Rapport. Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv. Stockholm

Transkript

1 Rapport Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv Stockholm Kristoffer Nilsson Fredrik Jacobson Jonas Hovmark Anna Malmqvist Lars Löfquist Netlight Consulting AB Söder Mälarstrand 27B Stockholm Fax Org.nr Bankgiro

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Övergången till digital marksänd tv PTS regeringsuppdrag Syftet med Netlights uppdrag Metodik Urval av tillämpningsområden och scenarier Intressentanalys och informationsinhämtning Tjänstebeskrivning, omsättningspotentialer och investeringar Marknads- och samhällseffekter Introduktion Översikt tillämpningsområden Mer tv HDTV Mobil-tv FWA Trådlöst bredband för fast access Trådlöst bredband för mobil access Andra tänkbara tillämpningsområden som inte har studerats Tillgängligt spektrum Internationellt koordinerade frekvenser kontra återanvända frekvenser Harmoniserat spektrum Mer tv Beskrivning av tillämpningsområdet Översikt av intressenter Förenklad värdekedja för aktörer inom marksänd digital-tv Intressenter för tillämpningsområdet mer tv Undersökt scenario Ekonomiska möjligheter Omsättningspotential Investeringar Marknadseffekter Samhällseffekter Synpunkter från intressenter Generella åsikter om utökad kapacitet för det digitala marknätet Åsikter för mer tv Åsikter mot mer tv Diskussion: Övergång från MPEG2 till MPEG4 i det digitala marknätet HDTV Beskrivning av tillämpningsområdet Översikt av intressenter Undersökt scenario Ekonomiska möjligheter Omsättningspotential Investeringar tel fax Org.nr (112)

3 4.5 Marknadseffekter Samhällseffekter Synpunkter från intressenter Åsikter för HDTV Åsikter mot HDTV Mobil-tv Beskrivning av tillämpningsområdet Översikt av intressenter Förenklad värdekedja för mobil-tv implementerat med DVB-H Förenklad värdekedja för mobil-tv implementerat med MBMS Undersökta scenarier Förutsättningar Scenariodefinition Ekonomiska möjligheter Omsättningspotential Investeringar Marknadseffekter Fall 1 DVB-H Fall 2 MBMS DVB-H kontra MBMS Samhällseffekter Synpunkter från intressenter Åsikter för mobil-tv Åsikter mot mobil-tv Åsikter formen för införande av mobil-tv FWA trådlöst bredband för fast access Beskrivning av tillämpningsområdet Översikt av intressenter FWA-marknaden idag Förenklad värdekedja Tänkbara intressenter för tillämpningsområdet FWA Undersökta scenarier Förutsättningar Scenariodefinition Ekonomiska möjligheter Omsättningspotential mikroperspektiv (per mast) Omsättningspotential makroperspektiv (totalt i landet) Omsättningspotential för täckningsorienterat FWA-scenario Investeringar Marknadseffekter Samhällseffekter Synpunkter från intressenter Åsikter för FWA Åsikter mot FWA Mobilt bredband Beskrivning av tillämpningsområdet Översikt av intressenter tel fax Org.nr (112)

4 7.2.1 Förenklad värdekedja Tänkbara intressenter för tillämpningsområdet mobilt bredband Undersökt scenario Förutsättningar Scenariodefinition Ekonomiska möjligheter Omsättningspotential Investeringar Marknadseffekter Kort om marknaden idag Marknadseffekter av att tilldela ytterligare spektrum för mobilt bredband Samhällseffekter Synpunkter från intressenter Åsikter för mobilt bredband/telefoni Åsikter mot mobilt bredband/telefoni Andra relevanta synpunkter/önskemål Synpunkter rörande tilldelning av frekvenser Försvarsmaktens önskemål Slutdiskussion Kombinationsmöjligheter Tidsaspekten Spektrum som inte allokeras permanent Omsättningspotential kontra investeringar Intressenter Källförteckning Appendix A Urval av scenarier för de studerade tillämpningsområdena Tidigare teknisk utredning Tillägg till teknisk rapport Tillgängligt spektrum Internationellt koordinerade frekvenser kontra återanvända frekvenser Internationellt koordinerat spektrum Harmoniserat spektrum Metod för val av scenarier Appendix B Värderingsmodell för omsättningspotential Metod för beräkning av omsättningspotential Omsättningspotential Appendix C Investeringar Nyinvestering Beroenden av befintlig infrastruktur PBL (Plan- och Bygglagen) och Miljöbalken Investeringsdrivare Mer tv Antaganden Mottagarterminaler HDTV Antaganden Mottagarterminaler tel fax Org.nr (112)

5 Mobil-tv Investeringar för en till två nationella MUX-kanaler för DVB-H Investeringar MBMS Mobila terminaler FWA trådlöst bredband för fast access Kapacitet Kapacitetsorienterat scenario FWA Täckningsorienterat scenario Mobilt bredband Kostnadsorienterat scenario Täckningsorienterat scenario Sammanfattning av investeringar Appendix D Värderingsmodell för samhällseffekter Appendix E Tillfrågade intressenter tel fax Org.nr (112)

6 tel fax Org.nr (112)

7 Sammanfattning Netlight har fått i uppdrag av Post- och Telestyrelsen att ta fram ett underlag som belyser tänkbara tillämpningsområden för det frekvensutrymme som frigörs vid övergången till marksänd digital-tv. Tillämpningsområdena har analyserats utifrån såväl ekonomiska aspekter som värde för konsumenter och samhälle. Målet med uppdraget är inte i första hand att dra slutsatser eller ge rekommendationer för framtida användning av frekvensutrymmet, utan snarare att ta fram ett underlag som i sin helhet kan fungera som ett verktyg för att dra slutsatser. PTS har tidigare uppdragit åt HiQ att ta fram ett underlag som syftar till att ur ett tekniskt perspektiv utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras vid digitaliseringen av marknätet. För Netlights uppdrag har den tekniska studien utgjort ett viktigt underlag. Rapporten presenterar analyser för fem olika tillämpningsområden: Fler tv-kanaler i det digitala marknätet. Det finns utrymme för upp till 14 nya nationella tv-kanaler om hela det frigjorda frekvensutrymmet används till mer tv. HDTV i det digitala marknätet. HDTV innebär att bild- och ljudkvaliteten på upp till fyra kanaler i det marksända nätet höjs. Det förutsätts att eventuella HDTV-sändningar kommer att ske med hjälp av en modernare teknik (MPEG4), vilket möjliggör en naturlig övergång från den tekniska standard som tillämpas idag. Mobil-tv. Tjänsten innebär tv-mottagning i en mobil, handhållen terminal, i de flesta fall någon form av mobiltelefon. Utbudet varierar något beroende av vilken teknik och vilken affärsmodell som tillämpas, men de lösningsalternativ som presenteras i rapporten möjliggör ca 30 mobil-tv-kanaler. Trådlöst bredband för fast access (FWA). Tjänsten innebär att användare erbjuds Internetaccess i hemmet eller annan fast plats, t.ex. arbetet. Denna tjänst kräver en utomhusmonterad riktantenn som tar emot tjänsten från sändarstationen genom trådlös access. Scenariot har anpassats för ca 2 Mbps datahastighet, vilket innebär att tjänsten kan jämföras med ADSL av relativt god kvalitet. Trådlöst bredband/telefoni för mobil access. Tjänsten innebär Internetaccess och telefoni från en handhållen/portabel terminal. Tjänsten antas vara jämförbar med tekniker för trådlös datakommunikation eller med kommande uppgraderade versioner av 3G. I tabellen nedan ges en sammanfattning av de analyser som genomförts avseende omsättningspotential, investeringskostnader, marknadseffekter samt samhällseffekter. Notera att de fullständiga analyserna bör studeras för att få en uppfattning om vilka aspekter och antaganden som legat till grund för de olika värderingarna. tel fax Org.nr (112)

8 Mer tv HDTV Mobil-tv Mobil-tv FWA kap. Mobilt (DVB-H) (MBMS) makro bredband Betalningsvilliga kunder [antal tusental] Betalning per kund [SEK/månad] Betalningsvilja [MSEK/år] Övriga intäkter [MSEK/år] Summa intäkter [MSEK/år] NA NA Frekvensbehov 8 MHz Internationellt koordinerat 8 MHz Internationellt koordinerat 8 MHz Internationellt koordinerat Återanvänt spektrum Återanvänt spektrum 2 x 8 MHz Internationellt harmoniserat Infrastruktur [MSEK] Terminaler [MSEK] Marknadseffekter Samhällseffekter Demokrati Kulturfrämjande Trygghet Resursutnyttjande Nationell utveckling Det har inte legat inom ramen för konsultuppdraget att göra några sammanvägda rekommendationer utifrån resultaten ovan. Några slutsatser som är relevanta för digital dividend i sin helhet finns dock: tel fax Org.nr (112)

9 1. Återanvända frekvenser innebär en stor möjlighet. Dels ger de möjligheter till större total kapacitet och dels skapas möjligheten att erbjuda tjänster till ett flertal tillämpningsområden parallellt. 2. Effekterna av ett beslut angående användningen av det frigjorda spektrumet kan vara något vi får leva med för lång tid framöver. Att avvakta eller använda spektrum på så sätt att en ny digital dividend frigörs på sikt kan vara en väl så bra strategi. 3. Utrymme för teknikskiften kommer sannolikt att behövas även i framtiden. Är frekvensområdet fullt utnyttjat blir dessa komplicerade och får antingen genomföras till ett högt pris eller tillåtas fördröja utvecklingen. tel fax Org.nr (112)

10 1 Bakgrund 1.1 Övergången till digital marksänd tv Riksdagen har beslutat att marksänd digital-tv skall realiseras i hela Sverige, samt att det analoga nätet för marksänd tv skall släckas ner etappvis med slutdatum den 1 februari Enligt riksdagens beslut skall minst 99,8 procent av befolkningen genom en utomhusantenn i permanentbostaden kunna ta emot de digitala sändningarna från Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), vilket innebär att de digitala sändningar skall ha samma räckvidd som de analoga sändningarna haft fram till idag. Den digitala tekniken kräver tre till sex gånger mindre frekvensutrymme än den analoga tekniken, vilket innebär att spektrum kan frigöras när digitaliseringen av marknätet är avslutad. Riksdagen har beslutat att Sveriges nät för digital-tv skall nyttja fem sändningskedjor (MUX:ar). En del av det spektrum som kommer att frigöras vid övergången från analoga tv-sändningar har därmed redan allokerats för digital-tv. Digitaliseringen av mark-tv-nätet genomförs i hela Europa, och senast 2012 skall alla marksändningar inom EU vara digitala. I år kommer troligen beslut att fattas i Regional Radio Conference (RRC) att Sverige skall tilldelas internationellt koordinerat spektrum motsvarande sju sändningskedjor. Då fem av dessa redan reserverats för digital-tv kan maximalt 160 MHz [HIQ] spektrum bli tillgängligt för annan användning. Det frekvensutrymme som frigörs, även kallat den digitala dividenden, kan nyttjas för digitala radio- eller tv-sändningar eller för andra användningsområden som mobil-tv, mobiltelefoni, trådlöst bredband etc. Regeringen väntas fatta beslutet om hur det frigjorda frekvensutrymmet skall användas. 1.2 PTS regeringsuppdrag Regeringen har beslutat 1 att ge Post- och telestyrelsen (PTS) följande uppdrag. PTS skall i enlighet med vad som närmare anges nedan under rubriken Uppdraget utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna tv-sändningarna upphör och för vilka användningsområden det kan utnyttjas. I uppdraget ingår att belysa olika konsekvenser av alternativa användningar, bl.a. hur befintliga och nya frekvensanvändare påverkas, möjligheterna att utnyttja gjorda investeringar i infrastruktur samt förutsättningarna för att utveckla tjänster och produkter för en internationell marknad. I arbetet skall PTS redogöra för det arbete som sker internationellt, bl.a. i EG-kommissionens rådgivande grupp för radiospektrumpolitik (RSPG), den europeiska sammanslutningen av post- och teleförvaltningar (CEPT), den internationella teleunionen (ITU) och den europeiska rundradiounionen (EBU). 1 Uppdrag att utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras i samband med att de analoga markbundna tvsändningarna upphör, vad detta frekvensutrymme kan användas till, m.m. (N2005/8208/ITFoU) tel fax Org.nr (112)

11 PTS skall utreda om frekvensplaneringen för ljudradiosändningar på långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden är lämplig med hänsyn till ny sändningsteknik och förväntade behov samt lägga fram de förslag som PTS bedömer vara befogade. PTS skall utföra arbetet i samråd med Radio- och TV-verket och i övrigt i samverkan med andra myndigheter som berörs av frekvensplaneringen. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september Det står PTS fritt att redovisa uppdraget beträffande frekvensplaneringen för ljudradiosändningar på långvågs-, mellanvågs- och kortvågsbanden för sig. 1.3 Syftet med Netlights uppdrag Syftet med denna rapport är att belysa vilka värden olika tänkbara tillämpningsområden för det frigjorda frekvensutrymmet skulle kunna tillföra, ur konsument-, marknads- och samhällsperspektiv. Som ett led i genomförandet av regeringens uppdrag har PTS tidigare uppdragit åt HiQ (med underkonsulten Progira) att ta fram ett underlag som syftar till att ur ett tekniskt perspektiv utreda vilket frekvensutrymme som kan frigöras vid övergången till digitala tv-sändningar i marknätet [HiQ]. Den tekniska studien har utgjort ett viktigt underlag för Netlights uppdrag, då analysen av olika tänkbara tillämpningsområden har baserats på resultatet av den tekniska utredningen. 1.4 Metodik I bilden nedan ges en översikt av vald metodik: Översikt av vald metodik. Källa: Netlight. tel fax Org.nr (112)

12 1.4.1 Urval av tillämpningsområden och scenarier Resultaten i den tekniska studien [HIQ] redovisas i stor utsträckning i tabeller som beskriver mängden spektrum som kan frigöras för olika tekniker vid olika kombinationer av masthöjd, uteffekt och geografiskt område. Till skillnad från den tekniska utredningen har Netlights uppdrag som utgångspunkt att utifrån ett tjänsteperspektiv belysa ekonomiska aspekter samt andra värden de olika tillämpningsområdena skulle kunna tillföra. Baserat på resultaten i den tekniska rapporten har därför ett antal tillämpningsområden (tjänster) och scenarier (tekniska parametrar för att realisera tjänsten) valts ut i samråd med PTS. Studerade tillämpningsområden är: Fler tv-kanaler i det digitala marknätet HDTV i det digitala marknätet Mobil-tv; mobil mottagning av tv-tjänster Trådlöst bredband för fast access (FWA) Mobilt bredband och telefoni I appendix A ges en mer utförlig beskrivning av den tekniska utredningen samt metoden för urval av de studerade tillämpningsområdena och scenarierna Intressentanalys och informationsinhämtning Genom modellering av aktörsroller har möjliga intressenter för varje tillämpningsområde identifierats. Ett antal intressenter har därefter kontaktats, dels för att inhämta synpunkter rörande framtida användning av det frigjorda frekvensutrymmet, och dels för att inhämta relevant information för tjänstebeskrivningar, beräkningar av omsättningspotentialer och investeringar, samt bedömningar av marknads- och samhällseffekter. Som en del i informationsinhämtningen från intressenter har en webbenkät genomförts. Annan informationsinhämtning har skett genom studier av marknadsrapporter, konsumentundersökningar etc. Rapporten belyser olika åsikter på marknaden genom att exemplifiera synpunkter för och emot en användning av det frigjorda frekvensutrymmet för de olika tillämpningsområdena. Syftet med detta var att ge en nyanserad bild av de åsikter som finns idag, varför det valts att generellt inte namnge vilket/vilka företag som står bakom presenterade åsikter. Undantaget är public servicebolagen (SVT, SR och UR) som har inkommit med en skrivelse och specifikt framfört en accept för namngivning. Många av åsikterna har uppgivits av aktörer på marknaden som har ett ekonomiskt intresse av vad det frigjorda frekvensutrymmet kommer att användas till. Det är därför inte osannolikt att svaren utformats till fördel för alternativ som gynnar den egna verksamheten Tjänstebeskrivning, omsättningspotentialer och investeringar För att tydliggöra vad de studerade tjänsterna innebär för konsumenterna har en tjänstebeskrivning utförts för varje tillämpningsområde. Här beskrivs vilken nytta de olika tel fax Org.nr (112)

13 tillämpningarna innebär för konsumenterna, vilken utrustning som krävs för att tillgodogöra sig tjänsten, etc. Omsättningspotential i denna rapport beräknas som det ökade värde ytterligare frekvensutrymme leder till i slutanvändarledet för ett scenario, snarare än de intäkter en ny aktör skulle kunna få. En konsekvens av detta betraktelsesätt är att frekvensutrymme som tilldelas för tjänster som redan kan erbjudas slutkunderna, och där frekvensutrymme inte är en trång sektor, får en mycket låg omsättningspotential även om det för en nyetablerad aktör skulle vara möjligt att ta marknadsandelar. Med tjänster där frekvensutrymme inte är en trång sektor avses tjänster för vilka det redan idag finns en betydande mängd outnyttjat frekvensutrymme tilldelat i något frekvensområde. Marknadseffekter och effekter av ökad konkurrens behandlas huvudsakligen genom kvalitativa resonemang (se marknadseffekter nedan). I appendix B ges en omfattande metodbeskrivning för hur beräkningar av omsättningspotential har genomförts. Med investering i denna rapport avses den tilläggsinvestering till befintlig nätinfrastruktur som bedömts vara rimlig för att kunna erbjuda de tjänster som behandlas i rapporten. De aktuella frekvensbanden används idag av liknade tjänster som de tjänster som utvärderats i denna rapport, varför återanvändning av tidigare investeringar är en viktig parameter i utvärderingen. På vilka villkor en marknadsaktör skulle kunna få tillgång till befintlig infrastruktur faller utanför uppdraget för denna rapport. I appendix C ges en omfattande beskrivning av hur beräkningar av investeringskostnader har genomförts. Exempelbild för att illustrera beaktade betalningsflöden. Källa: Netlight. De ekonomiska beräkningar som har genomförts skall inte ses som en komplett affärsmodellering eller som ett försök att bestämma samtliga ekonomiska flöden. Exempelbilden ovan till vänster visar en översikt av intressenter för tillhandahållande av tv-tjänster. Namnen på aktörsrollerna har utelämnats för att höja tydligheten. Orange (ljusa) pilar indikerar flöden av innehåll och gröna (mörka) pilar indikerar flöden av pengar. I bilden till höger har de flöden som tel fax Org.nr (112)

14 inte kvantifieras i denna rapport skuggats. Uppdraget har för beräkning av kostnader endast innefattat investeringskostnader, främst operatörernas infrastrukturkostnader, men även i viss mån särkostnader för användarnas utrustning. För beräkning av intäkter/omsättningspotential har huvudsakligen den ökade betalningsviljan från slutanvändarna studerats, men där så är relevant även andra intäkter såsom ökade reklamintäkter. Inga närmare analyser har genomförts avseende hur dessa poster kommer att fördela sig mellan respektive aktör Marknads- och samhällseffekter Baserat på den intressentmodell som har tagits fram för respektive tillämpningsområde och dess scenarier har de effekter ett genomförande skulle få på existerande marknad i huvudsak behandlats genom kvalitativa resonemang. Exempel på faktorer som har beaktats är inträdesbarriärer för infrastruktur och innehåll, infrastruktur- och tjänstekonkurrens, samt regulatoriska risker. För att sammanfatta de kvalitativa resonemangen presenteras för varje scenario en kort sammanställning för det värde som scenariot bedöms kunna tillföra ur ett konkurrensperspektiv. Samma cirkeldiagramsbaserade presentationsmetod som för samhällsvärderingen (sedan nedan) har använts. En värdering ur ett samhällsperspektiv låter sig inte med fördel kvantifieras genom ekonomiska beräkningar. För att diskutera värdet av respektive scenario har därför en modell baserad på kriterieanalys använts. I samråd med PTS har ett antal värderingskriterier identifierats och grupperats i fem huvudgrupper; Demokrati, Kulturfrämjande, Trygghet, Resursutnyttjande och Industriell konkurrenskraft. I Appendix D ges en överblick för de fem huvudkriterierna och dess underkriterier. För varje scenario har sedan tillfört värde ur ett samhällsperspektiv uppskattats för de framtagna huvudgrupperna. Resultatet presenteras i form av cirkeldiagram och förklarande texter. Nedan ges exempel på typer av cirkeldiagram och värde. I värderingen har ingen relativ vikt tilldelats de olika kriterierna, varken huvud- eller underkriterier. Modellen kan dock enkelt utvecklas genom en sådan tilldelning, men viktningen av olika kriterier är i många avseenden en politisk bedömning och faller utanför uppdraget. tel fax Org.nr (112)

15 2 Introduktion Detta kapitel ger en översikt över de tillämpningsområden som behandlas i denna rapport samt en genomgång av de resultat från den tekniska utredningen [HIQ] som har störst inflytande på de ekonomiska resonemangen i denna rapport. Se appendix A för mer om den tekniska utredningen. 2.1 Översikt tillämpningsområden Här följer en beskrivning av vad de olika tillämpningsområdena innebär ur konsumentens synvinkel; vilka nya tjänster kan erbjudas, hur förändras utbudet, etc Mer tv Tillämpningsområdet mer tv innebär att utbudet (antalet tv-kanaler) i det marksända tv-nätet utökas. Det finns utrymme för upp till 14 nya kanaler i hela landet om hela det frigjorda frekvensutrymmet används till mer tv HDTV Tillämpningsområdet HDTV innebär att den tekniska kvaliteten på utbudet i det marksända nätet höjs. Visst nytt utbud tillkommer sannolikt men huvudsakligen rör det sig om återutsändning av existerande utbud med ökad kvalitet. Förutsatt att hela det frigjorda frekvensutrymmet används finns det utrymme för upp till fyra tv-kanaler i HD-format på kort sikt, och ytterligare något mer varefter tekniken förfinas. Detta tillämpningsområde ger också möjligheter för en naturlig övergång till modernare teknik (MPEG4) i det digitala marknätet påbörjas Mobil-tv Mobil-tv innebär tv-mottagning i en handhållen terminal, i de flesta fall någon form av mobiltelefon. Utbudet varierar något beroende av vilken teknik och affärsmodell som väljs, men de lösningsalternativ som presenteras i rapporten möjliggör ca 30 mobil-tv-kanaler. Innehållet antas delvis bli det samma som för marksänd digital-tv, men utöver detta förväntas även innehåll speciellt anpassat för mobil konsumtion bli tillgängligt FWA Trådlöst bredband för fast access FWA (Fixed Wireless Access) innebär att användare erbjuds Internetaccess i hemmet eller annan fast plats, t.ex. arbetet. Denna tjänst kräver en utomhusmonterad riktantenn som tar emot tjänsten från sändarstationen genom trådlös access. Scenariot har anpassats för ca 2 Mbps datahastighet, vilket innebär att tjänsten kan jämföras med ADSL av relativt god kvalitet Trådlöst bredband för mobil access Trådlöst bredband/telefoni för mobil access, fortsättningsvis benämnt mobilt bredband, innebär Internetaccess och telefoni från en handhållen/portabel terminal. Tjänsten antas vara jämförbar tel fax Org.nr (112)

16 med tekniker för trådlös datakommunikation eller med kommande uppgraderade versioner av 3G Andra tänkbara tillämpningsområden som inte har studerats Förutom de tillämpningsområden som listats ovan finns ytterligare några som ibland nämns i samband med Digital Dividend. De som nämns här kommer inte ytterligare att behandlas i rapporten. Ljudradio förväntas bli en fortsatt populär tillämpning. Överföring av ljud stöds i princip i samtliga tillämpningsområden varför det inte behandlas specifikt. Den tydligaste efterfrågan finns dock i samband med mobil-tv, där det är mycket sannolikt att en del av kapaciteten kommer att nyttjas för radio. Broadcast har av tradition förutsatt att innehåll sänds och konsumeras i realtid. Ökande lagringskapacitet hos såväl fasta som mobila terminaler möjliggör lagring av stora mängder innehåll. Datacast, där innehållet tas emot i förväg och finns tillgängligt när användaren önskar konsumera det, innefattar hur en tjänst konsumeras och betalas snarare än tjänsten som sådan. Därför behandlas datacast inte som ett specifikt tillämpningsområde i denna rapport. 2.2 Tillgängligt spektrum Internationellt koordinerade frekvenser kontra återanvända frekvenser Ur ekonomisk synvinkel är ett viktigt resultat från den tekniska utredningen [HIQ] möjligheten att regionalt, eller i ännu större utsträckning lokalt, återanvända spektrum som i grannländer eller andra delar av Sverige tilldelats för marksänd tv via DVB-T. Bilden nedan sammanfattar dessa resultat. Internationellt koordinerade frekvenser kontra återanvända frekvenser. Källa: Netlight. Det nedre, grå (helfärgade) fältet visar spektrum som redan idag används för utsändning av DVB-T i respektive område, alltså de 5 MUX:ar som beslutats av regeringen och tagits i drift i tel fax Org.nr (112)

17 Teracoms nät. Det bedöms som mycket osannolikt att detta spektrum skulle bli tillgängligt för andra tjänster under överskådlig framtid. Det (diagonalt mönstrade) grönskuggade fältet visar på det ytterligare spektrum som förväntas bli koordinerat internationellt 2 för en sjätte och sjunde MUX för marksänd tv. Det är detta spektrum som tidigare ensamt stått i centrum i diskussionen kring frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv. De blå vertikala rutorna visar spektrum som, efter att det analoga nätet för marksänd tv släckts ner, är så fritt från störning att det kan användas för digital marksänd tv (DVB-T). I Skåne, där mycket störning kommer från grannländerna, är detta spektrum detsamma som den internationellt koordinerade tilldelningen. Längre in i landet, där hänsyn till grannländer inte behöver tas i samma utsträckning, finns mer spektrum med låg störnivå. För att förenkla diskussionen kommer dock spektrumsituationen tills vidare att antas vara som i Skåne om inte annat uttryckligen sägs. Det rödskuggade (rutmönstrade) fältet, i fortsättningen kallat återanvändbart spektrum eller återanvända frekvenser, visar på spektrum som är utsatt för störning från DVB-T i omkringliggande områden, men inte värre än att störningstoleranta applikationer i många fall kan fungera. Utgående störning måste begränsas för att inte störa DVB-T, vilket görs genom användning av låga master och sändning på låga effekter Harmoniserat spektrum Idag är hela det spektrum som omfattas av rapporten harmoniserat enbart för broadcast av tv i hela Europa. Eventuella andra tillämpningar måste därför anpassas utifrån de förutsättningar som ges av en omvärld fylld av sändare och mottagare för DVB-T. För andra typer av applikationer, i första hand mobilt bredband och mobil-tv med annan teknik än DVB-H, skulle stora vinster göras om en del spektrum kunde regleras på annat sätt. Många moderna tekniker för mobila tillämpningar 3 är spektrumeffektivast i singelfrekvensnät 4. Detta kräver en relativt liten spektrumtilldelning som dock måste vara fri från högeffektstillämpningar såsom DVB-T. För att mobila terminaler skall fungera över större områden och för att skalfördelar skall uppnås vid tillverkning bör samma frekvensband vara tillgängligt helst globalt. I USA har en liten del av tvbanden, totalt tre kanaler (24 MHz), auktionerats ut utifrån dessa förutsättningar. Licenserna är oreglerade avseende val av tjänster och teknik men har tydliga regler avseende radioparametrar. Detta för att tillåta samexistens med existerande DVB-T-nät i kringliggande spektrum och mellan olika tekniker i den nya spektrumtilldelningen. 2 Vilket görs vid RRC den regionala (ITU region 1) konferensen RRC04/06 som har till uppgift att ta fram en frekvensplan samt tekniska regler för användning och koordinering av digital terrester rundradio i band III, IV och IV. Den andra sessionen hålls mellan den 15 maj och den 16 juni Dess huvudsakliga uppgift är att fastställa den nya planen för användning av digital marksänd rundradio i frekvensområdet MHz samt MHz. 3 Exempelvis UMTS (inkl. MBMS), CDMA2000, Media FLO och WiFi. 4 I singelfrekvens används samma frekvens i närliggande celler till skillnad från multifrekvensnät där olika frekvenser används i de angränsande cellerna. tel fax Org.nr (112)

18 3 Mer tv 3.1 Beskrivning av tillämpningsområdet Det spektrum som frigörs vid övergången till digital marksänd tv skulle kunna användas för att erbjuda fler tv-kanaler i det digitala marknätet. Sverige genomgår just nu en övergång från analog till digital tv. För de platser där övergången redan är klar erbjuder det digitala marknätet redan idag ett betydligt större utbud än det gamla analoga marknätet. Enligt regeringsbeslut har frekvensutrymme för fem sändningskedjor (Multiplexerare MUX:ar) tilldelats det digitala marknätet vilket har möjliggjort ett utbud på ca 33 tv-kanaler. I bilden nedan ges en överblick av tv-kanalernas fördelning på de fem sändningskedjorna. Överblick av dagens utbud i de fem sändningskedjorna [TER] Varje ny sändningskedja, som mest två, skulle möjliggöra 6 till 7 nya tv-kanaler. För användarna skulle detta alternativ innebära ett ökat utbud av tv-kanaler i det digitala marknätet. För att kunna ta emot digital-tv via marknätet behöver användaren en takantenn och en digitalbox ansluten till denna. Samma takantenn som har används för analog-tv kan i de flesta fall även användas för att ta emot digital-tv, men vid övergången från analog till digital tv förutsätts att användarna införskaffar en digitalbox. Dagens digitala tv-kanaler sänds i komprimeringsformatet MPEG2 och de digitalboxar som säljs idag stödjer detta format. I denna rapport antas att även ytterligare kanaler skulle sändas i MPEG2 vilket betyder att den befintliga digitalboxen kan behållas. Det finns därmed ingen merkostnad bunden till mottagarutrustning för användaren i detta tillämpningsområde. tel fax Org.nr (112)

19 3.2 Översikt av intressenter Förenklad värdekedja för aktörer inom marksänd digital-tv I figuren nedan ges en förenklad bild av värdekedjan för digital-tv i Sverige idag. Två typer av pilar används för att illustrera innehålls- respektive betalningsflöden mellan olika typer av aktörer. Orange (ljusa) pilar visar innehållsflöden och gröna (mörka) pilar visar betalningsflöden. Förenklad värdekedja för digital-tv i Sverige idag. Källa: Netlight Idag finns en infrastrukturoperatör som sköter utsändningarna av digital-tv i marknätet, Teracom. Teracom har stått för kostnaden av utbyggnaden av det digitala marknätet. Boxer innehar idag som ensam aktör rollen som tjänsteoperatör. Boxer paketerar tv-innehåll från tre huvudtyper av programbolag; public service-bolag (SVT, UR), reklamfinansierade programbolag (TV4) och betal-tv-bolag som exempelvis MTG, MTV och Canal+. Gränsdragningen mellan reklamfinansierade bolag och betal-tv-bolag är ofta flytande då många av dessa aktörer nyttjar en kombination av dessa betalningsformer. Beroende av vilken typ av tjänst användaren köper av Boxer finns olika varianter för kostnadsfördelning av digitalboxens totala kostnad. Exempelvis subventionerar Boxer hela, eller tel fax Org.nr (112)

20 delar av, kostnaden om användaren tecknar avtal för att köpa tv-tjänster under en lägre tidsperiod. Utbudet från SVT och tv-kanalen TV4 är idag inte krypterade och kan tas emot kostnadsfritt av användarna. SVT:s tv-kanaler finansieras av licensavgifter medan TV4 är reklamfinansierad. Betal-tv-kanalerna finansieras till största delen av intäkter från användarna. För att konsumera betal-tv-innehåll behöver användaren införskaffa ett programavkodningskort vilket distribueras av Boxer. Boxer sköter därmed kontrollen av rättigheter för dessa tv-kanaler. SVT och TV4 betalar Teracom direkt för utsändning av deras programinnehåll. För utsändning av tv-innehåll från betal-tv-kanaler går betalningsflödet via Boxer. Programbolagen producerar eget innehåll eller köper in detta från innehållsleverantörer Intressenter för tillämpningsområdet mer tv Ur den förenklade bilden av värdekedjan för marksänd digital-tv kan tänkbara intressenter för tillämpningsområdet mer tv identifieras: Användare Konsumenter av digital-tv. Infrastrukturoperatörer Tillhandahåller utsändning via det digitala marknätet. Infrastrukturleverantörer Tillhandahåller infrastruktur för utbyggnad av det digitala marknätet. Tjänsteoperatör Paketerar och distribuerar innehåll för utsändning i marknätet. Terminalleverantörer Tillhandahåller digitalboxar till konsumenter. Programbolag Köper in eller producerar tv-innehåll och erbjuder detta till konsumenter genom tjänsteoperatör. Innehållsleverantörer Producerar tv-innehåll. I Appendix E, Tillfrågade intressenter, återfinns en lista på de intressenter som har fått möjligheten att inkomma med synpunkter i samband med denna utredning. 3.3 Undersökt scenario För att kunna analysera ekonomiska möjligheter för tillämpningsområdet mer tv genom omsättningspotential och investeringskostnader har ett scenario definierats. I scenariot har ett antal parametrar viktiga för beräkningarna tilldelats värden vilka har bedömts som rimliga. I tabellen nedan sammanfattas dessa parametrar. Se Appendix A för en utförligare diskussion av valet av scenarier. tel fax Org.nr (112)

21 Scenario för tillämpningsområdet mer tv Referensteknik Master och sändare Vald täckning Antal internationellt koordinerade frekvenskanaler DVB-T 80 nya sändare med hög effekt i befintliga högmaster. 98 % befolkningstäckning 1 per sändningskedja (MUX) Antal återanvända frekvenskanaler - Antal infrastrukturoperatörer 1 Utbud Ytterligare 6 tv-kanaler per sändningskedja (MUX) 3.4 Ekonomiska möjligheter I bilden nedan ges en överblick av vilka betalningsflöden i värdekedjan för digital-tv som har beaktats vid beräkningar för omsättningspotential och investeringar. Beaktade betalningsflöden för ekonomiska beräkningar för tillämpningsområdet mer tv. Källa: Netlight tel fax Org.nr (112)

22 3.4.1 Omsättningspotential Hur mycket ökar betalningsviljan samt reklamintäkterna för de svenska tv-hushållen om ytterligare tv-kanaler adderas till det befintliga utbudet i det digitala marknätet? Beräkningarna har utförts baserat på antagandet att en MUX kan frigöras för att tillhandahålla ytterligare 6 tv-kanaler till det digitala marknätet. Det är rimligt att anta att marginalnyttan för ytterligare tv-kanaler avtar något, men ingen kvantifiering av detta har genomförts. I denna rapport har det valts att belysa intäktspotentialen i det fall hela det frigjorda spektrumet allokeras för tjänster till hushåll. Det vore emellertid inte orimligt att i en fördjupad studie belysa andra potentiella målgrupper närmare. Total målgrupp Den totala målgruppen utgörs av samtliga tv-hushåll i Sverige. Antalet hushåll uppgår till tusen [MMS1]. Inga närmare bedömningar av hur antalet tv-hushåll kommer att förändras över tiden har genomförts. Det har valts att inte närmare kvantifiera övriga potentiella användare, som sommarstugor, tillfälliga semesterboenden etc. även om dessa grupper eventuellt skulle kunna tillföras ett värde av ytterligare kanaler i det digitala marknätet. Total målgrupp: tusen tv-hushåll Täckning Av den totala målgruppen kommer inte alla att kunna erbjudas det utökade erbjudandet då täckningen inte är hundraprocentig. Enligt scenariot med mer marksänd digital-tv skall 98 % av Sveriges hushåll kunna ta emot sändningarna av de nya kanalerna. I kalkylen nedan antas att dessa 98 % i sin helhet innefattas av dagens tv-hushåll. Täckt kundgrupp: tusen * 0,98 = tusen hushåll Kundgrupp där den nya tjänsten skulle kunna tillföra ett mervärde/konkurrera Av tv-hushållen tar idag ca 30 % [RTVV] emot tv-sändningar via marknätet. Denna grupp tillhör i sin helhet det potentiella kundunderlaget för mer marksänd tv. Det är rimligt att anta att de tv-hushåll som i dagsläget har tillgång till kabel-tv (ca 50 % [RTVV]) inte kommer att nyttja tjänster från marksänd digital-tv oavsett om ett begränsat antal ytterligare kanaler adderas eller inte. Baserat på detta har det ansetts att inget mervärde tillförs kabel-tvhushållen. Hushåll som har satellit-tv (ca 20 % [RTVV]) är en potentiell målgrupp för det digitala marknätet och det är rimligt att anta att det kan ske ett visst utbyte mellan dessa målgrupper i närtid. Å ena sidan leder digital-tv-övergången till bättre bild jämfört med analog marksänd tv och i detta scenario även till fler kanaler, vilket potentiellt skulle kunna förskjuta balansen till det marksända alternativets fördel i slutkundsledet. Å andra sidan leder övergången i sig till att tv-hushåll med marksänd tv tvingas förändra sin situation även om de väljer att fortsätta med marksänd tv, vilket gör det till en naturlig tidpunkt att se över sin tv-situation i stort. Detta har lett till att en del användare gått över till satellit-tv. tel fax Org.nr (112)

23 Statistikunderlag för att bedöma det marksända tv-nätets konkurrenskraft saknas. De fortsatta beräkningarna baseras på antagandet att fördelningen mellan andelen hushåll som tar emot tv via satellit-, kabel-, och marknätet bibehålls. Detta trots att det skulle kunna ske en förändring i slutkundsledet på lång sikt, beroende av kanalutbudet i de olika distributionsalternativen, en eventuell förändring av kabel-tv-nätets täckningsgrad, samt en utbyggnad av IP-tv. Totalt [%] Målgrupp [%] Kundgrupp [tusental hushåll] Marksänd tv 30 % 30 % Satellit-tv 20 % 0 % 0 Kabel-tv 50 % 0 % 0 Summa 100 % 30 % Antalet abonnenter i det marksända nätet som är villiga att betala extra för flera kanaler beräknas utifrån Boxers nuvarande kundunderlag samt erfarenheter från etapp 1 som indikerar att drygt hälften de analoga markkunderna (som inte redan bytt) går över till digital marksänd tv. Mars 2006 [tusental hushåll] Andel [%] Efter digital-tvövergång [tusental hushåll] Boxerkunder % 724 Fribox % 285 Summa Digitala markkunder Analoga markkunder (som täcks) Summa markkunder Kundgrupp: tusen hushåll Betalningsvilja Det är inte trivialt att bedöma långsiktig betalningsvilja och hur stor kundandel som är villig att betala för ytterligare kanaler i det marksända nätet. Som en inledande ansats har ett antal antaganden genomförts. 5 [BOX1] tel fax Org.nr (112)

24 Antaganden: Betalningsviljan utgår från det erbjudande Boxer ger sina kunder idag. Kalkylerna är teoretiska (d.v.s. inte baserade på någon uttalad kommersiell strategi från Boxer) och baserade på huvudantagandet att Boxer skulle ge sina kunder ett något större erbjudande, men med samma grundpaketering som idag. Mervärdet har tagits ut genom ett något högre pris, men med oförändrad vilja att köpa respektive erbjudande. Ingen hänsyn har heller tagits till eventuella framtida scenarier med en aktörssammansättning annan än idag. Utnyttja de extra kanalerna genom att lägga till ytterligare utbud i de redan befintliga kanalpaketen så att det nya erbjudandet är ungefärligen proportionerligt mot hur utbudet ser ut idag, d.v.s. o o o Boxerpaketet: Addera fyra kanaler Canal+: Addera en kanal Extrapaketet: Addera en kanal Benämningen av de paket som refereras till ovan härrör från Boxers namngivning av sina erbjudanden. [BOX1] För boxerpaketet har det antagits att marginalvärdet 6 för varje extra kanal uppgår till en fjärdedel av vad kunderna i medel betalar för varje kanal (i paketet). För de två mindre och exklusivare paketen har marginalvärdet för en ytterligare kanal bedömts uppgå till hälften av vad de i medel betalar för varje kanal (i respektive paket). Dessa bedömningar baseras på diskussioner med branschrepresentanter, samt hur prisbilden för olika (satellit-) tv-paket ser ut på den svenska marknaden. Procentandelen som väljer de olika alternativen har antagits vara desamma som för procentandelarna i de områden där digital-tv övergången genomförts; Visby, Gävle, Motala, Kisa, Norrköping, Uppsala, Västerås, Örebro, Östhammar, Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall och Mora. Det har ansetts att statistik för områden där samtliga hushåll tvingats till en övergång stämmer bättre överens med framtida efterfrågan för olika kanaler/kanalpaket, än statistik från områden där endast de som gjort ett aktivt val inräknas. Detta trots att man tappar den nationella helhetsbilden. Efterfrågan på paket utöver Boxerpaketet har beräknats från generell statistik över multikanalsuniversum snarare än verklig statistik från Boxer [MMS3] 6 Marginalvärde = Marginalkostnad då kunderna i detta scenario antas vara villiga att betala denna merkostnad utan att påverka procentandelen som efterfrågar tjänsten. tel fax Org.nr (112)

25 %andel Kostnad Kanaler Medelkostnad/ Marginalkostnad/ Antal nya Merkostnad/ Hushåll Merkostnad Teoretisk idag kanal kanal kanaler hushåll tot grundkostnad Basutbud 100% Boxerpaket 60% ,4 2,3 4 9, Canal+ 18% ,7 23,3 1 23, Extrapaket 2% ,75 7,4 1 7, Enstaka extra kanaler 1% , Summa [ksek/mån] Summa [MSEK/år] ink moms Summa [MSEK/år] ex moms % ökning av intäkter 8,4% Betalningsvilja från hushåll: 119 MSEK/år Övriga intäkter Reklamintäkter Grundantagandet är att reklamintäkterna ökar proportionellt mot den ökade betalningsviljan. Detta kan dels motiveras med ett något ökat tv-tittande, men det är även rimligt att ta hänsyn till att flera kanaler leder till ett något vassare utbud med tydligare målgrupper. Statistik från MMS [MMS2] indikerar att tv-tittandet i multikanalshushåll ökar med storleksordning några procent. Från Institutet för Reklam- och Mediestatistiks hemsida framgår att medieinvesteringarna för tv uppgick till MSEK [IRM] Medieinvestering 2005 ± % 2004 tv , Text-tv 47-15,6 55 Summa tv & Text-tv IRM redovisar annonsörernas faktiska reklaminvesteringar i olika medier och ger därmed ett mått på den svenska reklammarknadens storlek. Uppgifterna utgör ett netto efter det att eventuella provisioner och rabatter räknats bort. Statistiken baseras på mätningar som omfattar underlag från TV3, TV4 inklusive lokal-tv och TV4+, Kanal 5, TV8, ZTV, MTV, Discovery channel och SVT. I materialet ingår även programsponsring. Det är värt att notera att reklamintäkterna ökade relativt kraftigt från 2004 till 2005 (ingen hänsyn tas dock till denna trend i de vidare beräkningarna). Det är också värt att notera att statistiken endast grundas på ett underlag från en delmängd av alla kanaler som finns tillgängliga för svenska tv-hushåll, men dessa kanaler bedöms stå för den absoluta majoriteten av alla reklamintäkter från det marksända nätet varför reklamintäkter som missas på grund av detta kan antas vara försumbara. tel fax Org.nr (112)

26 Beräkningsunderlag Kvantifiering Totala reklamintäkter tv MSEK [IRM] IRM-statistik Boxerkunders andel 7 =724 / % Teoretiska totala reklamintäkter = 18 % * Ökning Reklamintäkter (MSEK) = 735 * 8,4 % 61 Reklamintäkter: 61 MSEK/år Total omsättningspotential Baserat på detta uppgår den totala omsättningspotentialen till = ca 180 MSEK Om ytterligare en MUX tilldelas för att addera ännu fler kanaler kommer ökningen i omsättningspotential att understiga 180 MSEK, men ingen närmare kvantifiering av detta ingår i denna rapport. Även om det givetvis finns vissa osäkerheter i betalningsvilja så bedöms den största osäkerheten ligga i hur andelen hushåll med marksänd tv kommer att utvecklas jämfört med andra distributionsformer för tv; främst satellit och kabel. På relativt kort sikt när digital-tvövergången är genomförd kommer ett bättre underlag att finnas tillgängligt. En minskad marknadsandel för marksänd tv skulle minska omsättningspotentialen för tillämpningsområdet mer tv men samtidigt peka på att det finns ett ökat behov, och därmed värde, av dess konkurrensutjämnande effekt. Omsättningspotential: ca 180 MSEK Investeringar En omfattande analys av investeringar återfinns i Appendix C. Investeringsbehovet kopplat till ökat utbud i marknätet är jämförelsevis litet. Den största kostnaden härrör från att Teracoms större sändarstationer behöver uppgraderas med en ny sändare för varje ny MUX. Användaren kan fortsätta att använda sin befintliga digitalbox. Investering Omfattning (MSEK) Utbyggnad av infrastruktur 130 Terminaler 0 7 Framtida Boxerkunder som andel av dagens TV-kunder tel fax Org.nr (112)

27 I denna beräkning antas Teracom och Boxer driva infrastruktur respektive tjänst på samma sätt som idag. Alternativa aktörer skulle rimligtvis behöva investera i bl.a. stödsystem men förutsatt rimligt infrastrukturtillträde bör nyinvesteringen för sändarkedjan bli densamma. 3.5 Marknadseffekter Tillämpningsområdet mer tv är en ren utökning av dagens sätt att utnyttja marknätet för digitaltv. Därmed förväntas i denna studie även aktörerna förbli desamma oavsett om ett begränsat antal nya kanaler adderas, med Boxer som ensam tjänsteoperatör och Teracom som ensam infrastrukturoperatör. Konkurrensen inom marknätet förblir i det närmaste obefintlig. Arbetet med att konkurrensutsätta Teracom/Boxer pågår men bedömningen är att detta arbete inte är direkt beroende av om fler kanaler adderas och diskuteras således inte närmare i denna rapport. För konsumenten begränsas de negativa effekterna av obefintlig konkurrens inom marknätet något då tjänsten mer tv för flertalet slutkunder även finns tillgänglig via andra distributionsformer (satellit eller kabel). Ett utökat utbud av tv-kanaler bedöms på kort möjlggöra ett utbud i marknätet som till sin omfattning är jämförbart med satellit- och kabel-tv. På lite längre sikt riskerar dock effekten att bli den motsatta. En snar utökning av kanalutbudet skulle med mycket stor sannolikhet innebära att hela tv-bandet fylls av utsändning av SDTV kodat med MPEG2 då det är den enda standard som existerande mottagare klarar av. Alla möjligheter till en gradvis övergång till MPEG4 försvinner därmed, vilket i sin tur gör att en ytterligare ökning av utbudet eller en övergång till HDTV blir mycket komplicerad (se vidare kapitel 3.8 för en diskussion kring övergång från MPEG2 till MPEG4). Det ökade kanalutbudet gör det lättare för fler innehållsleverantörer att nå ut till användare. Den nuvarande marknadssituationen, med Boxer som enda tjänsteoperatör, ger förvisso en konkurrensneutral marknad för innehållsleverantörer men den bristande konkurrensen på tjänstenivå riskerar att orsaka att för höga priser tas ut för distribution. Därmed kan aktörer med en i övrigt konkurrenskraftig produkt komma att utestängas från marknaden. Marknadseffekter Tillämpningsområdet mer tv förväntas inte öka konkurrensen inom marknätet då möjligheterna för nya aktörer inom distribution och utsändning att slå sig in på marknaden påverkas i liten utsträckning. Den ökade kapaciteten ger vissa möjligheter för nya innehållsleverantörer att slå sig in på marknaden men situationen med en ensam tjänsteoperatör ger begränsade förhandlingsmöjligheter. Sett ur konsumentens synvinkel bedöms mer tv därför inte leda till lägre priser. Genom att försvåra teknikutvecklingen inom marknätet riskerar tillämpningen mer tv att på sikt försvaga marknätets konkurrenskraft gentemot andra plattformar i slutkundsledet. tel fax Org.nr (112)

28 3.6 Samhällseffekter I det följande presenteras den värdering ur samhällsperspektiv som har utförts för det studerade scenariot för tillämpningsområdet mer tv. Demokrati Tillför genom ökat utrymme för nytt innehåll ett högt värde för yttrandefrihet och geografisk jämlikhet på kort sikt. Även demografisk jämlikhet gynnas. Avseende tillgång till information och tjänster tillförs lite värde av mer tv. På längre sikt hämmar detta tillämpningsområde utvecklingen för det digitala marknätet genom att binda allt spektrum utan att lämna utrymme för det nära förestående teknikskiftet till MPEG4 (se diskussion under 3.8), som i sig skulle innebära större vinster avseende möjligheter till stort utbud. Kulturfrämjande Ökat utrymme för svenskt innehåll och för alternativa kanaler tillför höga värden på värnande av svensk kultur och mångfald. Det skall noteras att detta gäller under förutsättning att inte all utökad kapacitet tilldelas på kommersiell basis. Det ökade utbud som mer tv medför stärker på kort sikt marknätets position, vilket tillför värde för möjlighet till public service och motverkande av skadliga inslag. På lång sikt är effekten dock, enligt samma resonemang som under demokrati ovan, den motsatta eftersom marknätets position försvagas. Trygghet Det digitala marknätet utgör en tillförlitlig och robust informationskanal. Att tillföra mer kanaler ger dock mervärde endast i form av att stärka marknätets konkurrenssituation, vilket gör att fler användare har tillgång till tjänsten. Då tjänsten är enkelriktad tillförs inga nya möjligheter till nödalarmering. Ur miljösynpunkt har tillämpningsområdet högt värde då mycket lite ny infrastruktur behövs. Resursutnyttjande Avseende utnyttjande av befintlig infrastruktur är mer tv mycket effektivt då såväl master som terminaler kan återanvändas fullt ut. Utbudet är relativt stort, varför denna tillämpning idag kan sägas vara genomsnittlig avseende spektrumeffektvitet trots att internationellt koordinerat spektrum krävs. På sikt är dock spektrumeffektiviteten dålig då omodern kodning behålls. Flexibelt resursutnyttjande missgynnas av att allt spektrum tilldelas till ett enda tillämpningsområde utan att utrymme för framtida teknikskiften tel fax Org.nr (112)