Inledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV Stockholm den 4 april 2012

Transkript

1 Myndigheten för Radio och TV Stockholm den 4 april 2012 Teracom Group har inbjudits att lämna synpunkter på Stelacons och PTS rapporter till Myndigheten för radio och tv angående SVT:s täckningskrav i marknätet. Inledning Regeringen har gett Myndigheten för radio och tv (MRTV) i uppdrag att undersöka om det nuvarande täckningskravet för SVT:s sändningar i marknätet fortfarande är relevant. PTS och Stelacon har med anledning av det skrivit varsin rapport som ska fungera som underlag till MRTV:s slutgiltiga rapport, och som Teracom vill lämna följande kommentarer till. Teracom vill inledningsvis understryka att det är skillnad på skyldighet och rättighet när det gäller täckning. SVT har idag enligt sitt sändningstillstånd skyldighet att tillhandahålla en täckning på minst 99,8 % av befolkningen via marknätet, samtidigt som man har rättighet att täcka 100 % av befolkningen. Detta betyder att spektrumutrymme motsvarande 100 % befolkningstäckning måste finnas tillgängligt även om täckningskravet skulle förändras. Teracom stöder de övergripande slutsatserna i båda rapporterna, det vill säga att det inte finns någon annan distributionsform som kan ersätta marknätet för att uppnå en pålitlig och driftsäker befolkningstäckning på minst 99,8%. Teracom instämmer också i slutsatserna om att man inte frigör något väsentligt eller användbart frekvensutrymme genom att avveckla delar av nätet. Däremot är Teracom kritiskt till de långtgående resonemangen om marknätets framtida ställning i det svenska medielandskapet. Bland annat kan Teracom inte se att det inom överskådlig framtid kommer att finnas andra distributionsformer som kan ersätta marknätet vad gäller täckning, robusthet och enkelhet i mottagningen. Om marknätet Marknätet är en av de absolut största plattformarna för utsändning av tv och radio. Det är en framtida och modern distributionsform som har många användare i såväl Sverige som övriga Europa. I de europeiska länderna är antalet fasta hushåll som använder plattformen för mottagning av tv över 50 procent. Motsvarande siffra i Sverige är cirka 25 procent. Till detta kommer alla hushåll som använder marknätet för mottagning till andra och tredje tv:n i hemmet, i sommarstugan, campingplatsen, båten etc. Totalt sett innebär det att cirka 38 procent av de svenska hushållen använder marknätet för mottagning av tv.

2 I Sverige finns idag sju sändarnät i marknätet. Samtliga frekvenser i UHF-bandet som tilldelats Sverige via det internationella GE06-avtalet utnyttjas för utsändningar. Att göra några mer omfattande förändringar är en mycket lång och komplex process. Enligt Teracoms bedömning behövs även fortsatt hela det befintliga frekvensutrymmet för att tv ska kunna bibehålla ett brett utbud och samtidigt möta framtidens krav på HDTV för samtliga tjänster, 3DTV mm. Frekvenserna är planerade för god radiokvalitet i hela mottagningsområdet och med möjlighet till regional nedbrytbarhet. För till exempel SVT finns i tillståndsvillkoren krav på att regionala program ska sändas under del av tiden och även en stor del av de kommersiella tv-kanalerna kräver i dag regional nedbrytbarhet. Totalt sänds ett femtiotal tv-kanaler i det svenska marknätet, alla med hög kvalitet och robusthet. I SVT:s utbud ingår 38 regionala versioner av SVT 1 och SVT 2. Marknätet har många fördelar kontra andra distributionsformer, bland annat: Marknätet har nationell täckning och täcker även in stora områden utanför den fast boende befolkningen. Sändarnätets mindre sändarstationer återfinns över hela landet, i såväl glesbygd som inom tätbebyggda områden. Exempelvis finns inom täckningsområdet Stockholm/Nacka elva mindre sändarstationer, varav två enbart sänder SVT:s utbud. Marknätet uppfyller SVT:s mycket höga krav på tillgänglighet och är uppbyggt med redundanta system och reservkraft. Det innebär att marknätet klarar utsändning av viktiga meddelanden till allmänheten även vid svåra förhållanden, t ex längre elavbrott. Marknätet möjliggör också utsändning av regionalt VMA Marknätet är enkelt för hushållen att ta emot via en tv-antenn. Marknätet begränsas inte av antalet samtidiga tittare, till skillnad från tv-signaler som sänds via fast eller mobilt internet. Utsändningen av fri-tv-kanalerna i marknätet, inklusive hela utbudet från SVT, sker utan kryptering, vilket innebär att hushållen kan ta emot sändningarna utan att behöva teckna sig för ett abonnemang eller betala månadsavgift till en operatör. Marknätet kan på ett effektivt sätt erbjuda lokala eller regionala versioner av programutbudet. MUX 1, 2, 3 och 6 innehåller idag så många som upp till 34 så kallade tekniska celler med olika sändningar i form av lokal/regional reklam eller lokalt/regionalt programinnehåll. Ytterligare regional nedbrytning är tekniskt möjlig. I de utökade sändningsområdena (ca 1,8 % av befolkningen) kan alla fast boende och fritidshus titta på samtliga SVT:s regionala versioner (SVT1 och SVT2). Det får anses mycket betydelsefullt, inte minst eftersom flertalet fritidshus inom det utökade täckningsområdet enbart har mottagningsutrustning för marknätet. Teracom kan vidare konstatera att marknätets infrastruktur, inklusive mindre sändarstationer, under alla omständigheter måste finnas kvar för utsändning av radio. En minskad täckning av SVT:s sändningar innebär ökade kostnader för SR, som då blir det enda programbolag som sänder från de mindre sändarstationerna i det utökade täckningsområdet.

3 Om rapporterna Teracom har valt att kommentera delar av de båda rapporterna: PTS PTS rapport beskriver olika alternativa plattformar för utsändning av tv, både utifrån dagsläget och hur marknaden kan komma att se ut om ett antal år. I rapporten konstaterar man att andra infrastrukturer inte är utbyggda i tillräcklig omfattning för att motsvara kravet på minst 99,8% befolkningstäckning. I rapportern slås fast att satellit i och för sig täcker hela landet men att utsändningen har begränsningar i form av lokala topografiska hinder, t ex vegetation, kuperade markförhållanden, byggnader etc. som blockerar den fria sikten som krävs för satellitmottagning. Teracom delar PTS uppfattning och vill även i sammanhanget understryka vikten av regionala utsändningar, vilket inte är möjligt på ett kostnads- och sändningseffektivt sätt via satellit. PTS bedömer vidare i sin rapport att tillgången på alternativa nätinfrastrukturer för tvdistribution kommer att förbättras avsevärt i ett längre perspektiv. Teracom har dock svårt att se att det kommer finnas andra distributionsformer som fullt ut kan ersätta marknätet. I Sverige är kabelnäten i princip färdigutbyggda samtidigt som vidareutbyggnad av fibernät som täcker hela landet är mycket kostsamt. Det kommer således aldrig att bli tekniskt eller ekonomiskt försvarbart med full utbyggnad av sådana system. Dessutom finns det stor risk att kostnaden för sådana investeringar i slutänden hamnar hos fri-tv-tittarna i form av abonnemang och månadsavgifter. Teracom anser vidare att det är mycket tveksamt om mobilnäten någonsin kommer att utgöra realistiska alternativ för distribution av linjär tv till stora användargrupper. Näten byggs för dubbelriktade individuella datauppkopplingar och inte för kontinuerliga strömmande tjänster till många samtidiga användare. Kapaciteten är mycket långt ifrån tillräcklig för att leverera traditionella tv-tjänster. Mobiloperatörerna kommer inte att investera i en nätutbyggnad som klarar tv-distribution till många samtidiga användare. Ett eventuellt användande av MBMSteknik innebär att motsvarande kapacitet och frekvensutrymme inte kan användas för dubbelriktade individuella tjänster. Det finns i dagsläget inget som talar för att det skulle finnas ekonomiska incitament att investera i en kostsam teknik som med all sannolikhet ger mindre intäkter än dubbelriktade tjänster. Det bör också konstateras att för mobilnäten så är den faktiska bithastigheten som en användare i praktiken erhåller betydligt lägre än den teoretiska maxhastigheten. Och än lägre blir hastigheten om många samtidiga användare ska använda kapacitet för strömmande kontinuerliga tjänster jämfört med dagens normala paketorienterade användning. Detta gäller även för MBMS som ger en betydligt lägre bithastighet än den teoretiska maxhastigheten för individuella tjänster.

4 PTS bedömer att en övergång till ny teknik i marknätet, DVB-T2, kan frigöra frekvensspektrum. Man hävdar att detta också skulle kunna medge ett större nyttjande av SFN-nät i marknätet. Teracom kan konstatera att det i vissa fall finns fördelar med SFN-teknik och att det redan i dagens marknät finns ett antal områden där SFN utnyttjas. Samtidigt innebär SFN vissa begränsningar. Stora SFN kräver utsändningsparametrar som signifikant reducerar den tillgängliga kapaciteten i näten och inom ett SFN måste en programtjänst ha samma innehåll i hela området. Det innebär att en lösning med fler SFN-nät starkt begränsar möjligheterna till regionala utsändningar vilket är motsatsen till programbolagens önskemål om ytterligare regional nedbrytning. Dessutom blir, som PTS också påpekar, näten betydligt komplexare med SFN-teknik med ökad risk för SFN-relaterade störningar som följd. Vid landsgränserna måste man dessutom ta hänsyn till grannländernas behov vilket ytterligare kan komma att begränsa möjligheten till utökad användning av SFN. DVB-T2 har redan införts i multiplex 6 och 7 i syfte att ge nödvändig kapacitet för introduktionen av HDTV. Den ökade kapacitet som en övergång till DVB-T2 också i andra multiplexrar skulle ge kommer att behövas för fortsatt utveckling av marknätet och speciellt för övergång till HDTV också för övriga befintliga programtjänster. Det frekvensspektrum som finns tillgängligt idag krävs för att marknätet ska kunna fortsätta att utvecklas som plattform utifrån de krav och önskemål om ett brett och mångfacetterat utbud som efterfrågas av såväl programbolag som tv-tittare. När det gäller VHF-bandet kan Teracom konstatera att det finns relativt små möjligheter att utöka tv-användandet i detta band. Dels har digitalradion sin hemvist i bandet och i stora delar av Sverige utnyttjas redan alla tillgängliga tv-frekvenser i VHF. Möjligheterna att koordinera ytterligare frekvensutrymme i VHF-bandet bedöms vara mycket begränsade. PTS beskriver beslutet om att använda 800 MHz-bandet för andra tjänster än tv som en effektivisering av frekvensanvändandet. Detta är inte riktigt eftersom det samtidigt innebar en begränsning av möjligheterna att etablera ytterligare ett till två tv-nät. Beslutet innebar alltså i praktiken en annan användning i 800-bandet och inte en effektivisering. Stelacon Även Stelacon drar i sin rapport slutsatsen att det inför kommande tillståndsperiod 2014 inte finns några vinster med att förändra nuvarande täckningskrav via marknätet. Stelacon menar att ett sänkt täckningskrav kommer att få stora ekonomiska och tekniska konsekvenser för såväl SVT som hushållen. Teracom stöder detta antagande. Det blir med största sannolikhet dyrare för SVT att upphandla en distributionslösning hos flera operatörer samtidigt som det innebär extra besvär och kostnader för en mängd hushåll som vill ha tillgång till SVT:s utbud. Många hushåll skulle i ett sådant läge tvingas välja en proprietär lösning för sin mottagarutrustning och dessutom hamna bakom ett krypterat system som kräver ett betalabonnemang. I detta sammanhang är det också viktigt att understryka att ett sänkt täckningskrav för SVT medför ökade kostnader för andra programbolag, framför allt SR, som sänder i marknätet.

5 Stelacon understryker i sin rapport att driftsäkerheten i utsändningen kan komma att äventyras via andra distributionsformer än marknätet. Teracom kan konstatera att det idag inte finns någon annan plattform som kan mäta sig med marknätet då det gäller robusthet i näten. Marknätet är uppbyggt med redundanta system och reservkraft som garanterar hög tillgänglighet även vid svåra påfrestningar på samhället, t ex vid omfattande kraftavbrott till följd av stormar etc. Teracom delar till fullo därför Stelacons slutsatser om att dessa aspekter måste klarläggas vid en eventuell förändring av SVT:s täckningskrav i marknätet. Stelacons rapport innehåller en felaktig beskrivning av spektrumanvändningen för tv i avsnitt 2.7. I UHF-bandet används i dag totalt 40 frekvenskanaler med en bandbredd på 8 MHz. I VHFbandet finns totalt 8 frekvenskanaler på 7 MHz, samtidigt som detta band även är hemvisten för digital radio. Eftersom bandbredden i VHF är mindre är kapaciteten per frekvenskanal lägre i detta band. För en 8 MHz frekvenskanal utnyttjas i praktiken hela bandbredden för nyttosignalen och det är inte korrekt att det behövs ett särskilt säkerhetsavstånd mellan kanalerna för att undvika störningar. Däremot kan samma frekvens inte utnyttjas i intilliggande områden. Samma problematik gäller för mobilnät där interferens från intilliggande celler på samma frekvens kraftigt begränsar kapaciteten i cellernas utkanter. Slutsatser Teracom anser att SVT:s krav på minst 99,8 % befolkningstäckning i marknätet ska kvarstå. Det finns ingen annan distributionsform som lika effektivt kan nå alla hushåll i landet. Marknätet har en central plats i det svenska samhället och utgör en viktig del i den svenska demokrati- och samhällsdebatten. Tillgången till frekvenser kommer även framöver att vara avgörande för att plattformen ska kunna utvecklas ytterligare för att motsvara efterfrågan på ett brett och mångfacetterat utbud av tv-kanaler. Lennart Ivarsson Director Regulatory & Public Affairs Teracom Group