Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv"

Transkript

1 SVT/SR/UR Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv Efter diskussion den 11 maj 2006 med Kristoffer Nilsson, NetLight, har Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) bestämt sig för att gemensamt utveckla sina synpunkter på frågor rörande digital dividend i stället för att ge svar och kommentarer i den form som återfinns i enkätens frågeformulär. Finns det en digital dividend och vad är det i så fall? Ingen värdemodell För att kunna tala om en digital dividend måste man entydigt kunna fastslå att spektrum frigörs genom övergången till digitala sändningar. Enkäten synes utgå från att detta blir fallet, närmast som ett postulat, och att utrymmet som hävdas bli frigjort kan användas för nya tillämpningar. Värdering och prioritering av dessa nya tillämpningar skulle då kunna ske utifrån någon form av värdemodell. Tyvärr redovisas inte i enkäten hur Netlight kommer att utforma denna värdemodell. Respondenterna vet alltså inte hur den prioritering eller värdering som de gör kommer att användas. En sammanvägning av svaren blir därmed svår eller kanske omöjlig; vart och ett av svaren måste tolkas utifrån den värdemodell varje enskild respondent implicit eller explicit tillämpat. De svar som lämnas genom att frågorna i webbenkäten strikt följs får därför karaktären av en önskelista och för kommersiella aktörers vidkommande en listning av affärsmöjligheter. Själva den grundläggande ansatsen i enkäten kan alltså ifrågasättas. Den metod att värdera olika tillämpningsområden som respondenterna ombeds använda i enkäten bedöms därför av SVT, SR och UR inte som lämpligt för public service-radio och TV. Med den roll regering och ytterst riksdag har i beslutsfattandet kan SVT, SR och UR endast begränsa sig till att redovisa vilka utvecklingsmöjligheter för public service som bedöms som mest angelägna. Företagen kan inte fatta de slutligt avgörande besluten med de riktlinjer som kommer att gälla i TV-avgiftslagen i den lydelse som kommer att gälla fr o m 1 januari TV-mediet utvecklas Synsättet att det trivialt frigörs frekvenser genom övergången till digitala sändningar förutsätter att marksänd TV som teknik och medium har funnit sin slutliga form. Inom TV-området pågår emellertid flera olika utvecklingar av betydelse för marknätet utöver den grundläggande förändringen med övergång till digital utsändning. Framför allt gäller det utvecklingen från SDTV till HDTV och utvecklingen från i princip stationär mottagning till portabel och mobil mottagning. Om perspektivet begränsas till själva övergången från analoga till digitala sändningar, och om resultatet av RRC06 beaktas, kan det hävdas att frekvenser kan frigöras förutsatt att inget ytterligare utrymme avsätts för SDTV. Ytterligare frekvensutrymme skulle även kunna frigöras om den etablerade användningen för SDTV minskar till följd av antingen politiska beslut (tillstånd dras in eller förnyas inte) eller sändande företag frånträder marknätet genom eget beslut. Störst effekt skulle man få om endast public servicebolagen hade rundradiosändningar i marknätet. Det skulle även ge bättre förutsättningar för t ex HDTV. En sådan modell är emellertid inte realistisk och skulle skapa en situation som påminner om den som rådde under den tid SVT, SR och UR hade en monopolställning.

2 2 På sikt skulle det frigjorda utrymmet även teoretiskt kunna öka genom övergång till ny kodningsteknik, samtidigt som marknätet endast används för fortsatta SDTV-sändningar med oförändrat antal programtjänster (kanaler). Övergången till HDTV måste enligt SVT, SR och UR ses som en naturlig och grundläggande utveckling av TV-mediet, på samma sätt som övergången från analog till digital TV. Med dagens kodningsteknik kräver HDTV väsentligt ökat frekvensutrymme per programtjänst jämfört med SDTV, men på sikt kan behovet möjligen minskas med ny kodningsteknik. HDTV etableras nu i andra distributionsformer, såsom satellit, kabel och på sikt IPTV (bredbandsnät). Om denna utveckling ska få ske i marknätet på samma sätt som sker i andra distributionsformer, måste de frekvensmässiga förutsättningarna finnas. Om den vidare ska kunna ske för i princip alla redan etablerade programtjänster i SDTV, kommer det inte att uppstå eller finnas någon digital dividend. Utgående från vad som idag är tekniskt möjligt är det således enligt SVTs, SRs och URs bedömning endast meningsfullt att tala om en digital dividend under förutsättning att staten aktivt tagit ställning för att övergång till HDTV i marknätet inte ska ske. Det kan finnas olika mellanlägen, vilka återspeglas i enkäten, nämligen att ett begränsat frekvensutrymme upplåts för HDTV. Det måste i så fall tas från de frigjorda frekvenserna. Ett annat alternativ är att antalet programtjänster reduceras så kraftigt att de kan tillhandahållas i HDTV, samtidigt som visst frekvensutrymme kan avsättas för helt andra tjänster. Bilden kompliceras ytterligare av att utvecklingen mot HDTV under en period med all sannolikhet kräver parallellsändning (simulcast) av samma tjänst i både SDTV och HDTV. Övergången kräver således i sig ökad tillgång till frekvensutrymme under övergångsperioden (jfr situationen idag med parallellsändning av samma tjänster analogt och digitalt!). Likabehandling med andra distributionsformer I andra distributionsformer sker övergången till HDTV som ett led i den naturliga utvecklingen av TVmediet. Det sker inte efter politiska beslut om användning av frekvensutrymme utan uteslutande efter beslut på kommersiell grund. En motsvarande övergång från analog till digital utsändning har redan skett fullt ut för satellitsändningar specifikt riktade till svensk publik, utan varje form av politiskt beslut. En politisk och administrativ hantering av HDTV för marknätet kan leda till att det inte tillåts utvecklas som andra distributionsformer, vilket kan påverka nätets konkurrenskraft visavi dessa. Ett mycket begränsat utrymme för HDTV kan i det sammanhanget inte ses som en ändamålsenlig lösning, bl a beroende på att olika aktörer då inte erbjuds likartade förutsättningar och det publika intresset för att skaffa mottagare för bara någon enstaka marksänd HDTV-kanal förmodligen blir svalt. Val av sändningsmod I Sverige har en sändningsmod för det digitala marknätet valts (64 QAM) som utgår från att mottagningen sker stationärt och med utomhusantenn (nominellt 10 m över markplanet). Vinsten med denna sändningsmod är att många programtjänster kan sändas samtidigt. Kanalantal har prioriterats på bekostnad av en mer robust signal som ger bättre möjligheter till inomhusmottagning och portabel mottagning samt möjligen även mobil mottagning i viss utsträckning. En annan sändningsmod (16 QAM, som valts i flera andra länder) skulle kunna ge de dessa senare fördelar men till priset av minskat antal kanaler, givet att ett oförändrat antal sändarfrekvenser används inom ramen för den frekvensplanering som nu gäller. En sådan övergång skulle därför sannolikt innebära att den möjliga digitala dividenden konsumeras, allt annat lika. En övergång till 16 QAM kommer att ge något bättre mottagning för dem som redan har takantenn samt hyfsad mottagning med små antenner inom ett par mil från en huvudsändare. Bilden blir t ex bättre (mindre risk för störningar) då det regnar.

3 3 Det mest realistiska skulle vara att gå över till sändningar liknande de som finns i Tyskland. Där utnyttjas cirka 16 Mbit/s i en multiplex och sändningen sker enligt 16 QAM, FEC 3/4. Man får då en förbättring av C/N med cirka 4 db (från 17,1 db till 13,0 db). Dock blir det en mycket liten vinst om man skall jämföra med det man tappar i kapacitetshänseende. Med 16 QAM minskar kapaciteten motsvarande en faktor 3/4. Således behövs det 30% fler multiplexer om oförändrad kodning tillämpas. Vid övergång till annan kodning (MPEG-4) skulle kapacitetstappet bli mindre för SDTV. Men för att säkert kunna gå från takantenn till mottagning med en liten utdragbar antenn inomhus skulle C/N behöva förbättras med ca 16 db. För att få ut största möjliga nytta av en övergång till 16 QAM skulle alltså en stor förtätning behöva ske av sändarnätet. SVT, SR och UR finner det inte möjligt att förorda en övergång till 16 QAM men anser att en mer ingående analys måste göras av hur en sådan förändring skulle kunna genomföras samt vilka konsekvenserna i olika avseenden skulle bli. Det bör noteras att den mottagarutrustning som hushållen anskaffat för mottagning från det digitala marknätet även ska fungera för sändningsmoden 16 QAM under förutsättning att tillverkarana följt tillämpliga specifikationer. En övergång till 16 QAM skulle kunna beskrivas som en förändring för att bättre utnyttja marknätets förutsättningar att fungera så bra som möjligt för den grundläggande funktionen, nämligen rundradio för alla mottagningssituationer. Flexibilitet över tiden Till vad som här redovisats kommer att användningen av frekvensutrymmet även måste ses över tiden. Den ansats som analysen enligt enkäten bygger på är att frigjort utrymme mer eller mindre omedelbart kan användas för nya tjänster i tillägg till redan etablerade och att en ny statisk struktur etableras. För att kunna uppnå den flexibilitet över tiden som är önskvärd och sannolikt nödvändig, exempelvis för att kunna hantera en övergång till ny kodningsteknik som på sikt minskar frekvensbehovet för varje enskild tjänst, eller för att införa HDTV, finns det emellertid goda skäl som talar för att man bör avstå från att åtminstone under en inledande, dynamisk utvecklingsperiod låsa upp allt frekvensutrymme för långsiktiga tjänster och funktioner. Minst av allt bör det ske ett ianspråkstagande av frekvensutrymme allteftersom det blir tillgängligt Vilka frekvenser bör tas med i överväganden om digital dividend? Konsultföretaget HiQ har på uppdrag av PTS gjort en tekniskt inriktad studie av den digitala dividenden. Den studien har relevans även för den nu aktuella enkäten vid överväganden av dels hur stort frekvensutrymme som kan tänkas frigöras, dels var olika tjänster skulle kunna placeras frekvensmässigt. Utan att göra några ställningstaganden vill SVT, SR och UR peka på följande. Formaterat Det frekvensområde som utgjort grunden för HiQs studie utgör endast en del av det område inom vilket potentiellt frekvenser kan frigöras. Band I, med egenskapen att ha god yttäckning (låg frekvens), och L-bandet (1500 MHz), som lämpar sig för handburna cellbaserade system, har ej tagits med. I L- bandet finns för närvarande frekvenser avdelade för T-DAB. Dessa frekvenser ligger mycket nära de frekvenser som idag används för mobiltelefoni. Tas dessa frekvensområden med i överväganden kan möjligen en större digital dividend diskuteras. Andra aspekter att beakta Planeringen av frekvenstilldelning med anledning av släckningen av de analoga TV-sändningarna (RRC06) sker med parametrar som bygger på användning av frekvensutrymmet för rundradiosändningar med användning av DVB-T för TV i Band III, IV och V samt DAB för radio i Band III. Planens modifieringsregler kommer dock att tillåta användning av snarlika system. Det innebär att användning av frekvensutrymme för andra teknologier måste anpassas till det reglerverk Formaterat

4 4 som fastställs och som alltså utgår från rundradioanvändning. I den nationella tillämpningen är det enligt SVT, SR och UR ett oavvisligt krav att användning av utrymme för andra teknologier inte får ske på sådant sätt att rundradiotillämpningen försvåras eller försämras. Det kan ta t ex röra sig om var i frekvensbandet olika tjänster ska kunna placeras. För SVT, SR och UR är det självklart att frekvensbandets olika delar därvid används så att bästa möjliga och för konsumenterna enklaste och billigaste mottagning av rundradiotjänsterna säkerställs. Effektiv mottagning av radio och TV ska alltså ha prioritet. Den möjliga användningen av frekvensutrymmet för nya tjänster kommer inte att vara homogen över landet. Att tala om en digital dividend som ett för hela landet entydigt begrepp är alltså missvisande. Ytmässiga skäl och frekvensmässiga skäl (närhet till andra länder) påverkar liksom högst sannolikt även kommersiella bedömningar. Trycket på frekvensanvändningen kommer sannolikt att se annorlunda ut i befolkningstäta områden jämfört med mindre befolkningstäta. En speciell aspekt av detta är de krav på frekvensutrymme som följer av det villkor som gäller för public service-radio och TV att nyttja ett sändarnät som täcker minst 99,8% av den fastboende befolkningen. Med den teknik som idag används för slavsändare innebär det att frekvensutrymme förbrukas lokalt i betydande omfattning. Övergång till annan teknik eller ett borttagande av kravet på den särskilt höga täckningen skulle eventuellt påverka digital dividend. En närmare analys är lämplig att göra. Nya tjänster Varför är förutsättningarna för att utveckla tjänster i marknätet viktiga för SVT, SR och UR? Något förenklat och tillspetsat kan man säga att de tre public serviceföretagen existerar därför att de har sändningstillstånd för rundradiosändningar i marknätet (analogt och/eller digitalt) grundade på riksdagsbeslut som i sig leder till finansieringen av verksamheten med TV-avgiftsmedel. Till skillnad från alla andra radio- och TV-företag som verkar på den svenska marknaden har SVT, SR och UR en absolut koppling till marknätet. Företagen kan inte välja att lämna marknätet och endast använda andra distributionsformer. Kopplingen till marknätet har blivit ännu tydligare genom de bestämmelser som föreslås tas in i TV-avgiftslagen fr o m 1 januari Public service har traditionellt varit drivande vad gäller tjänsteutvecklingen i radio och TV. SVT, SR och UR torde ha begränsade möjligheter att få utveckla nya kanaler och tjänster i kärnverksamheten om det inte sker genom sändning i eller med användning av marknätet. Som grund måste finnas antingen en extensiv tolkning av existerande sändningstillstånd eller nya särskilda tillstånd. Företagen måste kunna räkna med att finnas ensamma på olika tjänsteområden i marknätet, i vart fall under en viss tid. För SVT, SR och UR är det alltså viktigare än för andra radio- och TV-företag att möjligheterna att utveckla rundradio- eller rundradiorelaterade tjänster i marknätet upprätthålls med utgångspunkt i utsändning av ljudradio och TV. Utvecklingen inom både TV och radio-området präglas av att nya distributionsformer tas i bruk och att nya tjänster etableras. Detta är en viktig utveckling av de traditionella linjära radio- och TV-tjänsterna som bygger på traditionell utsändning. Kommersiellt verkande företag kan sannolikt under lång tid inrikta denna utveckling på att etablera on demand-tjänster som blir tillgängliga mot betalning och som i hög grad innebär en utveckling av mobiltelefonifunktioner. Utnyttjandet av en utvecklad mobiltelefoniteknik är även viktig för SVT, SR och UR. De villkor som gäller för företagen innebär dock att avgiftsbelagda tjänster (betalning för tjänsteinnehållet) f n inte är möjliga. Företagen måste alltså ha de frekvensmässiga möjligheterna att utveckla nya tjänster, inriktade på portabel och mobil mottagning, som är tillgängliga på i princip samma villkor som traditionell fri-radio och fri-tv. Dock är det därvid nödvändigt att även andra företag har möjlighet

5 5 att utveckla och erbjuda tjänster inom samma sfär. Detta innebär att nödvändigt frekvensutrymme måste ställas till förfogande. En långtgående allokering av utrymme för tjänster som bygger på betalning av den enskilde vid nyttjandet (såväl överföring som innehåll) skulle innebära att public service-radio och TV i hög grad stängs ute från tjänsteutveckling och nya marknader. En annan fråga är vilka täckningskrav som därvid ska ställas på de tjänster som SVT, SR och UR avser att erbjuda. Vilka är SVTs, SRs och URs förutsättningar att etablera och finansiera nya kanaler och tjänster? SVT, SR och UR regleras i mycket högre grad än andra radio- och TV-företag vad gäller möjligheterna att starta nya kanaler och tjänster. Denna reglering och dessa restriktioner blir tydligare och mer långtgående fr o m 1 januari 2007 då de av regeringen föreslagna nya riktlinjerna börjar gälla. Riktlinjerna återfinns i prop 2005/06:112, kap 11. Där sägs sammanfattningsvis att Programföretagen får inte utan regeringens medgivande förändra sin kärnverksamhet i betydande omfattning genom att t ex starta nya programkanaler eller liknande tjänster. I de närmare kommentarerna sägs att företagen måste räkna med att en ny tjänst eller distributionsstandard ska kunna göras tillgänglig för alla. Vid satsning på ny teknik ska företagen ta hänsyn till de ekonomiska och frekvensmässiga förutsättningarna. Noggrann värdering ska göras av kostnad och efterfrågan för varje enskild ny teknik. Den närmare innebörden av dessa riktlinjer kan inte anges i dagens läge, dvs hur regeringen kommer att tolka dem när ett medgivande begärs. En rimlig tolkning är dock att nya tjänster ska kunna nå alla via marknätet (kravet på 99,8% täckning), vilket förutsätter tillgång till frekvensutrymme för att nå alla och detta till en kostnad för programföretaget i fråga som står i proportion till värdet eller utbytet. Till skillnad från kommersiella företag kan inte SVT, SR och UR göra en beräkning av avkastning eller intjäningsmöjligheter av nya kanaler och tjänster, då användarbetalning ej är tillåten och inte heller reklamintäkter. Verksamheten har endast en kostnadssida som ska täckas med TV-avgiftsmedel. Problem kan uppstå om täckningsgraden för olika tjänster skulle skilja sig avsevärt mellan public service-företagen och kommersiella företag, dvs om public service-företagen som princip måste köpa nättjänst för 99,8% täckning medan andra aktörer kan välja själva och stanna på avsevärt lägre nivå. En synkronisering är nödvändig. Företagen förfogar inte heller själva över de slutgiltiga besluten. SVT, SR och UR måste alltså tillämpa en mycket mer komplicerad modell för att avgöra om företagen bör och kan etablera nya tjänster i marknätet. En slutsats är att statsmakterna rimligen måste säkerställa att bolagen förfogar över utrymme i marknätet i sådan omfattning att de tjänster kan erbjudas som regering och riksdag ser som önskvärda och nödvändiga för att public serviceuppdraget ska fullföljas och att kostnaderna för detta utrymme (tillståndet att använda utrymmet) kan minimeras utgående från principen att TV-avgiftsmedel ska prioriteras för innehåll, ej distribution. Omvänt kan SVT, SR och UR få svårt att medverka i tjänster eller själva stå för tjänster som endast når t ex 90% av de fastboende eller där modellerna för tilldelning av frekvensutrymme medför sådana kostnader (kommersiell frekvenshandel) att företagens kostnader för tjänsterna inte är försvarbara eller blir oproportionerliga. Sammanfattningsvis kan man säga att statsmakten har ett ansvar för att tillförsäkra public serviceradio och -TV det nödvändiga frekvensutrymmet till lägsta möjliga kostnad för själva frekvenstillgången för att public serviceuppdraget ska kunna fullföljas. Hanteringen av frekvensutrymmet och användningen av eventuella frigjorda frekvenser måste alltså bli en uttalat aktiv del i regeringens och riksdagens överväganden och beslut när det gäller vilken roll och vilka förutsättningar public service-radio och TV ska ha i framtiden. SVTs, SRs och URs önskemål om frekvensmässiga förutsättningar för att utveckla verksamheten är endast ena sidan av myntet.

6 6 Tillämpningsområden TV Vad gäller TV-inriktad eller TV-relaterad användning av eventuellt frigjorda frekvenser bör alltså än en gång understrykas att ställningstagande till om HDTV ska bli möjlig eller inte i marknätet måste anses utgöra ett grundbeslut. SVT (styrelsen) har fattat beslut om en strategi för HDTV, som i korthet innebär att sändningar inleds under Fotbolls-VM 2006 för att därefter följas av en särskild kanal, SVTHD, som kommer att vara parallellsändning av program i SVT1 och 2 som även kan sändas i HDTV. Denna kanal bedöms kunna sändas över satellit fr o m hösten 2007 och eventuellt i vissa kabelnät. Fr o m 2010 är avsikten att kunna genomföra parallellsändning av SVT:s programtjänster i SDTV och HDTV. En idag inte orimlig bedömning, som utgår från vad som antas kunna uppnås med ny kodningsteknik, är att SVT 2010 kommer att behöva förfoga över 3 multiplexer för att samtidigt kunna parallellsända 4 fullständiga programtjänster i SDTV och HDTV. När sändningarna i SDTV kan avvecklas bör kapacitetsbehovet kunna reduceras till 2 multiplexer eller kanske något mindre. En utökning av SVTs utrymme för SDTV bedöms inte som aktuell. SVT har även ett intresse av att kunna finnas med i utsändning av mobila TV-tjänster. Dessa kan till viss del bygga på mobiltelefoni men måste också kunna vara tjänster som bygger på broadcast. SVT är därvid öppet för att pröva olika tekniker (DVB-H, DMB mm). Avgörande är att den teknik som väljs inte blir unik för SVT utan att även andra tjänstetillhandahållare använder den. En tillräcklig kritisk massa är nödvändig för att såväl tjänst som teknik ska fungera och lyckas utifrån både ett konsumentperspektiv, ett tillverkarperspektiv och ett nätoperatörsperspektiv. För samtliga nämnda tillämpningsområden torde den beslutsordning som redovisats i det föregående bli tillämplig, dvs ytterst kommer det att bli regeringen som kommer att fatta beslut om att den utveckling av SVTs verksamhet som SVT ser som angelägen ska få ske. I det sammanhanget blir det också regeringen som ytterst avgör vilka täckningskrav som ska vara uppfyllda. Radio Regeringen har uttryckt önskemål om att SR bör överväga radioutsändning via det digitala marknätet för TV. SR anser att detta kräver 10-20% av kapaciteten i en 64 QAM multiplex. Utsändning med 16 QAM skulle möjligen även kunna ge ett nät som tillgodoser vissa krav som finns för digital ljudradio vad gäller yttäckning samt täckning för mobil och portabel mottagning (se dock diskussionen om byte av sändningsmod ovan). Emellertid uppstår problem med att SR och andra radiobolag har sinsemellan olika krav på täckning och att marknätets regionala struktur för TVsändningar inte alls överensstämmer med radions. Nätet uppfyller ej heller trivialt en del övriga krav som SR (och även andra radioföretag) har på ett system för digital ljudradio. Allvarliga frågetecken finns också vad gäller handhållna och andra batteridrivna mottagare utvecklingen av DVB-H visar ju att enbart övergången till 16 QAM inte löser det problemet. Radions totala kapacitetsbehov kan inte försummas i det här sammanhanget. Med nuvarande utbud kan det motsvara upp till en halv multiplex (i 16 QAM mod) där konkurrensen om utrymmet är som störst, dvs storstäderna. Med önskat ökat utbud i digitalradion krävs ytterligare utrymme. Möjligen skulle detta utrymme kunna åstadkommas genom frekvenser som blir tillgängliga. SR har gjort relativt noggranna marknads- och kostnadsanalyser vad gäller radiodistribution via DAB och DVB-H. De visar att DVB-H alltid blir det dyrare alternativet för SR försåvitt inte DVB-H-näten får nära nog 100% täckning. Detta bedöms i dagsläget som mindre sannolikt. Det är endast om TVmarknaden kan bära en stor del av den totala nätkostnaden upp till 99,8% täckning som digitalradio via DVB-H synes vara ett bättre alternativ än DAB ur ren kostnadssynpunkt. Med de täckningskrav för nya tjänster från public service-företagen som kan följden av de i det föregående refererade riktlinjerna kan det innebära att SVT och UR skulle få bära denna större del av nätkostnaden. den

7 7 slutsatsen bygger på att kommersiella aktörer kan komma att vilja stanna vid en täckning på 80-90% av den fastboende befolkningen och då med prioritet för de stora befolkningskoncentrationerna. Det digitala marknätet bör därför även fortsättningsvis främst ses som ett intressant komplement till andra distributionsformer för ljudradio. Sammanfattande värdering Sett utifrån programföretagens värdering av konsumentperspektivet och konsumentnyttan är de förändringar som angetts ovan de mest angelägna. Frekvenshandel SVT, SR och UR får på denna punkt hänvisa till den skrivelse som tidigare getts in till PTS. Lagmässig reglering av olika typer av tjänster, operatörsfunktioner SVT, SR och UR avser att kommentera dessa frågor i annat sammanhang när utredningsförslag eller lagrådsremiss föreligger. Slutsats Digital dividend uppstår enbart genom politiska ställningstaganden Det som här redovisats klargör enligt SVT, SR och UR att det som kallas digital dividend är ett relativt begrepp som för att kunna ges innebörd förutsätter att ställningstaganden gjorts i några grundläggande avseenden. Dessa ställningstaganden berör i de exempel som redovisats marknätets grundläggande funktion och uppgift, nämligen att vara ett på bästa möjliga sätt fungerande distributionsnät för rundradiotjänster. Att enbart definiera det frekvensutrymme som kan användas för nya tjänster i termer av vad som frigörs vid själva övergången från analoga till digitala TV-sändningar, allt annat lika, låser utvecklingen av TV-mediet på olika sätt som beskrivits ovan och leder långsiktigt till en suboptimering av frekvensutnyttjandet. Enligt SVT, SR och UR är det mot den här bakgrunden nödvändigt att först ta ställning i dessa grundläggande frågor för att man ska kunna komma fram till en tydlig definition av vilket frekvensutrymme som kan frigöras och användas för nya tjänster och i vilken ordning olika steg och beslut bör eller kan tas.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Stockholm 2013-01-22 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter

Läs mer

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning 1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Stockholm 2013-05-10 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) 2011-05-02 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet

PTS remissvar på betänkandet REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Regeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio

Från analog till digital marksänd radio Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI Datum: 2015-03-19 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se 103 33 STOCKHOLM Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77,

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Lars Trägård, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om avgifter för användning

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio?

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Innehållsförteckning Bakgrund 3 Radion idag 4 Konsumtion av radio Betalningsvilja Radiokanaler i Sverige idag Utmaningar 6 Stora datamängder

Läs mer

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5.1 Delbetänkandet Trots digital teknik och ökad konkurrens inom medieområdet kommer kostnaderna för att producera radio och TV som når och tilltalar

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg En skrift om digital marksänd radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som kan nå ut till miljontals samtidiga lyssnare

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:25

Regeringens skrivelse 2015/16:25 Regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio Skr. 2015/16:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2015 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 13 juni 2014 KLAGANDE AA MOTPART Radiotjänst i Kiruna AB 981 80 Kiruna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 29 oktober

Läs mer

Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017

Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Rapportnummer PTS-ER-2015:17 Datum 2015-04-24 Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Delrapport av regeringsuppdrag N2014/2009/ITP Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Delrapport

Läs mer

Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna

Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna DATUM RAPPORTNUMMER 1 september 2006 PTS-ER-2006:35 ISSN 1650-9862 DIARIENR 05-12576 Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna upphört Redovisning av ett regeringsuppdrag

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

Yttrande över remiss Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över remiss Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) 2015-03-20 FM2015-4114:1 Sida 1 (6) Kulturdepartementet samt Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Enheten för medier, film och idrott, Jon Dunås Vårt tjänsteställe, handläggare

Läs mer

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen.

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen. YTTRANDE 2015-03-22 Dnr Ku2014/2006/MFI Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen

Läs mer

Framtidens radio. Slutrapport

Framtidens radio. Slutrapport Framtidens radio Slutrapport Framtidens radio Radio- och TV-verket 2008 ISBN 978-91-85229-24-6 Dnr 578/2008 Grafisk form: Karin Sjödin Omslagsfoto: Jesús Rodríguez/AGE/SCANPIX Tryck: Edita, Västerås juni

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03- 20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU

Läs mer

Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012. frekvenspusslet. framtidens teknik digitalradio

Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012. frekvenspusslet. framtidens teknik digitalradio Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012 frekvenspusslet framtidens teknik digitalradio det här är teracom ledare Vi sänder ut tv och radio. Vi gör det via världens modernaste marknät; 734 master

Läs mer

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Johan Jakobsson (fp) 2004-01-20 Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Inledning Majoriteten i digitalradiokommittén anser att radion i Sverige ska digitaliseras. Samma teknikfixering som ledde

Läs mer

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004 Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige Vår dato 31.08.2004 Deres dato 11.06.2004 Vår referanse Deres referanse Vår saksbehandler INFORMELLT SAMRÅD AVSEENDE FÖRSLAG TILL MARKNADSAVGRÄNSNING

Läs mer

Digital radio. Dags att ta nästa steg

Digital radio. Dags att ta nästa steg Digital radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som samtidigt kan nå ut till miljontals lyssnare över hela landet. Och

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna

Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna DATUM RAPPORTNUMMER 1 september 2006 PTS-ER-2006:35 ISSN 1650-9862 DIARIENR 05-12576 Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TVsändningarna upphört Redovisning av ett regeringsuppdrag

Läs mer

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut:

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: Post- och telestyrelsen Enheten för samtrafik Box 5398 102 49 STOCKHOLM Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: (Dnr: 08-120446/23) Skyldigheter

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Minnesanteckningar från det sjätte nationella förberedelsemötet inför RRC-06

Minnesanteckningar från det sjätte nationella förberedelsemötet inför RRC-06 MINNESANTECKNINGAR DATUM 6 maj 2005 VÅR REFERENS Minnesanteckningar från det sjätte nationella förberedelsemötet inför RRC-06 Datum: 18 februari 2005 Tid: 0900-1200 Plats: Post- och telestyrelsen, Stockholm

Läs mer

Från TV till RÖRLIG BILD

Från TV till RÖRLIG BILD Från TV till RÖRLIG BILD Från TV till RÖRLIG BILD ISSN 1401-8438 ISBN 978-91-85229-28-4 Grafisk form Elin Bergh Diagram och illustrationer Done Production AB Omslagsfoto Jeff Nishinaka, Matton Images Tryck

Läs mer

Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet

Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet Diarienummer 12-1921 Datum 2012-03-15 Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet Påverkan på möjligheter att uppnå en effektiv spektrumanvändning Diarienummer 12-1921 Post- och telestyrelsen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas,

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift.

Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift. HFD 2014 ref 33 Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift. Lagrum: 2 och 2 a lagen (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II)

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Post- och Telestyrelsen Att: Anne Ronkainen Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Com Hem AB (

Läs mer

Huvudcentraler att växa med

Huvudcentraler att växa med Huvudcentraler att växa med Från vad du vill, till vad du vill! 4 baskonfigurationer ESX-200: QPSK/8PSK-mottagare, CI, VSB RF, NICAM, ASI-ut ETX-200: COFDM-mottagare, CI, VSB RF, NICAM, ASI-ut ECX-200:

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd En översyn av Myndigheten för radio och tv MYNDIGHETEN FÖR RA DIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet BESLUT 1(7) Datum Vår referens 2011-10-28 Dnr: 11-4937 Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk

Läs mer

Digitaliseringen av TV-mediet utifrån ett medieberedskapsperspektiv

Digitaliseringen av TV-mediet utifrån ett medieberedskapsperspektiv Digitaliseringen av TV-mediet utifrån ett medieberedskapsperspektiv STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR Digitaliseringen av tv-mediet utifrån ett medieberedskapsperspektiv Svante Barck-Holst Anna Marklund

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

Ett naturligt teknikskifte?

Ett naturligt teknikskifte? Nina Wormbs Ett naturligt teknikskifte? Exemplet marksänd tv 1 I förrgår, den 3 april, slutade storstation 41 Uppsala Vedyxa att sända analog TV över Uppsala med omnejd. 2 Vi är mitt inne i Etapp 2:2 av

Läs mer

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1)

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) 1/3 Beslutsbilaga 1 Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) Allmänna förutsättningar Tillståndet innehas av AETN UK, vilket är ett aktiebolag

Läs mer

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2013-01-18 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Detta yttrande har två delar. Vissa frågor av särskilt intresse behandlas

Läs mer

PTS Filter för 800 MHz-bandet

PTS Filter för 800 MHz-bandet Handläggare Martin Wictorsson Tel 010-505 3017 Fax 010-505 3416 martin.wictorsson@afconsult.com RAPPORT 1 (19) Datum Version C PTS Filter för 800 MHz-bandet ÅF-INFRASTRUKTUR AB Martin Wictorsson Magnus

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor)

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) Kulturdepartementet Postboks 8030 Dep 0030 Oslo, Norge postmottak@kud.dep.no, Yttrande å remiss: Høringsbrev - Rammevilkår for lokalradio i forbindelse med digitaliseringen

Läs mer

INTRESSET VÄXER VARJE DAG

INTRESSET VÄXER VARJE DAG Framtidens Bredband INTRESSET VÄXER VARJE DAG Vad händer fram till den 31 januari 2014? Sedan reportaget i förra numret av I Våra Kvarter har intresset för Framtidens! Om du vill Under våren fortsätter

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess. PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen 08-606 90 80, rtvv@rtvv.se, www.rtvv.se Sida 1 Sammanfattning Radio- och TV-verket har sedan år 2003 i uppdrag av regeringen att följa

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Teracom på 15 sekunder

Teracom på 15 sekunder Årsredovisning 2006 Teracom på 15 sekunder Teracom är Sveriges första medieoperatör. Vi kan erbjuda olika kommunikationsvägar för radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild. Vi ska se till att

Läs mer

Grossistmarknaden för fri-tv via marknät

Grossistmarknaden för fri-tv via marknät BESLUT 1(83) Datum Vår referens 2013-06-10 Dnr: 11-9384 Konkurrensavdelningen Anne Ronkainen 08-678 55 00 pts@pts.se Grossistmarknaden för fri-tv via marknät Parter Teracom AB, org.nr 556441-5098 Box 30150

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd MYNDIGHETEN FÖR R ADIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 Myndigheten

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:94

Regeringens proposition 2000/01:94 Regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 Prop. 2000/01:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Marita

Läs mer