Yttrande ang. förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Skrivelse från Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) den 17 maj 2000.

Transkript

1 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Charlotte Ingvar-Nilsson Rättsavdelningen DATUM VÅR REFERENS 15 augusti aktbil. 5 ERT DATUM ER REFERENS Ku2000/1259/1330/1681Me Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande ang. förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Skrivelse från Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) den 17 maj Sammanfattning PTS uppfattning är att det är bra att analoga utsändningar ersätts med digitala utsändningar då den digitala tekniken innebär att spektrum kan utnyttjas mer effektivt. Det frekvensutrymme som kan frigöras kan rätt använt leda till betydande samhällsekonomiska vinster med positiv inverkan på tillväxt och sysselsättning. Mot bakgrund av den stora efterfrågan på tekniskt och ekonomiskt lämpligt frekvensutrymme är det enligt PTS mening angeläget att Sverige så snart som möjligt tar ställning för en tidig avveckling av de analoga markbundna sändningarna så att frekvensutrymmet kan frigöras för andra tjänster. Om det digitala marknätet byggs ut till den av Digital-TV-kommittén föreslagna täckningen (99,8 procent) medför det att i stort sett samtliga hushåll kommer att täckas av dubbla digitala sändningar eftersom digitala satellitsändningar redan täcker hela Sverige. Enligt PTS mening är detta inte ett effektivt utnyttjande av frekvenser. Den mest optimala användningen, sett strikt ur frekvenseffektivitetssynpunkt och med beaktande av bandens egenskaper är att använda marknätets frekvenser för mobila telekommunikationer och att distribuera TV-sändningar via satellit. Mot bakgrund av att public service sändningar sänds digitalt via satellit, frekvensbandens egenskaper samt efterfrågan på frekvensutrymme bör vid en eventuell utbyggnad, täckningen sättas lägre än de 99,8 procent Digital-TV-kommittén föreslagit. Ett av de argument som framförs för marksänd digital TV är möjligheten till portabilitet eller mobilitet. De kostnader som angivits i Digital-TV-kommitténs förslag för ett utbyggt nät möjliggör inte mobil mottagning, för detta krävs ytterligare investeringar. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 Innan beslut tas om ytterligare utbyggnad av det digitala marknätet bör enligt PTS mening säkerställas att utbyggnaden inte kommer i strid med det pågående lagstiftningsarbetet inom EU. Det digitala marknätet reser frågor om konkurrens. En sådan fråga rör de factomonopol i rundradiobanden. Teracom är ett vertikalt integrerat företag. Bolaget tillhandahåller en komplett rikstäckande infrastruktur, säljer satellittjänster och överföringskapacitet för telekommunikationstjänster, inplaceringstjänster i master och anläggning samt utför konsulttjänster och service. Vidare utvecklar, producerar och säljer bolaget systemteknik, apparater och komponenter inom områden med anknytning till kärnverksamheten. Utsändning av radio och TV svarar för den största delen av bolagets tjänsteutbud. Samtidigt med detta utvecklar bolaget tjänster som kompletterar rollen som nätoperatör. Det innebär att bolaget även kommer att ha en roll som serviceleverantör, och i vissa fall via sina intressebolag, även som innehållsleverantör 1. Teracoms dominans på marknaden när det gäller att tillhandahålla infrastruktur för TV-sändningar förstärks om riksdagen med nu gällande regler beslutar om en fortsatt utbyggnad av digital-tv. För det fall det frekvensband som nu används för TV-sändningar skall användas till exempelvis mobil access till Internet måste en allmän inbjudan till ansökan ske enligt telelagen eller lagen om radiokommunikation. Varje annan ståndpunkt skulle innebära att en s.k. gräddfil skapas för den operatör som tilldelats utrymme för digitala markbundna TV-sändningar när det gäller tillhandahållandet av teletjänster. PTS uppdrag I PTS uppdrag ingår att övervaka att syftet med telelagen och lagen om radiokommunikation uppnås. Bestämmelserna i lagen om radiokommunikation syftar till att främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor. Bestämmelserna i telelagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Vid tillämpningen av lagen skall en strävan vara att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar av telekommunikationsområdet såsom ett medel att uppnå detta syfte. PTS skall således främja ett effektivt nyttjande av frekvenser samt verka för en sund konkurrens. Remissvaret har utformats mot bakgrund av dessa åligganden. 1

3 3 Frekvenseffektivitet Tillgången till radiofrekvenser är begränsad. Efterfrågan på tekniskt och ekonomiskt lämpligt frekvensutrymme är större än tillgången samtidigt som en ökad efterfrågan kan förutses. PTS bedömning är att det sannolikt kommer att råda frekvensbrist inom överskådlig framtid 2. Bristen blir särskilt problematisk då vissa tjänster med samma eller liknande natur konkurrerar om samma ur vågutbredningssynpunkt och därmed ekonomisk synpunkt attraktiva frekvensband. Enligt PTS uppfattning är det positivt att analoga utsändningar ersätts med digitala. Den digitala tekniken innebär att spektrum kan utnyttjas mer effektivt. Förutom att digitaliseringen kan bidra till förbättrad kvalitet på sändningarna kan den digitala signalen komprimeras. Detta gör dels att kapaciteten i den befintliga infrastrukturen kan utnyttjas bättre dels att tittarna kan erbjudas mer avancerade tjänster. För närvarande sänds många TV-program i både analog och digital form. Denna s.k. simulcast resulterar i ett ökat behov av frekvenser under en övergångsperiod. Mot bakgrund av den stora efterfrågan på tekniskt och ekonomiskt lämpligt frekvensutrymme är det enligt PTS mening angeläget att dessa dubbla sändningar pågår under så kort tid som möjligt. Det är därför nödvändigt att Sverige så snart möjligt tar ställning för en tidig avveckling av de analoga markbundna sändningarna så att frekvensutrymme kan frigöras för andra tjänster. Satellitsändningar och markbundna sändningar För viss del av de markbundna TV-sändningarna, bl. a. DVB-T, används i dag frekvensområde MHz. I området finns även utrymme för vissa fasta och mobila tillämpningar. Enligt radioreglementets (RR:s) frekvenstabell är området för Sveriges del avsatt för rundradio samt viss annan verksamheter, bl.a. mobil radio ( MHz) 3. Frekvensbandets egenskaper gör att det är mycket väl lämpat för mobil kommunikation. Frekvensbandets användning för DVB-T har mindre kapacitet än de planerade eller existerande satellitsändningar och kabel-tv-nät som planeras för interaktiv användning. De frekvensband som används för satellitsändningar är däremot mindre lämpade för mobil kommunikation. Det markbundna digital-tv-nätet täcker med dagens utbyggnad ca 50 procent av befolkningen eller 2,1 miljoner hushåll. Antalet levererade boxar för mottagning av digital marksänd TV uppgår till ca PTS skrivelse Det framtida utnyttjandet av frekvensutrymmet, PTS skrivelse Den framtida användningen av frekvensområdet MHz kap Enligt uppgift 14 augusti 2000 från Kristian Viidas, sekreterare i Digital-TV-kommittén.

4 4 Digitala sändningar via satellit täcker i dag hela Sverige. Antalet digitalboxar för satellitmottagning uppgår till drygt Antalet hushåll med digitalbox för satellitmottagning torde öka markant under kommande höst, enligt tidningsuppgift kommer bl.a. en satellitoperatör då att skänka digitalboxar till premiekunder i Skandinavien 7. I dag sänds public service-program (SVT1, SVT2 och SVT24) digitalt via satellit. Av SVT:s remissvar över Digital-TV-kommitténs förslag framgår att över hushåll utnyttjar denna möjligheten att se public service sändningar digitalt via satellit. SVT förhandlar även med satellitoperatörer om sändning av de regionala digitala kanalerna 8. 9 Om det digitala marknätet byggs ut i enlighet med Digital-TV-kommitténs förslag kommer effekten bli att i stort sett samtliga hushåll i Sverige (99,8 procent) kommer att täckas av dubbla digitala sändningar, dels via marknätet dels via satellit. Enligt PTS mening är detta inte ett effektivt utnyttjande av den begränsade resurs som frekvenser är 10. Den mest optimala användningen, sett strikt ur frekvenseffektivitetssynpunkt och med beaktande av bandens egenskaper, är att använda marknätets frekvenser för mobila telekommunikationstjänster och att distribuera TV-sändningar via satellit. Slutligen bör framhållas att den särställning yttrandefrihetsgrundlagen och lagen om radiokommunikation ger sändningar som berör yttrandefrihet och informationsfrihet inte inverkar på val av frekvensband eller distributionsform. Ingen av lagarna anger i vilket frekvensband eller på vilket sätt sådan verksamhet skall bedrivas. 5 Av SVT:s yttrande över Digital-TV-kommitténs förslag till marksänd digital TV framgår att över hushåll har utrustning att ta emot digitala satellitsändningar. 6 2,7 miljoner hushåll har tillgång till kabel-tv. Störst är com hem ab (fd Telia InfoMediea Television) med 1,3 miljoner hushåll. Telia startade digitala sändningar i november I princip nästan alla deras anslutna hushåll har möjlighet att ta emot digital-tv.. Vid årsskiftet 99/00 hade, enligt Telia, ca hushåll skaffat en digital TV-box. ( 7 Finanstidningen, fredag 4 augusti 2000; Hård kritik mot Ulvskogs förslag. 8 Detta är enligt SVT en förutsättning för att satellit skall bli ett fullvärdigt alternativ till marksändningar, jfr. Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) s SVT har separata avtal med Teracom för analoga respektive digitala sändningar. Avtalet om satellitsändningar med Canal Digital är inte exklusivt. SVT förhandlar också med Viasat om att finnas i denna operatörs utbud. 10 PTS tar inte här ställning till andra skäl som kan anföras för ett marknät. Jfr. exempelvis Från Massmedia till multimedia (SOU 1996:25 s. 21 samt s.140 f.). Möjligheten till statligt inflytande över satellit- och kabelsändningar är starkt begränsade. Det har alltid funnits en önskan hos det allmänna att kunna påverka och kontrollera innehållet i sändningarna med hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft och public service-ändamål. Detta beredde inga problem när det analoga marknätet var den enda distributionsform som existerade. Genom tillkomsten av en mängd alternativa distributionsformer och ett ökat flöde av program har det dock blivit allt svårare för staten att utöva inflytande över programinnehållet. Möjligheten till statlig påverkan varierar mycket beroende på i vilken form programmen eller informationen förmedlas, störst är kontrollen i den markbundna televisionen..

5 5 Kostnaderna och täckningen Kostnader I förslaget görs en uppskattning av de investeringar som blir erforderliga för att uppnå full hushållstäckning i Sverige. Ett av de argument som anges för digital marksänd TV är möjligheten till portabel respektive mobil mottagning. Den kostnad för utbyggnad som angivits i Digital- TV-kommitténs förslag bygger emellertid inte på sådan mottagning. För att uppnå målet helt, dvs. såväl portabel som mobil täckning, krävs ytterligare investeringar. Hur stora investeringar som krävs är inte möjligt att säkert uppskatta, då en sådan uppskattning skulle kräva en mycket omfattande utredning, där bl.a. en fastställd modellsituation för täckningskraven ingår. Någon sådan modell föreligger inte i dag utan planeringen inriktas på att så många som möjligt skall ha portabel mottagning. I begreppet så många som möjligt ingår då en täckningsgrad som operatören inte definierat i förväg. Kostnaden för denna kan därför inte uppskattas av PTS. Ett stort antal mindre sändaranläggningar torde emellertid behövas för att få t.ex. portabel mottagning inomhus i stadsbebyggelse. PTS vill i detta sammanhang understryka att någon faktisk redovisning av den önskade täckningsgraden i förhållande till såväl nät- som tittarkostnader aldrig presenterats. För övrigt kan konstateras att rikstäckande sändningar med satellit är billigare än marktäckande sådana Täckningsgrad Digital-TV-kommittén föreslår att marknätet byggs ut så att det har samma täckning som det analoga nätet, dvs. 99,8 procent av hushållen. 13 Mot bakgrund av att public service-sändningar redan i dag finns tillgängliga över hela Sverige via satellit och med beaktande av frekvensbandens lämplighet samt efterfrågan på frekvensutrymme finns det därför anledning att ifrågasätta en utbyggnad med den av Digital-TV-kommittén föreslagna täckningen. För det fall beslut tas om en fortsatt utbyggnad bör enligt PTS mening en lägre täckningsgrad fastställas. För övrigt bör noteras att innebörden av begreppet täckningsgrad är oklar. Avses fast mottagning, portabel mottagning eller mobil mottagning? Det nuvarande ut- 11 Jfr. Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) s Sändningstillstånden för marksänd digital TV har i huvudsak fördelats för rikstäckande sändningar, dvs. sändningar som inte är regionala. Det bör noteras att det i Digital-TV-kommitténs förslag anges att regionala sändningar över marknätet är billigare än sådana sändningar via satellit. 13 Kulturminister Marita Ulvskog har uppgivit att regeringen i budgetpropositionen kommer att föreslå att Teracom får bygga ut det digitala marknätet så att 98,5 procent av hushållen kan nås enligt artikel i Finanstidningen, fredagen den 4 augusti 2000.

6 6 byggda nätet är utbyggt för mottagning med takantenn. Mottagning inomhus med bordsantenn (portabel mottagning) är ofta möjlig. Av Teracoms hemsida (se exempelvis framgår emellertid att detta endast är möjligt i mycket begränsade områden. Lagstiftningen Telelagen och lagen om radiokommunikation S.k. TV-utsändningar (utsändning till allmänheten) är enligt telelagen och lagen om radiokommunikation att betrakta som en helt annan tjänst än teletjänster som exempelvis tillhandahållande av mobil access till Internet. Den som vill utnyttja frekvenser för att tillhandahålla exempelvis mobila teletjänster som mobil access till Internet måste konkurrera med andra operatörer om utrymmet. Statsmakterna har däremot möjlighet att peka ut den operatör som skall stå för själva tjänsten att sända ut TV-program (transmissionen) eftersom denna transmission i dag inte omfattas av telelagen och dessutom intar en särställning enligt lagen om radiokommunikation 14. Inom EU pågår dock ett arbete som med all sannolikhet kommer att innebära att även transmissionen av TV-program måste konkurrensutsättas, se vidare nedan. Lagstiftningens nuvarande utformning innebär att om det ryms andra tjänster än TV-utsändningar i ett frekvensutrymme som är avsatt för detta ändamål skall PTS tillämpa ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan (jfr 12 telelagen, respektive 9 a lagen om radiokommunikation) 15. Enligt förarbeten kan ett utrymme som tilldelats till digitala TV-sändningar användas för olika slag av teletjänster (prop. 1996/97:67 s. 28). Detta innebär emellertid inte att en allmän inbjudan till ansökan kan underlåtas. Teracoms förslag om utbyggnad av två nät utöver de fyra som nu är igång där viss kapacitet bör avsättas för en komplettering av det digitala TV-utbudet, bland annat för mobil mottagning av ett eller två tv-program, samtidigt som en betydande del av kapaciteten kan användas för bredbandiga förbindelser för snabb Internetaccess, såväl fast som mobil får således följder enligt telelagen respektive lagen om radiokommunikation. Tas beslut om att teletjänster, exempelvis access till Internet (fast eller mobilt) får tillhandahållas i frekvensutrymme avsatt för utsändning till allmänheten skall enligt svensk lag PTS, efter prövning fastställa vilken eller vilka operatörer som skall få tillhandahålla tjänsten. Denna prövning kan ske först efter en allmän inbjudan till ansökan skett enligt någon av ovan nämnda lagar. 14 SVT, SR, UR och TV 4 är i respektive tillståndsvillkor ålagda att använda Teracom för sina analoga utsändningar av TV-programmen. 15 Se vidare PTS skrivelse Den framtida användningen av frekvensområdet MHz.

7 7 Det frekvensutrymme som kan komma att behövas för dessa av Teracom föreslagna två extra nät utnyttjas redan i dag i stora delar för trådlösa mikrofoner vid teatrar, skolor, kyrkor m.m. I detta sammanhang finns för övrigt anledning att framhålla att PTS tidigare vid flera tillfällen har konstaterat att en översyn behövs vad gäller den svenska lagstiftningen 16. Direktiven Även de nu gällande EG-direktiven på telekommunikationsområdet ställer krav på visst förfaringssätt innan frekvenser, allokerade och fördelade för att användas för utsändning till allmänheten, används för att tillhandahålla teletjänster. PTS har tidigare utförligt redogjort för detta förhållande 17. Därutöver bör följande framhållas. Inom EU pågår för närvarande ett intensivt arbete för att reglera infrastrukturen för olika former av telekommunikation. Kommissionen presenterade den 12 juli i år förslag till direktiv som har inverkan på själva utsändningen (transmissionen) av TV-program, bl. a. ramdirektivet (Directive on a common regulatory framework for electronic communications networks and services) och auktorisationsdirektivet (Directive on the authorisation of electronic communications networks and services). Av artikel 1 i förslaget till ramdirektiv framgår att direktivet omfattar även nät som används för utsändning till allmänheten. I artikel 8 anges att det åligger medlemsstaterna att säkerställa att spektrum avsätts och fördelas efter kriterier som är objektiva, transparenta, icke-diskriminerande och proportionella. I förslaget till auktorisationsdirektiv artikel 5 anges att procedurer för fördelning av frekvenser skall vara öppna och icke-diskriminerande. Fördelningen får inte heller strida mot regler om spektrumeffektivitet som stämmer överens med ramdirektivet (proportionalitet). Samma tillståndsprinciper skall tillämpas vid beviljande av tillstånd för kommunikationsinfrastruktur och alla tillhörande tjänster (öppenhet, icke-diskriminering, proportionalitet och objektivitet). Detta torde öka möjligheterna till konkurrens när det gäller att tillhandahålla drift av nätinfrastruktur och överföring av radiooch TV-signaler. Förslaget till ramdirektiv skall behandlas under hösten 2000 och förslaget till auktorisationsdirektiv under våren Innan beslut tas om ytterligare utbyggnad av det digitala marknätet bör, enligt PTS mening säkerställas att utbyggnaden inte kommer i strid med den pågående regleringen inom EU. 16 Se bl.a. Hemställan om översyn av lagstiftningen rörande digital marksänd TV (dnr ) samt PTS skrivelse Den framtida användningen av frekvensområde MHz, Ibid.

8 8 Konkurrensaspekter Bestämmelserna i telelagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till längsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Vid tillämpningen av lagen skall en strävan vara att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar av telekommunikationsområdet såsom ett medel att uppnå detta syfte. En utbyggnad av det digitala marknätet väcker frågor om konkurrens ur olika aspekter. De facto monopol i rundradiobandet En aspekt är det de facto monopol som råder när det gäller utsändning till allmänheten. Som redan angivits är SVT, SR UR och TV 4 genom tillståndsvillkor ålagda att anlita Teracom för sina analoga utsändningar. När det gäller de digitala markbundna sändningarna har programföretagen genom tillståndsvillkor åtagit sig att samverka i tekniska frågor. Genom avtal med programföretagen har Teracom tilldelats rollen som multiplexoperatör 18. Huvuddelen av det aktuella frekvensbandet är fördelat till sådan verksamhet som på uppdrag av tillståndshavarna bedrivs av Teracom. Mot bakgrund av de investeringar som erfordras finns inte tillräckligt utrymme att fördela för att det skall finnas intresse för någon annan operatör att bedriva konkurrerande verksamhet. Eftersom den befintliga infrastrukturen för analog TV kan utnyttjas för digital TV såvitt avser master, antenner och förbindelser erhåller Teracom dessutom en kostnadsfördel i förhållande till eventuella konkurrenter. Som framgår av Digital-TV-kommitténs rapport kan det digitala marknätet användas t.ex. för att möjliggöra mobil Internetaccess. Det finns en risk för att de facto monopolet för TV-utsändningar i framtiden kan utvidgas till att omfatta även teletjänster som kan komma att tillhandahållas i rundradiobandet. Som PTS tidigare konstaterat torde den nuvarande ordningen vara ägnad att inge betänkligheter ur konkurrenssynpunkt 19. I PTS rapport Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus 2000 konstateras följande. Det stora flertalet operatörer vill i första hand tillhandhålla innehållstjänster.. Infrastrukturmonopol är ett problem i sig. Ett infrastrukturmonopol blir däremot ett mycket större problem om inte den vertikala integrationen löses upp, eftersom konkurrensen och därmed utvecklingen avseende innehållstjänster hindras. Vertikal integration, där samma leverantör tillhandahåller både infrastruktur- och innehållstjänster, utgör den 18 I Kommissionens meddelande Utvecklingen av marknaden för digital television i Europeiska unionen anges (s. 31) att det finns en risk för missbruk om mux-operatören också är ett TVföretag eftersom operatören kan komma att gynna sina egna tjänster på bekostnad av andras. 19 Se PTS rapport Den framtida användningen av frekvensområdet MHz.

9 9 största risken vad gäller monopolisering av bredbandstjänster i flerfamiljshus. Risken med vertikal integration omfattar både befintliga nät som t.ex. kabel-tvnät och nya nät och är ett generellt problem som gäller i hela landet. PTS kan härvid endast konstatera att Teracom är ett vertikalt integrerat företag. Bolaget tillhandahåller en komplett rikstäckande infrastruktur, säljer satellittjänster och överföringskapacitet för telekommunikationstjänster, inplaceringstjänster i master och anläggning samt utför konsulttjänster och service. Vidare utvecklar, producerar och säljer bolaget systemteknik, apparater och komponenter inom områden med anknytning till kärnverksamheten. Utsändning av radio och TV svarar för den största delen av bolagets tjänsteutbud. Samtidigt med detta utvecklar bolaget tjänster som kompletterar rollen som nätoperatör. Det innebär att bolaget även kommer att ha en roll som serviceleverantör, och i vissa fall via sina intressebolag, även som innehållsleverantör 20. Teracoms dominans på marknaden när det gäller att tillhandahålla infrastruktur för TV-sändningar förstärks om riksdagen med nu gällande regler beslutar om en fortsatt utbyggnad av digital-tv. Teletjänster i rundradiobandet En annan aspekt är frågan om teletjänster i frekvensutrymme som fördelats för TV-sändningar (utsändning till allmänheten). Som ovan angivits har i förarbetena uttalats att utrymme som avsätts för digital marksänd TV kan användas för olika slag av teletjänster. Det förslag Teracom lämnat i sin hemställan om fortsatt utbyggnad av de digitala mark-tv-näten innebär just teletjänster i rundradioband. Teracoms förslag är att utrymme i det femte och sjätte nätet kan användas för bredbandiga förbindelser för snabb Internetaccess, såväl fast som mobil.. Ett sådant utnyttjande för exempelvis mobila teletjänster måste föregås av en allmän inbjudan till ansökan i enlighet med telelagen eller lagen om radiokommunikation. Varje annan ståndpunkt skulle innebära att en s.k. gräddfil skapas för den operatör som tilldelats utrymme för digitala markbundna TV-sändningar när det gäller tillhandahållandet av teletjänster. Gräddfilen har sin grund i att lagen om radiokommunikation anger att vid tillämpning av lagen skall radiokommunikationens betydelse för yttrandefriheten och informationsfriheten beaktas särskilt. (1 tredje stycket). Detta innebär enligt föredragande statsråd att sådana radioanvändningar som har särskild betydelse från yttrande och informationsfrihetssynpunkt skall ha visst företräde vid konkurrens med andra radioanvändningar. 21 Enligt PTS mening bör utgångspunkten vara att operatörer som tillhandahåller liknande tjänster skall konkurrera på lika villkor, oavsett vilka tjänster operatören tillhandahåller i övrigt Frågan diskuteras i PTS skrivelse Den framtida användningen av frekvensområdet MHz.

10 10 Konkurrens mellan transmissionssätt Ytterligare en aspekt är frågan om konkurrens mellan transmissionssätt. EUkommissionen har i en rapport om utvecklingen av marknaden för digital television i EU uttalat att när det gäller övergången från analog till digital television måste denna ske på ett sätt som helt förenligt med konkurrenslagstiftningen. Framför allt får den inte innebära att konkurrensen snedvrids till förmån för marksänd television på bekostnad av satellit- och kabel-tv. Slutligen måste det frekvensutrymme som frigörs fördelas på grundval av öppna och icke-diskriminerande regler. 22 Planeringskonferens Sverige har genom PTS (skrivelse den 14 juni 2000) skrivit till ITU:s generalsekreterare och begärt att en regional planeringskonferens sammankallas. Ett flertal andra länder har skrivit motsvarande begäran. I skrivelsen föreslås en konferens i två delar, med omkring två års mellanrum. Den första delen föreslås ta ställning till ett antal frågor av teknisk art. Den andra delen skall ta ställning till en helt digital plan som kan komma att genomföras någon gång under Ett flertal länder kommer troligen inte att slutligt acceptera koordinering av digital TV på vissa kanaler eller endast att ge ett interimistiskt godkännande innan en digital plan slagits fast. Enligt PTS mening är det därför inte försvarligt att utöver de nu aktuella fyra näten bygga ytterligare nät i enlighet med Teracoms förslag. Avslutande synpunkter Det frekvensområde som används för marksänd TV är som redan angivits mycket väl lämpat för mobil användning. Utvecklingen av telekommunikationer har fått en allt större betydelse för samhället, framförallt utvecklingen av ny teknik för att kunna ge mobil anslutning till Internet, ett område där Sverige är världsledande. Mot bakgrund av telekommunikationernas stora betydelse för samhället och dess inverkan på tillväxten och sysselsättningen har PTS därför föreslagit att regeringen uttalar att del av frekvensband MHz i framtiden avsätts för mobila teletjänster 23. Som PTS redan framhållit kommer övergången från analog till digital utsändningsteknik att frigöra eftertraktat frekvensutrymme. Rätt använt kan utrymmet komma att leda till betydande samhällsekonomiska vinster med positiv inverkan på tillväxt och sysselsättningen. För det fall en utbyggnad med en täckningsgrad 22 I kommissionens rapport om utvecklingen av marknaden för digital television i Europeiska unionen meddelandet om digital TV anges att övergången till digital-tv måste genomföras på ett konkurrensneutralt sätt. 23 PTS skrivelse Den framtida användningen av frekvensområdet MHz kap.7.6.

11 11 om föreslagna 99,8 procent genomförs kommer emellertid en stor del av det frekvensutrymme som teknikskiftet kan frigöra komma att tas i anspråk. Eftersom den verksamhet som det i första hand måste vara angeläget att säkerställa tillgängligheten till public service sändningarna kan säkerställas genom andra transmissionssätt bör detta beaktas då riksdagen beslutar om en eventuell fortsatt utbyggnad och vilken täckningsgrad som skall uppnås vid utbyggnaden. Härvid bör frekvenseffektivitetsaspekter vägas in så att frekvensutrymme kan användas för det som det är bäst lämpat för. Nils Gunnar Billinger Generaldirektör I beslutet har deltagit avdelningschef Marianne Treschow samt enhetscheferna Per Kjellin och Charlotte Ingvar-Nilsson (föredragande).