Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Transkript

1 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens marknadspåverkan och översynen av systemet med förhandsprövning av nya tjänster. Med anledning av utredningarna och de frågor som ställts vill MTG inkomma med följande synpunkter och svar: 1) I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar ni? MTG är ett globalt underhållningsföretag. Vi har verksamhet i över 142 länder och inom MTG-koncernen är cirka personer anställda. I Sverige är vi verksamma på samtliga områden i MRTV:s modell. MTG:s svenska verksamhet står på fem ben: 1) Produktion av film- och TV inom ramen för nice entertainment group och rättighets- och formatdistribution, genom bolaget DRG. 2) Linjära reklamfinansierade fri-tv-kanaler med tillhörande playtjänster i dotterbolaget MTG TV, där kanalerna TV3, TV6, TV8 och TV10 ingår. 3) Linjära, abonnemangsfinansierade betal-tv-kanaler i bolaget Viasat. Inom ramen för Viasat drivs även vår satellittjänst, som distribuerar våra och andras kanaler. 4) Viaplay, som är MTG:s abonnemangsfinansierade strömtjänst. 5) Radioverksamhet, där Rix FM, Bandit och Lugna favoriter är MTG:s svenska radiokanaler. Utöver detta är MTGs digitala utvecklingsbolag, MTGx, belagt vid MTG:s Stockholmskontor. Rättigheter MTG förvärvar rättigheter att sända sport, film, dramaserier samt underhållning till sina kanaler och plattformar genom köp av rättigheter producerade av olika bolag runt om i världen och genom egna produktioner. I sällsynta fall köper MTG TV formaträttigheterna (licensen) att spela in lokala versioner av internationella idéer. Då läggs produktionen ut på ett produktionsbolag. MTG:s film- och TV-produktion, Nice entertainment group samt distributionsföretaget DRG är verksamma på rättighetsmarknaden. Produktionsbolagen utarbetar nya format (det vill säga programidéer), som sedan distribueras av DRG, eller liknande företag, till exempelvis andra produktionsbolag eller mediebolag. Produktionsbolagen producerar även egna och andras format för distribution av DRG. Produktionsbolagen kan också köpa rättigheterna att producera tredje partsformat av olika distributörer och produktionsbolag. DRG distribuerar format och färdiga program till produktionsbolag och

2 mediebolag runt om i världen (inklusive inom MTG-koncernen, dvs till nice-gruppen och till MTG TV). Produktion Nice entertainment group producerar film, TV-underhållning, så kallat branded content och event till samtliga beställare på marknaden för att visas exempelvis på bio, via linjära kanaler och för videokonsumtion online. Mediebolag MTG är en underhållningskoncern och förutom de delar av vår svenska verksamhet som täcks inom ramen för rättigheter och produktion, driver vi fri- och betal-tv-kanaler samt radiokanaler. Distribution Distributionen av våra underhållningsprodukter sker på rad olika sätt. MTGs betal-tvkanaler finns tillgänglig via vår satellittjänst och som del av digital-tv-leverantörers kanalpaket. Våra fri-tv-kanaler ingår i basutbudet hos TV-leverantörerna och vår kanal TV6 finns tillgänglig okodad i det digitala marknätet. Våra radiokanaler är tillgängliga via det analoga FM-nätet och våra digitala tjänster finns tillgängliga via internet. För konsumenten finns det alltså en rad olika distributionssätt att tillgodogöra sig det innehåll vi erbjuder. Tillgängligheten, särskilt till betal-tv, varierar dock beroende på var i landet man bor. I glesbygd kan man normalt endast välja mellan marksänd TV och satellit-tv, medan man i tätbebyggda områden i många fall kan välja mellan samtliga distributionsformer. Utöver den rent tekniska distributionen är det relevant att nämna finansieringen av kommersiell mediekonsumtion, eftersom det är ett viktigt led i värdekedjan och det som finansierar programinnehållet på kommersiella kanaler. Antingen abonnerar man på en tjänst eller så tillgodogör man sig innehållet mot exponering för reklam. Konsumenter MTG:s slutkonsumenter är enskilda personer som väljer att ta del av det utbud som vi har att erbjuda. Deras tid och pengar finansierar våra kanaler, produktioner och rättighetsförvärv m.m. 2) Påverkas ni av public service-bolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan? MTG värdesätter public service-bolagens uppdrag att erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, som speglar mångfalden i hela landet och som kännetecknas av god kvalitet, opartiskhet och relevans. Av särskild betydelse är uppdraget att erbjuda nyhetsoch utrikesbevakning på svenska, kultur och sådant programinnehåll som tillför ett tydligt mervärde på mediemarknaden och som kan ha svårt att hävda sig på en kommersiell marknad. Med denna utgångspunkt vill MTG samtidigt understryka att public service och dess finansiering med allmänna medel per definition innebär en marknadspåverkan och risker för snedvridning av konkurrensen. Public service-bolagen etablerades i en tid då de var de enda aktörerna inom radio- och tv. Det var då naturligt att de skulle erbjuda ett så brett utbud som möjligt för att möta olika smakriktningar. I dag är situationen på

3 mediemarknaden förändrad i grunden. Det finns en rad olika aktörer och en hård konkurrens om tittare och lyssnare. Public service-bolagen måste därför ha ett tydligt uppdrag och de har också ett ansvar för hur deras verksamhet påverkar mediemarknaden och konkurrenssituationen för andra aktörer. En viktig distinktion mellan public service och kommersiella aktörer är förutsägbarhet i finansiering. Public services finansiering och därtill deras investeringsmöjligheter är förutbestämda över långa perioder. Självfallet bör public service ha en långsiktig finansiering och villkor som säkerställer bolagens oberoende. Ur ett konkurrensperspektiv är det dock problematiskt om public service-företagen använder sin goda och stabila finansiering och med den som grund agerar som kommersiella aktörer, exempelvis i fråga om breda satsningar, tablåläggning, tillgänglighet, utbud och sponsorssamarbeten. Kommersiella reklamfinansierade TV-aktörer tablålägger sitt innehåll, det vill säga schemalägger sina program, för att uppfylla sitt åtagande genetmot reklampartners att nå den målgrupp de har betalat för att exponeras emot. Detta åtagande uppnås genom att investera i innehåll som är populärt hos en stor del av befolkningen, vanligtvis personer i åldern Det finns alltså en affärsmässig logik i högkvalitativ och bred underhållning. När public service lägger breda underhållningssatsningar på så kallad prime time (mellan ) minskar det totala kommersiella linjära tittandet. Åtagandet gentemot reklamtidsköpare blir svårare att upprätthålla. I det längre perspektivet påverkar det de kommersiella aktörernas möjligheter att investera i program. På samma sätt finns det en problematik när exempelvis SVT tillgängliggör innehåll som de har licensierat icke-exklusivt på SVTPlay under långa perioder. Det försvårar för kommersiella aktörers möjligheter att göra samma eller liknande innehåll tillgängligt för sina kunder och kunna ta betalt för onlinetjänster (reklam- så väl som abonnemangsfinansierade) inom film och drama. Dock har public service-företagen en angelägen uppgift i att tillföra ett mervärde på mediemarknaden och erbjuda innehåll som kommersiella kanaler inte gör. Även individer som är intresserade av det innehåll som faller inom ramen för public services kärnuppdrag tittar på TV på prime time och nyttjar SVT Play. Sport är innehåll som har potential att locka en bred publik och som kan innehålla ett element av sponsorssamarbete. Eftersom public service-företagen inte har något kommersiellt uppdrag och ska vara oberoende av ekonomiska och kommersiella intressen borde deras uppdrag vara omöjligt att kombinera med sponsorssamarbeten. Det är oförenligt med grundtanken om ett oberoende public service. Oaktat denna principiella hållning bör MRTV också granska prissättningen för sponsorskyltar och hur det påverkar de kommersiella aktörernas reklammarknad. När det gäller sport- och sporträttigheter finns det en stor och konkurrensutsatt marknad där en rad aktörer däribland MTG kan erbjuda ett högkvalitativt innehåll till en bred publik. Vi anser därför att det är tveksamt om SVT ska konkurrera om stora och kostsamma sporträttigheter då det finns ett flertal aktörer som kan nå en bred publik. Riskerna för marknadspåverkan och konkurrenssnedvridning är också tydliga på radiomarknaden där SR förfogar över stora resurser att erbjuda bred underhållning och därmed att konkurrera med den kommersiella radion. I den senaste public service-

4 utredningen framgick att av SR:s samlade sändningstid utgjorde musik nästan 60 procent och att av detta är 83 procent populärmusik och endast 12 procent konstmusik 1. Enligt MTG:s bedömning överensstämmer stora delar av SR:s musikutbud det utbud som erbjuds av de kommersiella aktörerna på radiomarknaden. Det är tveksamt att en så stor del av det samlade utbudet, finansierat med allmänna medel, används för att konkurrera med de kommersiella aktörerna om att erbjuda bred populärmusik. Även när det gäller radion är det således viktigt att SR har ett tydligt och fokuserat uppdrag. Det är inte minst viktigt i ljuset av den framtida digitaliseringen av radion. Digitaliseringen innebär en unik möjlighet att erbjuda en ökad mångfald i hela landet, också när det gäller lokal nyhetsförmedling och andra kommersiella programtjänster än de som finns i dag. En viktig förutsättning för att den kommersiella radion ska kunna utvecklas är emellertid att SR har ett tydligt definierat uppdrag och att digitaliseringen inte används för expansion av nya tjänster som konkurrerar med den kommersiella radion. 3) Påverkas ni i högre grad av andra aktörer än public service-bolagen, positivt eller negativt? Public service-företagens agerande innebär en snedvridning av marknaden. Det är självfallet svårt att peka ut enskilda kommersiella aktörer som påverkas i högre utsträckning än någon annan. Det är emellertid tydligt att den svenska mediemarknaden, som är beroende av reklamintäkter, påverkas av public service breda satsningar. MTG bedriver inte lokal nyhetjournalistik men det är ett exempel, där man tydligt kan se att public service inverkar menligt på mångfalden på mediemarknaden. I en tid då tidningsmediet befinner sig kris är det svårt att hävda sig, trots att det finns en stor efterfrågan på lokal nyhetsjournalistik. Genom sin dominerande ställning och genom att man fritt tillgängliggör ett omfattande nyhetsmaterial i både text och bild på nätet är det uppenbart att public service försvårar möjligheterna för andra aktörer att verka. Riskerna understryks av migreringen mellan olika plattformar och där tidningsföretagen måste kunna ta betalt för sina tjänster på nätet. 4) Vilken betydelse och roll bedömer ni att public service-bolagen har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Vi anser att public service har en viktig roll i den pågående förändringen av mediemarknaden, där utbudet är stort och växande. Public service kommer fortsatt att ha en viktig roll för att säkerställa mångfald, bildning och kultur och att spegla hela landet. MTG anser emellertid att det finns en risk att public service tar på sig en roll som affärsutvecklare av kommersiella produkter och tjänster, som ligger utanför deras uppdrag. Såväl i uppdraget som i den löpande uppföljningen av verksamheten är konkurrensperspektivet och påverkan på mediemarknaden i stort av avgörande betydelse. Public service verksamhet måste bidra till mångfald och mervärde på mediemarknaden och inte till försämrade möjligheter eller till och med utslagning av andra aktörer. I enlighet med vad som framgått finns redan i utgångsläget en snedvridning av konkurrensen. MTG därför i andra sammanhang påpekat att kommande utredningar om public service verksamhet måste ta sin utgångspunkt i mediemarknaden 1 SOU 2012:59, Ändrade förutsättningar på radio- och TV-marknaderna, s 75

5 som helhet, I likhet med andra verksamheter som finansieras med allmänna medel måste det finnas ett tydligare uppdrag och en mer öppen och transparent redovisning av verksamheten, hur licensmedlen används och hur public service påverkar den samlade mediemarknaden och konkurrenssituationen. Del 2. Vad anser ni om systement med förhandsprövning av nya tjänster? 1) Anser ni att någon/några tjänster borde anmälts till förhandsprövning? Vi anser att SVT Flow och SVT:s nyhetsapp är exempel på nya tjänster som borde ha anmälts för förhandsprövning. SVT Flow är en ny tjänst. Den är tillgänglig på en annan plattform (i det här fallet på en annan webbadress än SVT Play, SVT:s andra webbtjänst), och har ett annat upplägg. Inramning, utseende och hur man tillgängliggör innehållet är väsentligen annorlunda än på SVT:s andra tjänster och den riktar sig mot en specifik målgrupp. SVT:s nyhetsapp är ett tillgängliggörande och en förmedling av SVT:s nyheter. Nyhetsförmedling är en viktig del av SVT:s uppdrag. Samtidigt finns det en marknad för nyhetsförmedling, som skiljer sig från hur man tidigare har fått tillgång till dessa nyheter. Det är alltså hur man tillgodogör sig innehållet, snarare än det faktiska innehållet som gör detta till en ny tjänst. 2) Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? MTG anser att systement med förhandsprövning behöver omprövas och tydliggöras på ett antal punkter: Grunden för systemet bör vara att alla nya tjänster bör anmälas för förhandsprövning. Samtidigt kan det självfallet i vissa fall vara svårt att definiera vad som är att betrakta som en ny tjänst. Av detta och andra skäl måste det därför vara möjligt även för andra än public service-företagen att begära en granskning och utvärdering av marknadspåverkan av en ny public service-tjänst. Denna möjlighet bör finnas för såväl andra aktörer på marknaden som för enskilda medborgare och organisationer m.fl. Mot bakgrund av den diskussion som förts om förhandsprövningen vill MTG i understryka att det självfallet är den aktuella tjänsten och inte innehållet som ska vara föremål för granskning, dvs. hur en ny public service-tjänst kommer påverka mediemarknaden och konkurrensen. I sammanhanget kan påpekas att begreppet förhandsprövning ofta missförstås då det lätt leder tankarna till granskning av innehåll i stället för till tjänster. Det vore därför mer korrekt att tala om marknadsprövning eller konkurrensprövning. MTG anser vidare att försöksperioden bör förkortas, från nuvarande 12 månader till tre eller allra högst sex månader. När en tjänst har existerat under 12 månader är den etablerad på marknaden och hos konsumenterna. Då är det per definition för sent att förhandspröva. Det gör det också svårare att pröva just tjänsten, det vill säga dess koncept och idé och att underlåta att ta hänsyn till dess innehåll. Vi anser därför att 3-6 månader bör vara fullt tillräckligt för att få erfarenheter och kunskaper om ny teknik eller en ny innovativ tjänst.