1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Transkript

1 1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Rafael Altez Calderon och Elisabeth Kempe e-postadress 0212@studieframjandet.se Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets syfte har varit att främja och utveckla de ekologiska nätverken via IT-baserat samarbete i storstockholmsområdet. Idag finns individer och grupper som jobbar för ekologi, men de flesta vet inte om de stora möjligheter som erbjuds bl.a med/via mobilt bredband, mobila telefoner och andra moderna hård- och mjukvaror, IT-baserad teknik, för att uppmuntra interaktion, kommunikation och lärande. Det finns olika hinder såsom avstånd, brist på kunskaper, vädret, dyra kostnader, etc som försvårar kommunikation mellan olika potentiella samarbetspartners. Vi vill underlätta kommunikation, interaktion och lärande genom att använda Internet, mobiltelefoni och /eller liknande medier. De funktioner som kommer att användas är bl.a. live sändning, videokonferens, webbkamera och videosamtal via mobiltelefoni. 3. Projektets målgrupper/deltagare Individer och grupper som inte är igång eller redan finns i existerande internetbaserade nätverk men inte är så aktiva och andra som är verksamma inom ekologiska framtida lösningar. Under den första fasen har vi prioriterat att arbeta med en grupp personer som vi kallar en kärngrupp för nätverket, alltså en grupp som kommer att fortsätta att utveckla och leda nätverksarbetet i framtiden. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Inom projektet har vi kombinerat studiecirkelns fysiska träffar med vidare inlärning via digitalt material som finns bland annat på nätet. En del av lärandet gjorde vi genom att tillämpa inlärda kunskaper för att arbeta med vår hemsida. Flexibelt lärande gjordes t.ex. genom att ta pauser från den reguljära ekologiska odlings-verksamheten på fältet, när behov fanns. Hårdvaror såsom bärbar dator med internetuppkoppling, mobiltelefoner och webbkamara har haft en viktig funktion. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Aktiviteter som utförts är följande: Upptaktsmöte med projektledarna och Tore Persson som fungerat som mentor. Tore är väl insatt i distansutbildning och främst folkbildningsnätet. Utforskande av olika nätverksalternativ inom det ekologiska området. Detta var nödvändigt därför att vi behövde kontakta organisationer och personer som har arbete, sysselsättning eller någon sorts engagemang inom ekologi i storstockholmsområdet. Hemsidan jobbades fram av projektledare, en praktikant vi har haft tillgång till från SLU (Skogs- och Lantbruksuniversitetet) Vår praktikant rektryterade vi via Från Gård till Gaffel projektet Länsstyrelsernas lantbruksenheter haft i Uppsala och Stockholms län.

2 Vi började med att kartlägga personer som hade medlemskap eller var registrerade i KRAV- Stockholm. Totalt 71 st. Sedan gjorde vi en kartläggning av personer som är medlemmar och helst aktiva inom folkrörelsen på nätet som kallas för Omställning Sverige. Därefter sammanställde vi alla som skrivit upp sig med telefon och e-post i vår gästbok på vårt ekologiska odlingsfält. Totalt 102 st. Vi har varit närvarande och prövat nå ut med vår idé om ett ekologiskt nätverk på olika mässor såsom: Trädgårdsmässan i april i Stockholm, Ekomässan med många ekologiska grönsaksleverantörer på plats. Grossistfirman Alt Grönt i Vallentuna arrangerade, 20 september Eco Now mässan på Münchenbryggeriet 7-8 oktober 2011 i Stockholm. Vi har genomfört två studiecirklar med deltagare främst från nätverkets kärngrupp. Att lära sig använda hemsides-programmet Joomla och hur jobba med det verktyget samt strategiprat för upplägget. Flera arbetsträffar mellan vår IT-konsult Edith Lopèz och ledningsgrupp för utveckling av både vår egen hemsida och nätverkets som nu finns på En livesändning skedde torsdagen den 15 december 2011 via Skype. Det var ett samtal mellan Elisabeth Kempe, natur- och miljöansvarig på Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm, och Tore Persson om nätverkande och specifikt vårt projekt. Rafael Altez och George Karaara lade ut samtalet på 16 minuter via vår hemsida och publicerades för våra besökare. Samtalet videofilmades också och sparas för senare användning. Tekniken som vi använde för flexibelt lärande är olika sorter av program(mjukvara), Internet, datateknik ock hårdvara som är tillgängliga i Studiefrämjandets lokal, datasal och på vårt ekologiska fält. Ett utvärderingsmöte, framför allt för att granska nätverkets webbplats, hölls lördagen den 17 december mellan projektledare, IT-konsulten och två intresserade deltagare. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. De pedagogiska metoder som användes var dels den traditionella folkbildningens pedagogik som använts i studiecirklar och dels andra metoder inspirerade av Howard Gardners pedagogik baserad på hans teori om De Multipla Intelligenserna. I studiecirklarna använde vi gruppdiskussioner för att uppmuntra lärandet. De praktiska övningarna för att skapa t.ex. funktionerna på vår hemsida var en bra metod samt att lägga till fotografier och göra en banner med logotype och fotografier till hemsidan för Altez Ekologiska. Vad gäller kontaktandet av våra potentiella deltagare använde vi våra medarbetare från vår ekologiska odling. De fick använda sina förmågor att använda både de språkliga och interpersonella intelligenserna (i vår kärngrupp) för att värva medlemmar till vårt nätverk. Genom Gardners teori använde vi en sorts ömsesidigt lärande d.v.s de som var mer insatta inom vissa ämnesområden lärde ut det och de som inte kunde det lärde sig. I ett annat ämne kan vara tvärtom. Att lära ut kan vara det effektivaste sätt att lära sig ännu mer. Tanken bakom nätverktet är att mobilisera alla sorter av kunskaper(eller intelligenser) för att lösa problem som hjälper till att uppnå nätverkets mål. Genom att använda analogier som metod kunde vi uppmuntra lärandet. t. ex genom att undersöka olika exempel på nätverk på nätet kunde vi förstå och hitta den sort av nätverk som passade vårt projekt. Som andra tillämpning av analogier har vi också använt olika exempel på strukturer som finns i naturen för att argumentera behovet av ett ekologiskt nätverk som kan drivas vidare, i form av en förening, i alla deltagares intresse. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Kontaktandet av våra presumtiva medlemmar via e-post och telefonsamtal verkar ha varit otillräckligt. Vårt material på nätet som inte ännu är fullt utvecklat kan vara en negativ faktor. Troligen behöver vi både kombinera andra former av kommunikation, upprepa våra inbjudningar och välja bättre tillfälle för möten för att undvika kultur- eller schemakrockar. Vi var för sent ute och julen närmade sig med stormsteg. Folk ville inte prioritera att mötas. Vi lockade med fika och ekololgisk julklapp i form av jordärtskockor, men det hjälpte föga.

3 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? I början har projektledaren använt FBR:s sociala medier ( Open- Conf/CID835275/?Tab=Feed) för att testa ideér men vi märkte att dessa resurser inte helt passade våra behov. Joomla blev det publiceringverktyg vi valde. Senare, för att utveckla vår med interaktiv webbplats, valde vi andra varianter av Joomla såsom Community Builder och My Commynity som bas plattformar. Att stimulera till att använda alternativa open source plattformar inom den så kallade virtuella folkrörelsen var också en motivation som gjorde att vi valde Joomla och de andra varianterna. Projektledaren Rafael Altez anser att den svenska folkrörelsen är för mycket anpassad till etablissemangets vanor och lösningar till exempel genom att använda för mycket Microsofts Windows- baserade program. Att titta pa Tutorials för Joomla och följa dem som pedagogiskt material har varit ett viktigt inslag i vår inlärningsprocess. Söka information via Google har också underlättat vårt arbete. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Joomla och alla Linuxbaserade program skapade oss ganska mycket svårigheter under de första månaderna men vi hoppas på att det blir mer hanterbart och lätt när vi behärskar det mer och mer. Allmänt tror vi att vår teknik och våra metoder, trots svårigheterna, var de lämpligaste för projektet. Genom att använda open source bidrar vi också till en ny sorts folkrörelse (inom den virtuella) som aldrig tidigare hade funnits. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Till viss del har vi det. Vi har skapat plattformerna för hemsidan och hur man anmäler sig till nätverket via en Community. Hemsidan och nätverket uppdateras kontinuerligt och finns fortsatt tillgänglig för alla intresserade. Vi har inte lyckats nå ut i den omfattning som vi önskat för att kunna bilda flera studiecirklar. Detta har bl a berott på att det ekologiska odlingsarbetet som vi haft parallellt har tagit mer tid än beräknat då högsäsongen för det ekologiska odlingsarbetet förändrades p g a vädret. 11. Vad har ni lärt av projektet? Mycket av olika slag. Bl a att allt tar längre tid att göra och att tekniken inte alltid är med oss. Tålamod krävs. Att man har ett ansvar att ha uppdaterade sidor på en hemsida. Att sprida information tar tid framför allt via telefon. Det gäller också att de som utför har helt klart för sig vad målet med samtalen har varit. Vi konkurrerar med andra redan etablerade nätverk. Vi måste hitta vår egen nisch. Vår målgrupp med lokala bönder var också betydligt svårare att övertala att delta aktivt än vad vi trott. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Projektet har skapat grunden till ett framtida Ekologiskt nätverk. Vi har talat med människor och spritt information på flera olika sätt. Intresset för ekologi och närodlat är stort nu. Vi har nu besökare på hemsidan som tar kontakt och vill veta mera om ekologiska produkter och tjänster samt vår kunskap inom ekologisk odling och framtida samarbetsformer.

4 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Våra olika medarbetare och vi själva har haft väldigt olika kunskapsnivåer när det gäller datoranvändande. De flesta nyttjar en dator för sina egna behov, men att skapa hemsidor, jobba med communitys var nytt för de flesta. Vi har tagit in experthjälp för att inte fastna även om vår projektledare Rafael Altez har gedigen media- och IT utbildning. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Flertalet av våra medarbetare från odlingen är långtidsarbetslösa med mycket varierade bakgrund och med olika kompeteneser inom IT och tillhörande teknik. Vi har i vår datasal uppgraderat datorerna och det har lett till att vissa program vi använt tidigare inte gick att använda. Inställningen från ledning har varit god och engagerande. Vi har inte direkt samverkat i någon djupare mening med andra föreningar eller organisationer under projektets gång. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har genomfört ett möte med samtal om vad som har gjorts och inte hunnits med men som borde ha gjorts. Diskussioner om utveckling av nätverket och förbättringar som måste till för att göra det mer attraktivt. Flera har lärt sig använda verktyget och det är bra. Men vi måste hitta en modell där vi inte är beroende av att använda konsultstöd utan att vi kan klara av det själva. Hittills har 14 personer anmält sig själva till det Ekologiska Nätverket. Många tar kontakt med oss för att få mer information. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Då det har framkommit att man eventuellt önskar bilda en förening för det ekologiska nätverket kan det bli en naturlig fortsättning genom den. Vi kommer att fortsätta marknadsföra och utveckla vårt nätverk och hoppas på tillströmning av intresserade och aktiva människor från hela landet. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Rafael Altez och våra övriga odlare kommer att fortsätta att utveckla och marknadsföra det ekologiska nätverket tills dess att nätverket är etablerat och levande. Hemsidan kommer att löpande uppdateras och förbättras. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur!

5 Vi hoppas att nätverket kan fortleva och utvecklas med att flera anmäler sitt intresse och vilja till samverkan på olika sätt. Själva nätverkets struktur och upplägg bör kunna appliceras inom andra intresseområden och verksamheter. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Som folkbildningsorganisation önskar vi ständigt utveckla det flexibla lärandet och att kunna arrangera distansstudier. Vi har under de senaste året utvecklat distanstudier inom ADHD, Familjeverkstad och Adoption. Vi ser distansstudier som en allt mer naturlig del i vår verksamhet. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Vi kommer att lägga ut en länk på vår ekologiska hemsida men även på Studiefrämjandets hemsida med projektets slutrapport. Vi kommer aktivt på vårt ekologiska fält, mässor, på skördefester och andra liknande arrangemang sprida information och inbjuda till att delta i nätverket framöver. 21. Övriga kommentarer om projektet Vi är väldigt glada att vi har fått ekonomiskt stöd från Folkbildningsrådet för att kunna utveckla denna distansutbildning inom ett område som ligger oss varmt om hjärtat. Detta hade inte annars varit möjligt. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt 5500 Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Karin Heinig Epost 0212@studieframjandet.se Telefon