Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)"

Transkript

1 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras nedan. Teracoms övergripande synpunkter Teracom välkomnar att även radion i Sverige kan få en digital utveckling, genom att kommersiella programbolag ges möjlighet att erhålla tillstånd för digital radio. Härigenom kan kommersiell radio nå ut i hela landet, något som inte är möjligt med de begränsningar som finns på FM. Men framförallt är det lyssnarna som vinner på en digital utveckling vilken möjliggör ett avsevärt större utbud i hela Sverige, samt de tilläggstjänster en digital plattform medger. Idag sänder Sveriges Radio digital radio i begränsad omfattning i landet. Sändningarna har inte inneburit något genombrott för digital radio. Anledningarna är flera, men den mest avgörande är att utbudet och marknadsföringen av detta - och därmed mervärdet för lyssnarna - inte varit tillräckligt. Av det kan vi dra slutsatsen att troligen kan inget av de svenska programbolagen ensamt driva utvecklingen av digital radio och att en samordning mellan kommersiell radio och Sveriges Radio av utbud och lanseringstakt är högst önskvärd. Sverige ligger efter många länder i Europa vad gäller utvecklingen på radioområdet. I t ex Danmark och England är den digitala radion etablerad, och i Norge har regeringen lagt fram en övergångsplan för den digitala radion. Enligt förslaget, som ska beslutas i Stortinget den 19 maj, ska de analoga sändningarna upphöra senast år Det är ett historiskt och viktigt förslag som ger ett tydligt besked till marknadens alla aktörer programbolag, distributörer, återförsäljare, radio- och biltillverkare om att framtidens radio enbart kommer att vara digital. Det norska förslaget innebär att intresset för digital radio tilltar, lyssnandet ökar och i och med det även försäljningen och utbudet av digitala radiomottagare, för hemmet och i bilen. Teracom anser att det är nödvändigt att även Sverige så småningom fattar ett beslut liknande det i Norge. En övergångsplan med ett slutdatum för den analoga radion ger en tydlig signal till marknaden och innebär att programbolagens kostnader för parallella analoga och digitala sändningar kan begränsas. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att de digitala sändningarna är mer kostnadseffektiva än de analoga FM-sändningarna vilket gör att den digitala utsändningstekniken på sikt totalt sett blir billigare. Teracom delar myndighetens syn när det gäller fördelarna med digitalradio och att digitala ljudradiosändningar i marknätet ger möjligheter till en utveckling av denna plattform och den svenska radion. Likaså kan vi konstatera att tekniken T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik är den teknik som bör användas vid en introduktion av digital radio. Det är också grundläggande att tillgängligt frekvensutrymme används effektivt och att sändningarna får en omfattande täckning i landet.

2 Teracom menar att det är centralt att tillstånden utformas så att digital kommersiell radio får goda förutsättningar att bli framgångsrik och anser att följande riktlinjer bör vara utgångspunkten för tillståndsgivningen: Ett brett och attraktivt utbud som sammantaget attraherar breda lyssnargrupper. Digitalradion behöver ekonomiskt starka aktörer, med god radioerfarenhet, som kan driva marknaden, detta är en förutsättning för bredd och mångfald. Nationella tillstånd med möjlighet till regional nedbrytning bör prioriteras framför regionala/lokala tillstånd så att en så stor del av befolkningen som möjligt ges tillgång till ett större utbud. Nationella tillstånd innebär att tillgängliga frekvensresurser används effektivare. Utnyttja näten effektivt, undvik så långt möjligt att det uppstår hål, dvs outnyttjad kapacitet, i näten. Skapa förutsättningar för att näten byggs ut så att digital radio når lyssnarna i hela landet. God täckning skapar goda förutsättningar för en marknadsdriven lansering av digitalradio och tillgodoser både lyssnarnas, programbolagens, återförsäljarnas och bilindustrins intressen. Skapa en flexibilitet att vidareutveckla tjänsterna och möjlighet till tilläggstjänster inom ramen för tillstånden. För en framgångsrik digitalisering av ljudradio vore dessutom ett samlat grepp på analoga och digitala tillstånd högst önskvärd, så att digitaliseringen stöds av en lämplig hantering av de analoga kommersiella tillstånden. Teracom har bland annat i remissyttranden lämnat förslag på hur ett mer sammanhållet synsätt skull kunna tillämpas i regelverk och tillståndsvillkor. Fortsatt saknas ett sammanhållet synsätt och det är därför viktigt att myndigheten åtminstone i tillståndsgivningen har en strategi för hur digitala och analoga tillstånd förhåller sig till varandra, på både lång och kort sikt. Vidare föreligger i strategin som är för kommersiell radio en osäkerhet om vilken plats och betydelse Sveriges Radio och Utbildningsradion har för strategin i praktiken, bland annat rörande deras roll i samverkansavtal, förväntningar om gemensamt nät, täckningsgrad och start av sändningar. Teracom tycker sammantaget att strategin är oklar i detta avseende. Osäkerhet i bägge dessa avseenden riskerar att bromsa investeringar i digital ljudradio.

3 3.1 Den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden av digital kommersiell radio bör vara marknadsdriven Teracom anser att en framgångsrik utveckling av digital radio inte enbart kan vara marknadsdriven. På sikt krävs också att marknaden får tydliga besked om den framtida inriktningen, exempelvis i form av en plan för en övergång till en helt digitaliserad svensk radio (se vidare 3.3). En utbyggnad av digitala ljudradiosändningar är vidare beroende av radioföretagens engagemang. Eftersom antalet sålda mottagare kommer att vara relativt få, sett ur ett annonsörsperspektiv, under de inledande åren så är det viktigt att den kommersiella radion ges rimliga ekonomiska incitament för en digitalisering. Annars finns en uppenbar risk att en satsning på digitalradion inte kommer till stånd, eftersom återbetalningstiden innan nya annonsintäkter från digitalradio uppstår kan bli relativt lång. Detta drabbar i så fall även lyssnare av public service radion eftersom SR:s möjligheter att sända digitalt är beroende av att kommersiell radio finns med i det totala utbudet och hjälper till med marknadsföring av digitalradion. Ett sätt att skapa sådana incitament vore en fortsatt nedtrappning av koncessionsavgifterna för analog radio kopplade till etableringen av och utvecklingen av digitalradio. En annan förutsättning för en marknadsdriven utveckling av digitalradio är ett brett och attraktivt innehåll som tilltalar en stor publik. Digitalradion bör kunna erbjuda de populäraste programmen till en publik i hela landet. Såväl existerande programtjänster som nya program och format bör beredas utrymme. Teracom bedömer det som nödvändigt med några större aktörer bland tillståndshavarna som dels erbjuder intressant programutbud, dels medverkar aktivt i lansering och marknadsföring av digitalradion. Samtidigt bör tillstånd också ges till aktörer med nya attraktiva programtjänster. Denna blandning ger en bra grund för att skapa mångfald i utbudet, med aktörer som kan driva på utvecklingen och bidra till att konsumenterna lockas att skaffa digitala radioapparater. I urvalsprocessen bör särskild hänsyn tas till om sökanden har etablerade programtjänster som kan hjälpa till att driva på utvecklingen av digitalradio. Alla analoga kommersiella programtjänster finns till exempel i dagsläget inte tillgängliga i hela Sverige. Teracom är, i samband med en introduktion av digital radio, berett att samverka med övriga intressenter för att inledningsvis driva på en snabb utveckling och penetration av digitala mottagare. Detta kan till exempel ske i form av att en intresseorganisation och/eller ett marknadsbolag bildas, som i första hand får i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot hushåll, återförsäljare av radioutrustningar och andra berörda parter på marknaden. Det är önskvärt att berörda myndigheter och departement ges i uppdrag att aktivt delta i en sådan process.

4 3.2 En fortsatt utveckling och utbyggnad av digital ljudradio måste beakta SR:s och UR:s digitala sändningar Teracom delar regeringens bedömning att en av förutsättningarna för en framgångsrik utveckling av digitala ljudradiosändningar är ett lättillgängligt och varierat utbud från både SR och de kommersiella kanalerna. Teracom delar också bedömningen att samverkan är nödvändig vad gäller val av teknisk standard för sändningarna samt att parterna gemensamt bör bära kostnaderna för utveckling och utbyggnad. Det är emellertid i den föreslagna strategin oklart vilken plats och betydelse SR och UR ska ha när det gäller samverkansavtal, förväntningar om ett gemensamt nät, täckningsgrad och sändningsstart. Det vore en stor fördel om detta kunde tydliggöras i den slutliga strategin. 3.3 FM-nätet kommer att finnas kvar under överskådlig tid Teracom håller med om att analog och digital radio kommer att sändas parallellt under ett antal år och att digitala radiokanaler kommer att existera vid sidan av och komplettera det befintliga FM-utbudet. Teracom anser dock att FM-nätets framtid bör omprövas några år efter det att digitalradio lanserats i Sverige Som beskrivs i strategin så förväntas Norges Storting inom kort ta beslut om att under vissa förutsättningar släcka ner det norska FM-nätet 2017, eller senast Ett viktigt skäl till det norska förslaget är att reducera parallellsändningskostnaderna för programbolagen. En övergångsplan med ett slutdatum för analog radio ger en tydlig signal till marknaden och innebär att programbolagens kostnader för parallella analoga och digitala sändningar begränsas. Inte minst för Sveriges Radio skulle ett besked om en plan för en övergång från FM-sändningar till enbart digitala utsändningar i Sverige ge möjlighet att planera långsiktigt för en digital utveckling. Besked om en plan för FMutsändningarna skickar också signaler till konsumenterna som kan hjälpa till att driva på mottagarförsäljningen. Teracom anser att det kan vara lämpligt att utvärdera FM-nätets framtid och slå fast en övergångsplan 3-4 år efter det att en bred lansering av digitalradion genomförts. Det vore önskvärt om Myndigheten för Radio och TV initierade en sådan diskussion senast En fullständig övergång från FM till helt digitala utsändningar bedömer Teracom inte är realistisk under de närmaste 10 åren främst på grund av den mycket stora volym av radiomottagare som idag återfinns i hushållen. Det kommer till exempel att ta ganska lång tid innan den samlade bilparken fått sin mottagarutrustning uppgraderad så att digital mottagning i alla bilar är möjlig.

5 4.1 Marknätet som distributionsplattform Teracom instämmer i myndighetens bedömning att marksänd ljudradio även i fortsättningen kommer att vara en viktig distributionsform för både programbolag och lyssnare samt att ljudradion behöver utvecklas. Marknätet är en oöverträffbar distributionsform för radio. Utsändningarna begränsas inte av antalet samtida lyssnare och har en mycket stor räckvidd med ca 99,8 procents befolkningstäckning. Utöver det nås många områden där radio är en självklarhet för lyssnarna, exempelvis sommarstugeområden, campingplatser, glesbygd, kustnära sträckor och sjöar. Distributionsformen lämpar sig dessutom mycket väl för mobil mottagning, t ex kan man färdas i bil genom hela landet och ha en fullgod mottagning av radio hela vägen. Sändningar via marknätet har en mycket hög tillgänglighet och stabilitet med få avbrott och störningar. Nätet är utrustat med redundanta system och reservkraft som möjliggör mottagning av radio även vid strömavbrott och större krissituationer. Systemet har visat sig kunna hantera påfrestande situationer i skarpt läge, till exempel har utsändningen av marksänd radio fungerat till skillnad mot mobilnäten - när kraftiga stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet under en längre tid. Det finns idag ingen annan distributionsform av radio som kan ersätta marknätet, varken när det gäller täckning, mobilitet eller stabilitet. Alternativa distributionsformer som fasta och trådlösa bredbandsnät kräver särskilda abonnemang och ska ses som kompletterande plattformar till marknätet. Det kommer aldrig att bli ekonomiskt hållbart att baserat på dessa teknologier bygga en infrastruktur för en radio som är gratis för lyssnarna, når alla överallt och har lika hög stabilitet som marknätet. En digitalisering av marknätet är ett naturligt steg mot ett ännu mer verkningsfullt och effektivt marknät. Digital teknik är både mer energieffektiv och kostnadseffektiv. Erfarenheterna från digital-tv visar att marknätet är en framtidssäker och attraktiv distributionsplattform som erbjuder ett mycket brett och varierat utbud och ger möjlighet till vidareutveckling av teknik och tjänster. Precis på samma sätt kan en digital radio erbjuda ett mycket mer mångfacetterat utbud av program och nya tjänster. Ett brett innehåll som enkelt blir tillgängligt för alla hushåll i Sverige. 4.2 En effektiv frekvensanvändning Det är en självklarhet att tillgängligt frekvensutrymme bör användas effektivt. Det innebär bl a att Myndigheten vid tillståndsgivningen bör sträva efter att meddela tillstånden så att inte outnyttjad kapacitet i näten uppstår, eller åtminstone minimeras. Teracom vill därvid understryka att nationella tillstånd utnyttjar frekvensutrymmet effektivare än regionala tillstånd om inte kapaciteten i alla regioner fylls upp, och bland annat därför bör nationella tillstånd prioriteras framför regionala. Ett effektivt frekvensutnyttjande är även förknippat med en hög geografisk täckningsgrad och kostnadseffektiv distribution. Teracom stödjer att tillstånden förenas med krav på viss minsta sändningstid. Mot bakgrund av att det är betydligt billigare och enklare att producera radio än TV så bör

6 den specificerade minsta sändningstiden vara klart högre än motsvarande bestämmelser för TV. Teracom vill också framhålla nödvändigheten av att eventuella framtida tillståndsprocesser kan genomföras så snabbt och enkelt som möjligt. Om till exempel tillstånd av något skäl återlämnas eller återkallas bör nya tillstånd kunna meddelas omgående. Tillståndsprocessen bör initieras utan fördröjning och genomföras omgående för att inte kapacitet i näten ska stå outnyttjad längre tid än nödvändigt. 4.3 Det ska ställas krav på tillståndshavarna att ingå avtal om teknisk samverkan Modellen med avtal om teknisk samverkan som förutsättning för tillstånd och del av tillstånd har prövats tidigare på TV-sidan. Erfarenheterna därifrån är värdefulla. Det är viktigt att samverkansavtalsprocessen blir effektiv. En procedur där diskussionen är öppen för alla sökande men där avtalets slutliga påtecknande är inskränkt till en krets av de som verkligen är aktuella för tillstånd är därför önskvärd. Tanken att det skulle förekomma flera samverkansavtal, bland annat på lokal basis är mycket tveksam. Att bryta ned och träffa samverkansavtal på regional nivå är olyckligt både ur teknisk synvinkel (multiplexerna måste samordnas nationellt) och tillståndsgivningsmässigt (bland annat risk för en komplicerad samverkansprocess). I praktiken torde det enda rimliga vara att det rör sig om ett samverkansavtal, även om det teoretiskt skulle kunna vara ett för varje multiplex. Om enighet om nätoperatör/nätoperatörer ska vara del i samverkansprocessen och en förutsättning för att tillstånd ska kunna meddelas, understryker detta att myndigheten redan från början måste ha en klar bild av SR:s roll i samverkansproceduren. Om SR ska medverka kan frågan om utpekande av nätoperatör utgöra en komplikation eftersom SR har att tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av nätoperatör. Om enighet om nätoperatör krävs i samverkansprocessen och kravet även skulle innefatta SR kan detta således påverka starten av sändningarna. Myndigheten anser vidare att tillståndshavarna ska kunna förmedla utsändningskapacitet mellan sig och, som Teracom förstår saken, att en ordning för detta ska kunna överenskommas i samverkansavtalet. Teracom vill emellertid avråda från en ordning där ett kollektiv med motstående kommersiella intressen gemensamt disponerar och ska komma överens om fördelning av utsändningskapacitet sinsemellan. All tidigare erfarenhet visar att detta är en konstruktion som kommer att fungera dåligt i praktiken. Ett bättre upplägg är att varje sändningstillstånd berättigar till utsändning av aktuell programtjänst i hög och likvärdig kvalitet med övriga sändningstillstånd och att eventuellt, från tid till annan, ej utnyttjad utsändningskapacitet blir föremål för en förhandling mellan den som inte önskar nyttja och den som vill nyttja, med nätoperatören som regulator och verkställare av en omfördelning. En sådan ordning, som liknar den som finns

7 inom digitaltv, fungerar bra om utgångspunkten är att myndigheten anger hur många programtjänster som skall inrymmas i en multiplex utan att tilldela viss kapacitet. Det bör undvikas att rättigheten att sända (och utsändningskapacitet i nätet) överlåts mellan programbolag. Istället avstår programbolaget från kapacitet som man inte vill nyttja, varigenom den blir ledig och programbolagets utsändningskostnad bortfaller om det finns någon annan som vill nyttja kapaciteten. Denne får då betala för den aktuella utsändningskapaciteten till nätoperatören. I detta sammanhang är det slutligen värt att påpeka att myndigheten bör eftersträva en tillståndsprocedur som säkrar att den som meddelas tillstånd också har träffat ett avtal om utsändning. Det finns nedslående tidigare erfarenheter där frekvensutrymme ligger för fäfot eftersom det aldrig funnits förutsättningar eller i vissa fall ens vilja att träffa avtal om utsändning från den som erhållit tillstånd. 4.4 Användningen av tekniken T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik Teracom delar Myndighetens bedömning att T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik är den tekniska standard som ska användas i Sverige och att den svenska radiobranschen står enad bakom detta teknikval. Den enda standard för digitalradio som är etablerad i större utsträckning i Europa är Eureka 147 där T-DAB+ ingår. Att använda samma standard som övriga Europa gynnar de svenska konsumenterna i form av god tillgång till mottagare i olika prisklasser och möjlighet att ta emot digitalradioutsändningar när man t ex kör bil till andra länder. Teracom tillstyrker även att användning av T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik föreskrivs som ett tekniskt tillståndsvillkor. 4.5 Vid ansökningstillfället bör de sökande redogöra för kapacitetsbehovet för varje programtjänst Myndigheten skriver att Teracom AB har i skriften Digitalradion En teknisk översikt konstaterat att varje sändarnät där T-DAB+ används kan bära upp till 18 samtidiga ljudradioprogram med en acceptabel ljudkvalitet. Teracom vill framhålla att detta bara är början av ett textstycke som i sin helhet lyder Utifrån ovanstående tabell kan utläsas att varje DAB+ multiplex (varje sändare) kan bära upp till 18 radioprogram med en acceptabel ljudkvalitet. Detta förutsätter dock att endast enklare datatjänster såsom Radiotext/DLS används. Om mer avancerade tilläggstjänster skall användas så som Bildspel, EPG eller TPEG krävs att en del av den tillgängliga bithastigheten reserveras för dessa tjänster. En rimlig bedömning är därför att varje DAB+ multiplex kan komma att innehålla upp till 16 radioprogram. Antalet kanaler som ryms inom en T-DAB+-multiplex kan variera något beroende på vilket kvalitetskrav de enskilda kanalerna har. Ju fler programtjänster desto lägre blir kostnaden per kanal. En viss försiktighet vad gäller antalet programtjänster per multiplex är att föredra med tanke på programbolagens framtida möjligheter att utveckla tilläggstjänster. För att få en tillräckligt hög ljudkvalitet och samtidigt ge utrymme för tilläggstjänster rekommenderar därför Teracom att det maximala antalet programtjänster per multiplex hamnar inom intervallet stycken.

8 Teracom stöder även myndighetens bedömning att specifika krav på viss bithastighet per programtjänst ej bör ställas. Det bör ges möjlighet för tillståndshavare att variera kapaciteten för sina program genom lämpliga överenskommelser med aktuell nätoperatör. Tillstånden bör således inte specificeras med en fast kapacitet i form av en explicit angiven bithastighet. Det är inte heller nödvändigt att specificera i vilken multiplex som en viss programtjänst ska sändas. 4.6 Det bör vara möjligt att ansöka om tillstånd för nationella och regionala sändningar Teracom stödjer i sig att det bör vara möjligt att ansöka om tillstånd för såväl nationella som regionala tjänster. Teracom anser dock att nationella tillstånd bör prioriteras. Detta bidrar till stabila aktörer, fullt utnyttjad kapacitet och ett brett homogent utbud för alla lyssnare. Antalet regionala tillstånd i respektive region bör vara begränsat. För att undvika outnyttjad kapacitet i vissa regioner bör målet vara att alla delar av landet får lika många tillstånd. Fullt kapacitetsutnyttjande i multiplexrarna bör eftersträvas för att minimera kostnaderna för de enskilda kanalerna samtidigt som tillgängligt frekvensutrymme då utnyttjas mer effektivt. Teracom stödjer att ett tillstånd att sända digital radio nationellt eller över flera regioner innebär en möjlighet att sända unikt innehåll för varje region. Teracom noterar också att näten av frekvensskäl inte kan delas upp i mindre enheter än de 34 frekvensregionerna. Den minsta möjliga tillståndsenheten är därmed en av de 34 regionerna. 4.7 Myndigheten kan komma att föreskriva vissa täckningskrav som tillståndsvillkor Teracom stödjer Myndighetens inriktning att förena tillstånden med krav på viss minsta täckning. För att skapa förutsättningar för en positiv marknadsdriven utveckling måste täckningen vara så stor att digitalradion blir attraktiv för såväl lyssnare som programbolag samt för att få de större återförsäljarkedjorna att satsa på försäljning och marknadsföring av mottagare. Sammanhängande yttäckning är också viktig för att intressera bilindustrin. En stor del av radiolyssnandet sker i bilar och en god vägtäckning är avgörande för att bilindustrin ska medverka till att driva på marknaden och utrusta bilarna med digitalradiomottagare. Som tidigare nämnts anser Teracom att en samordning mellan kommersiell radio och SR är nödvändig för en framgångsrik etablering av digitalradio. Utbyggnadstakten för näten måste på samma gång ta hänsyn till kommersiell radios önskemål och Sveriges Radios möjligheter att delta i utbyggnaden av digitalradio. Givet att politiska beslut tas som möjliggör en nationell utbyggnad av digitalradio även för Sveriges Radios del, anser Teracom att kommersiell radio kan ges krav på att nå upp till en nationell täckning. Som jämförelse har den norska regeringen föreslagit att kommersiell radio ska ges ett krav på att nå minst 90 % befolkningstäckning. Teracom anser att liknande krav på täckningsgrad för nationell kommersiell digitalradio bör ställas även i Sverige. I en första etapp bör täckningsområdet för kommersiell

9 digitalradio minst omfatta dagens täckningsområde för Sveriges Radios digitala utsändningar, vilket motsvarar ca % befolkningstäckning. Teracom vill framhålla att om näten baseras på existerande infrastruktur för FM/TV kan 95 % befolkningstäckning uppnås enkelt och kostnadseffektivt. Ledtiden för att bygga ut digitalradion till 95 % befolkningstäckning under dessa förutsättningar uppskattas till 18 månader. Teracom anser också att tillståndsvillkoren förutom krav på täckning också bör förenas med krav på att sändningar kommer igång innan ett fastställt datum, för att eliminera risken att tillståndshavare blockerar ett tillstånd utan att utnyttja detta. 4.8 Det bör vara möjligt för en tillståndshavare att sända tilläggstjänster i rimlig omfattning Teracom stödjer myndighetens uppfattning att en tillståndshavare ska kunna sända tilläggstjänster i rimlig omfattning. Det bör i tillståndsvillkoren inte specificeras några explicita bithastigheter, varken vad gäller ljudradiotjänster eller tilläggstjänster. En flexibilitet härvidlag ger möjlighet att dra nytta av en framtida teknikutveckling och att vidareutveckla tjänsteutbudet. 4.9 Tilläggstjänster för ökad tillgänglighet Teracom ser det som positivt om sändningar utformas så att personer med funktionsnedsättning lättare kan ta del av dem och att tillgängligheten därmed underlättas. Teracom noterar också att såväl teknik som efterfrågan inom detta område kan komma att utvecklas under tillståndsperioden och att det kan vara svårt att på förhand specificera vilka funktioner som kan vara lämpliga. 5 Konsekvenser för konsumenterna Teracom anser att det är en stor fördel för konsumenterna om den allmänt accepterade europeiska T-DAB+-tekniken används. Detta borgar för mottagare till rimliga priser och att det går att ta emot radiosändningar även på utlandsresor, inte minst i bilradion. För att konsumenterna ska uppfatta digitalradion som ett bra erbjudande måste den få ett brett och attraktivt innehåll som tilltalar en stor publik. Utbudet bör omfatta såväl de populäraste existerande programmen som nya program och format riktade till en publik i hela landet. Ur konsumenternas synvinkel är det viktigt att radion även i framtiden kan tas emot i princip överallt, utan krav på särskilda abonnemang och med mycket hög tillgänglighet. En digitalisering av marknätet uppfyller alla dessa krav.

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén

Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Stockholm 2013-01-22 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras

Läs mer

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg En skrift om digital marksänd radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som kan nå ut till miljontals samtidiga lyssnare

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio

Från analog till digital marksänd radio Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet

PTS remissvar på betänkandet REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten

Läs mer

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio?

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Innehållsförteckning Bakgrund 3 Radion idag 4 Konsumtion av radio Betalningsvilja Radiokanaler i Sverige idag Utmaningar 6 Stora datamängder

Läs mer

Digital radio. Dags att ta nästa steg

Digital radio. Dags att ta nästa steg Digital radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som samtidigt kan nå ut till miljontals lyssnare över hela landet. Och

Läs mer

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning 1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Stockholm 2013-05-10 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons

Läs mer

Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv

Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv 1 2006-05-18 SVT/SR/UR Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv Efter diskussion den 11 maj 2006 med Kristoffer Nilsson, NetLight,

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under

Läs mer

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI Datum: 2015-03-19 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se 103 33 STOCKHOLM Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77. Kommentar från Sveriges DX-Förbund.

Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77. Kommentar från Sveriges DX-Förbund. Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77 Kommentar från Sveriges DX-Förbund. Vem/vad är Sveriges DX-Förbund (SDXF) Sveriges DX-förbund företräder den "semi-professionella" lyssnarskaran som

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Regeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:25

Regeringens skrivelse 2015/16:25 Regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio Skr. 2015/16:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2015 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke

Läs mer

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5.1 Delbetänkandet Trots digital teknik och ökad konkurrens inom medieområdet kommer kostnaderna för att producera radio och TV som når och tilltalar

Läs mer

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Johan Jakobsson (fp) 2004-01-20 Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Inledning Majoriteten i digitalradiokommittén anser att radion i Sverige ska digitaliseras. Samma teknikfixering som ledde

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Framtidens radio. Slutrapport

Framtidens radio. Slutrapport Framtidens radio Slutrapport Framtidens radio Radio- och TV-verket 2008 ISBN 978-91-85229-24-6 Dnr 578/2008 Grafisk form: Karin Sjödin Omslagsfoto: Jesús Rodríguez/AGE/SCANPIX Tryck: Edita, Västerås juni

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

2015-11- 02. Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet

2015-11- 02. Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet PUBLIC SERVICERÅDET 2015-11- 02 Till styrelsen för Sveriges Radio AB Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet Public servicerådet (PSR) är en ideell förening med uppgift att som nätverk

Läs mer

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen 08-606 90 80, rtvv@rtvv.se, www.rtvv.se Sida 1 Sammanfattning Radio- och TV-verket har sedan år 2003 i uppdrag av regeringen att följa

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1)

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) 1/3 Beslutsbilaga 1 Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) Allmänna förutsättningar Tillståndet innehas av AETN UK, vilket är ett aktiebolag

Läs mer

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen.

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen. YTTRANDE 2015-03-22 Dnr Ku2014/2006/MFI Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Digitalradio En samhällsekonomisk analys

Digitalradio En samhällsekonomisk analys Digitalradio En samhällsekonomisk analys Mats Bergman & Johan Stennek 1 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 3 2. Inledning... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Syfte och avgränsning... 7 2.3 Mer om brister

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Den 19 juni 2002 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 2002:85) att utredningen om utvärdering av digital radio m.m. digitalradioutredningen

Läs mer

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut:

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: Post- och telestyrelsen Enheten för samtrafik Box 5398 102 49 STOCKHOLM Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: (Dnr: 08-120446/23) Skyldigheter

Läs mer

Slutrapport. Närradio i DAB. Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige

Slutrapport. Närradio i DAB. Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige Slutrapport Närradio i DAB Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige Alla rättigheter till detta material tillhör Närradioföreningen Stockholm-Sydväst. Hägersten i november 2005. Innehållsförteckning

Läs mer

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004 Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige Vår dato 31.08.2004 Deres dato 11.06.2004 Vår referanse Deres referanse Vår saksbehandler INFORMELLT SAMRÅD AVSEENDE FÖRSLAG TILL MARKNADSAVGRÄNSNING

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

MYTER & SANNINGAR DIGITALRADIO

MYTER & SANNINGAR DIGITALRADIO MYTER & SANNINGAR Sida 1 av 20 Det finns ett antal påståenden som dyker upp regelbundet när övergången från analog till digital radio kommer på tal. Här testas ett par av dessa utifrån tillgänglig fakta

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72)

SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72) SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72) SNUS anser att utredningen över lag är väl genomförd och de bedömningar och förslag som presenteras väl underbyggda och motiverade.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

RADIOHISTORIA I NORR

RADIOHISTORIA I NORR 1 RADIOHISTORIA I NORR Nr 1/2012 Information 2012-06-08 Vandringsutställningen om radions första tid i Norrbotten. Utställningen har under hösten varit utställd på Norrbotten Museum. Där visades också

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess. PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03- 20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2013-01-18 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Detta yttrande har två delar. Vissa frågor av särskilt intresse behandlas

Läs mer

Ett naturligt teknikskifte?

Ett naturligt teknikskifte? Nina Wormbs Ett naturligt teknikskifte? Exemplet marksänd tv 1 I förrgår, den 3 april, slutade storstation 41 Uppsala Vedyxa att sända analog TV över Uppsala med omnejd. 2 Vi är mitt inne i Etapp 2:2 av

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet BESLUT 1(7) Datum Vår referens 2011-10-28 Dnr: 11-4937 Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor)

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) Kulturdepartementet Postboks 8030 Dep 0030 Oslo, Norge postmottak@kud.dep.no, Yttrande å remiss: Høringsbrev - Rammevilkår for lokalradio i forbindelse med digitaliseringen

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20 PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen

ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen Det här är Teracom-koncernen Teracom-koncernen erbjuder en mångfald av kommunikationslösningar för radio och tv. De huvudsakliga produktområdena är betal-tv,

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät.

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. Brudbrödets Samfällighetsförening 1 Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. I samfällighetsföreningens uppdrag ingår förvaltning av en centralantennanläggning. Syftet med

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II)

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Post- och Telestyrelsen Att: Anne Ronkainen Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Com Hem AB (

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Remiss: Förslag till Bredbandsprogram 2013-2020 för Uppsala kommun

Remiss: Förslag till Bredbandsprogram 2013-2020 för Uppsala kommun KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2013-08-22 UAN-2013-0393.04 Henrik Boström Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Remiss: Förslag till Bredbandsprogram

Läs mer