4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Transkript

1 1. Jämlikhet och medborgerligt deltagande Ädelfors folkhögskola Projektledare Gabriella Hedman e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte JOMDEL-projektets syfte var dels att knyta ihop Ädelfors folkhögskolas två filialer genom att arbeta webbaserat, dels att öka den digitala delaktigheten hos våra deltagare. Vi ville minska den digitala klyftan för att nå ett större medborgardeltagande i närsamhället i huvudsak vad gäller samhällsinformation och kultur. Vi ville också fortbilda personalen inom det flexibla lärandet. Många av våra deltagare har ingen kontakt med IT-samhället överhuvudtaget, vilket också påverkar deltagandet och påverkan i lokalsamhället. Vår kommun, som många andra kommuner, bygger en stor del av sin information på att medborgarna har tillgång till dator och kunskaper om Internetanvändning. Via kommunens hemsida kan man exempelvis nå politisk information (med bland annat webbsända fullmäktigemöten), sidor som rör förskola och skola, evenemangskalender med kulturutbud, ge medborgarförslag till fullmäktige och så vidare. Vi ville utveckla deltagarnas kännedom om och användandet av dessa informationskanaler. 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektet riktade sig till deltagare på Ädelfors folkhögskolas filialer i Jönköping. I första hand kortutbildade kvinnor (män) med invandrarbakgrund på Ädelfors folkhögskolas filialer i Jönköpings kommun (Jönköpings folkhögskola och Råslätt dagfolkhögskola). 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Vi använde oss av dialogbaserade digitala och reella möten, där deltagarnas kunskap och vilja att lära sig att söka lokal digital information låg till grund för ett temaarbete kring ett jämlikt medborgerligt deltagande. Projektet blev en del av den ordinarie undervisningen med ett ämnesövergripande tema i SAS, svenska och samhällskunskap. Arbetet kom att inkludera Ädelfors folkhögskolas två filialer i Jönköping. Projektet använde en Wordpress-blogg för att samarbeta. Andra verktyg: kommunens hemsida, Skype-kontakt, möjlighet till Facebook-kontakt. NUDU (Möten på nätet och i klassrummet). Projektet var också anmält till Get online Week 2011 ( och digidel ( Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet använde en Wordpress-blogg för att samarbeta kring tema (knutet till kultur och bibliotek). Andra verktyg: kommunens hemsida, mejl, Skype-kontakt, möjlighet till Facebook-kontakt. NUDU (Möten på nätet och i klassrummet). Andra aktiviteter kulturupplevelse och biblioteksbesök. Inför vårterminen 2012 kvarstår besök på huvudskola och teaterbesök (eventuellt alternativ bio). Projektet anmält till Get online Week 2011 ( och digidel (

2 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Temaarbete (grupparbete eller enskilt beroende på vald inriktning), möten, föreläsning, dialog (Kollaborativt) och upplevelser. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Vi valde att arbeta utifrån tema med bloggen som verktyg. Deltagarna valde själva intresseområden inom en given ram: arbetet skulle vara kopplat till Jönköpings kommun. Genomförda möten visade att det fanns svårigheter med att föra samman grupperna Tid, ålder, kön och kulturell bakgrund var faktorer som påverkade utfallet. Samarbetet kring uppgifter via bloggen i de ordinarie grupperna fungerade bättre. Erfarenheten av att sammanföra två grupper med olika förutsättningar, bakgrund och förkunskaper visar att det krävs mycket tid för att gruppdynamiken skulle hitta sin form. Egentligen mer tid än vad vi hade. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi använde en Wordpressblogg ( ett enkelt bloggverktyg som både finns som gratis- och betalversion. En bra nybörjarblogg. Vi använde verktyget som hemvist för projektet och deltagarna, när vi inte befann oss i klassrummet. Jönköpings kommuns hemsida ( informationssökning, navigering. Sidan användes för att söka information kring kommunens verksamheter. Folkbildningsnätets sociala medier ( två communitys testskapades, en för att använda med deltagare och en för att fungera som projektledarkanal. En bra mötesplats, där användaren också har en egen sida med möjlighet till blogg. Skype: projektledarsamtal. Ypperligt verktyg för att samtala över nätet. Folkbildningsnätets alternativ finns också: Webbvideo ( Facebook ( erbjöds som kontaktmöjlighet, men nyttjades inte. Presentationsverktyg: Prezi (prezi.com), PP (Powerpoint), animationsverktyget Stripgenerator ( och skärmfångarverktyget Jing ( Verktygen användes för presentation och för att dokumentera och förtydliga uppgifter. Fortbildning via Twitter ( #folkflex (folkbildningens flexibla lärande) #skollyftet (skolfrågor). Fortbildning: Nätverktyg för folkbildare ( gav en bra grund för projektarbetet. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Det krävs mycket arbete av pedagogerna för att lära sig behärska verktygen, vilket också kan vara en förutsättning för att deltagarna ska kunna lära sig hantera dem. I en av grupperna var förkunskaperna (vad gäller datorer och dataanvändning) mycket basala, vilket påverkade utfallet att sammanföra grupperna, då vi började på olika plan. Tillgången till datorer och teknik var också sämre på en av skolorna. En av fördelarna med att använda blogg är att frågorna kring upphovsrätt och källhänvisning förr eller senare kommer. Vilket ger tillfälle att exempelvis diskutera Creative Commons ( En annan fördel är processen, responsmöjligheter och kommentarkultur. Vilken portal du väljer att använda dig av är nog en smaksak. Bloggverktyget Wordpress visade sig dock vara svårt för vissa av användarna att hantera. Och efter serverkraschen hade vi också problem med våra mejladresser knutna till arbetsplatsen. Många gånger ersatte vi kommentarfunktionen med mejl. Här ser vi problemet med vår egen kunskapslucka, då vi också delvis var nybörjare i bloggvärlden och inte kunde guida deltagarna fullt ut. NU-träffarna kunde infalla under tre olika ämnespass med tre olika pedagoger, vilket kanske inte är att rekommendera. Serverkrasch i början av höstterminen 2011 gjorde att mycket av arbetet/redovisningen förlades i klassrummet, även om bloggen alltid fanns i bakgrunden.

3 Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har till viss del uppnått våra mål. Deltagarna känner idag till kommunens hemsida och vad de kan hitta för information där. Men frågan kvarstår om de kommer använda sig av hemsidan fortsättningsvis. Många upplever att det är enklare att söka information via en sökmotor. Det kvarstår mycket arbete för att göra den digitala kunskapen till en del av vardagen för våra deltagare. Vissa delar av projektet återstår att genomföra, exempelvis kommer vi i januari att gå på teater och alternativt bio och göra ett besök till moderskolan vid en bibliotektsinvigning. 11. Vad har ni lärt av projektet? Projektet har belyst det flexibla lärandets nödvändighet, som lärare måste vi nätbilda oss. Inför höstterminsstarten tog CSN bort möjligheten att skicka in pappersblanketter, vilket visade på vikten av nätkunskap och -vana för våra deltagare. Det tar tid att samarbeta! Förutom deltagare har vi också tre organisationer att hålla kontakten med och ibland har det blivit missar och krockar med annat. Mer tid skulle kanske inledningsvis ha lagts på att informera och göra kollegor och ledning involverade och intresserade. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Projektet har hjälpt till att belysa det flexibla och nätbaserade lärandet. Projektet har synliggjort den digitala klyftans komplexitet (ålder - intresse - kunskap behöver inte höra samman). Och det har gett oss en fantastisk fortbildning. Det som också händer är att man tar med sig tankarna ut till andra sammanhang, exempelvis till föreningsarbete och dylikt. Delaktighets- och delatankarna följer med. Representanter från kommunfullmäktige har bett oss sammanställa åsikter kring kommunens hemsida. Det känns som att projektet har gett ringar på vattnet och diskussionerna kring nät, delaktighet och bildning kommer att fortsätta. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Till viss grad, men kanske kan vi här också se fler påverkansfaktorer: språk, modet att våga och tillgången till teknik. (se tidigare svar, exempelvis fråga 9-10 ). 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Ledning och kollegor har varit positivt inställda, vilket varit en bra grundförutsättning i teorin. I praktiken har arbetet vilat på de två lärare som arbetat direkt med projektet. Det hade har varit bra för projektet att ha fler kollegor engagerade, eftersom det ger automatisk spridning. En av filialernas brist på datorer och teknik har varit en hämmande faktor. Ledningen är medveten om problematiken och arbetar för en förändring, vilket kanske till viss del kan vara projektets förtjänst. Fortbildningsmöjligheterna har varit ett lyft, exempelvis kursen Nätverktyg för folkbildare. I samband med projektets start fanns också möjlighet att gå utbildningen för FC-lokaladministratörer. En viktig och bra början för det fortsatta arbetet med det flexibla lärandet. Flexlär-konferensen har varit ett fantastiskt forum under projekttiden. Till sist har projektet spridit ringar på vattnet. På Jönköping folkhögskola har stickning blivit ett tillval, en av inriktningarna som deltagarna valde att titta på i projektet.

4 Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har använt oss av ett frågeblad kring Jönköpings kommuns hemsida kring tillgänglighet och användning. Synpunkterna kommer att vidarebefordras till kommunfullmäktige. Projektets slututvärdering mot deltagarna kommer att göras i januari 2012, se vidare punkt Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vi vill utveckla och förstärka samarbetet mellan de två filialerna och fortsätta arbetet i framtiden. Genom att utöka lärarnas kunskap om olika nätbaserade mötesplatser och hur dessa kan användas på bästa sätt i undervisningen har möjligheten getts till ett fortsatt arbete inom dessa former. Vi fortsätter arbetet med att minska den digitala klyftan och kommer att fortsätta medvetandegörandet kring digitala resurser. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Vi har ökat datortätheten vid Ädelfors filial i Jönköping. Skolan har engagerat sig i klick-it vilket innebär att 8 gratiskurser genomförs under våren 2012 på Ädelfors folkhögskola. Målgruppen är personer som inte har några kunskaper kring datorer. Deltagarna rekryteras via biblioteket i Vetlanda. Detta är ett samarbete med biblioteken, studieförbunden och vissa folkhögskolor i Jönköpings län. Skolan är även engagerad i en arbetsgrupp som i januari ska lägga fram ett förslag till projekt som syftar till att informera allmänheten om sociala medier. Förslag finns även om att genomföra en fortbildning om sociala medier. Ädelfors folkhögskola genomför även distansutbildning för personliga assistenter, som en del av sin ordinarie verksamhet. Inslag av distansutbildning i svenska, för journalistutbildningen har initierats under Skolan har ideer om utvecklingsarbete inom det pedagogiska området, som kommer att hitta sin form under Det kan komma att handla om att testa i projektform kombinerat med fortbildningsinsatser. Ädelfors styrelse har en positiv inställning till satsningar inom området.. Vid samverkanskurser med skolans ägare, arbetarrörelsen i Södra Sverige, planeras även delkurser som handlar om sociala medier. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell kan lätt överföras till annan verksamhet. Blogg, som samarbetsverktyg (eller en annan form av samlingsplats), där deltagare samarbetar kring gemensamma frågor är ett bra verktyg. Möjligheten till samarbete oberoende av tid och rum, sammanställning av länkar/bilder/kommentarer och samling av uppgifter på webben fungerar i de flesta verksamheter (något beroende på anpassning och tillgänglighet). Uppgifter som kan överföras: arbetet med medborgarförslag (Vad skulle få dig att engagera dig politiskt?) och kommunens föreningsregister (Vilken förening skulle du vilja engagera dig i?)

5 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Folkbildningsnätets sociala medier är en intressant plattform som kan bli intressant att använda i framtiden. Biblioteken och studieförbunden tillhandahåller många bra möjligheter för att bekanta sig med internet. Här finns samarbetsmöjligheter i framtiden. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Intern spridning 6/ Fortbildning/Pedagogdag på Jönköpings folkhögskola kring flexibelt lärande, folkbildning.net och Jomdel-projektet. 8/ Presentation av projektet för Ädelfors folkhögskolas styrelse. Spridning av intressanta länkar från Flexlär-konferensen till kollegor. Extern spridning Projektblogg på re:flexbloggen ( Projektet har varit anmält till Get online Week 2011 ( och har synts på digidel ( 21. Övriga kommentarer om projektet Vi visste att det fanns ett stort behov av att minska den digitala klyftan, men vi visste inte att kunskapsnivån i vissa fall var så låg som den var, vilket överraskade oss och gjorde att projektet har fått kliva framåt med mycket små steg. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter

6 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten I övriga kostnader har tagits upp 8000 kronor för en kulturupplevelse som ännu inte är genomförd på grund av att vi planerat ett besök på Jönköpings nya kulturhus SPIRA som invigdes tyvärr har det inte gått att få biljetter till en så stor grupp ännu, men vi räknar med att få tag på biljetter i början av Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Laila Bradling Epost info@adelfors.nu Tel