Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader"

Transkript

1 Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring lägenheter. Drygt 90 % av lägenheterna har traditionella kabelnät (koaxnät) som distribuerar TV och som omfattas av vidaresändningsplikten. Omkring 70 medlemsföretag är sina egna kabel-tv-operatörer. Bland medlemsföretagen pågår för närvarande en omfattande utbyggnad av nya bredbandsnät som även klarar distribution av TV. Kansliets bedömning är att drygt hälften av medlemmarnas lägenheter idag har bredbandsnät. Utbyggnadstakten är för närvarande omkring lägenheter per år. Fortsätter den utbyggnadstakten, vilket det mesta pekar på, kommer SABO-företagens lägenheter omkring år 2015 att ha lika stor tillgång till bredbandsnät som man idag har till kabel-tv-nät. Vidaresändning Myndigheten för radio och tv har på regeringens uppdrag gjort en översyn av reglerna om vidaresändning av tv-sändningar genom tråd (kabelnät). I uppdraget ingick att redovisa överväganden om fördelningen av de upphovsrättsliga kostnader som uppstår vid vidaresändning om så kallade tilläggstjänster (t.ex. sökbar text-tv och tillgänglighetstjänster för personer med funktionsnedsättning) bör omfattas av vidaresändningsplikten. Uppdraget att se över vidaresändningsplikten ska ses mot bakgrund av att regeringen i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) uttalade att det finns skäl att följa och vid behov återkomma i frågor som rör vidaresändningsplikten. Enligt ett EUdirektiv (2002/22/EG), kallat USO-direktivet, ska medlemsstaterna regelbundet se över vidaresändningsplikten. Den senaste översynen gjordes år 2008 av dåvarande Radiooch TV-verket. Vidaresändningsplikten innebär skyldigheter för operatörer med kabelnät och andra trådbundna nät som används för tv-sändningar att se till att anslutna hushåll kan ta emot tv-sändningar från Sveriges Television (SVT) utan kostnad för själva mottagningen. De trådbundna nät som används för vidaresändning och som omfattas av lagen är

2 förutom traditionella kabel-tv-nät också bredbandsnät och andra kabelnät som även har andra funktioner än vidaresändning av tv. De kanaler som ska vidaresändas är: SVT 1 SVT 2 SVT Barn/SVT24 Kunskapskanalen. Förslaget från Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv bedömer att det även framdeles finns ett behov av en vidaresändningsplikt och att den även i fortsättningen bör vara begränsad till trådbundna nät. Myndighetens föreslår att vidaresändningsplikten även fortsättningsvis ska omfatta fyra programtjänster från SVT (samma som idag). Myndigheten föreslår också att vidaresändningsplikten utökas till att även omfatta sökbar text-tv från SVT. Däremot föreslår myndigheten inte att tillgänglighetstjänster (t.ex. undertext, uppläst textremsa, syntolkning och teckentolkning) från SVT ska omfattas av vidaresändningsplikten. Juridiska och tekniska skäl talar för att man bör avvakta med en eventuell reglering på detta område. Myndigheten konstaterar dock tillgänglighetstjänsterna idag vidaresänds frivilligt. En kärnfråga i myndighetens utredningsuppdrag är betalningen av de upphovsrättsliga kostnaderna som uppkommer vid vidaresändning. Den som har upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk har rätt till ekonomisk ersättning när verket görs tillgängligt för allmänheten t.ex. genom överföring genom tråd (vidaresändning). Detta regleras via avtal. I praktiken används avtalslicenser vilka enligt lag möjliggör för en part att träffa avtal om användning av verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området och därigenom få rätt att även använda verk vilkas rättighetshavare inte företräds av organisationen. Sådana överenskommelser träffas genomgående med paraplyorganisationen Copyswede sam samordnar rättigheterna för en rad olika upphovsmän och närstående rättighetshavare.

3 Det finns två sätt att hantera detta. Det ena sättet innebär att den som står för den ursprungliga sändningen förvärvar rättigheterna till vidaresändning i kabel och upplåter den rätten till den som vidaresänder. Så sker vanligen när det gäller kommersiella kanaler. Det andra sättet innebär att den som vidaresänder tv-sändningar förhandlar om en avtalslicens med Copyswede. Så sker för närvarande vid vidaresändning som sker till följd av vidaresändningsplikt, d.v.s. av SVT:s kanaler. När det gäller fördelningen av de upphovsrättsliga kostnaderna gör myndigheten den bedömningen att upphovsrättslagstiftningen tydligt anger att den som vidaresänder en tv-sändning, det vill säga nätoperatören, har ansvaret för att uppfylla lagstiftningens krav. Myndighetens uppfattning är emellertid att SVT principiellt sett bör ta en mer aktiv del i hanteringen av de upphovsrättsliga kostnaderna för vidaresändning. Det kan ske genom att man i SVT:s anslagsvillkor bland annat ställer krav på att SVT verkar för att rättigheterna vid vidaresändning i så stor utsträckning som möjligt klareras av SVT och att SVT aktivt tar del i förhandlingarna om avtalslicens mellan nätoperatörerna och Copyswede. Det handlar alltså om en modell med ett delat ansvar. De ökade kostnader som detta kan medföra för SVT bör finansieras genom en ökad medelstilldelning från rundradiokontot. Detta förslag motiveras främst av två skäl. För det första är SVT som förhandlare om rättigheter en tyngre aktör med större erfarenheter och djupare kunskaper än nätoperatörerna, vilket ger bättre förutsättningar för en rimlig nivå på upphovsrättsersättningen. För det andra en grundläggande utgångspunkt om att de svenska hushållen ska kunna ta del av SVT:s utbud på liknande villkor oberoende av om de tittar på tv via marknätet, satellit eller tråd. Modellen med ett delat ansvar syftar till att SVT i betydligt större utsträckning än idag ska klarera rättigheterna, dvs. betala ersättning till rättighetshavarna. Det finns dock såväl praktiska som juridiska hinder för att genom lagstiftning säkerställa att rättigheterna fullt ut klareras av SVT. I den mån SVT inte redan har klarerat rättigheterna uppkommer då en upphovsrättskostnad för nätoperatörerna. I princip får denna kostnad inte övervältras på hushållen. Myndigheten gör dock den bedömningen att den kan jämställas med nödvändiga drifts- och anläggningskostnader och blir klart begränsad till sin omfattning när SVT tar ett större ansvar för rättighetsersättningen, varför en sådan övervältring kan vara möjlig. Myndigheten ger vidare ett exempel på hur en lagändring skulle kunna utformas för att säkerställa att en sådan övervältring blir rättsligt hållbar. Detta exempel utgör dock inget förslag från myndigheten.

4 När det gäller ekonomiska konsekvenser av detta förslag gör myndigheten den bedömningen att de blir begränsade. Nätoperatörerna bedöms få något minskade kostnader. SVT bedöms få något ökade kostnader, vilka föreslås finansieras genom en ökad medelstilldelning (vilken kan finansieras genom en liten höjning av radio- och tvavgiften). Det sker också en förskjutning av kostnaderna för upphovsrätten från de trådanslutna hushållen till samtliga hushåll som betalar radio- och tv-avgift. Slutligen framhåller myndigheten att vidaresändningspliktens omfattning även i fortsättningen bör utvärderas regelbundet. Såväl det ovan nämnda EU-direktivet som den snabba tekniska utvecklingen på området talat för detta. Analys av förslaget SABO har under flera år varit drivande i denna fråga, till stor del inom ramen för trepartssamarbetet. Vi har haft omfattande kontakter med SVT, Copyswede, nätoperatörer och Kulturdepartementet för att försöka hitta en lösning som innebär att boende i flerbostadshus med kabel-tv inte ska behöva betala mer än andra hushåll för att se SVT:s program. Vi har även skrivit brev till departementet i frågan och skrivit debattinlägg i tidningar och på webben. Sedan Myndigheten för radio och tv fick detta regeringsuppdrag har vi genomfört en uppvaktning hos myndigheten. Den översyn som myndigheten nu presenterat måste ses som en klar framgång för vårt arbete. Den modell man föreslår bygger visserligen på ett delat ansvar mellan nätoperatörerna och SVT, men det är uppenbart att man vill att bördan främst ska falla på SVT och att företagets tillkommande kostnader ska finansieras genom en höjning av tv-avgiften så att alla hushåll får betala lika mycket för att se SVTs program oavsett hur sändningarna distribueras. Myndighetens förslag kan dock inte betecknas som en total framgång i så måtto att SVT genom lagregler tvingas betala för operatörernas rättighetsutnyttjande. En sådan förändring bedöms av myndigheten som svårgenomförbar mot bakgrund av upphovsrättslagen. Myndigheten diskuterar i rapporten en lösning som ännu tydligare än idag förbjuder övervältring av dessa kostnader på hushållen men gör den bedömningen att en sådan ordning skulle kunna komma i konflikt med de proportionalitetskrav som ska ställas enligt USO-direktivet. I SABOs remissyttrande ifrågasätts myndighetens bedömning att det finns praktiska svårigheter för SVT att nå överenskommelser som täcker samtliga rättigheter eftersom det inte är möjligt för SVT att teckna en avtalslicens med Copyswede som också omfattar vidaresändning. Det framgår nämligen inte vari svårigheterna består. Därför bör regeringen i den fortsatta beredningen av ärendet grundligt överväga ett alternativ

5 som innebär att SVT ska ta ett ansvar för att direkt genom avtal med de relevanta upphovsmännen klarera rätten till vidaresändningen av SVT:s programtjänster. Detta bör vara förstahandsalternativet. Om detta visar sig omöjligt bör i stället myndighetens förslag genomföras. Det utgör en klar förbättring jämfört med idag. Det ställs krav på att SVT i så stor utsträckning som möjligt ska klarera vidaresändningarna samtidigt som det anvisas nya medel till SVT för att täcka just dessa kostnader. Detta andrahandsalternativ är en kompromiss, men den framstår inte som orimligt eftersom det också ligger ett värde i att det äntligen blir en lösning på denna långvariga tvist. Allt talar för att vidaresändningsplikten kommer att utvärderas fortlöpande och skulle SVT av någon anledning inte leva upp till kraven finns förutsättningar att återkomma till frågan.