Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén"

Transkript

1 Stockholm Kulturdepartementet Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Nya villkor för public service och vill lämna följande kommentarer. Inledning Vi anser att utredningsarbetet är väl genomfört och innehåller många förslag och bedömningar som ger grundläggande förutsättningar för public service-företagens verksamheter den kommande tillståndsperioden. Det är dock beklagligt att kapitel 6, Framtidens radio- och tv-avgift, inte utgör underlag för remissbehandling utan att finansieringen av public service-företagen ska analyseras och utredas ytterligare. Det innebär en stor osäkerhet och riskerar att resultera i att nästa tillståndsperiod inleds utan att public service-företagen med säkerhet vet hur finansieringen av verksamheten kommer att se ut åren Teracom vill ändå understryka att det oavsett finansieringsform är nödvändigt att public service-företagen ges möjlighet att tilldelas extra medel för programsatsningar och andra specifika satsningar under tillståndsperioden. Ett sådant exempel är satsningen på digitalradio, där vi anser att Sveriges Radio bör tilldelas extra medel för att inleda digitala sändningar i hela landet.

2 Sammanfattande synpunkter på utredningen Kapitel 4 och 5 Teracom anser att det är grundläggande att public service-företagens programutbud finns tillgängligt på alla distributionsformer och att program och tilläggstjänster som visas exklusivt på vissa plattformar, t ex internet, utgör undantag och endast är fördjupningar eller tillägg till den verksamhet som är tillgänglig för alla hushåll som betalar radio- och tv-avgift. Det är grundläggande att de medel som ställs till programföretagens förfogande ska användas för den verksamhet som regleras i sändningstillstånden och nå alla. Vi instämmer inte i utredningens resonemang om att marknätet och internet är de två plattformar där programföretagen idag kan tillgängliggöra sitt program utan mellanhänder och utan villkor om särskild betalning. Tillgång till internet kräver - till skillnad från tittande och lyssnande via marknätet - alltid ett grundabonnemang och innebär därmed en kostnad utöver radio och tv-avgiften för hushållen. Vi anser vidare att utredningsförslaget om att SVT fortsatt bör ha rätt att sända fyra programtjänster i standard-tv och två i hdtv-kvalitet, riskerar att begränsa utvecklingen av tv-sändningar i marknätet. Istället menar vi att SVT ska sända fyra programkanaler i standard-tv och minst två i hdtv under kommande tillståndsperiod. Förutom det ska SVT ges rätt att inleda sändningar av ytterligare två hdtv-kanaler. Kapitel 11 Teracom anser att den svenska radion måste digitaliseras för att kunna utvecklas och behålla sin position på mediemarknaden. En digitalisering är ett naturligt steg mot ett ännu mer effektivt sändarnät och innebär en betydligt lägre distributionskostnad för programbolagen jämfört med dagens FM-utsändning. Samtidigt medför en digitalisering också en avsevärt mindre miljöpåverkan eftersom energiförbrukningen är lägre. Det är avgörande att radiobranschens aktörer ges rätt förutsättningar inför en digitalisering. Därför kan utvecklingen av digital radio inte enbart vara marknadsstyrd utan kräver också en del politiska beslut, bland annat anser vi att det är nödvändigt att: Sveriges Radio och UR ges extra medel för att finansiera en digital satsning. En övergångsplan för den digitala radion tas fram. I detta ingår att fatta beslut om ett släckningsdatum för dagens analoga radiosändningar. Teracom delar utredningens förslag att SR:s digitala radiosändningar bör byggas ut till 95 procents befolkningstäckning. Vi anser dock att utbyggnaden bör genomföras något snabbare än vad som föreslås i utredningen.

3 Detta är fundamentala incitament för en digital utveckling av den svenska radion. Något som i slutändan gynnar lyssnare i hela landet som genom en digitalisering av SR och kommersiell radio skulle få tillgång till ett större, bredare och mer mångfacetterat radioutbud. Om marknätet Marknätet är en betydande plattform för distribution av radio och tv. I princip sker allt lyssnande av radio via marknätet, samtidigt som andelen hushåll som använder plattformen som primär mottagning av betal- och fri-tv uppgår till över 25 procent. Till detta kommer mottagning för andra-tv, tredje-tv, tv:n i fritidsområden, kustnära sträckor och andra glesbebyggda områden. Det innebär att närmare 40 procent av de svenska hushållen använder marknätet som distributionsform till sin tv. Det gör att marknätet inte bara är en viktig distributionsplattform utan också utgör en viktig del i informationssamhället och den svenska demokratiprocessen. Sändningarna i marknätet begränsas inte av antalet samtidiga lyssnare eller tittare och nätet har en mycket stor räckvidd med ca 99,8 procents befolkningstäckning. Distributionsformen lämpar sig mycket väl för mobil mottagning, till exempel kan man färdas i bil genom hela landet och ha en fullgod mottagning av radio hela vägen. Marknätet har en mycket hög tillgänglighet och stabilitet med få avbrott och störningar. Sändarnätet är utrustat med redundanta system och reservkraft som möjliggör mottagning av radio och tv även vid strömavbrott och andra större krissituationer. Under åren har systemet visat sig kunna hantera påfrestande situationer i skarpt läge, till exempel har utsändningen av radio och tv varit den enda distributionsform som fungerat när kraftiga stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet under en längre tid. Marknätet är idag en modern och effektiv distributionsform både när det gäller frekvensutnyttjande och kostnader som genomgått en anmärkningsvärd utveckling de senaste femton år. Genom digitaliseringen har antalet tv-kanaler som sänder via marknätet ökat från tre till ett 50-tal, inklusive ett stort antal som sänds i hd-kvalitet. Samtidigt har distributionskostnaden per tv-kanal minskat betydligt. Vi anser att det idag inte finns någon annan distributionsform av radio och tv som kan ersätta marknätet, varken när det gäller täckning, mobilitet eller stabilitet. Marknätet är den enda distributionsform där programbolagen kan ställa höga krav på robusthet och tillgänglighet. Mottagning via internet eller IP-teknologi, som ofta refereras till, kan därför bara ses - nu och i framtiden - som kompletterande distributionsformer till marknätet.

4 Kommentarer till utredningen 4. Programföretagens uppdrag Teracom håller med utredningen i resonemanget om att gränsen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet bör tas bort. För Teracoms del är det grundläggande att public service-företagens programutbud finns tillgängligt på distributionsplattformer som når alla hushåll i landet. Program och tilläggstjänster som visas exklusivt på andra plattformar, t ex internet, ska endast ses som material som stödjer de tillståndspliktiga sändningarna. Det är därför centralt att de medel som ställs till programföretagens förfogande ska användas för den verksamhet som regleras i sändningstillstånden. Samtidigt är det rimligt - såsom utredningen konstaterar - att programverksamhet som är tillägg till kärnverksamheten kan undantas från denna princip. Exempel på sådant material kan vara längre versioner av intervjuer och fördjupande nyhetsmaterial som har en nära koppling till den tillståndspliktiga verksamheten och som enbart kan ses som kompletterande material till det programutbud som sänds linjärt via marknätet. I detta sammanhang är det värt att uppmärksamma behovet av att den svenska regeringen tar fram och beslutar om en lista på programsändningar som är tillgängliga i hela landet. Exempel på sådana programsändningar kan vara större sporthändelser, t.ex. OS och VM i fotboll, eller andra program av stort nationellt intresse. Denna typ av listor finns redan i ett flertal länder i Europa, bland annat i Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och England. 5. Att nå publiken Teracom delar utredningens bedömning att public service-företagen själva bör, utöver de tillståndspliktiga sändningarna, bedöma var programutbudet ska tillgängliggöras. Samtidigt anser vi, som framgår under 4.1.3, att detta måste ske med utgångspunkt från vad som reglerats i programföretagens sändningstillstånd. Precis som utredningen konstaterar sker en absolut majoritet av allt lyssnande på radio och tittande på tv via traditionella distributionsplattformar. Linjär tablålagd tv är fortfarande dominerande, och användandet av tilläggstjänster står endast för en bråkdel av det totala tittande. Till exempel är det enligt SVT mindre än två procent av det totala tittandet på SVT:s kanaler som sker via SVT Play.

5 Teracom anser att det är fundamentalt att publiken kan ta del av utbudet i public service via etablerade distributionsplattformar som är öppna för alla och når hela Sverige. Vi delar därför utredningens bedömning om att programföretagen bör iaktta försiktighet när det gäller satsningar på teknik som inte alla hushåll har tillgång till Teracom delar utredningens uppfattning att den verksamhet som kompletterar och utvecklar de marksända programmen ska ha en nära koppling till dessa. Det får inte, enligt vår mening, bli så att program som produceras eller köps in sänds exklusivt på andra plattformar än marknätet. Till exempel är vi kritiska till att SR idag sänder ett antal programkanaler enbart på webben. Detta programutbud borde tillgängligöras för lyssnare i hela landet genom att SR:s sändningar i marknätet digitaliseras. Vi anser att en utveckling där en stor del av public service-företagens innehåll enbart, eller i första hand, distribueras via internet kan innebära att finansieringen betraktas som otillåtet statsstöd enligt EU-regleringen. Grunden för detta är att public serviceföretagens verksamhet är finansierad via allmänna medel, radio- och tv-avgiften, och att utbudet därför ska vara fritt tillgängligt för alla utan extra kostnad. (se även kommentarer under 5.6.4) Teracom håller med utredningen om att programföretagen bör tillhandahålla sina program och tjänster på internet i öppna lösningar utan annan kostnad utöver erlagd radio- och tv-avgift. Samtidigt är vi kritiska till att utredningen likställer marknätet med internet eftersom programföretagen inte kan tillgängliggöra sina program via internet utan mellanhänder och utan villkor om särskild betalning. Kommittén noterar att även om programföretagen erbjuder sina program och tjänster på internet utan villkor om särskild betalning så måste användaren står för kostnaden för internetabonnemang och datatrafik för att kunna ta emot programmen och tjänsterna. Kommittén anför att ett internetabonnemang är något som användaren behöver för andra behov och att abonnemangskostnaden inte är specifikt kopplad till mottagandet av innehåll från radio och tv-företagen. Kommittén för däremot inte något resonemang till försvar för att användaren måste betala kostnaden för dataöverföring av public service-företagens material. Vi anser att internet inte är fritt tillgängligt för någon. För att få tillgång till internet krävs i grund och botten ett abonnemang, vilket skapar en gatekeeper-roll för operatören och innebär en extra kostnad för hushållen. Alla har inte heller möjlighet att teckna ett internet-abonnemang, till exempel personer med skyddad identitet eller

6 betalningsanmärkningar. Dessutom saknar fortfarande många hushåll - och även fritidsområden - tillgång till internet eller tillräcklig kapacitet i uppkopplingen. Vi kan konstatera att kostnaden för dataöverföring kan bli mycket hög. Den nuvarande prissättningsmodell som används för internetuppkopplingar, så kallad flat rate, kommer med all sannolikhet att ersättas med en modell som bygger på kapacitetsförbrukning, innebärande att mottagning av tv kommer att betinga en hög kostnad för den enskilde konsumenten. Till detta kommer att internetoperatörer kan ha andra intressen än public serviceföretagen och konsumenterna, till exempel att prioritera annan trafik eller att samla in och använda information om vilka program och andra tjänster som användarna tar del av. Med utgångspunkt i detta är det centralt att delar av public service utbudet inte visas exklusivt på internet. Det riskerar att utestänga de delar av befolkningen som inte är vana användare av webbtjänster, eller inte har tillgång till eller vill betala för en bredbandsuppkoppling. Det är därför nödvändigt att det tydliggörs i tillståndsvillkoren att programföretagens uppdrag avser de tillståndspliktiga sändningarna. Verksamheter som endast förekommer i andra distributionskanaler ska i princip enbart vara sådant som stöder eller kompletterar de tillståndspliktiga sändningarna. Sammantaget instämmer vi således i utredningens generella bedömning att public service-företagens programutbud ska finnas tillgängligt för alla utan villkor om särskild betalning. På samma sätt delar vi utredningens uppfattning om att public serviceföretagen bör undvika speciallösningar och anpassningar till andra aktörer, särskilt om endast en liten del av befolkningen kan ta del av dessa Vi instämmer med utredningen i att marknätet kommer att utgöra en central distributionsplattform för SVT och UR. Däremot är vi kritiska till förslaget om att SVT bör ges rätt att enbart sända två programkanaler i hd-kvalitet. Sändningar via marknätet har, som vi konstaterade inledningsvis stora fördelar jämfört med andra distributionsformer. Sändarnätet har en nationell täckning och en mycket hög tillgänglighet och robusthet. Till detta kommer att allmänheten kan ta emot sändningar från SVT, UR och SR okrypterat och utan krav på abonnemang. Andelen hushåll som valt att enbart ta emot fri-tv via marknätet är fortfarande stort. Enligt utredningen uppskattar PTS och Myndigheten för radio och tv att mellan 7-10 procent endast har fri-tv-utbudet (SVT:s kanaler, TV4, TV6, i Mälardalen Finsk tv) via marknätet. Därutöver tillkommer cirka en miljon fritidhus, husvagnar, fritidsbåtar etc.

7 som enbart använder marknätet som mottagningsform och som i många fall nöjer sig med fri-tv-utbudet. Vi håller således med utredningen om att möjligheten att kunna ta emot public service-företagens programkanaler utan krav på abonnemang och mellanhänder fyller en viktig funktion för en stor del av de svenska hushållen. Det är därför, enligt vår mening, rätt att utgå från distribution via marknätet när den framtida public serviceverksamheten planeras. Vi anser emellertid att utredningsförslaget att SVT bör fortsatt ha rätt att sända fyra programtjänster i standard-tv, men endast två i hdtv-kvalitet, riskerar att begränsa utvecklingen av marknätet. Det är viktigt med tanke på att hdtv kommer att bli standard-tv inom en snar framtid att SVT ges möjlighet att parallellsända hela programutbudet under tillståndsperioden. Aktörerna i marknätet diskuterar för närvarande hur en övergång från dagens teknik (DVB-T) till en mer sändnings- och frekvenseffektiv teknik, (DVB-T2) ska kunna genomföras. En grundläggande förutsättning för en sådan övergång är att sändningstillstånden för public service-företagen och kommersiell tv utformas så att de möjliggör parallellsändningar i DVB-T och DVB-T2 under en begränsad tid. Vi anser därför att: SVT ska sända fyra programkanaler i standard-tv och minst två i hdtv under tillståndsperioden. Förutom det ska SVT ges rätt att inleda sändningar av ytterligare två hdtv-kanaler. Sändningstillståndet kan utformas så att SVT inledningsvis ska sända fyra programkanaler i standard-tv och minst två kanaler i hdtv. Under tillståndsperioden bör SVT inleda sändningar av resterande programkanaler i hdtv. SVT bör ges rätt att själva besluta när hdtv-sändningar av de två programkanalerna ska inledas. Tillståndsgivningen bör fokuseras på rätten att sända en programtjänst med vissa egenskaper, som kan vara standard-tv och/eller hdtv. Det är väsentligt att alla tillståndshavare både public service och kommersiell tv - på ett flexibelt sätt kan utnyttja hela marknätet under övergångsperioden. Därför bör inte programföretag tilldelas ett särskilt angivet sändningsutrymme i form av egen multiplex eller särskilt utrymme uttryckt i megabits per sekund. För de kommersiella programföretagen bör Myndigheten för radio och tv (MRTV) ges i uppdrag att styra detta via tillståndsvillkor på ett dynamiskt sätt.

8 Frågan om SVT ska tilldelas en egen mux är en fråga för regeringen att överväga. Det är dock viktigt att SVT:s sändningstillstånd utformas så att SVT:s programtjänster kan parallellsändas inom hela sändarnätet under tillståndsperioden. SVT bör ges rätt att avgöra när sändningarna i standard-tv ska ersättas med hdtv. Kravet på räckvidd ska inte vara kopplat till ett visst format. SVT bör själv över tid besluta om vilken version av respektive programkanal, standard-tv eller hdtv, som ska uppfylla det täckningskrav som är angivet i sändningstillståndet. På detta sätt kan en flexibel och tittarvänlig övergång till ny teknik genomföras och hushållen ges rimlig tid att skaffa sig den utrustning som behövs för att ta emot tv med tekniken När det gäller frågan om SVT:s nuvarande täckningskrav i marknätet, så har Teracom tidigare kommenterat Myndigheten för radio och tv:s (MRTV) utkast till utredningsrapport. Vi instämmer, med hänsyn till marknätets starka ställning i det svenska medielandskapet, i rapportens slutsats att täckningskravet på 99,8 procents befolkningstäckning i marknätet ska behållas. 11. Digitalradio 11.4 Teracom delar utredningens bedömning att en radiodistribution via marknätet har sådana fördelar framför andra distributionsformer att marknätet för lång tid framöver kommer att vara en central distributionsform för radio. Närmare sex miljoner svenskar lyssnar på radion varje dag. Det motsvarar drygt 70 procent av befolkningen. Bland dem som lyssnat är lyssnartiden 3 timmar och 8 minuter per dygn. Sveriges Radio har störst daglig räckvidd med nästan 50 procent, medan motsvarande siffra för den kommersiella radion och närradion är knappt 30 respektive tre procent. Mer än fjärdedel av allt lyssnade sker i bilen. Marknätet är den dominerande distributionsformen. En genomsnittlig dag är det endast cirka sex procent av befolkningen i åldern 9-79 år som lyssnar minst fem minuter på så kallad webbradio. Allt annat lyssnande sker via marknätet. Vi instämmer med PTS uppfattning som den framgår i utredningen att om allt lyssnande på ljudradio skulle ske via internet så skulle det, i delar av mobilnäten, uppstå stora kapacitetsproblem. Likaså delar vi bedömningen att det inte är sannolikt att de mobila näten, ens på sikt, kommer att ha lika god täckning som SR:s marksändningar har idag.

9 Marknätet är den enda distributionsform där radiolyssnande kan ske utan att man måste ha ett abonnemang för att kunna ta del av tjänsten. Det innebär att det i marknätet inte finns någon gatekeeper som kan begränsa kapacitetsutnyttjandet för tjänsterna eller spåra vilken trafik användaren genererar. Marknätet är utöver detta, som konstateras i utredningen, en i alla sammanhang robust informationsbärare. Detta gäller inte minst under kriser eller naturkatastrofer. Lyssnande via internet i fasta och mobila bredbandsnät har inte alls samma robusthet och tillgänglighet och kan därför endast fungera som komplement till marksänd radio Teracom anser att den befintliga tilldelningen av frekvenser i band III ( MHz), motsvarande fyra frekvenslager för digitalradio, är tillräcklig för en överskådlig framtid. Det innebär att det med dagens DAB+ teknik finns plats för uppemot 60 digitala radiokanaler i marknätet. Vi bedömer att det är tillräckligt för att den digitala radion ska kunna utvecklas och bli efterfrågad, både av lyssnare och programbolag. I framtiden med en utveckling mot en ännu mer effektiv teknik kan antalet programkanaler inom det tilldelade frekvensutrymmet med all sannolikhet utökas ytterligare i DAB+. Teracom anser vidare att det är tekniken DAB+ som ska användas vid en digitalisering av den svenska radion i marknätet. Anledningen är framför allt att DAB+ är en etablerad standard som används i ett flertal länder i Europa som infört digitala radiosändningar. Det finns andra tekniska standarder, såsom DRM+ och DVB-T2, som framöver kan komplettera - men inte ersätta - sändningar i DAB+. DRM+ är en digital teknik som ännu inte lanserats eller används i någon större omfattning, någonstans i världen, vilket innebär att det är svårt att få tag på radiomottagare som kan ta emot sändningar från detta system. Det finns heller inga tecken på att detta förhållande kommer att förändra sig nämnvärt de närmaste åren. Om DRM+ i framtiden skulle etableras på marknaden, är det med största sannolikhet i form av multimottagare som klarar mottagning av både DAB+ och DRM+. Därför utgör en lansering av digitalradio i DAB+ inget hinder för en framtida utveckling av DRM+ utan snarare en förutsättning. När det gäller utsändning av radio i tv-näten, i tekniken DVB-T2, så kan det enbart betraktas som ett komplement till sändningar i radionäten. Anledningen är framför allt att tv-nätet är uppbyggt med syftet att ge mottagning till hushåll med takantenn. Det finns inga planer på att bygga ut tv-nätet för att möjliggöra mobil mottagning, till exempel i bilen, eftersom det inte skulle vara kostnads- eller spektrumeffektivt. Inte

10 heller finns det några radioapparater med tekniken inbyggd. Även det omöjliggör ett mobilt mottagande av radiosändningar i DVB-T Teracom anser att frekvensbandet MHz bör användas för utsändning av digitalradio. Digitala radiosändningar i Europa använder sig idag av frekvensbandet MHz och Sverige disponerar frekvenser motsvarande fyra frekvenslager för digitalradio i detta band i den internationella frekvensplanen GE06. I praktiken finns idag inget alternativt frekvensband för digitalradio. Om Sverige skulle fatta beslut om ändrad användning av bandet, till exempel att frekvensutrymmet enbart ska användas för tv, omöjliggörs lansering av digitalradio i Sverige. Dessutom krävs, som utredningen påpekar, en mycket omfattande och komplex omplanering av frekvensanvändningen. Med hänsyn till grannländernas behov i bandet, oavsett för tv eller radio, är det långtifrån säkert att frekvensutrymmet skulle kunna omplaneras och användas för utökad tv över hela landet. Som följer av utredningens genomgång skulle vinsten med en sådan omplanering alltså vara ytterst begränsad och osäker. Teracom anser således att frekvensutrymmet MHz bör inrymma utsändning av digitalradio i enlighet med det regeringsbeslut som tidigare fattats Det är viktigt att ta hänsyn till det som händer i omvärlden när man ska ta ställning till en digitalisering av den svenska radion. Sverige ligger efter många länder i Europa när det gäller digital radio. I till exempel Danmark, Norge, Storbritannien, Schweiz och Tyskland är den digitala radion etablerad medan andra länder förbereder sig för en lansering. Förutom det pågår testsändningar i en rad länder. Alla operativa sändningar och tester sker i tekniken DAB/DAB+. Det är den standard som gäller i Europa och det är avgörande att alla länder väljer samma teknik. Det är viktigt för att radiobranschen och tillverkningsindustrin inklusive bilindustrin ska veta vilken teknik som framtidens radioapparater ska utrustas med. Det i sin tur är viktigt för att man ska kunna lyssna på bilradion var som helst i Europa. Att många länder redan kommit igång med digital radio, och att Sverige ligger efter, kan till viss del ses som en fördel. Det innebär att det finns erfarenheter att ta tillvara och att det redan finns ett stort utbud av radiomottagare för hemmet, bilen eller mobilen i olika prisklasser och modeller. De flesta bilmärken har digital radio som

11 tillval, medan andra - till exempel BMW, Ford och VW - valt att sätta in det som standard i sina modeller i Storbritannien. Det ska även tilläggas att en mängd olika typer av utrustning för att omvandla digital signal till analog FM-signal, så kallad adapter för bilradion, redan finns att tillgå på den europeiska marknaden. Detta är med tanke på att över 30 procent av allt radiolyssnande sker i bilen grundläggande förutsättningar för den digitala radions utveckling och framgång Teracom delar utredningens bedömning att fördelarna med en digitalisering av marknätet motiverar en övergång från FM till digitalradio. En digitalisering av radiosändningarna i marknätet är ett naturligt steg mot ett ännu mer effektivt sändarnät. Digital teknik är mycket mer sändnings- och kostnadseffektiv jämfört med analog utsändning. Generellt kan sägas att digital teknik möjliggör utsändning av mer än dubbelt så många programkanaler till halva utsändningskostnaden. Till detta kommer att digital utsändning också innebär mindre miljöpåverkan eftersom elförbrukningen per programkanal är betydligt lägre än vid analog utsändning. Genom digitaliseringen får lyssnarna på ett enkelt och samhällsekonomiskt sätt tillgång till ett brett och mångfacetterat utbud av radiokanaler. Detta utan krav på särskilda abonnemang och kostnader. Digital radio möjliggör också en rad tilläggstjänster som skickas som kompletterande information till ljudradiokanalen. Exempel på sådana tjänster är utökad trafikinformation och information som presenterar stationsnamn, titel på melodin, kommande melodi, telefonnummer till studion, löpande nyhetsrubriker med mera. Marknätet är den bäst lämpande distributionsplattformen för radio. Genom en digitalisering av nätet behålls den höga tillgängligheten samtidigt som täckningen över landet kan förbättras och ljudkvalitet höjas jämfört med dagens FM-sändningar. Det är följaktligen nödvändigt att radion digitaliseras i marknätet för att den ska behålla sin starka position på den svenska mediemarknaden Teracom finner att den kostnadsberäkning som görs i utredningen är relevant och rimlig. Även om de angivna beloppen enbart är indikativa, så ger exemplen en bra bild av hur mycket lägre sändningskostnaderna blir vid enbart digital utsändning av SR. Enligt kalkylen som bygger på underlag från Teracom skulle utsändningskostnaden för uppemot tolv nationella digitala SR-kanaler bli under 100 MSEK/år. Det ska jämföras

12 med dagens utsändningskostnad i FM som är ca 160 MSEK/år för fyra nationella programkanaler. Tilläggas kan också att digital utsändning har en positiv inverkan på miljön eftersom energiförbrukningen för utsändning är betydligt lägre jämfört med dagens FMsändningar. Sammantaget innebär det att en satsning på digital radio kan räknas hem över tiden, både vad gäller effektivt frekvensutnyttjande och kostnader. När de analoga sändningarna upphört, minskar distributionskostnaderna avsevärt och frigör pengar som till exempel kan användas för att vidareutveckla programutbudet. I utredningen presenteras två scenarier för parallellsändningsperioder. Den ena sträcker sig över fem år, den andra är på tio år. En kortare parallellsändningsperiod är naturligtvis att föredra om distributionskostnaderna ska hållas nere. Samtidigt bör tiden för parallellsändningar vara så lång att hushållen ges tillräcklig med tid att skaffa nya radiomottagare. Det gäller inte minst för bilindustrin där omsättningen för nya bilar är uppemot tio år. Det är värt att understryka att båda scenarierna innebär att inga extra medel totalt sett behöver tillföras SR, förutsatt att ett beslut om att släcka FM tas Teracom instämmer i utredningens bedömning att utvecklingen av digitalradio fortsatt bör vara marknadsdriven men att marknaden behöver tydliga förutsättningar från regering och riksdag. Likaså anser vi att SR/UR har en mycket central roll i digitaliseringen. En framgångsrik digitalisering av radion kräver att hela radiobranschen, såväl public service som de kommersiella radiobolagen, deltar i satsningen. Framgång kan endast nås genom ett utökat programutbud och genom gemensamma informationsinsatser och marknadsföring av den digitala radion. Det är också väsentligt att hela branschen är med och delar på de tillfälliga merkostnader som en utveckling och utbyggnad av de digitala sändarnäten medför. Teracom menar att även om utvecklingen av digital radio i grund och botten ska vara marknadsdriven så krävs det politiska beslut för att den digitala radion ska bli framgångsrik i Sverige. Sammantaget bör besluten omfatta en övergångsplan från analog till digital radio (se kommentarer under kapitel 11.10) samt hur satsningen på en digitalisering ska finansieras (se kommentarer under kapitel ). Detta är bedömningar som delas av hela radiobranschen.

13 Teracom stöder förslaget om att SR och UR ges sändningstillstånd för digitalradio inför nästa tillståndsperiod. Sändningarna bör vara regionalt nedbrytbara samt möjliggöra att SR/UR kan sända tilläggstjänster i sändarnätet. Tillstånden bör, såsom föreslås, förenas med villkor om att sändningarna ska nå 95 procents befolkningstäckning under tillståndsperioden. Teracom anser att denna täckning ska uppnås så tidigt som möjligt, till exempel efter halva tillståndsperioden. Det är en förutsättning för att ett beslut om släckning av FM ska kunna fattas under tillståndsperioden. Vi delar utredningens uppfattning att täckningsgraden för SR och kommersiell radio kommer att skilja sig åt. Samtidigt är det av grundläggande betydelse att den digitala radion snabbt når en nationell täckning. Det skulle innebära att en majoritet av hushållen får tillgång till ett nytt, brett och rikligt utbud av radiokanaler. En nationellt utbyggd digitalradio underlättar också mobil mottagning, till exempel i bilen, och medverkar till att öka intresset hos landets radio- och tv-handlare att marknadsföra och sälja digitala radiomottagare. Ett väl utbyggt nät skapar med andra ord förutsättningar för att ett beslut om en eventuell släckning av FM-radion kan tas efter halva tillståndsperioden (se även kommentarer under kapitel 11.10) Vi anser därför att SR:s digitala sändarnät bör byggas ut till 95 procents befolkningstäckning under första hälften av tillståndsperioden. Därefter, när ett eventuellt beslut om släckning av FM har fattats, bör sändarnätet byggas ut ytterligare till 98 procents befolkningstäckning. Den sista utbyggnadsetappen, till 99,8 procents befolkningstäckning, kan sedan genomföras i samband med att FM släcks i hela eller delar av landet. Rent praktiskt är det möjligt att genomföra en snabb utbyggnad av den digitala radion. Teracom kan, om vi får uppdraget, bygga ett kostnadseffektivt och stabilt sändarnät med cirka 95 procents befolkningstäckning inom loppet av 18 månader. Detta är möjligt genom att vi använder oss av existerande infrastruktur bland annat master och stationsbyggnader - för FM. Naturligtvis är kostnadsfördelen större om uppdraget omfattar alla sändarnät för digitalradio, det vill säga både kommersiell radio och SR Teracom stödjer förslaget att SR och UR:s medelstilldelning höjs under nästa tillståndsperiod för en utbyggnad av digitalradio via marknätet och för en utökad programsatsning. Teracom bedömer att det är oerhört central att de radiobolag som deltar i en digitalisering ges ekonomiska lättnader för att radiobranschen i sin helhet och med full kraft ska satsa på digital radio.

14 En extra medelstilldelning till SR kan ges i två etapper och enligt två olika modeller. I ett första skede kan SR tilldelas engångsbelopp som finansierar såväl parallellsändningskostnader som satsningar på en utökad programproduktion under de inledande åren. Medlen bör täcka de merkostnader som SR beräknar att man har fram tills dess att ett beslut om en övergångsplan med ett släckningsdatum för FM tas. I praktiken skulle det innebära att engångsbeloppet ges för de inledande åren fram till år 2018 enligt Teracoms förslag i kapitel I nästa steg, det vill säga under själva övergångsperioden, skulle SR:s extra kostnader för digital distribution kunna finansieras via ett lån till som ska betalas tillbaka när FMradion släckts. Utöver detta bör SR ges extra medel för programsatsningar i digital radio. Det är viktigt för att utbudet i digital radio ska kunna vidareutvecklas för att attrahera lyssnarna. Modellen med ett distributionskonto har prövats tidigare i samband med digitaliseringen av tv. Inledningsvis gavs SVT då extra engångsmedel för att finansiera den inledande fasen av den digitala satsningen. Därefter finansierades SVT:s utökade parallellsändningskostnader via ett lån, det så kallade distributionskontot. I detta sammanhang vill Teracom understryka betydelsen av att även den kommersiella radion ges ekonomiska lättnader vid en satsning på digital radio. Exempelvis skulle den nuvarande koncessionsavgiften för analog utsändning kunna sänkas i takt med att den kommersiella radion inleder digitala sändningar. Det finns naturligtvis flera olika modeller för hur en sådan nedtrappning skulle kunna se ut, till exempel kan den kopplas till en utbyggnadstakt av de digitala sändarnäten eller till försäljningen av digitala radiomottagare. Det är dock grundläggande att modellen har en direkt koppling till en digital satsning från de kommersiella radiobolagens sida Teracom stöder förslaget att en översyn av marknadsutvecklingen görs under tillståndsperioden för att besluta om ett släckningsdatum för de analoga utsändningarna av SR och kommersiell radio. Teracom anser att en övergångsplan med ett släckningsdatum för den analoga radion är ett avgörande incitament för den digitala radions utveckling. Vi delar också utredningens bedömning att ett besked om att den analoga radion ska släckas ger ett tydligt budskap till marknaden som helhet. Detta är således ett nödvändigt politiskt beslut. En övergångsplan bör sträcka sig över en så lång tidsperiod att hushållen ges möjlighet att införskaffa digitala radiomottagare till rimliga priser.

15 Teracom föreslår att beslutet om släckning av FM tas innan de kommersiella programbolagens analoga tillstånd går ut, det vill säga augusti Vid beslutstillfället bör ett antal i förväg bestämda kriterier ha uppnåtts, bland annat: Antalet digitala radiomottagare i hushållen Utbyggnadsgrad och täckning för SR:s och de kommersiella bolagens sändningar i marknätet Det utökade programutbudet, mätt i kvantitet och kvalitet Tillgången på digitala radiomottagare i olika prisnivåer Tillgången på och lösningar för digitala radiomottagare för bilen En grundförutsättning är att utbudet i digitalradio är betydande i förhållande till sändningarna i FM och att det skapar ett mervärde för lyssnaren. Vid släckningen av analog tv var Teracom delaktiga i såväl utbyggnadsplaner som utformande av själva släckningsplanen, det vill säga vilken ordningsföljd olika områden skulle gå över från analog till digital teknik. Även om det inte är självklart att en släckning av den analoga radion ska följa samma mönster, vare sig när det gäller områden eller tidsperiod, är detta viktiga erfarenheter som kan användas vid en övergång från analog till digital radio. Det är också nödvändigt att planen tas fram gemensamt av programbolag och nätoperatör. Viktigt att notera i detta sammanhang är att alla digitala radiomottagare som säljs idag är bakåtkompatibla och att de även kan ta emot FM-radio. Det innebär att det går att lyssna på allt programutbud, såväl analogt som digitalt, som sänds under övergångsperioden Teracom delar utredningens uppfattning att det är viktigt att informationsinsatserna i samband med en övergång från analog till digital radio genomförs av branschens alla aktörer i samverkan. Teracom var djupt involverat i de informationsinsatser som framgångsrikt genomfördes när övergången från analog till digital tv realiserades i Sverige. Erfarenheterna därifrån säger att mycket av arbetet kan utföras med strukturerade informationsinsatser riktade till hushållen och återförsäljare av radioutrustning. Vid en digitalisering av radion är det grundläggande att även bilindustrin ges kontinuerlig information om utvecklingen. Vi föreslår med utgångspunkt från detta att branschens aktörer bildar en gemensam organisation som ansvarar för genomförandet av informationsinsatser till berörda aktörer på marknaden. Teracom ställer sig mycket positiv till att delta i bildandet av en sådan organisation. Här finns exempel att hämta från Norge, där en dylik struktur finns på plats sedan några år. Informationsarbetet bör, enligt vår mening, påbörjas snarast

16 möjligt, och senast när alla programbolag såväl SR som de kommersiella bolagen - inleder sina digitala sändningar Vi stöder utredningens förslag om att en lösning för närradions framtid kan presenteras senare och att uppdraget bör ges till Myndigheten för radio och tv. Som vi ser det bör det räcka med att i ett första steg digitalisera SR och den kommersiella radion i DAB+. Det torde vara tillräckligt för att driva på den digitala utvecklingen. Under tiden bör närradion fortsätta sändningarna i FM. Ett ställningstagande angående närradions framtida distribution kan tas i ett senare skede, förslagsvis i samband med ett eventuellt beslut om ett släckningsdatum för den analoga radion. Teracom ser att det finns flera alternativ för hur den framtida distributionen av närradio ska lösas: Närradion fortsätter att sända analogt i FM Närradion går över till att sända digitalt i DAB+. Övergången sker först när den digitala tekniken tydligt etablerats, det vill säga när majoriteten av allt lyssnande är digitalt och tillgången på digitala mottagare för hemmet och bilen är stort Närradion går över till att sända digitalt i DRM+. Tekniken lämpar sig mycket väl för lokala utsändningar och är interoperabel med DAB+, vilket möjliggör att framtidens radiomottagare kan fungera för mottagning av både DRM+ och DAB+. ( se även kommentarer i kapitel 11.5) Teracom delar utredningens bedömning att regeringen bör fatta ett övergripande beslut kring den nationella rundradiospektrumanvändningen Tillgång till lämpligt frekvensutrymme är en förutsättning för att marknäten för radio och tv ska kunna fortsätta att utvecklas och förbli attraktiva plattformar för de svenska lyssnarna och tittarna. Tv-nätet måste kunna erbjuda ett brett utbud av programtjänster som möter tittarnas efterfrågan och säkerställer önskad mångfald. Introduktionen av hdtv är påbörjad och i ett längre perspektiv är det nödvändigt att alla tjänster kan erbjudas i hd-kvalitet. För en bred lansering av digitalradio behövs lämpligt spektrum i VHF band III. För såväl radio som tv är det uppenbart att utbudet i marknäten måste bestå av såväl public service som ett stort antal kommersiella tjänster för att förbli relevanta plattformar. I dag består det marksända nätet för tv av sju sändarnät (muxar) med nationell täckning. Frekvensutrymmet, som används fullt ut, ger plats för drygt 50 tv-kanaler, varav åtta sänds i hd-kvalitet (MPEG4/DVB-T2).

17 Teracom anser att hela det befintliga frekvensutrymmet måste avsättas för tv också under nästa tillståndsperiod. Det möjliggör nödvändiga parallellsändningar av utbudet och införandet av en modernare och effektivare sändningsteknik (DVB-T2). Om det skulle bli aktuellt med en framtida diskussion om att avsätta det så kallade 700 MHz-bandet för mobila tjänster är det viktigt att beakta harmonisering med övriga Europa. Innan en eventuellt ändrad frekvensanvändning skulle kunna träda i kraft behövs en mycket komplex, tidkrävande och kostsam omplanering av tv-näten i Europa. Teracom anser vidare, som framgår av tidigare kommentarer i kap , att frekvensbandet MHz bör användas för digital radio. I praktiken finns idag inget alternativt frekvensband för digitalradio. En utökad användning av tv i detta band skulle kräva en omfattande omplanering och internationell omkoordinering av den befintliga frekvensplanen och alltså omöjliggöra lansering av digitalradio. Det är enligt Teracoms bedömning dessutom långtifrån klart att det skulle gå att skapa ytterligare en landstäckande frekvenskanal för tv i detta band, bl a mot bakgrund av att Norge och Danmark redan använder frekvensutrymmet för utsändning av digital radio. Teracom stödjer utredningens bedömning att regeringen bör fatta ett övergripande beslut kring den nationella rundradiospektrumanvändningen som beaktar ovanstående aspekter. För Teracom Group Lennart Ivarsson Director Regulatory & Public Affairs

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)

Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) 2011-05-02 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar

FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras

Läs mer

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv

Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Stockholm 2013-05-10 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI

Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet

PTS remissvar på betänkandet REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio

Från analog till digital marksänd radio Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg

En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg En skrift om digital marksänd radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som kan nå ut till miljontals samtidiga lyssnare

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning

Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning 1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv

Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv 1 2006-05-18 SVT/SR/UR Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv Efter diskussion den 11 maj 2006 med Kristoffer Nilsson, NetLight,

Läs mer

Digital radio. Dags att ta nästa steg

Digital radio. Dags att ta nästa steg Digital radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som samtidigt kan nå ut till miljontals lyssnare över hela landet. Och

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

2015-11- 02. Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet

2015-11- 02. Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet PUBLIC SERVICERÅDET 2015-11- 02 Till styrelsen för Sveriges Radio AB Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet Public servicerådet (PSR) är en ideell förening med uppgift att som nätverk

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5

en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag

Läs mer

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Johan Jakobsson (fp) 2004-01-20 Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Inledning Majoriteten i digitalradiokommittén anser att radion i Sverige ska digitaliseras. Samma teknikfixering som ledde

Läs mer

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio?

Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Teracom White Paper: Klarar mobiltelenäten utsändning av radio? Innehållsförteckning Bakgrund 3 Radion idag 4 Konsumtion av radio Betalningsvilja Radiokanaler i Sverige idag Utmaningar 6 Stora datamängder

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:25

Regeringens skrivelse 2015/16:25 Regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio Skr. 2015/16:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2015 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke

Läs mer

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen.

Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen. YTTRANDE 2015-03-22 Dnr Ku2014/2006/MFI Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen

Läs mer

Regeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Läs mer

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio

5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5.1 Delbetänkandet Trots digital teknik och ökad konkurrens inom medieområdet kommer kostnaderna för att producera radio och TV som når och tilltalar

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03- 20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU

Läs mer

Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77. Kommentar från Sveriges DX-Förbund.

Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77. Kommentar från Sveriges DX-Förbund. Från analog till digital marksänd radio SOU 2014:77 Kommentar från Sveriges DX-Förbund. Vem/vad är Sveriges DX-Förbund (SDXF) Sveriges DX-förbund företräder den "semi-professionella" lyssnarskaran som

Läs mer

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

2013-01-18. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm PUBLIC SERVICERÅDET 2013-01-18 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Detta yttrande har två delar. Vissa frågor av särskilt intresse behandlas

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007

ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Framtidens radio. Slutrapport

Framtidens radio. Slutrapport Framtidens radio Slutrapport Framtidens radio Radio- och TV-verket 2008 ISBN 978-91-85229-24-6 Dnr 578/2008 Grafisk form: Karin Sjödin Omslagsfoto: Jesús Rodríguez/AGE/SCANPIX Tryck: Edita, Västerås juni

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20 PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU

Läs mer

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI

Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77, Diarienummer Ku2014/2006/MFI Datum: 2015-03-19 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se 103 33 STOCKHOLM Remissvar - betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen, SOU 2014:77,

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen 08-606 90 80, rtvv@rtvv.se, www.rtvv.se Sida 1 Sammanfattning Radio- och TV-verket har sedan år 2003 i uppdrag av regeringen att följa

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Den 19 juni 2002 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 2002:85) att utredningen om utvärdering av digital radio m.m. digitalradioutredningen

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Slutrapport. Närradio i DAB. Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige

Slutrapport. Närradio i DAB. Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige Slutrapport Närradio i DAB Den första närradiosändningen med DAB-teknik i Sverige Alla rättigheter till detta material tillhör Närradioföreningen Stockholm-Sydväst. Hägersten i november 2005. Innehållsförteckning

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor)

PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) Kulturdepartementet Postboks 8030 Dep 0030 Oslo, Norge postmottak@kud.dep.no, Yttrande å remiss: Høringsbrev - Rammevilkår for lokalradio i forbindelse med digitaliseringen

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Digitalradio En samhällsekonomisk analys

Digitalradio En samhällsekonomisk analys Digitalradio En samhällsekonomisk analys Mats Bergman & Johan Stennek 1 Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser... 3 2. Inledning... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Syfte och avgränsning... 7 2.3 Mer om brister

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet BESLUT 1(7) Datum Vår referens 2011-10-28 Dnr: 11-4937 Begränsningsbeslut avseende 10,5 GHzbandet Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017

Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Rapportnummer PTS-ER-2015:17 Datum 2015-04-24 Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Delrapport av regeringsuppdrag N2014/2009/ITP Marksänd tv under 694 MHz efter den 31 mars 2017 Delrapport

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen

ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen Det här är Teracom-koncernen Teracom-koncernen erbjuder en mångfald av kommunikationslösningar för radio och tv. De huvudsakliga produktområdena är betal-tv,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Ett naturligt teknikskifte?

Ett naturligt teknikskifte? Nina Wormbs Ett naturligt teknikskifte? Exemplet marksänd tv 1 I förrgår, den 3 april, slutade storstation 41 Uppsala Vedyxa att sända analog TV över Uppsala med omnejd. 2 Vi är mitt inne i Etapp 2:2 av

Läs mer

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 1(8) 2013-01-21 Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Institutet för språk och folkminnen, med dess avdelningar Språkrådet samt Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,

Läs mer

MYTER & SANNINGAR DIGITALRADIO

MYTER & SANNINGAR DIGITALRADIO MYTER & SANNINGAR Sida 1 av 20 Det finns ett antal påståenden som dyker upp regelbundet när övergången från analog till digital radio kommer på tal. Här testas ett par av dessa utifrån tillgänglig fakta

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004 Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige Vår dato 31.08.2004 Deres dato 11.06.2004 Vår referanse Deres referanse Vår saksbehandler INFORMELLT SAMRÅD AVSEENDE FÖRSLAG TILL MARKNADSAVGRÄNSNING

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012. frekvenspusslet. framtidens teknik digitalradio

Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012. frekvenspusslet. framtidens teknik digitalradio Ett magasin från Teracom om marknätet #3 2012 frekvenspusslet framtidens teknik digitalradio det här är teracom ledare Vi sänder ut tv och radio. Vi gör det via världens modernaste marknät; 734 master

Läs mer

Yttrande över remiss Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över remiss Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) 2015-03-20 FM2015-4114:1 Sida 1 (6) Kulturdepartementet samt Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Enheten för medier, film och idrott, Jon Dunås Vårt tjänsteställe, handläggare

Läs mer

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II)

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Post- och Telestyrelsen Att: Anne Ronkainen Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Com Hem AB (

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2009 : 12 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

PUBLIC ACCESS 2009 : 12 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik PUBLIC ACCESS 2009 : 12 Nyhetsbrevomradio,TV,Internetochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 4december2009 www.publicaccess.se ledare En vilsen opposition i mediepolitiken Detärnästanomvändavärldenjustnu.Denrödgrönaoppositionenvilltillskillnadmotalliansenha

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd MYNDIGHETEN FÖR R ADIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 Myndigheten

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät.

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. Brudbrödets Samfällighetsförening 1 Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. I samfällighetsföreningens uppdrag ingår förvaltning av en centralantennanläggning. Syftet med

Läs mer

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut:

Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: Post- och telestyrelsen Enheten för samtrafik Box 5398 102 49 STOCKHOLM Härmed överlämnas remissyttrande från Modern Times Group MTG AB (MTG) gällande PTS utkast till beslut: (Dnr: 08-120446/23) Skyldigheter

Läs mer

RADIOHISTORIA I NORR

RADIOHISTORIA I NORR 1 RADIOHISTORIA I NORR Nr 1/2012 Information 2012-06-08 Vandringsutställningen om radions första tid i Norrbotten. Utställningen har under hösten varit utställd på Norrbotten Museum. Där visades också

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

EM D I N G MEDIEUTVECKLING 2009

EM D I N G MEDIEUTVECKLING 2009 EM D I E CEV CEV KL IU T N G 09 MEDIEUTVECKLING 2009 MEDIEUTVECKLING 2009 Radio- och TV-verket 2009 ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-85229-27-7 Redaktör Tove de Vries Skribenter Eva Bengtsson, Ulrika Köling,

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess. PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta

Läs mer

ANNONSTIDER I RADIO OCH TV

ANNONSTIDER I RADIO OCH TV ANNONSTIDER I RADIO OCH TV Ökningen av den högsta tillåtna annonstiden till tolv minuter Dnr: 13/03026 Sammanfattning Myndigheten för radio och tv har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en allsidig

Läs mer

Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet

Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet Diarienummer 12-1921 Datum 2012-03-15 Underlag till MRTV:s rapport om SVT:s täckningskrav i marknätet Påverkan på möjligheter att uppnå en effektiv spektrumanvändning Diarienummer 12-1921 Post- och telestyrelsen

Läs mer

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd En översyn av Myndigheten för radio och tv MYNDIGHETEN FÖR RA DIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:94

Regeringens proposition 2000/01:94 Regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 Prop. 2000/01:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Marita

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik PUBLIC ACCESS 2010 : 1 Nyhetsbrevomradio,TV,Internetochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 10januari2010 www.publicaccess.se ledare En riktig nyhetstimme i public service Trotsellertackvaredenstorawebbhajpenochallfragmentiseringavnyhetsflödetfinnsdetäven

Läs mer

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1)

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) 1/3 Beslutsbilaga 1 Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) Allmänna förutsättningar Tillståndet innehas av AETN UK, vilket är ett aktiebolag

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 3,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 3,5 GHzbandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens 2011-0410-28 Dnr: 11-4936 Beslut om självrättelse enl. 26 Förvaltningslagen (1986:223) Dateringen av föreliggande beslut är felaktigt på grund av skrivfel. Rätt datum är

Läs mer

Grossistmarknaden för fri-tv via marknät

Grossistmarknaden för fri-tv via marknät BESLUT 1(83) Datum Vår referens 2013-06-10 Dnr: 11-9384 Konkurrensavdelningen Anne Ronkainen 08-678 55 00 pts@pts.se Grossistmarknaden för fri-tv via marknät Parter Teracom AB, org.nr 556441-5098 Box 30150

Läs mer

Det här är Teracom Group

Det här är Teracom Group årsredovisning 2010 Det här är Teracom Group teracom group är en nordisk nätoperatörsoch betal tv koncern som erbjuder tillförlitliga medie och kommunikations lösningar. De huvud sakliga produktom rådena

Läs mer

SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72)

SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72) SNUS Remissvar avseende betänkandet Effektivare signaler (SOU 2008:72) SNUS anser att utredningen över lag är väl genomförd och de bedömningar och förslag som presenteras väl underbyggda och motiverade.

Läs mer