Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden"

Transkript

1 Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten för Radio och TV (MRTV) har ställt inom ramen för rubricerade regeringsuppdrag, och får anföra följande. Vi vill som även meddelats per telefon informera om att TU inom kort också kommer att överlämna en särskild rapport från Copenhagen Economics om hur tidningarna påverkas av public service-företagens digitala satsningar. Den rapporten är alltså inte ett remissvar utan ett oberoende framtagen analys som vi ger in eftersom den har bäring på Myndighetens utredningsuppdrag. Bakgrundsfakta Nordicom vid Göteborgs Universitet har sedan 1979 undersökt den svenska befolkningens mediekonsumtion i olika mått. Under 2013 spenderade genomsnittssvensken 378 minuter om dagen på mediekonsumtion. Det är nästan sex och en halv timme varje dag, mer än en fjärdedel av vår dag och nästa 40 procent av vår vakna tid, som vi tar till oss nyheter, sport, underhållning m m via olika mediekanaler. Det svenska public service systemet har en lång tradition i Sverige. De tre olika delarna av public service återfinns inom flera av de kanaler vi konsumerar media igenom. Sveriges Television (SVT) står bakom flera linjära eller broadcastade kanaler och är dessutom en betydande aktör på den svenska Internetmarknaden. Sveriges Radio (SR) har likaså ett antal radiokanaler och en stark existens på Internet. Utbildningsradion (UR) producerar material som sedan återfinns hos både SVT och SR men också genom egna kanaler på Internet.

2 Källa: Nordicom, Mediebarometern 2013 TV-tittandet i Sverige 2013 TV-tittande står för den största delen av vår mediekonsumtion, så som den är uppdelad i grafen från Nordicom. 25 procent av tiden används till linjärt TV-tittande. Den dominanta aktören i denna kanal är public service SVT. Nio av de tio mest sedda programmen under 2013 kom från SVT1. Enligt siffrorna från Mediemätningar i Skandinavien (MMS) var SVT1 den enskilt största kanalen under Källa: MMS Årsrapport 2013 Lägger vi ihop SVT1 och SVT2 blir deras marknadsandel 30 procent. Dessutom återfinns Barnkanalen, SVT24 samt Kunskapskanalen inom public service. Totalt sker 35 procent av tittande via public services kanaler. Webb-TV eller Video On Demand MMS mäter även tittandet via Internet. Här är SVT en ännu mer dominerande aktör. 69 procent av alla startade klipp kommer från SVT och 67 procent av all den tittade tiden. Den näst största aktören TV4 är inte ens en tredjedel av SVT (Källa: MMS Webb-TV Årsrapport 2013).

3 Radiolyssnandet i Sverige 2013 Radiolyssnandet står för den näst största delen av vår mediekonsumtion, så som den är uppdelad i grafen från Nordicom. 20 procent av tiden används till radio. Även här är den dominanta aktören public service, SR. Sex av tio lyssnar dagligen på SR och P4 är den största kanalen med 3,4 miljoner lyssnare. (sr.se den 27 maj 2013). I TNS-Sifos radiomätningar är SRs totala andel av lyssnartiden 79,3 procent i den senaste mätningen. Källa: TNS-Sifo Radiorapport

4 Mediedagen i Sverige 2013 Räknar vi samman de olika tiderna och kanalerna där den genomsnittliga svensken kommer i kontakt med public service ser vi en jätte. Utifrån Nordicoms graf kan vi utläsa att 25 procent av konsumtionen är TV. Det innebär 94 minuter om dagen. Från MMS siffror såg vi att SVT står för 35 procent av tittandet, det vill säga 33 minuter per svensk och dag. När vi ser på webb-tv är SVTs andel ännu större, 67 procent enligt MMS. I snitt tittar vi 5 minuter om dagen på webb-tv enligt Nordicom. Detta ger oss att 3 minuter av tittandet sker hos public service. Radio lyssnandet utgör i snitt 77 minuter av vår konsumtion. SRs andel av det totala lyssnandet är 79,3 procent vilket i minuter blir 61. Vi lyssnar även på webb-radio under 8 minuter en genomsnittlig dag. Denna siffra är inkluderad i TNS Sifos marknadsandel vilket gör att även 6 minuter av webb- Radio lyssnande kommer public service tillgodo. Lägger vi ihop dessa siffror ser vi att vi spenderar 103 minuter varje dag med public service. Då har vi ändå inte tagit med de delar av kanalerna som inte tillhör den huvudsakliga distributionsformen, så som det textmaterial som återfinns på sr.se och svt.se. Dessa 103 minuter innebär att public service utgör 27,3 procent av vår dagliga mediekonsumtion. Som jämförelse kan konsumtionen hos TUs medlemmar, dagstidningarna, räknas ihop till 19 minuter med den tryckta tidningen och 4 minuter med tidningen online, det blir 23 minuter per genomsnittlig dag. Det utgör 6,1 procent av vår mediedag eller en femtedel av den tid som ägnas åt public service. Del 1. Hur ser ni på den svenskå mediemårknåden och public service-bolågens på verkån? Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden 1. I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar ni? TU:s medlemmar är verksamma i samtliga led enligt den i frågeunderlaget beskrivna modellen (Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter).

5 2. Påverkas ni av public service-bolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan? TUs medlemmar påverkas av public service-bolagens verksamhet i alla led. Rättigheter: Tidningarna skapar sin egen journalistik i konkurrens med public service. Tidningarna konkurrerar även med public service om arbetskraft, d v s att anställa journalister. Produktion: TU:s medlemmar producerar och köper in material för i princip alla kategorier som public service agerar i. Detta gäller för både innehåll, så som nyheter, konsumentinformation, nöje, sport med mera, såväl som format såsom text, rörlig bild, etc. Konkurrensen kan leda till högre priser på produktionen än vad fallet skulle vara annars. Mediebolag: Även om TUs medlemmar ursprungligen hade sin bas i att ge ut tryckta tidningar, så är de i dagsläget mer och mer inblandade i produktion på alla plattformar - även de där public service ursprungligen var ensamma - men också inom områden dit både TUs medlemmar och public service har flyttat delar av sin journalistik, exempelvis Internetplattformar. Distribution: I distributionsledet märker TU:s medlemmar minst av konkurrens från public service. Distributionsformerna på de huvudsakliga kanalerna skiljer sig åt och i fråga om online distributionen påverkar man inte varandra nämnvärt. Konsumenter: Här märker TU:s medlemmar tydligt av den snedvridande påverkan från public service. Som ovan visats står public service tidsmässigt för mer än 27 procent av vår dagliga mediekonsumtion, att jämföra med dagspressens 6 procent. Det är ganska uppenbart att public service bolagens dominans minskar konsumtionen bland de privata aktörerna. 3. Påverkas ni i högre grad av andra aktörer än public service-bolagen, positivt eller negativt? Självfallet finns en betydande påverkan i det faktum att stora annonsintäkter förflyttats från traditionella medier till jättar som Google och Facebook. Påverkan från public service är dock påtaglig.

6 TU:s medlemmar konkurrerar på två plan, dels om svenskarnas mediekonsumtion där public service är en direkt konkurrent. Dels om annonsörernas investeringar där public service inte är en konkurrent (bortsett från SVT:s sponsorskap som direkt konkurrerar om annonsbudgetarna). Möjligheten att få annonsinvesteringar baseras dock självfallet på hur stor del av mediekonsumtionen man har. 4. Vilken betydelse och roll bedömer ni att public service-bolagen har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Samtliga public service bolag ligger långt framme i sina teknikskiften. Så var exempelvis SVT:s play-tjänst en föregångare som kom att stå modell för de övriga Tv-kanalernas satsningar. För de kommersiella TV-aktörerna var detta en draghjälp. SVT både testade ny teknik och utformning likväl som de vande Sveriges befolkning att titta på webb-tv. Public service finansieringsmodell innebär också att man har utrymme för att ta större risker än vad kommersiella aktörer kan göra. Det innebär i sin tur att man kan vara långt framme med nyheter och trender, vilket resulterar i att man får en betydande del av mediekonsumtionen. Detta gör att public service i större utsträckning kan styra medieskiftet och även ändra människors vanor. Ett av det största problemen för TU:s medlemmar i och med det nya teknikskiftet är att få betalt för sin journalistik på nätet. Och just här märker dagspressen mycket tydligt av konkurrensen från public service bolagen. Dessa tillhandahåller information som ofta är av samma typ och utformning som dagspressens - se t ex sverigesradio.se som innehåller en hel del nyheter utan att ljud används som huvudsakligt medium utan istället text, och SVT:s app, som är direkt utformad som en tidningssajt, för att ta två exempel. Det säger sig självt att en konkurrenssnedvridning och marknadsstörning uppstår om produkter tillhandahålls på ett sådant sätt att konsumenterna upplever dem som ett bra substitut till dagstidningarnas hemsidor, mobilapplikationer eller andra digitala plattformar. En direkt konkurrensyta uppstår och eftersom public service är skattefinansierat och inte beroende av annonsintäkter ges man här ett stort försprång. På motsvarande sätt sjunker de privata mediehusens annonsintäkter om public servicebolagens digitala tjänster uppfattas som bra substitut eftersom färre mediekonsumenter då kommer att exponeras för annonseringen. Det paradoxala är att public service, trots sin trygga finansiering, sällan har resurser att ute i landet sköta en egen nyhetsagenda utan använder dagstidningarna som nyhetskälla och lägger ner tid på att konkurrera med samma dagspress såväl i sina nyhetssändningar som på sajterna.

7 Låt oss ge ett mycket konkret exempel från Västerbotten en ögonblicksbild från november Under en period om 12 dagar var SVT:s lokala sändningar (som i snitt innehåller tre-fyra nyhetsinslag) vid tio tillfällen uppbyggda med lokaltidningen som nyhetskälla: Västerbottens-Kuriren (sex ggr), Norran (tre ggr) och Folkbladet (en gång). Parallellt med detta annonserar man efter fyra onlinespecialister som har bred erfarenhet av textproduktion till Umeå. Rimligheten i att public service bygger sina lokala sändningar på detta sätt, d v s genom att konkurrera skapt med lokaltidningarna och samtidigt dagligen och systematiskt fylla sina sändningar med deras material, måste naturligtvis ifrågasättas. Detta för också över på de återstående två delfrågorna. Del 2. Våd ånser ni om systemet med fo rhåndspro vning åv nyå tjå nster? 1. Anser ni att någon/några tjänster borde ha anmälts till förhandsprövning? Systemet med förhandsprövning har funnits sedan 201O men hittills har inga tjänster anmälts och därför inte heller prövats. TU delar inte uppgiften i MRTV:s frågeställning om att Public service-bolagen har således bedömt att de inte startat några nya tjänster som omfattas av systemet med förhandsprövning. Tvärtom är det snarare så att public servicebolagen valt att inte anmäla några sådana tjänster eftersom de själva förfogar över om en anmälan kommer att göras eller ej. Ett av de allra tydligaste exemplen är SVT:s app. Som ovan nämnts är den till sin utformning mycket lik en tidningssajt med stor dominans av text. Appen marknadsförs också kraftfullt av SVT. Givetvis påverkas dagstidningarnas verksamhet av SVT-appen i och med att den har en påverkan på konsumenternas val. Medan dagstidningarna har att utveckla modeller för att ta betalt för sitt innehåll och för att skapa annonsintäkter är SVT-appen finansierad från början och några annonsintäkter behöver man heller inte bekymra sig om. Detta leder ofrånkomligen till en påverkan på dagstidningarnas möjligheter att ta betalt, d v s att skapa läsar- och annonsintäkter.

8 2. Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Det är uppenbart att den svenska modellen av förhandsprövning inte fungerar. Det är då heller inte en fråga om modellen bör förändras tvärtom måste den förändras för att Sverige ska ha ett regelverk som inte står i strid med EU:s statsstödsregler, där just en fungerande förhandsprövning av nya tjänster av större omfattning är ett krav. Detta är alltså inte en fråga för public service-företagen utan ett ansvar som åvilar den svenska regeringen. TU har också noterat den skriftväxling kring bristerna i den svenska modellen som under 2014 ägt rum mellan EU-kommissionen och den svenska regeringen. De grundläggande kraven i en ny modell bör vara en fortsatt skyldighet för public service att anmäla nya tjänster av en viss omfattning, men också en rätt och en möjlighet för utomstående att anmäla och få sådana tjänster prövade. Prövningen bör då avse dels om den tilltänkta tjänsten ligger inom ramen för public service-uppdraget, dels vilken marknadspåverkan den kan komma att få. Och själva prövningen ska naturligtvis inte göras av public service-bolagen själva utan av ett fristående organ. Stockholm den 8 januari 2015 TU Per Hultengård VD

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Undersökning: Konkurrensen från public service

Undersökning: Konkurrensen från public service Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se

Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Stockholm den 20 januari 2015 Myndigheten för Radio och TV Box 32, 121 25 Stockholm Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Svar på MRTV:s Inbjudan att lämna synpunkter på myndighetens

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna

Läs mer

ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015

ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015 ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015 Starkt resultat för TV4-Gruppen 2014 TV4-Gruppen, 1 januari 31 december 2014 TV4-Gruppen gör ett starkt 2014. Det operativa resultatet uppgick

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst

Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst REDOVISNING AV TVÅ REGERINGSUPPDRAG Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst Redovisning av uppdragen att kartlägga hur public servicebolagens verksamheter påverkar mediemarknaden och att se över

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

Kapitel 3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer?

Kapitel 3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer? Kapitel 3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer? Den skärpta konkurrensen förefaller ha fått konsekvenser för utvecklingen av besöks- och annonsvolymerna. Antalet besökare på tidningarnas

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

2. Om MRTV:s beskrivning av public service-bolagens marknadspåverkan

2. Om MRTV:s beskrivning av public service-bolagens marknadspåverkan Stockholm den 2 juli 2015 Myndigheten för Radio och TV Box 32, 121 25 Stockholm Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Svar på inbjudan att lämna kommentar på rapportutkast angående

Läs mer

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna

Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Bruttoräckvidd / dag: 643 000 Nettoräckvidd / dag: 507 000 Orvesto Total Tertial 3 2014. Källa och period

Bruttoräckvidd / dag: 643 000 Nettoräckvidd / dag: 507 000 Orvesto Total Tertial 3 2014. Källa och period VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 643 000 Nettoräckvidd / dag: 507 000 Orvesto Total Tertial 3 2014 Print - Dagens industri Räckvidd: 328 000 Orvesto Konsument 2014:3

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Riksdagsvalet 2014 Tittande på TV och på webben

Riksdagsvalet 2014 Tittande på TV och på webben 19:55-2:9 2:1-2:24 2:25-2:39 2:4-2:54 2:55-21:9 21:1-21:24 21:25-21:39 21:4-21:54 21:55-22:9 22:1-22:24 22:25-22:39 22:4-22:54 22:55-23:9 23:1-23:24 23:25-23:39 23:4-23:54 23:55-:9 :1-:24 :25-:39 :4-:54

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min.

Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min. VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000 Print - Runner s World Mått Källa och period Räckvidd: 113 000 Orvesto Konsument 2014:3 genomsnittlig

Läs mer

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare. Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.

Läs mer

Schibsteds resa. Raoul Grünthal Koncernchef Schibsted Sverige Ruter Dam 6 februari 2014

Schibsteds resa. Raoul Grünthal Koncernchef Schibsted Sverige Ruter Dam 6 februari 2014 Schibsteds resa Raoul Grünthal Koncernchef Schibsted Sverige Ruter Dam 6 februari 2014 Samma behov in i den digitala världen Tidning Annonser Reseservice Guider Katalogtjänster Service-journalistik. El,

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Nordicom-Sveriges Medie. barometer. i samverkan med

Nordicom-Sveriges Medie. barometer. i samverkan med Nordicom-Sveriges Medie barometer 13 i samverkan med Dagens Nyheter Göteborgs-Posten.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Sveriges Radio Sveriges Television Utbildningsradion 2 Mediebarometern 35

Läs mer

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER

Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6

Läs mer

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-01-17 Dnr 607/2012 1 (6) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Ku2012/1365/MFI Konkurrensverkets

Läs mer

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars ! Digitalisering & mediepolitik Prof. Pelle Snickars D e t fi n n s e n fi l m u t r e d n i n g, e n litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv.

Läs mer

Hur påverkas tidningarna av public servicebolagens. satsningar?

Hur påverkas tidningarna av public servicebolagens. satsningar? Hur påverkas tidningarna av public servicebolagens digitala satsningar? Tidningsutgivarna, TU 26 januari 2015 Författare: Karl Lundvall (projektledare) David Nordström Förord Tidningsutgivarna (TU) har

Läs mer

1 836 000 (genomsnittlig dag) 2 234 300 (genomsnittlig dag)

1 836 000 (genomsnittlig dag) 2 234 300 (genomsnittlig dag) TERTIAL 2 2014 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Expressen GT KvP expressen.se Nettoräckvidd: Bruttoräckvidd: 1 836 000 (genomsnittlig dag) 2 234 300 (genomsnittlig dag) Räckvidd 685 000 Orvesto Konsument 2014:2 genomsnittlig

Läs mer

Förtroendebarometer 2011

Förtroendebarometer 2011 Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

SM-veckan Umeå 2014. Medierapport 2013.12.16-2014.02.16. Sid 1 Statistikrapport

SM-veckan Umeå 2014. Medierapport 2013.12.16-2014.02.16. Sid 1 Statistikrapport SM-veckan Umeå 2014 Medierapport 2013.12.16-2014.02.16 Sid 1 Statistikrapport Index Denna statistikrapport återger mediegenomslaget för SM-veckan i Umeå under perioden vecka 51 t.o.m. vecka 7 2014. (16

Läs mer

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod 6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Kontinuitet och förändring

Kontinuitet och förändring Kontinuitet och förändring Lättläst sammanfattning Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

Läs mer

Vad är en. nyhet värd?

Vad är en. nyhet värd? Vad är en riktig nyhet värd? :Utgivarna Ingen får censurera Piteå- Tidningen Tryckfrihet sedan 1766 Sverige var 1766 först i världen med att lagstifta om tryckfrihet. I Sverige har medier som radio, tv

Läs mer

Hur påverkas tidningarna av. satsningar?

Hur påverkas tidningarna av. satsningar? Hur påverkas tidningarna av public servicebolagens digitala satsningar? Tidningsutgivarna, TU 26 januari 2015 Författare: Karl Lundvall (projektledare) David Nordström Förord Tidningsutgivarna (TU) har

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn

Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn Spara denna broschyr Digital-tv-övergången på Gotland 19 september 2005 Viktig information till dig som har vanlig tv-antenn Denna information gäller för dig på Gotland som tar emot tv-sändningar via en

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

REKORDÅR FÖR TV4 AB GER STARKT RESULTAT FÖR TV4-GRUPPEN

REKORDÅR FÖR TV4 AB GER STARKT RESULTAT FÖR TV4-GRUPPEN ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN Stockholm den 5 februari 2014 REKORDÅR FÖR TV4 AB GER STARKT RESULTAT FÖR TV4-GRUPPEN TV4-Gruppen, 1 januari 31 december 2013 TV4 AB, exklusive C More, gör sitt bästa operativa resultat

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport

Läs mer

1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1.

1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1. 1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1.3 Årets redovisning... 9 2 Det här vill Sveriges Radio... 10 3 Detta

Läs mer

Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s marknadsanalys och översyn av förhandsprövningen

Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s marknadsanalys och översyn av förhandsprövningen Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s marknadsanalys och översyn av förhandsprövningen 24 juni 2015 1 Del 1: Hur påverkar public service-bolagens verksamheter mediemarknaden? 1. Uppdraget och dess genomförande

Läs mer

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24 Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: 556 033-4285 Plusgiro: 154749-6 Bankgiro: 5555-0594 www.svt.se Stockholm 2015-06-24 Sveriges Television

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Nå dina kunder nära köp!

Nå dina kunder nära köp! Nå dina kunder nära köp! Vi hjälper dig att nå ditt mål Vill du få kunden att agera direkt, eller vill du profilera ditt varumärke? Oavsett vilket mål du har med din annonsering kan vi hitta en bra lösning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

Annonstider i radio och tv

Annonstider i radio och tv Myndigheten för radio och tv Juli 2014 Sammanfattning Genom en lagändring 2008 har tv- och radioföretag fått möjlighet att sända tolv minuter reklam per timme i stället för åtta minuter. Ändringen i radio-

Läs mer

Bruttoräckvidd / dag: Nettoräckvidd / dag: Orvesto Konsument/Orvesto Internet. Källa och period

Bruttoräckvidd / dag: Nettoräckvidd / dag: Orvesto Konsument/Orvesto Internet. Källa och period VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 97 000 Nettoräckvidd / dag: 81 800 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Print - Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning Räckvidd:

Läs mer

Medieförtroende och public service

Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Lennart Weibull A tt Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från

Läs mer

Vilken typ av nyheter intresserar dig främst? Nöje Olyckor och katastrofer Lokala nyheter Brott och rättegångar Löpsedeln/första sidan Serier Forskning och framsteg Utrikesnyheter Teknik Mode Sport Kultur

Läs mer

Webbexklusiva program - 2013

Webbexklusiva program - 2013 Webbexklusiva program - 2013 Webbexklusiva program under 2013 Denna rapport är en sammanställning som fokuserar på de webbexklusiva programmen och hur de figurerat på marknaden under året som gått. Med

Läs mer

2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC. Fredrik Larsson Reformklubben

2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC. Fredrik Larsson Reformklubben 2015-11-21 MEDIER I FOKUS SMC Fredrik Larsson Reformklubben PROGRAM 15.00-17.00 u 15.00-15.30 Föreläsning Mediatrender, nyhetsvärdering, kontakter med media, mediehantering budskap och sälja in nyheter.

Läs mer

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september

Novus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september SVT Publik och utbudsanalys Kanal & Tablå Novus Sportenkät Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september Sammanfattning Ja eller Nej till Sportlista Ja

Läs mer

Decemberutbetalning 2014

Decemberutbetalning 2014 Decemberutbetalning 2014 Minutvärden (kr/minut) Radio-, TV- och filmavräkning, 2014/1 2014-12-16 Online- och bioavräkning, kvartal 3 2014 Avräkningsområde Minutersättning per gradering A (x1) B (x1,5)

Läs mer

Framtidens public service

Framtidens public service Framtidens public service från analog institution till digital funktion Rapport från Public service-kommissionen april 2016 Förord Medielandskapet är under stark och ständig förändring. Mycket har hänt

Läs mer

Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad

Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad HUR VILL DU ta emot och konsumera NYHETER i framtiden? Konsumenterna: ELEKTRONISKT och MOBILT! Vad är E-papper? Vissa tidningar kallar delar av sin webbpublicering för E-papper Den ledande teknologin heter

Läs mer

Källa och period. Läsmängd: 81,7% Lästillfällen: 2,4 Lästid: 41 min

Källa och period. Läsmängd: 81,7% Lästillfällen: 2,4 Lästid: 41 min VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 370 000 Nettoräckvidd / dag: 366 000 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Bruttoräckvidd / vecka: 470 000 Nettoräckvidd / vecka: 454

Läs mer

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012 Den svenska övertron på Twitters genomslag (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012 1 Den svenska övertron på Twitters genomslag Allmänhetens bild färgas av mediebilden Slutsatser Allmänheten

Läs mer

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60 Decemberutbetalning 2016 A(x1) B (x1,5) B(x2) D(x2,5) E(x3) Sveriges Radio P1 10 Sveriges Radio 48,25 72,38 96,50 120,63 144,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 91,50 137,25 183,00 228,75 274,50 17 Privatkopieringsersättning

Läs mer

Fakta om undersökningen Mediebarometern

Fakta om undersökningen Mediebarometern Fakta om undersökningen Mediebarometern Mediebarometerns huvudsakliga syfte har sedan starten 1979 varit att belysa mediers räckvidd en genomsnittlig dag. Ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning

Läs mer

RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd:

RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd: TERTIAL 2 2014 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd: 576 400 (genomsnittlig dag) Dagens Industri di.se Räckvidd* 319 000 Orvesto Konsument 2014:2 genomsnittlig dag TS-upplaga/dag: 96 300 TS 2013 per utgivningsdag

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Stockholm den 19 januari 2015 Box 32 121 25 Stockholm, Globen Översänds per e-post: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Stockholm den 19 januari 2015 Box 32 121 25 Stockholm, Globen Översänds per e-post: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Stockholm den 19 januari 2015 Box 32 121 25 Stockholm, Globen Översänds per e-post: uppdrag@mrtv.se Dnr: 13-03001 Svar på frågor om konkurrens på mediemarknaden: myndighetens

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011

Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011 Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011 Av Alice Christensson/ BarfotaChefen BarfotaChefen Häng på innovationerna För dina konsumenter är det viktigt med innovationer. Apples

Läs mer

Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019

Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019 Konstitutionsutskottets yttrande 2013/14:KU3y Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019 Till kulturutskottet Kulturutskottet beslutade den 22 oktober 2013 att ge konstitutionsutskottet

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?

Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you? Internet What s in it for you? Sofia Mirjamsdotter Journalist med erfarenhet från radio, teve, tidning och webb Bloggare sedan 2005 Mamma till tre tonåringar Internetnörd Teknikrädd Jag bloggar Mirjamsdotter

Läs mer

Källa och period. Läsmängd: 76,5% Lästillfällen: 2 Lästid: 44 min

Källa och period. Läsmängd: 76,5% Lästillfällen: 2 Lästid: 44 min VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 259 000 Nettoräckvidd / dag: 253 000 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Bruttoräckvidd / vecka: 380 000 Nettoräckvidd / vecka: 369

Läs mer

Yttrande 2012-05-04. Post- och telestyrelsen. smp@pts.se

Yttrande 2012-05-04. Post- och telestyrelsen. smp@pts.se myndigheten för radio och tv Yttrande 2012-05-04 Dnr 12/00522 Post- och telestyrelsen smp@pts.se Yttrande över Post- och telestyrelsens samrådsdokument avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster

Läs mer