar mediemarknaden m.m. Bakgrund Myndigheten för radio och tv MRTV gör på kulturdepartementets uppdrag en analys av hur public service-bolagens verksamhet påverkar mediemarknaden m.m. Svenska Läromedel har till myndigheten inkommit med ett yttrande daterat den 17 oktober 2014 som enligt uppgift ska beaktas av utredningen. Svenska Läromedel har direkt till utredningen inkommit med ett yttrande daterat den 9 januari Båda förklarar hur Sveriges Utbildningsradio AB UR med läromedel konkurrrerar med kommersiella läromedelsförlag. Svenska Läromedel hänvisar till yttrandena. Yttrande över utkastet Utgångspunkt Av utkastet framgår att MRTV ska analysera hur de tre public service-bolagens verksamheter, inbegripet både kärnverksamhet och kompletterande verksamhet, påverkar mediemarknaden, bl.a. vad gäller konkurrens. Utgångspunkten är att det behövs både public service och en livskraftig kommersiell sektor. Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. För public service-bolagen finns, enligt utkastet, ett särskilt ansvar för att verksamheten inte leder till oproportionerlig snedvridning av konkurrensen om inte fullgörandet av uppdraget kräver det.

2 UR:s konkurrens med tryckta läromedel Fram till den 15 april 2011 angav grundskoleförordningen att särskild vikt ska läggas vid att elever i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna, d.v.s. främst förlagsutgivna läromedel som täcker en årskurs eller utgör ett s.k. paket som täcker ett stadium. Gällande skollag anger att elever har rätt att få lärverktyg och läroplanen att de har rätt att få läromedel av god kvalitet. Skolverket anger på sin hemsida att läromedlet i vissa ämnen, oftast en lärobok, är ryggraden som löper genom hela undervisningen, medan man i andra ämnen använder läromedlen som referenser att hämta fakta ur. Forskningen visar att få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker. En stor andel av lärarna planerar undervisningen efter läroboken. Lärobokens dominerande ställning kan emellertid sägas ha minskat något. Läromedelsbegreppet börjar nu, enligt Skolverkets hemsida, närma sig en definition av typen "resurser för lärande". Läromedel är, enligt Svenska Läromedel, emellertid alltjämt den vedertagna beteckningen på förlagsutgivna läromedel som uppfyller de krav som angavs i grundskolefördningen och dessa läromedel utgör således alltjämt en grund i undervisning och lärande. Det har UR bekräftat genom att till utredningen framföra att bolaget inte producerar läromedel. Läromedelsförlagens försäljning av läromedel per elev har minskat sedan år 2000, vilket framgår av utkastet. Utredningen konstaterar också i utkastet att lärare i ökande utsträckning använder andra lärverktyg än läromedel och att UR:s material med sin kvalitet och trovärdighet har en särställning bland konstnadsfria material. Utredningen menar att nedgången i läromedelsförlagens försäljning främst beror på digitaliseringen i stort. Men den främsta frågan för utredningen är inte vilken påverkan på läromedelsförlagen som andra faktorer haft utan vilken påverkan UR:s verksamhet har haft. Utredningen pekar också på att UR:s material konkurrerar med läromedelsförlagens läromedel och det kan, enligt utredningen, inte uteslutas att UR:s material kan användas som substitut för köpta läromedel. Utredningen hänvisar till statistik från år 2000, en tidpunkt när ingen kommersiell marknad för digitala läromedel fanns eftersom mycket få elever hade egna datorer. Inte heller alla lärare hade då egna datorer. Svenska Läromedel drar därför slutsatsen att utredningen menar att UR:s läromedel kan konkurrera med läromedelsförlagens tryckta läromedel. Det kan noteras att utredningen i utkastets kapitel 2 Ett medielandskap i förändring ger en övergripande beskrivning av det svenska medielandskapet och vilka faktorer som bidragit till dess förändring under det senaste decenniet. I kapitlet förekommer inte begreppen lärverktyg, läromedel eller resurser för lärande. Det kan för övrigt påpekas att UR till utredningen framfört att förlagsverksamheten lagts ned. På UR:s hemsida finns kl en webb-shop. I webb-shopen säljs bl.a.

3 Grammatik med komik med huvudbok och arbetsbok för elever som vill fräscha upp sina grammatikkunskaper. Ordklasser och satsdelar blir lekande lätt när bild och text är så humoristiska. Färgkoder och faktarutor gör huvudboken enkel att använda. Att läromedlet tillhandahålls av ett fristående bolag saknar betydelse. Vissa av dessa tryckta böcker tillhandahålls utan kostnad medan flertalet inte gör det, vilket självfallet får betydelse för hur mediemarknaden påverkas. UR:s konkurrens med digitala läromedel UR:s digitalt tillgängliggjorda läromedel, främst digitala, konkurrerar således med läromedelsförlagens tryckta läromedel men de konkurrerar också med förlagens digitala läromedel. Utredningen har dragit en generell slutsats för alla läromedel och inte skilt på marknaderna för tryckta och digitala. Svenska Läromedel menar att UR:s verksamhet särskilt påverkar förutsättningarna för den senare. Digitala läromedel uppfyller samma krav som grundskoleförordningen ställde och det är mycket viktigt för den svenska skolan att en kommersiell marknad kan utvecklas. Utredningen påpekar att UR, med långsiktigt säkrad finansiering, tidigt kunde utveckla en digital verksamhet. Av utkastet framgår att UR kunnat skaffa sig en bas av användare och material och viktiga kunskskaper som behövs för att utveckla konkurrenskraftigt material. Enligt UR:s egna uppgifter hade UR år radio- och tv-program. Det framgår vidare att UR under de senaste åren har sett en kraftig ökning i antalet streamade program i UR Play och UR.se och att ökningen 2013 var 83 procent. UR:s läromedel finns tillgängliga utan kostnad för skolor i fem år. Av utredningen framgår att försäljningen av digitala läromedel endast är 4 procent av läromedelsförlagens försäljning. Denna försäljning bör när olika aktörers konkurrens ska analyseras ses som en särskild marknad och inte som en liten del av hela läromedelsmarknaden. På denna lilla marknad är påverkan av UR:s verksamhet betydande och marknaden växer mycket långsamt. Utredningen förringar trots UR:s starka position och att läromedlen sägs inta en särställning bland de kostnadsfria, digitala material som lärare sägs använda allt mer i vilken utsträckning UR:s material påverkar marknaden för digitala läromedel. Utredningen har som ovan påpekats inget underlag för att dra en slutsats som går tvärt emot alla indikationer. Det finns mindre läromedelsförlag som utvecklar enbart digitala läromedel. Konkurrensen från UR:s läromedel är självfallet särskilt kännbar för dessa förlag och den kan allvarligt försvåra möjligheterna helt för nya läromedelsförlag att etablera sig på marknaden.

4 UR:s läromedel UR fyller som public service-bolag en viktig funktion. Att UR använder digital distribution för att fylla denna funktion är självfallet. Bolaget påverkar emellertid förutsättningarna för en livskraftig kommersiell läromedelsmarknad när bolaget utvecklar läromedel. En påverkan kan uppstå redan när dessa tillhandahålls mot ett icke obetydligt pris, som är fallet med de flesta tryckta läromedlen. Men påverkan blir betydande när läromedlen tillhandahålls utan kostnad, vilket är fallet med de digitala. Enligt utkastet tillhandahåller UR innehåll som är kopplat mot läroplanen. UR kompletterar, enligt utkastet, utbildningsprogrammen med exempelvis lärarhandledningar, fördjupande material, gloslistor, arbetsblad, pedagogiska övningar och pedagogiska webbspel. Svenska Läromedel har i tidigare yttranden gjort gällande att UR därmed utvecklar läromedel och bryter mot sändningstillståndet, vilket UR uppenbarligen bestrider. I utkastet skiljs på public service kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Programbolagens kärnversamhet är, enligt utkastet, att producera och sända program i allmänhetens tjänst. Vad gäller kompletterande verksamhet konstateras att det finns en risk att programbolagens tillgängliggörande av annat utbud än radio och tv-program, t.ex. via internet, motverkar kommersiella aktörers digitala utveckling. Enligt propositionen Bildning och tillänglighet kan interaktiva funktioner, tillgängliggörande av extramaterial samt text och bild kopplade till programmen tjäna som förtydligande av begreppet kompletterande verksamhet. Utkastet beskriver UR:s särskilda uppdrag på utbildningsområdet. Ingenting tyder emellertid på att UR i utförandet av det ska göra avsteg från de allmänna principer som gäller för programbolagen. UR ska, enligt Svenska Läromedel, med andra ord göra program i allmänhetens tjänst som kan användas i undervisning, inte läromedel som är avsedda för undervisning. Det kan i enskilda fall vara svårt att dra en gräns men en sådan finns. Utredningen påpekar också att det inte finns någon definition av kompletterande verksamhet men att programföretagen har tolkningsföreträde. Det synes som att utredningen menar att MRTV överhuvud saknar behörighet att göra en materiell prövning av om en viss verksamhet är förenlig med public service-uppdraget. Förhandsprövning Svenska Läromedel menar att det är angeläget att andra aktörer på mediemarknaden har möjlighet att få prövat om programbolagens verksamheter är förenliga med public serviceuppdraget. Erfarenheten visar att verksamheterna kan utvecklas betydligt och i nya riktningar över tid.

5 Svenska Läromedel tillstyrker utredningens förslag att andra aktörer på mediemarknaden ska kunna begära prövning av om förhandsprövning ska ske. Givet möjligheterna till utveckling bör en sådan begäran emellertid kunna göras under en längre tid. Slutsats Flera faktorer, varav digitaliseringen är den viktigaste, förändrar alla marknader snabbt. Kommersiella företag måste förhålla sig till det och ofta se marknader krympa eller växa. Förändringar kan emellertid bli oproportionerligt snedvridande när en aktör med statligt säkrad finansiering agerar med för användare konstnadsfria produkter. Utredningen bedömer också att UR bidrar till att lärare använder alternativt utbildningsmaterial och att kommersiella läromedelsaktörer med traditionella affärsmodeller, att sälja läromedel till betalande skolhuvudmän, kan ha svårt att konkurrera med det. Utredningen konstaterar också att det inte kan uteslutas att UR:s material kan användas som substitut för köpta läromedel. Enligt utredningen intar UR:s material en särställning bland de kostnadsfria. Enligt Svenska Läromedel konkurrerar således UR genom att utveckla läromedel som tillhandahålls skolor utan kostnad med de kommersiella läromedelsförlagens läromedel. Det synes som om programbolagen glömt sitt public service-uppdrag och börjat agera med verksamhetsmaximering som mål. Det är i och för sig naturligt för aktiebolag men har lett till att den balans som ska finnas mellan public service och en livskraftig kommersiell sektor har rubbats Det synes som om främst otydligheten beträffande kompletterande verksamhet gjort det möjligt. Mycket av UR:s läromedel läroplansanpassning, lärarhandledningar, gloslistor och webbspel synes också stämma väl med definitionerna av kompletterande verksamhet. Den är inte nödvändig för att fullgöra kärnuppgiften. Att UR har ett särskilt uppdrag inom utbildningsområdet påverkar inte denna bedömning. Utredningen påpekar för övrigt att programbolagen i sina public service-redovisningar inte tillräckligt har skilt på kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Den vaga regleringen av programbolagen var inget problem i en stabil miljö. Men när miljön blir snabbt föränderlig uppstår möjligheter. Det är inte givet att programbolagen då visar det särskilda ansvar som utredningen förutsätter. UR:s läromedel konkurrerar således med läromedelsförlagens. I utredningen finns flera indikationer på att konkurrensen inte är obetydlig. Påverkan på marknaden för digitala läromedel är betydande och inte nödvändig för kärnuppgiften. UR:s verksamhet motverkar därmed utvecklingen av en kommersiell marknad för digitala läromedel, en marknad som krävs om skolans digitalsiering ska leda till högre kunskapsreultat. Rickard Vinde VD