Synpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Transkript

1 Till: Myndigheten för press, radio och tv BAUER MEDIA AB SVERIGE T Gjörwellsgatan 30, Box SE Stockholm Synpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, har tagit fram ett utkast till strategi inför den tillståndsprocess som kommer att inledas under hösten Myndigheten har bjudit in den kommersiella radions aktörer och övriga intressenter att lämna synpunkter och kommentarer på detta dokument. Bauer Media Group välkomnar denna möjlighet och presenterar nedan våra synpunkter. Bauer Media önskar även tillfälle att få lämna synpunkter när PTS lämnar sin slutrapport. Bauer Media inkluderar även en bilaga med ytterligare synpunkter, med detta remissvar. Övergripande Bauer Media Group anser att utkastet till strategi i stora stycken är ett utmärkt dokument. Bauer Media Group är fullt medveten om att MPRT har att hantera en lagstiftning som man inte råder över och vars betydelse i många stycken är oklar. Utifrån denna utgångspunkt fokuserar detta dokument på sådant som MPRT kan påverka. Bauer Media Groups viktigaste synpunkter är: 1. att skapandet av nationella sändningstillstånd motverkar sitt syfte och därför bör undvikas, 2. att bedömning av ifall ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen är så oklar att den innebär en oacceptabel rättsosäkerhet.

2 2/6 Nedan presenteras detaljerade synpunkter enligt samma disposition som strategin. De delar av strategin som vi välkomnar eller accepterar kommenteras ej. Sändningsområdenas omfattning Konkurrensen med public service I kapitlet förs ett resonemang om att de kommersiella aktörernas förutsättningar för att konkurrera med SR om lyssnarna bör förbättras. Detta vore välkommet. Resonemanget leder till att nationella sändningstillstånd bör skapas för att på så sätt förbättra de kommersiella aktörernas konkurrenskraft. Mot detta resonemang vill Bauer Media Group bestämt invända. Det är givetvis viktigt för kommersiella aktörer att kunna erbjuda annonsörer stor befolkningstäckning. Det är skälet till att dagens stora nätverk, Mix Megapol, Rix FM och NRJ vuxit fram. Dessa nätverk svarar på ett hyggligt sätt upp mot annonsörernas önskan om nationell täckning. För Mix Megapol handlar det om en ca 90-procentig befolkningstäckning, alltså klart bättre än den procentiga befolkningstäckning som de nya nationella sändningstillstånden antas få. Det är både en absolut försämring, och en relativ försämring i förhållande till SR:s kanaler som alla uppnår närmast 100-procentig befolkningstäckning. Allt talar för att nätverk av dagens modell skulle växa fram tämligen omgående om alla tillstånd som utlyses i höst är regionala och lokala. Argumentet att nationella tillstånd förbättrar kommersiella aktörers möjlighet att konkurrera med SR är helt enkelt inte sant eftersom dessa tillstånd inte är bättre än dagens, eller framtidens, nätverk. För att kunna konkurrera med SR är det däremot av stor vikt att kommersiella aktörer har goda möjligheter att växa till en storlek där stordriftsfördelar infinner sig. Bara då kan kommersiella aktörer producera innehåll som håller hög kvalitet. Vidare är det viktigt att kommersiella aktörer har goda möjligheter att anpassa sig till skiftande förhållanden på marknaden. Detta talar starkt mot bildandet av de rigida strukturer som de så kallade nationella sändningstillstånden med 70- procentig befolkningstäckning skulle utgöra. Risken är, som Bauer Media Group påtalat vid flera tillfällen, överhängande att man skapar en marknad med tre jämstora aktörer som alla är

3 3/6 för små för att nå lönsamhet, och som därtill saknar möjlighet att utvecklas genom att omforma nätverket. Ägarmångfald Bauer Media Group ställer sig på en övergripande nivå frågande till resonemangen om mångfald i strategin. Det är oklart vilken typ av mångfald MPRT (och även lagstiftaren) vill främja. Uppenbarligen är det inte mångfald vad gäller det utbud som möter lyssnarna (sid 27), inte heller är det mångfald av alternativ för annonsörerna (sid 27). En mångfald av ägare sägs däremot vara önskvärd. På sidan 14 i utkastet står det att mångfalden vad gäller ägande bör öka och att nationella sändningstillstånd är ett medel att nå detta mål. Detta resonemang framstår som svårbegripligt. De sändningstillstånd som Bauer Media Group idag bygger sina nätverk på har inte mindre än fem olika ägare, alltså nästan dubbelt så många som kan äga de tre nationella sändningstillstånden. Om det verkligen är prioriterat att få in fler ägare till sändningstillstånden framstår det vidare som kontraproduktivt att minska antalet sändningstillstånd. Ett stort antal sändningstillstånd, i form av många regionala och lokala tillstånd, möjliggör helt enkelt fler ägare än ett mindre antal stora sändningstillstånd. Ytterligare en aspekt i detta sammanhang är att ett mindre antal stora sändningstillstånd innebär högre trösklar för marknadstillträde vilket kommer att motverka ägarmångfald. Ägarmångfald stimuleras av samarbetsmöjligheter och ett stort utbud av sändningstillstånd. Regional och lokal nedbrytning På sidan 11 står det att läsa att Regional och lokal nedbrytning bör vara möjlig. Bauer Media Group vill betona att det är helt nödvändigt att eventuella nationella tillstånd får denna möjlighet eftersom en betydande del av annonsintäkterna kommer från lokal/regional annonsering. Sammanfattningsvis vidhåller Bauer Media Group att nationella sändningstillstånd inte bör skapas. Istället bör allt fokus vara på att skapa regionala sändningstillstånd.

4 4/6 Tillståndsförfarandet Ägare av tillstånd En övergripande frågeställning är hur MPRT kommer att säkerställa att sändningstillstånd inte tilldelas aktörer som har illegitima syften med sin verksamhet. Till dessa kan höra att sprida propaganda för t ex ickedemokratiska krafter. Frågan adresseras i strategin endast indirekt och i ordalag som antyder att det inte finns några möjligheter att förhindra att denna typ av aktörer får rätt att förfoga över t ex ett nationellt sändningstillstånd. Detta är både oroande och otillfredsställande. Ägarkopplingar På sidan 18 anges att den sökande ska redovisa eventuella ägarmässiga och andra kopplingar, såsom samarbetsavtal, till andra tillståndshavare eller andra sökande. Detta är både långtgående och oprecist. Stadgandet måste bli mycket tydligare för att den ska vara möjligt att tillämpa. Återkallelse av tillstånd Under rubriken Återkallelse av tillstånd på sid 22 står att ett tillstånd kan också återkallas om en aktör, utan myndighetens tillåtelse, förfogar över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde och det finns skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen. Om två aktörer tilldelas var sitt sändningstillstånd trots att det finns samarbetsavtal eller ägarkopplingar mellan dem, som redovisats, innebär det då att myndigheten har accepterat att den koppling som finns mellan bolagen är så svag att de betraktas som två aktörer, eller kan myndigheten vid en senare tidpunkt kommat att betrakta de två aktörerna som en och på den grunden återkalla ett tillstånd? Eftersom återkallande är en synnerligen ingripande åtgärd med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser för tillståndsinnehavaren vore det önskvärt med en ökad tydlighet på denna punkt.

5 5/6 Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen Bauer Media Group menar att strategins skrivningar gällande vad som räknas som förfogande av tillstånd är otillräckliga. Det framstår som genuint oklart var gränserna går för vad som är ett förfogande över ett tillstånd. Situationen blir extra olycklig då myndigheten förklarar att en striktare bedömning ska göras jämfört med idag samtidigt som myndigheten [ ] inte [är] bunden till den praxis som tidigare tillämpats och vidare att prövningen av om det är fråga om ett förfogande över ett tillstånd sker genom en bedömning i det enskilda fallet. Varje samarbete får ses för sig. Summan av detta är att anbudsgivare i princip inte vet någonting om vilka samarbeten och ägarkopplingar som kommer att accepteras mellan två tillståndsinnehavare. Detta är problematiskt eftersom det skapar en rättsosäkerhet som kommer att påverka anbudsgivningen på ett sätt som inte främjar konkurrens på lika villkor. Däremot kommer denna oklarhet att verka avskräckande på de aktörer som behöver förlita sig på olika typer av samarbeten för att kunna ta den affärsmässiga risken i att inneha ett sändningstillstånd. Bauer Media Group uppmanar MPRT att förtydliga hur man avser att tillämpa regelverket på olika typer av ägarkopplingar och samarbeten innan anbudsgivningen startar. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att tydliggöra: vilken grad av ägarinflytande som anses statuera förfogande över ett tillstånd, vilka typer av samarbeten som kommer att betraktas som ett förfogande över ett tillstånd. Typsituationer som idag är vanligt förekommande bör kommenteras. Hit hör att en ägare av ett sändningstillstånd mot ersättning upplåter sitt sändningstillstånd till en annan aktör samt att en innehavare av ett sändningstillstånd köper in produktion eller annonsförsäljning från en annan aktör.

6 6/6 Övergångslösning Bauer Media Group noterat att strategin helt saknar skrivningar om hur övergången från dagens fördelning av sändningstillstånd till den som ska gälla från den 1 augusti 2018 ska underlättas. Övergången kommer att bli en teknisk och praktisk utmaning av stora mått. Att gå från ett läge till ett annat, bokstavligt talat över en natt, låter sig inte göras med mindre än att dubbla system av sändningsutrustning byggs upp. Detta är ett helt orealistiskt scenario som skulle medföra ett vettlöst resursslöseri. Om en övergångsperiod inrättas som bygger på att olika delar av landet ställer om vid olika tidpunkter kan befintlig sändningsutrustning och personalresurser användas på ett sätt som gynnar en resurseffektivt och smidig övergång. Alternativet är sannolikt att det kommer att bli långa perioder av tystnad i etern på olika håll i landet under hösten Mot denna bakgrund vill Bauer Media Group uppmana MPRT att komma med instruktioner kring en övergångsperiod. Staffan Rosell VD, Bauer Media Group