Datum Vår referens Sida Dnr: (5)

Transkript

1 Datum Vår referens Sida Dnr: (5) Ert datum Er referens Ku2008/1375/MFI Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath Kulturdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Kontinuitet och förändring: Betänkande av Public service-utredningen (SOU 2008:64) Post- och telestyrelsen (PTS) har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Kontinuitet och förändring: Betänkande av Public service-utredningen (SOU 2008:64). PTS har valt att behandla de avsnitt som främst bedöms påverka myndighetens verksamhetsområde. 2 Radio och TV i förändring: ett sammanhang Avsnitt 2.6 Utredaren framför att SR:s dagliga räckvidd är 51 procent av befolkningen och att närradions räckvidd uppgår till 1 procent. Denna skillnad i lyssnarunderlag får enligt PTS inte användas som en ursäkt att negligera närradion. PTS anser att närradion spelar en viktig roll på många platser i Sverige och att den kompletterar public service med såväl lokala nyheter och information. Närradion tillgodoser även smalare intressen och behov, inte minst etniska. 13 Att tillgängliggöra TV Avsnitt 13.2 Utredaren gör bedömningen att marknätet för TV genom sin höga täckning är en viktig infrastruktur för public service. SVT är genom sitt sändningstillstånd skyldiga att sända till 99,8 procent av befolkningen i marknätet, precis som utredaren påpekar. SVT är därför i praktiken hänvisade till att handla av Teracom som idag är den enda aktör som tillhandahåller distribution i marknätet. PTS har i beslut funnit att Teracom har ett betydande inflytande på grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser digitala TVsändningar via marknät, för distribution av TV-sändningsinnehåll till slutanvändare och ålagt bolaget vissa skyldigheter (bl.a. att bolaget ska hålla en kostnadsorienterad prissättning). Detta exempelvis med anledning av att Teracoms kunder inte har någon stark förhandlingsposition gentemot bolaget Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Birger Jarlsgatan 16 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(5) och alltså inte kan utöva någon motverkande köparmakt som begränsar Teracoms marknadsinflytande. PTS har bedrivit tillsyn över Teracoms prissättning och funnit att bolaget, för bl.a. den tjänst som SVT köper, tar ut ett pris som överstiger kostnaderna inklusive en rimlig avkastning. Om SVT i sitt tillståndsvillkor fick möjlighet att sända via annan infrastruktur, där detta bedöms ändamålsenligt, skulle SVT:s förhandlingsposition stärkas mot Teracom. Detta skulle i sin tur ge en sundare köp- och säljrelation mellan parterna, vilket är till gagn för konsumenterna. Enligt PTS uppfattning är omfattningen av antalet hushåll i flerfamiljshus som kan ta emot signaler från marknätet genom en digital-tv-box begränsat. Digitaliseringen av marknätet torde inte ha givit fler kabelanslutna hushåll möjlighet att ta emot marksändningar. Vad gäller de kabelanslutna hushåll som faktiskt kan ta emot sändningar från marknätet vill PTS poängtera att hushåll som är anslutna till kabelnät ofta betalar TV via sin hyra eller månadsavgift oavsett om de utnyttjar tjänsten eller inte, vilket påverkar konsumenternas rörlighet. I många fall omfattar det basutbud som ingår i hyra eller månadsavgift ett kanalutbud som är mer omfattande än ett must carry-utbud. Avsnitt 13.6 PTS ser mycket positivt på utvecklingen av ett taligenkänningssystem för automatisk textning av programutbudets förstagångssändningar. För att kunna nå målet med hundraprocentig textning av förstagångssändningar på svenska behöver ny teknik brukas. PTS vill understryka vikten av ett sådant språng mot ökad tillgänglighet av TV-sändningarna. Avsnitt 13.7 Enligt SVT:s public service-redovisning för 2007 sändes totalt timmar television under hela året och endast 122 timmar av dessa var teckentolkade eller teckenspråksproducerade. Satt i ett större sammanhang motsvarar detta 0,006 procent av hela utbudet på ett år. UR teckentolkade 1 timme under hela PTS anser, i likhet med utredaren, att SVT och UR måste höja ambitionen avsevärt i detta avseende och sända betydligt fler timmar på teckenspråk och med teckentolkning samt att SVT och UR bör samarbeta med intressegrupperna för att komma fram till vilka program som bör tolkas. PTS vill dock även framhålla att SVT och UR bör formulera ett mer konkret mål och tillsammans med intressegrupperna komma fram till ett mer rimligt procentmål gällande hur mycket som ska tolkas/teckenspråksproduceras per år. Detta för att få in ett bredare perspektiv och ett tvärsnitt av det programutbud som den övriga befolkningen har möjlighet att ta del av och därmed minska

3 3(5) risken att tonvikt läggs enbart på underhållning och nyheter. Man bör även beakta teknikens framsteg och undersöka möjligheterna till automatiskt genererad teckenspråkstolkning. Enligt SVT:s public service-redovisning för 2007 finns inget utbud riktat till den teckenspråkiga målgruppen under bästa sändningstid, mellan klockan och efter klockan 23. PTS anser att utbudet behöver förbättras avsevärt. Ur en demokratisk synpunkt är det av stor vikt för många olika målgrupper att i rimlig grad ha möjlighet att tillgodogöra sig den fakta och världskunskap som TV som informations- och kommunikationsmedie står för. Avsnitt 13.8 PTS vill lyfta fram att de snabbt framväxande teknikerna för data- och mediekommunikation inte återspeglas i den utrustning som krävs för att kunna få tillgång till dagens TV-sändningar. För exempelvis synskadade personer krävs det ett flertal boxar, eller boxar med dubbla mottagare, för att kunna få in både kanal, textremsa och syntetisk uppläsning av textremsan. Andelen medborgare som behöver få textremsan i TV-sändningarna uppläst kommer med all sannolikhet att öka och därmed även behovet av tillgänglig utrustning. Denna fråga har två parallella spår; dels måste hård- och mjukvaruleverantörerna förmås att satsa på utvecklingen av utrustning som kan använda sig av tillval av tjänster (snarare än tvärtom), dels måste ansvarsfrågan gällande förskrivning av utrustning mellan olika landsting klargöras. Kommuner och landsting har ansvar för förskrivning av utrustning, men har olika system för detta, och det är oklart huruvida synskadade kan få ersättning för exempelvis extra digitala mottagare. Detta trots att staten ger bidrag till utrustning för just elektronisk kommunikation till landstingen. Dessa två frågeställningar bör belysas och klargöras, så att inte den snabba utvecklingen av nya och tillgängliga tekniker hindras att komma målgrupperna till nytta enbart på grund av oklar ansvarsfördelning gällande utrustningsfrågan. Dock kan detta ansvar inte läggas enbart på public service-företagen. Avsnitt 13.9 PTS stöder utredarens förslag att SVT ska inleda försöksverksamhet med syntolkning, som stöd till den talade textremsan. 14 Att tillgängliggöra radio Avsnitt 14.2 PTS delar utredarens bedömning att FM-nätet kommer att vara i drift under lång tid. PTS instämmer i att FM-nätet är väl utnyttjat och tillförlitligt, men konstaterar att det i princip är fullt. Myndigheten anser i stället att de fördelar med digital radio som lyfts fram i rapporten leder till slutsatsen att Sverige

4 4(5) måste arbeta för en övergång till digital teknik även på ljudradioområdet å det snaraste (avsnitt ). Avsnitt 14.3 PTS konstaterar att DAB verkar ha blivit en synonym för digital radio. PTS vill påpeka att det bara är en av många skilda tekniker. Enligt utredaren ska Sverige vänta med att besluta sig för vilken digital teknik som ska användas i landet och vänta in övriga Europa. PTS anser inte att Sverige ska ta en alldeles egen väg när det gäller att införa digital radio, men eftersom frekvensanvändningen i Sverige gör att det nästan inte finns några fler tillgängliga frekvenser varken till närradio, Privat Lokalradio eller public service måste något göras omgående för att stimulera branschen att välja riktning mot framtiden. Avsnitt 14.5 PTS delar utredarens slutsats att en samordnad hantering krävs för att få till stånd en övergång till digital radio. Myndigheten anser att SR och den privata lokalradion tillsammans med PTS, Radio- och TV-verket och företrädare för närradion ska enas om tekniken. Radio- och TV-verket behöver ha möjlighet att förbereda nya tillstånd och tillståndsvillkor och PTS behöver ha möjlighet att förbereda tillståndsvillkor samt skapa förutsättningar för teknikskifte i spektrum och internationell koordinering. Utredaren beskriver att frekvenser för DAB redan finns koordinerade i RRC06. PTS vill påpeka att Sverige dessutom har tilldelningar i frekvensbandet MHz, vilka är kvar från den tidigare Wiesbadenplanen. PTS vill framhålla att Sverige är ett föregångsland i nedsläckningen av de analoga markbundna TV-sändningarna, men att vi redan ligger efter när det gäller övergång till digital radio där såväl Storbritannien, Danmark och Norge har kommit betydligt längre. PTS anser därför att det finns mycket lärdom att dra från bland annat dessa länder. 15 Internet och ny teknik Avsnitt 15.2 På svt.se arbetar man enligt utredaren kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten på olika sätt. Dock finns arbete kvar att göra. Talad textremsa är exempelvis inte tillgänglig för program på Internet, vilket bör kunna erbjudas som en strömmande tjänst över Internet, i likhet övrigt programmaterial. PTS vill understryka vikten av att samma kanaler och tillgänglighetsgrad som public service-företagen erbjuder via andra medier även återspeglas i Internetutbudet.

5 5(5) Avsnitt 15.4 Utredaren framhåller vikten av att public service-företagen, genom att använda Internet som distributionsplattform, inte utestänger vissa grupper från att ta del av public service-utbudet. PTS vill här framhålla förhållningssättet Design för alla i utvecklingen av Internettjänsterna. Ett mer generellt perspektiv på utvecklingen, mot utformningen av ett utbud som så många som möjligt kan tillgodogöra sig redan från början, bör vara ledstjärnan vid ursprungsutvecklingen av nya Internettjänster (detta för att komma bort ifrån efterhandskonstruktioner av specialanpassningar för personer med olika typer av funktionsnedsättning). Avsnitt 15.5 PTS delar utredarens bedömning att tekniska lösningar inte kommer av sig självt, vilken framförs under avsnitt Frågan om vem som har ansvar för utvecklingen av tillgänglig utrustning är angelägen och bör fortsatt föras mellan berörda myndigheter. Detta för att inte riskera att tillgängligheten minskar på grund av otillgänglig utrustning. Marianne Treschow Generaldirektör I ärendets slutliga handläggning har också deltagit avdelningschefen Catarina Wretman och juristen Carina Horvath (föredragande).