Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv"

Transkript

1 SVT/SR/UR Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv Efter diskussion den 11 maj 2006 med Kristoffer Nilsson, NetLight, har Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) bestämt sig för att gemensamt utveckla sina synpunkter på frågor rörande digital dividend i stället för att ge svar och kommentarer i den form som återfinns i enkätens frågeformulär. Finns det en digital dividend och vad är det i så fall? Ingen värdemodell För att kunna tala om en digital dividend måste man entydigt kunna fastslå att spektrum frigörs genom övergången till digitala sändningar. Enkäten synes utgå från att detta blir fallet, närmast som ett postulat, och att utrymmet som hävdas bli frigjort kan användas för nya tillämpningar. Värdering och prioritering av dessa nya tillämpningar skulle då kunna ske utifrån någon form av värdemodell. Tyvärr redovisas inte i enkäten hur Netlight kommer att utforma denna värdemodell. Respondenterna vet alltså inte hur den prioritering eller värdering som de gör kommer att användas. En sammanvägning av svaren blir därmed svår eller kanske omöjlig; vart och ett av svaren måste tolkas utifrån den värdemodell varje enskild respondent implicit eller explicit tillämpat. De svar som lämnas genom att frågorna i webbenkäten strikt följs får därför karaktären av en önskelista och för kommersiella aktörers vidkommande en listning av affärsmöjligheter. Själva den grundläggande ansatsen i enkäten kan alltså ifrågasättas. Den metod att värdera olika tillämpningsområden som respondenterna ombeds använda i enkäten bedöms därför av SVT, SR och UR inte som lämpligt för public service-radio och TV. Med den roll regering och ytterst riksdag har i beslutsfattandet kan SVT, SR och UR endast begränsa sig till att redovisa vilka utvecklingsmöjligheter för public service som bedöms som mest angelägna. Företagen kan inte fatta de slutligt avgörande besluten med de riktlinjer som kommer att gälla i TV-avgiftslagen i den lydelse som kommer att gälla fr o m 1 januari TV-mediet utvecklas Synsättet att det trivialt frigörs frekvenser genom övergången till digitala sändningar förutsätter att marksänd TV som teknik och medium har funnit sin slutliga form. Inom TV-området pågår emellertid flera olika utvecklingar av betydelse för marknätet utöver den grundläggande förändringen med övergång till digital utsändning. Framför allt gäller det utvecklingen från SDTV till HDTV och utvecklingen från i princip stationär mottagning till portabel och mobil mottagning. Om perspektivet begränsas till själva övergången från analoga till digitala sändningar, och om resultatet av RRC06 beaktas, kan det hävdas att frekvenser kan frigöras förutsatt att inget ytterligare utrymme avsätts för SDTV. Ytterligare frekvensutrymme skulle även kunna frigöras om den etablerade användningen för SDTV minskar till följd av antingen politiska beslut (tillstånd dras in eller förnyas inte) eller sändande företag frånträder marknätet genom eget beslut. Störst effekt skulle man få om endast public servicebolagen hade rundradiosändningar i marknätet. Det skulle även ge bättre förutsättningar för t ex HDTV. En sådan modell är emellertid inte realistisk och skulle skapa en situation som påminner om den som rådde under den tid SVT, SR och UR hade en monopolställning.

2 2 På sikt skulle det frigjorda utrymmet även teoretiskt kunna öka genom övergång till ny kodningsteknik, samtidigt som marknätet endast används för fortsatta SDTV-sändningar med oförändrat antal programtjänster (kanaler). Övergången till HDTV måste enligt SVT, SR och UR ses som en naturlig och grundläggande utveckling av TV-mediet, på samma sätt som övergången från analog till digital TV. Med dagens kodningsteknik kräver HDTV väsentligt ökat frekvensutrymme per programtjänst jämfört med SDTV, men på sikt kan behovet möjligen minskas med ny kodningsteknik. HDTV etableras nu i andra distributionsformer, såsom satellit, kabel och på sikt IPTV (bredbandsnät). Om denna utveckling ska få ske i marknätet på samma sätt som sker i andra distributionsformer, måste de frekvensmässiga förutsättningarna finnas. Om den vidare ska kunna ske för i princip alla redan etablerade programtjänster i SDTV, kommer det inte att uppstå eller finnas någon digital dividend. Utgående från vad som idag är tekniskt möjligt är det således enligt SVTs, SRs och URs bedömning endast meningsfullt att tala om en digital dividend under förutsättning att staten aktivt tagit ställning för att övergång till HDTV i marknätet inte ska ske. Det kan finnas olika mellanlägen, vilka återspeglas i enkäten, nämligen att ett begränsat frekvensutrymme upplåts för HDTV. Det måste i så fall tas från de frigjorda frekvenserna. Ett annat alternativ är att antalet programtjänster reduceras så kraftigt att de kan tillhandahållas i HDTV, samtidigt som visst frekvensutrymme kan avsättas för helt andra tjänster. Bilden kompliceras ytterligare av att utvecklingen mot HDTV under en period med all sannolikhet kräver parallellsändning (simulcast) av samma tjänst i både SDTV och HDTV. Övergången kräver således i sig ökad tillgång till frekvensutrymme under övergångsperioden (jfr situationen idag med parallellsändning av samma tjänster analogt och digitalt!). Likabehandling med andra distributionsformer I andra distributionsformer sker övergången till HDTV som ett led i den naturliga utvecklingen av TVmediet. Det sker inte efter politiska beslut om användning av frekvensutrymme utan uteslutande efter beslut på kommersiell grund. En motsvarande övergång från analog till digital utsändning har redan skett fullt ut för satellitsändningar specifikt riktade till svensk publik, utan varje form av politiskt beslut. En politisk och administrativ hantering av HDTV för marknätet kan leda till att det inte tillåts utvecklas som andra distributionsformer, vilket kan påverka nätets konkurrenskraft visavi dessa. Ett mycket begränsat utrymme för HDTV kan i det sammanhanget inte ses som en ändamålsenlig lösning, bl a beroende på att olika aktörer då inte erbjuds likartade förutsättningar och det publika intresset för att skaffa mottagare för bara någon enstaka marksänd HDTV-kanal förmodligen blir svalt. Val av sändningsmod I Sverige har en sändningsmod för det digitala marknätet valts (64 QAM) som utgår från att mottagningen sker stationärt och med utomhusantenn (nominellt 10 m över markplanet). Vinsten med denna sändningsmod är att många programtjänster kan sändas samtidigt. Kanalantal har prioriterats på bekostnad av en mer robust signal som ger bättre möjligheter till inomhusmottagning och portabel mottagning samt möjligen även mobil mottagning i viss utsträckning. En annan sändningsmod (16 QAM, som valts i flera andra länder) skulle kunna ge de dessa senare fördelar men till priset av minskat antal kanaler, givet att ett oförändrat antal sändarfrekvenser används inom ramen för den frekvensplanering som nu gäller. En sådan övergång skulle därför sannolikt innebära att den möjliga digitala dividenden konsumeras, allt annat lika. En övergång till 16 QAM kommer att ge något bättre mottagning för dem som redan har takantenn samt hyfsad mottagning med små antenner inom ett par mil från en huvudsändare. Bilden blir t ex bättre (mindre risk för störningar) då det regnar.

3 3 Det mest realistiska skulle vara att gå över till sändningar liknande de som finns i Tyskland. Där utnyttjas cirka 16 Mbit/s i en multiplex och sändningen sker enligt 16 QAM, FEC 3/4. Man får då en förbättring av C/N med cirka 4 db (från 17,1 db till 13,0 db). Dock blir det en mycket liten vinst om man skall jämföra med det man tappar i kapacitetshänseende. Med 16 QAM minskar kapaciteten motsvarande en faktor 3/4. Således behövs det 30% fler multiplexer om oförändrad kodning tillämpas. Vid övergång till annan kodning (MPEG-4) skulle kapacitetstappet bli mindre för SDTV. Men för att säkert kunna gå från takantenn till mottagning med en liten utdragbar antenn inomhus skulle C/N behöva förbättras med ca 16 db. För att få ut största möjliga nytta av en övergång till 16 QAM skulle alltså en stor förtätning behöva ske av sändarnätet. SVT, SR och UR finner det inte möjligt att förorda en övergång till 16 QAM men anser att en mer ingående analys måste göras av hur en sådan förändring skulle kunna genomföras samt vilka konsekvenserna i olika avseenden skulle bli. Det bör noteras att den mottagarutrustning som hushållen anskaffat för mottagning från det digitala marknätet även ska fungera för sändningsmoden 16 QAM under förutsättning att tillverkarana följt tillämpliga specifikationer. En övergång till 16 QAM skulle kunna beskrivas som en förändring för att bättre utnyttja marknätets förutsättningar att fungera så bra som möjligt för den grundläggande funktionen, nämligen rundradio för alla mottagningssituationer. Flexibilitet över tiden Till vad som här redovisats kommer att användningen av frekvensutrymmet även måste ses över tiden. Den ansats som analysen enligt enkäten bygger på är att frigjort utrymme mer eller mindre omedelbart kan användas för nya tjänster i tillägg till redan etablerade och att en ny statisk struktur etableras. För att kunna uppnå den flexibilitet över tiden som är önskvärd och sannolikt nödvändig, exempelvis för att kunna hantera en övergång till ny kodningsteknik som på sikt minskar frekvensbehovet för varje enskild tjänst, eller för att införa HDTV, finns det emellertid goda skäl som talar för att man bör avstå från att åtminstone under en inledande, dynamisk utvecklingsperiod låsa upp allt frekvensutrymme för långsiktiga tjänster och funktioner. Minst av allt bör det ske ett ianspråkstagande av frekvensutrymme allteftersom det blir tillgängligt Vilka frekvenser bör tas med i överväganden om digital dividend? Konsultföretaget HiQ har på uppdrag av PTS gjort en tekniskt inriktad studie av den digitala dividenden. Den studien har relevans även för den nu aktuella enkäten vid överväganden av dels hur stort frekvensutrymme som kan tänkas frigöras, dels var olika tjänster skulle kunna placeras frekvensmässigt. Utan att göra några ställningstaganden vill SVT, SR och UR peka på följande. Formaterat Det frekvensområde som utgjort grunden för HiQs studie utgör endast en del av det område inom vilket potentiellt frekvenser kan frigöras. Band I, med egenskapen att ha god yttäckning (låg frekvens), och L-bandet (1500 MHz), som lämpar sig för handburna cellbaserade system, har ej tagits med. I L- bandet finns för närvarande frekvenser avdelade för T-DAB. Dessa frekvenser ligger mycket nära de frekvenser som idag används för mobiltelefoni. Tas dessa frekvensområden med i överväganden kan möjligen en större digital dividend diskuteras. Andra aspekter att beakta Planeringen av frekvenstilldelning med anledning av släckningen av de analoga TV-sändningarna (RRC06) sker med parametrar som bygger på användning av frekvensutrymmet för rundradiosändningar med användning av DVB-T för TV i Band III, IV och V samt DAB för radio i Band III. Planens modifieringsregler kommer dock att tillåta användning av snarlika system. Det innebär att användning av frekvensutrymme för andra teknologier måste anpassas till det reglerverk Formaterat

4 4 som fastställs och som alltså utgår från rundradioanvändning. I den nationella tillämpningen är det enligt SVT, SR och UR ett oavvisligt krav att användning av utrymme för andra teknologier inte får ske på sådant sätt att rundradiotillämpningen försvåras eller försämras. Det kan ta t ex röra sig om var i frekvensbandet olika tjänster ska kunna placeras. För SVT, SR och UR är det självklart att frekvensbandets olika delar därvid används så att bästa möjliga och för konsumenterna enklaste och billigaste mottagning av rundradiotjänsterna säkerställs. Effektiv mottagning av radio och TV ska alltså ha prioritet. Den möjliga användningen av frekvensutrymmet för nya tjänster kommer inte att vara homogen över landet. Att tala om en digital dividend som ett för hela landet entydigt begrepp är alltså missvisande. Ytmässiga skäl och frekvensmässiga skäl (närhet till andra länder) påverkar liksom högst sannolikt även kommersiella bedömningar. Trycket på frekvensanvändningen kommer sannolikt att se annorlunda ut i befolkningstäta områden jämfört med mindre befolkningstäta. En speciell aspekt av detta är de krav på frekvensutrymme som följer av det villkor som gäller för public service-radio och TV att nyttja ett sändarnät som täcker minst 99,8% av den fastboende befolkningen. Med den teknik som idag används för slavsändare innebär det att frekvensutrymme förbrukas lokalt i betydande omfattning. Övergång till annan teknik eller ett borttagande av kravet på den särskilt höga täckningen skulle eventuellt påverka digital dividend. En närmare analys är lämplig att göra. Nya tjänster Varför är förutsättningarna för att utveckla tjänster i marknätet viktiga för SVT, SR och UR? Något förenklat och tillspetsat kan man säga att de tre public serviceföretagen existerar därför att de har sändningstillstånd för rundradiosändningar i marknätet (analogt och/eller digitalt) grundade på riksdagsbeslut som i sig leder till finansieringen av verksamheten med TV-avgiftsmedel. Till skillnad från alla andra radio- och TV-företag som verkar på den svenska marknaden har SVT, SR och UR en absolut koppling till marknätet. Företagen kan inte välja att lämna marknätet och endast använda andra distributionsformer. Kopplingen till marknätet har blivit ännu tydligare genom de bestämmelser som föreslås tas in i TV-avgiftslagen fr o m 1 januari Public service har traditionellt varit drivande vad gäller tjänsteutvecklingen i radio och TV. SVT, SR och UR torde ha begränsade möjligheter att få utveckla nya kanaler och tjänster i kärnverksamheten om det inte sker genom sändning i eller med användning av marknätet. Som grund måste finnas antingen en extensiv tolkning av existerande sändningstillstånd eller nya särskilda tillstånd. Företagen måste kunna räkna med att finnas ensamma på olika tjänsteområden i marknätet, i vart fall under en viss tid. För SVT, SR och UR är det alltså viktigare än för andra radio- och TV-företag att möjligheterna att utveckla rundradio- eller rundradiorelaterade tjänster i marknätet upprätthålls med utgångspunkt i utsändning av ljudradio och TV. Utvecklingen inom både TV och radio-området präglas av att nya distributionsformer tas i bruk och att nya tjänster etableras. Detta är en viktig utveckling av de traditionella linjära radio- och TV-tjänsterna som bygger på traditionell utsändning. Kommersiellt verkande företag kan sannolikt under lång tid inrikta denna utveckling på att etablera on demand-tjänster som blir tillgängliga mot betalning och som i hög grad innebär en utveckling av mobiltelefonifunktioner. Utnyttjandet av en utvecklad mobiltelefoniteknik är även viktig för SVT, SR och UR. De villkor som gäller för företagen innebär dock att avgiftsbelagda tjänster (betalning för tjänsteinnehållet) f n inte är möjliga. Företagen måste alltså ha de frekvensmässiga möjligheterna att utveckla nya tjänster, inriktade på portabel och mobil mottagning, som är tillgängliga på i princip samma villkor som traditionell fri-radio och fri-tv. Dock är det därvid nödvändigt att även andra företag har möjlighet

5 5 att utveckla och erbjuda tjänster inom samma sfär. Detta innebär att nödvändigt frekvensutrymme måste ställas till förfogande. En långtgående allokering av utrymme för tjänster som bygger på betalning av den enskilde vid nyttjandet (såväl överföring som innehåll) skulle innebära att public service-radio och TV i hög grad stängs ute från tjänsteutveckling och nya marknader. En annan fråga är vilka täckningskrav som därvid ska ställas på de tjänster som SVT, SR och UR avser att erbjuda. Vilka är SVTs, SRs och URs förutsättningar att etablera och finansiera nya kanaler och tjänster? SVT, SR och UR regleras i mycket högre grad än andra radio- och TV-företag vad gäller möjligheterna att starta nya kanaler och tjänster. Denna reglering och dessa restriktioner blir tydligare och mer långtgående fr o m 1 januari 2007 då de av regeringen föreslagna nya riktlinjerna börjar gälla. Riktlinjerna återfinns i prop 2005/06:112, kap 11. Där sägs sammanfattningsvis att Programföretagen får inte utan regeringens medgivande förändra sin kärnverksamhet i betydande omfattning genom att t ex starta nya programkanaler eller liknande tjänster. I de närmare kommentarerna sägs att företagen måste räkna med att en ny tjänst eller distributionsstandard ska kunna göras tillgänglig för alla. Vid satsning på ny teknik ska företagen ta hänsyn till de ekonomiska och frekvensmässiga förutsättningarna. Noggrann värdering ska göras av kostnad och efterfrågan för varje enskild ny teknik. Den närmare innebörden av dessa riktlinjer kan inte anges i dagens läge, dvs hur regeringen kommer att tolka dem när ett medgivande begärs. En rimlig tolkning är dock att nya tjänster ska kunna nå alla via marknätet (kravet på 99,8% täckning), vilket förutsätter tillgång till frekvensutrymme för att nå alla och detta till en kostnad för programföretaget i fråga som står i proportion till värdet eller utbytet. Till skillnad från kommersiella företag kan inte SVT, SR och UR göra en beräkning av avkastning eller intjäningsmöjligheter av nya kanaler och tjänster, då användarbetalning ej är tillåten och inte heller reklamintäkter. Verksamheten har endast en kostnadssida som ska täckas med TV-avgiftsmedel. Problem kan uppstå om täckningsgraden för olika tjänster skulle skilja sig avsevärt mellan public service-företagen och kommersiella företag, dvs om public service-företagen som princip måste köpa nättjänst för 99,8% täckning medan andra aktörer kan välja själva och stanna på avsevärt lägre nivå. En synkronisering är nödvändig. Företagen förfogar inte heller själva över de slutgiltiga besluten. SVT, SR och UR måste alltså tillämpa en mycket mer komplicerad modell för att avgöra om företagen bör och kan etablera nya tjänster i marknätet. En slutsats är att statsmakterna rimligen måste säkerställa att bolagen förfogar över utrymme i marknätet i sådan omfattning att de tjänster kan erbjudas som regering och riksdag ser som önskvärda och nödvändiga för att public serviceuppdraget ska fullföljas och att kostnaderna för detta utrymme (tillståndet att använda utrymmet) kan minimeras utgående från principen att TV-avgiftsmedel ska prioriteras för innehåll, ej distribution. Omvänt kan SVT, SR och UR få svårt att medverka i tjänster eller själva stå för tjänster som endast når t ex 90% av de fastboende eller där modellerna för tilldelning av frekvensutrymme medför sådana kostnader (kommersiell frekvenshandel) att företagens kostnader för tjänsterna inte är försvarbara eller blir oproportionerliga. Sammanfattningsvis kan man säga att statsmakten har ett ansvar för att tillförsäkra public serviceradio och -TV det nödvändiga frekvensutrymmet till lägsta möjliga kostnad för själva frekvenstillgången för att public serviceuppdraget ska kunna fullföljas. Hanteringen av frekvensutrymmet och användningen av eventuella frigjorda frekvenser måste alltså bli en uttalat aktiv del i regeringens och riksdagens överväganden och beslut när det gäller vilken roll och vilka förutsättningar public service-radio och TV ska ha i framtiden. SVTs, SRs och URs önskemål om frekvensmässiga förutsättningar för att utveckla verksamheten är endast ena sidan av myntet.

6 6 Tillämpningsområden TV Vad gäller TV-inriktad eller TV-relaterad användning av eventuellt frigjorda frekvenser bör alltså än en gång understrykas att ställningstagande till om HDTV ska bli möjlig eller inte i marknätet måste anses utgöra ett grundbeslut. SVT (styrelsen) har fattat beslut om en strategi för HDTV, som i korthet innebär att sändningar inleds under Fotbolls-VM 2006 för att därefter följas av en särskild kanal, SVTHD, som kommer att vara parallellsändning av program i SVT1 och 2 som även kan sändas i HDTV. Denna kanal bedöms kunna sändas över satellit fr o m hösten 2007 och eventuellt i vissa kabelnät. Fr o m 2010 är avsikten att kunna genomföra parallellsändning av SVT:s programtjänster i SDTV och HDTV. En idag inte orimlig bedömning, som utgår från vad som antas kunna uppnås med ny kodningsteknik, är att SVT 2010 kommer att behöva förfoga över 3 multiplexer för att samtidigt kunna parallellsända 4 fullständiga programtjänster i SDTV och HDTV. När sändningarna i SDTV kan avvecklas bör kapacitetsbehovet kunna reduceras till 2 multiplexer eller kanske något mindre. En utökning av SVTs utrymme för SDTV bedöms inte som aktuell. SVT har även ett intresse av att kunna finnas med i utsändning av mobila TV-tjänster. Dessa kan till viss del bygga på mobiltelefoni men måste också kunna vara tjänster som bygger på broadcast. SVT är därvid öppet för att pröva olika tekniker (DVB-H, DMB mm). Avgörande är att den teknik som väljs inte blir unik för SVT utan att även andra tjänstetillhandahållare använder den. En tillräcklig kritisk massa är nödvändig för att såväl tjänst som teknik ska fungera och lyckas utifrån både ett konsumentperspektiv, ett tillverkarperspektiv och ett nätoperatörsperspektiv. För samtliga nämnda tillämpningsområden torde den beslutsordning som redovisats i det föregående bli tillämplig, dvs ytterst kommer det att bli regeringen som kommer att fatta beslut om att den utveckling av SVTs verksamhet som SVT ser som angelägen ska få ske. I det sammanhanget blir det också regeringen som ytterst avgör vilka täckningskrav som ska vara uppfyllda. Radio Regeringen har uttryckt önskemål om att SR bör överväga radioutsändning via det digitala marknätet för TV. SR anser att detta kräver 10-20% av kapaciteten i en 64 QAM multiplex. Utsändning med 16 QAM skulle möjligen även kunna ge ett nät som tillgodoser vissa krav som finns för digital ljudradio vad gäller yttäckning samt täckning för mobil och portabel mottagning (se dock diskussionen om byte av sändningsmod ovan). Emellertid uppstår problem med att SR och andra radiobolag har sinsemellan olika krav på täckning och att marknätets regionala struktur för TVsändningar inte alls överensstämmer med radions. Nätet uppfyller ej heller trivialt en del övriga krav som SR (och även andra radioföretag) har på ett system för digital ljudradio. Allvarliga frågetecken finns också vad gäller handhållna och andra batteridrivna mottagare utvecklingen av DVB-H visar ju att enbart övergången till 16 QAM inte löser det problemet. Radions totala kapacitetsbehov kan inte försummas i det här sammanhanget. Med nuvarande utbud kan det motsvara upp till en halv multiplex (i 16 QAM mod) där konkurrensen om utrymmet är som störst, dvs storstäderna. Med önskat ökat utbud i digitalradion krävs ytterligare utrymme. Möjligen skulle detta utrymme kunna åstadkommas genom frekvenser som blir tillgängliga. SR har gjort relativt noggranna marknads- och kostnadsanalyser vad gäller radiodistribution via DAB och DVB-H. De visar att DVB-H alltid blir det dyrare alternativet för SR försåvitt inte DVB-H-näten får nära nog 100% täckning. Detta bedöms i dagsläget som mindre sannolikt. Det är endast om TVmarknaden kan bära en stor del av den totala nätkostnaden upp till 99,8% täckning som digitalradio via DVB-H synes vara ett bättre alternativ än DAB ur ren kostnadssynpunkt. Med de täckningskrav för nya tjänster från public service-företagen som kan följden av de i det föregående refererade riktlinjerna kan det innebära att SVT och UR skulle få bära denna större del av nätkostnaden. den

7 7 slutsatsen bygger på att kommersiella aktörer kan komma att vilja stanna vid en täckning på 80-90% av den fastboende befolkningen och då med prioritet för de stora befolkningskoncentrationerna. Det digitala marknätet bör därför även fortsättningsvis främst ses som ett intressant komplement till andra distributionsformer för ljudradio. Sammanfattande värdering Sett utifrån programföretagens värdering av konsumentperspektivet och konsumentnyttan är de förändringar som angetts ovan de mest angelägna. Frekvenshandel SVT, SR och UR får på denna punkt hänvisa till den skrivelse som tidigare getts in till PTS. Lagmässig reglering av olika typer av tjänster, operatörsfunktioner SVT, SR och UR avser att kommentera dessa frågor i annat sammanhang när utredningsförslag eller lagrådsremiss föreligger. Slutsats Digital dividend uppstår enbart genom politiska ställningstaganden Det som här redovisats klargör enligt SVT, SR och UR att det som kallas digital dividend är ett relativt begrepp som för att kunna ges innebörd förutsätter att ställningstaganden gjorts i några grundläggande avseenden. Dessa ställningstaganden berör i de exempel som redovisats marknätets grundläggande funktion och uppgift, nämligen att vara ett på bästa möjliga sätt fungerande distributionsnät för rundradiotjänster. Att enbart definiera det frekvensutrymme som kan användas för nya tjänster i termer av vad som frigörs vid själva övergången från analoga till digitala TV-sändningar, allt annat lika, låser utvecklingen av TV-mediet på olika sätt som beskrivits ovan och leder långsiktigt till en suboptimering av frekvensutnyttjandet. Enligt SVT, SR och UR är det mot den här bakgrunden nödvändigt att först ta ställning i dessa grundläggande frågor för att man ska kunna komma fram till en tydlig definition av vilket frekvensutrymme som kan frigöras och användas för nya tjänster och i vilken ordning olika steg och beslut bör eller kan tas.

Jan-Olof Gurinder. senior adviser Sveriges Television

Jan-Olof Gurinder. senior adviser Sveriges Television Jan-Olof Gurinder senior adviser Sveriges Television Tjänster i marknätet grunden för SVT Sändningstillstånd i marknätet grunden för SVT Inget sändningstillstånd för satellit Sändningstillstånd för tråd

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv

Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv Regeringsbeslut 2 2013-02-21 Ku2013/313/MFI Kulturdepartementet Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv Regeringens

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

Inledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se. Stockholm den 4 april 2012

Inledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se. Stockholm den 4 april 2012 Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se Stockholm den 4 april 2012 Teracom Group har inbjudits att lämna synpunkter på Stelacons och PTS rapporter till Myndigheten för radio och tv angående

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Stockholm 2013-01-22 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter

Läs mer

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning 1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Stockholm 2013-05-10 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

Koordineringsarbete digital TV och ljudradio (DVB-T och T-DAB)

Koordineringsarbete digital TV och ljudradio (DVB-T och T-DAB) Koordineringsarbete digital TV och ljudradio (DVB-T och T-DAB) Första regeringsuppdraget - 28 mars 1996 - I den första etappen skall Post- och telestyrelsen koordinera frekvenser så att sändningsmöjlighet

Läs mer

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) 2011-05-02 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras

Läs mer

Riksrevisionens rapport om digitalradio

Riksrevisionens rapport om digitalradio Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU6 Riksrevisionens rapport om digitalradio Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Som regeringen anför

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC februari 2005

Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC februari 2005 Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC-06 15 februari 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Information från koordineringsmöten - Önskemål till

Läs mer

Regeringsbeslut 3 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att

Läs mer

Konsultation förstudie 700 MHz-bandet

Konsultation förstudie 700 MHz-bandet Tillhanda Post och telestyrelsen 2014 10 24 Konsultation förstudie 700 MHz-bandet Ericsson noterar med tillfredställelse möjligheten som erbjuds marknadens aktörer att kommentera rubricerad förstudie avseende

Läs mer

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras

Läs mer

Regeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet

PTS remissvar på betänkandet REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Yttrande ang. förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Skrivelse från Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) den 17 maj 2000.

Yttrande ang. förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Skrivelse från Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) den 17 maj 2000. HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Charlotte Ingvar-Nilsson Rättsavdelningen 08-678 55 23 charlotte.ingvar-nilsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 15 augusti 2000 00-9071 aktbil. 5 ERT DATUM ER REFERENS

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:118

Regeringens proposition 2003/04:118 Regeringens proposition 2003/04:118 Digitala TV-sändningar Prop. 2003/04:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2004 Marita Ulvskog Mona Sahlin (Kulturdepartementet)

Läs mer

Yttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i 800 MHz-bandet

Yttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i 800 MHz-bandet PTS Box 5398 102 49 Stockholm Epost: 800-bandet@pts.se Sundbyberg 2010-10-05 Yttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett

Läs mer

Saken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen

Saken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-07-01 Dnr: 15-6916 49 Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation LEK och utfärdande

Läs mer

Rundradiorörelsens samlade ekonomi

Rundradiorörelsens samlade ekonomi Rundradiorörelsen 2013 1 Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2013 1 januari - 31 december 2 Rundradiorörelsen 2013 Rundradiorörelsen 2013 3 Innehåll 4 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning

Läs mer

Rundradiorörelsen 2011. rundradiorörelsens samlade ekonomi

Rundradiorörelsen 2011. rundradiorörelsens samlade ekonomi Rundradiorörelsen 2011 1 rundradiorörelsens samlade ekonomi 1 januari 2011-31 december 2 Rundradiorörelsen 2011 Rundradiorörelsen 2011 3 Innehåll 4 8 9 10 11 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning

Läs mer

Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC oktober 2005

Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC oktober 2005 Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC-06 20 oktober 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Översikt av preliminära önskemål till RRC-06; UHF - Diskussion och synpunkter - Översikt av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Hi3G Access AB beviljas tillstånd att använda radiosändare för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i 900 MHz-bandet i hela Sverige.

Hi3G Access AB beviljas tillstånd att använda radiosändare för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i 900 MHz-bandet i hela Sverige. Datum Vår referens Sida 2009-XX-XX Dnr: 08-12019 1(5) Ert datum Er referens HI3G Access AB, 556593-4899 Box 1360 111 83 Stockholm Bilaga 5 Förslag Tillstånd [nr] 1 att använda radiosändare Hi3G Access

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Teknisk utredning av användning av frigjort frekvensutrymme vid övergång till marksänd digital-tv

Teknisk utredning av användning av frigjort frekvensutrymme vid övergång till marksänd digital-tv 1 (63) frekvensutrymme vid övergång till marksänd 2 (63) SAMMANFATTNING I denna studie har vi analyserat möjligheten att, inom frekvensbanden III (VHF) och IV/V (UHF), frigöra spektrum, s.k. dividendkapacitet,

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio

Från analog till digital marksänd radio Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

6 Överväganden och förslag

6 Överväganden och förslag 6 Överväganden och förslag 6.1 Inledning Utredningen har enligt direktiven att överväga Digital-TV-kommitténs förslag att en extern aktör, ett fristående operatörsföretag, får tillstånd att förfoga över

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Rapportnummer PTS-ER-2016:29 Datum 2016-10-28 Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering av regeringsuppdrag Ku2016/00937/MF Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering

Läs mer

Enligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv

Enligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv 1/10 BESLUT 2016-11-28 Dnr: 16/01242 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv ger med stöd av 4 kap. 3 radio- och tvlagen

Läs mer

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Kommittédirektiv Radio och TV i allmänhetens tjänst Dir. 2007:71 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utifrån de gällande villkoren för

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77

Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77 Stockholm 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77 Teracom Boxer Group AB (fortsättningsvis

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

YTTRANDE MED ANLEDNING AV REGERINGENS SKRIVELSE 2015/16:25 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM DIGITALRADIO

YTTRANDE MED ANLEDNING AV REGERINGENS SKRIVELSE 2015/16:25 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM DIGITALRADIO 28 oktober 2015 Till Konstitutionsutskottet YTTRANDE MED ANLEDNING AV REGERINGENS SKRIVELSE 2015/16:25 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM DIGITALRADIO Bakgrund Riksrevisionens rapport om digitalradio, Digitalradio

Läs mer

Undersökning: Konkurrensen från public service

Undersökning: Konkurrensen från public service Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari

Läs mer

Yttrande med anledning av PTS hearing den 19 april 2010 om 800 MHz-tilldelningen

Yttrande med anledning av PTS hearing den 19 april 2010 om 800 MHz-tilldelningen PTS Box 5398 102 49 Stockholm Epost: 800-bandet@pts.se Sundbyberg 2010-05-03 Yttrande med anledning av PTS hearing den 19 april 2010 om 800 MHz-tilldelningen PTS genomförde den 19 april 2010 sin tredje

Läs mer

Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV

Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV Post- och Telestyrelsen Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV Stockholm 2005-11-03 XLENT Strategy Regeringsgatan 67 SE-111 56 Stockholm Phone: +46 8 519 510 00 Fax:

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut 66 Kulturdepartementet 2010-12-16 Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB 113 95 Stockholm Anslagsvillkor för 2011 avseende Sveriges Utbildningsradio

Läs mer

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Lars Trägård, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om avgifter för användning

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning 1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.

Läs mer

Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet?

Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet? Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet? Jonas Wessel Post- och telestyrelsen Spektrum är en ändlig resurs Utmaningar Räcka till nuvarande och traditionella behov Räcka till nya behov Störningsfrihet

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020

Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020 Strategi fö r Myndigheten fö r radiö öch tv:s tillsta ndsgivning fö r marksa nd tv 2014 2020 Dnr 13/01736 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Myndighetens uppdrag... 4 1.2 Strategins syfte...

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23)

Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) 1/6 2016-10-17 Dnr 16/02025 Yttrande Kulturdepartementet 103 33 Stockholm kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Ku2016/01767/MF Myndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016 Kommittédirektiv Radio och tv i allmänhetens tjänst Dir. 2016:111 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera villkoren för radio och tv

Läs mer

2. Tillståndet gäller för Uppsala län.

2. Tillståndet gäller för Uppsala län. BESLUT DATUM DIARIENR 29 september 2005 05-11171 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jan Boström Spektrum / Fast radio och satellit tillstånd 08 678 58 86 jan.bostrom@pts.se Digiweb Ltd IDA

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-03 Dnr 142/2012 1 (5) Post- och Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Er referens 11-9384

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2013) Post- och telestyrelsen (PTS) Box 5398-Valhallavägen 117 SE-102 49 Stockholm Sverige Att.: Göran Marby Generaldirektör Fax: +46 8 678 55 05 Ärende: Kommissionens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

11 Avgiftssystemet. 11.1 Bakgrund

11 Avgiftssystemet. 11.1 Bakgrund 11 Avgiftssystemet 11.1 Bakgrund Den som innehar en TV-mottagare skall enligt 1 lagen (1989:41) om TV-avgift betala TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Avgiftsskyldigheten omfattar såväl enskilda

Läs mer

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI Datum: 2015-03-19 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se 103 33 STOCKHOLM Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77,

Läs mer

Rapport. Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv. Stockholm 2006-06-05

Rapport. Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv. Stockholm 2006-06-05 Rapport Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv Stockholm 2006-06-05 Kristoffer Nilsson Fredrik Jacobson Jonas Hovmark Anna Malmqvist Lars

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut.

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut. Regeringsbeslut 12 2016-12-20 Ku2016/02488/MF Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende Sveriges

Läs mer

SÄNDNINGSUTRYMME för marksänd tv under tillståndsperioden

SÄNDNINGSUTRYMME för marksänd tv under tillståndsperioden SÄNDNINGSUTRYMME för marksänd tv under tillståndsperioden 2014 2020 Dnr: 13/00475 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Uppdraget och dess genomförande... 4 2.1 Uppdraget... 4 2.2 Metod... 5 2.3 Utgångspunkter

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

TERACOM 2005-08-23 Dnr EJ 12/05

TERACOM 2005-08-23 Dnr EJ 12/05 TERACOM 2005-08-23 Dnr EJ 12/05 Post och Telestyrelsen Avdelningen för marknadsfrågor Box 5398 102 49 Stockholm Per brev och e-post Yttrande över preliminära beslutsutkast av den 22 juni 2005 Dnr 05-8674/23,

Läs mer

LEK - Informationsmöte 6 september 2011 Spektrumavdelningen

LEK - Informationsmöte 6 september 2011 Spektrumavdelningen LEK - Informationsmöte 6 september 2011 Spektrumavdelningen 1. Teknik- och tjänsteneutralitet 2. Tillstånd Teknik- och tjänsteneutralitet Huvudregel 3 kap. 4 LEK Tillstånd att använda radiosändare ska

Läs mer

AINMT Sverige AB ( AINMT ) har tagit del av Post- och Telestyrelsens ( PTS ) konsultation angående 800 MHz-bandet.

AINMT Sverige AB ( AINMT ) har tagit del av Post- och Telestyrelsens ( PTS ) konsultation angående 800 MHz-bandet. Post- och Telestyrelsen Spektrummarknadsavdelningen Stockholm 2009-10-30 Yttrande över Konsultation av tilldelning av 800 MHz-bandet AINMT Sverige AB ( AINMT ) har tagit del av Post- och Telestyrelsens

Läs mer

Förnyad prövning och förlängning av vissa tillståndsvillkor för marksänd tv

Förnyad prövning och förlängning av vissa tillståndsvillkor för marksänd tv 1/4 BESLUT 2015-09-30 Dnr: 15/01995 TILLSTÅNDSHAVARE Se sändlista SAKEN Förnyad prövning och förlängning av vissa tillståndsvillkor för marksänd tv BESLUT Tillståndsvillkoren 1, 5 och 8 i respektive beslutsbilaga

Läs mer

Arbete med mobiltäckning var är vi idag?

Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696); SFS 2012:702 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Fredrik Ohlström Spektrum/Fast radio och satellit - tillstånd Box SUNDBYBERG

Fredrik Ohlström Spektrum/Fast radio och satellit - tillstånd Box SUNDBYBERG BESLUT DATUM DIARIENR 14 oktober 2004 04-10068 AKTBIL. HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Fredrik Ohlström Spektrum/Fast radio och satellit - tillstånd 08-678 55 46 fredrik.ohlstrom@pts.se Teracom

Läs mer

Föreläggande vid vite att efterleva tillståndsvillkor om effektnivå för den fullständiga multiplexsignalen vid användning av ljudrundradiosändare

Föreläggande vid vite att efterleva tillståndsvillkor om effektnivå för den fullständiga multiplexsignalen vid användning av ljudrundradiosändare BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-11-24 Dnr: 16-9899 22 Spektrumavdelningen Bauer Media AB, org. nr 556602-1647 Box 34108 100 26 Stockholm Föreläggande vid vite att efterleva tillståndsvillkor

Läs mer

1/9. BESLUT Dnr: 15/01349 SAKEN BESLUT BAKGRUND

1/9. BESLUT Dnr: 15/01349 SAKEN BESLUT BAKGRUND 1/9 BESLUT 2015-06-12 Dnr: 15/01349 SAKEN Fråga om uppfyllelse av krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i Sveriges Television AB:s samtliga programtjänster

Läs mer

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Britt-Marie Arne-Hellström, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om avgifter enligt

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

1 Konsultation av planerad radioanvändning i 3,5 GHz-bandet

1 Konsultation av planerad radioanvändning i 3,5 GHz-bandet PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-10-08 Dnr: 10-9088 1(8) Spektrummarknadsavdelningen Johan Hansson 08-678 56 52 johan.hansson@pts.se 1 Konsultation av planerad radioanvändning i 3,5 GHz-bandet Kommunikationsmyndigheten

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer