1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

Transkript

1 1. Sociala media som stöd för digital delaktighet Åsa folkhögskola Projektledare Solveig Enberg e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets syfte är att öka digital delaktighet i första hand bland nyckelpersoner och medlemmar i Astma- och Allergiförbundets lokalorganisationer genom att på Facebook skapa möjligheter för informellt vardagslärande med målet att stärka samhörighet, dela kunskap och goda erfarenheter och skapa lokalt intresse för organisationernas verksamhet. 3. Projektets målgrupper/deltagare Nyckelpersoner i Astma- och Allergiförbundets lokalavdelningar 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Projektets pilotkurs har genomförts helt på distans och helt och hållet på Facebook. I kursen har även ingått att skapa och arbeta med bloggar via Blogger. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp I ansökan angav vi att projektets förberedelsearbete skulle ske januari till mars och att pilotkursen skulle genomföras under april till juni. Vi såg ganska snart att vi dels behövde mer tid till förberedelse och förankring och att kursen skulle bli alltför komprimerad så som planerad. Projektledaren, som också är ledamot av Astma- och Allergiförbundet presenterade projektet i förbundsstyrelsen liksom hos handläggande tjänstemän på förbundskansliet. Under våren presenterade projektledaren projektet på fem möten arrangerade av Astma och Allergiförbundets länsavdelningar och rekrytering av deltagare påbörjades och genomfördes under sen vår. Inbjudan att delta skickades ut i ett månadsbrev till samtliga lokalföreningar och länsföreningar. Intresset var stort och sammanlagt ansökningar kom in. Projektledaren och ansvarig tjänsteman på förbundets kansli tog ut 12 deltagare och övriga sökanden erbjöds att stå på en väntelista inför en förväntad ny kurs under våren En hel del tid gick även åt under våren för att noga förbereda för att använda Facebooks gruppfunktion som plattform för projektets pilotkurs. Projektledaren fick, genom deltagande i ett av flexlärs projektmöten, kunskap om SVEROK som försöker utveckla ett verktyg för webbaserade årsmöten. Astma och Allergiförbundet informerades om detta, intresset var stort och förbundet har deltagit med flera personer i SVEROKs webbaserade testmöten. Vi såg framför oss att de två projektidéerna skulle kunna gifta ihop sig framöver. Projektet har under våren haft återkommande projektledningsmöten. En formativ utvärdering i form av självvärdering har tillämpats och stärkts av återkommande möten med projektets vetenskaplige rådgivare Ove Jobring vid Göteborgs universitet. Spridningsinsatser av olika slag har pågått under hela

2 projekttiden. Ett antagningsmejl med en preliminär kursplan skickades ut till alla antagna i maj, ett mejl med mer specifika uppgifter om kurs och kursstart skickades ut en vecka innan kursen startade. Pilotkursen startade i månadsskiftet augusti/september med 12 deltagare från olika lokala föreningar eller länsföreningar runt om i landet. Åldersspannet var stort, mellan 27 och 79 år och flertalet av deltagarna var relativt ovana datoranvändare, några få var mycket ovana. Kursen gick helt och hållet i en stängd facebookgrupp. under 12 veckor. Ingen av deltagarna föll ur kursen, men tre av deltagarna valde periodvis att enbart läsa och inte bidra aktivt.. Efter gemensam genomgång av hur facebookgruppen fungerar och hur den skulle kunna användas av deltagarna i deras föreningar för att skapa en modern form av vardagslärande som stöd för föreningarna, fick varje deltagare skapa sin egen stängda och personliga testgrupp dit man uppmanades bjuda in kurskamrater för att gemensamt kunna testa att använda olika funktionaliteter som Fb-gruppen erbjuder Kurslärarna tog nu rollen som handledare. Deltagarna fick också lära sig att skapa och använda en blogg som stöd för de kommande föreningsaktiviteterna. När deltagarna kände att de behärskade gruppens funktionaliteter uppmanades de att skapa och öppna skarpa grupper för sina föreningar, att förankra i styrelser, börja bjuda in medlemmarna till gruppen och uppmana till aktivitet. Detta upptog resten av kurstiden (fyra veckor). Kursledarna fortsatte även under denna fas som handledare samtidigt som en gemensam lärarledd diskussion fortsatte i kursrummet kring hur man pedagogiskt arbetar med att skapa, upprätthålla och utveckla ett demokratiskt vardagslärande i sina lokala föreniningsgrupper. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Kursen har genomförts med studiecirkelmetodik och helt på distans. Det har alltså handlat om ickeformellt lärande med inslag av informellt lärande. Kursen har varit organiserad och strukturerad med en kursplan som inledningsvis förhandlades med kursdeltagarna innan den fastlades. Kursplanen har dock varit dynamisk med möjligheter till förändringar om kursens process så krävde. Kollaborativt lärande har varit en självklarhet, kursledarna har i huvudsak fungerat som handledare och hela processen igenom har deltagarna uppmanats att aktivt bidra till kunskapsutvecklingen. Learning by doing har också varit en viktig princip. En stor del av kurstiden har deltagarnas lärande varit knutet till de grupper, av testkaraktär eller av skarp karaktär, som de själva skapat och som de själva fått administrera och utveckla, allt med handledning av kursledarna, men också av kurskamrater. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Båda kursledarna har lång erfarenhet av att arbeta med kollaborativt icke-formellt, liksom informellt, lärande på nätet. Det nya var att pröva ett sådant arbetssätt i social mediamiljö (Facebook). Det har, på det stora hela, fungerat utmärkt att arbeta så i Facebookmiljön, Facebookgruppen erbjuder en mycket enkel och föredömligt avskalad miljö, verkligt lämplig för icke-formellt såväl som informellt lärande. Att arbeta enligt principen learning by doing har också, på det stora hela taget fungerat bra.de problem vi haft har varit relaterade till bristande kunskaper i att hantera IT. De flesta av deltagarna var relativt oerfarna i att använda IT, Det är dock bara i två fall som denna brist på kunskap skapade stora problem. Se vidare under Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Se svar under 5, 6 och 7. Facebookgruppen har alltså i stort sett (med något undantag) fungerat utmärk som miljö för kursen. Diskussionerna har förts i loggen vilket har fungerat bra eftersom maskingenererad information finns i mycket liten omfattning och alltså inte stör diskussionsflödet i loggen (vilket är ett jätteproblem i SM och faktiskt gör SM oanvändbar som plattform för kollaborativt lärande. Förutom loggen finns i sort sett bara (förutom Fråga och möjlighet att lägga upp bilder) den funktion som kallas Dokument och som egentligen är ett föredömligt enkelt WIKI-verktyg (helt överlägset wiki-funktionen i SM) som man kan använda till att lägga upp kursplan, ett kursbibliotek,

3 länksamling, presentation av deltagarna. diskussionsyta för längre diskussioner där loggen inte är lämplig etc. Dokumenten är enkla att skapa och att redigera och att hitta. Ett möjligt problem med Dokument kan dock vara att alla deltagarna i gruppen kan redigera alla kursens dokument. Detta har dock inte varit problematiskt i projektets kurs. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Så vitt jag förstår är denna fråga samma som fråga 8. Se alltså svar där. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Ett kvantitativt mål med projektet var att efter projektets slut skulle det finnas 10 aktiva föreningsgrupper inom Astma- och Allergiförbundet på Facebook. Så är inte riktigt fallet. Det finns i dag fyra öppnade och aktiva grupper och 2-3 grupper som är på väg att startas. Skälet till att de inte har hunnit startas är att respektive styrelse inte har hunnit ta beslut än om att starta grupperna. I övrigt menar vi att projektets mål har uppnåtts. Idén har fungerat och arbetssättet har för de allra flesta i kursen fungerat. Det faktum att våra deltagare var ense om att denna kurs även fortsättningsvis borde erbjudas Astma-och Allergiförbundets medlemmar tar vi som intäkt på att deltagarna tycker att målen har uppnåtts. Vad gäller problem som hindrat måluppfyllelse, se under Vad har ni lärt av projektet? Vi har framför allt lärt oss att Facebook, genom sin gruppfunktion, är en utmärkt plattform för folkbildningens flexibla lärande. Vi visste redan, sedan tidigare projekt, att Facebookgruppen fungerar utmärkt för ett informellt lärande, men vet nu också att plattformen fungerar utmärkt för icke-formellt lärande, organiserat, strukturerat och ledarstyrt. Vi har också lärt oss att även om Facebookmiljön är lättillgänglig, på alla sätt användarvänlig och lämplig som miljö för att uppmuntra till digital delaktighet, finns det människor vars kunskaper i att använda datorn är så rudimentär att de inte klarar av att delta i ett nätlärande ens i denna tacksamma miljö. Se vidare under Hur har projektet kommit till nytta? Projektet har kommit till nytta på det sätt som var planerat. Ett flertal lokalföreningar och länsföreningar inom Astma- och Allergiförbundet har nu lättillgängliga och lättadministrerade digitala mötesplatser på Facebook med administratörer som har en grundläggande insikt i hur man modererar goda samtal och god kommunikation med målet att utveckla och stärka föreningarna. Nyttiggörandet har också handlat om att, i föreningarna skapa intresse för att använda digitala media och därmed att minska den digitala klyftan. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? I inbjudan betonades att vi inte hade några krav på digital vana och att vi utgick ifrån att deltagarna var nybörjare i att kommunicera på internet och i sociala media. Alla deltagare utom en hade dock från början ett konto på Facebook. Några få deltagare var vana datoranvändare och navigerade lätt på Facebook medan de flesta behövde tekniska genomgångar av hur man använde olika applikationer, hur man skapade och uppdaterade dokument, hur man lade upp bilder m m. De tekniska genomgångarna och de tekniska övningarna i learning by doing - fasen tog längre tid än väntat vilket innebar att mindre tid kom att finnas för de rent pedagogiska övningarna i hur man modererar goda samtal och möten i miljön. I två fall var de tekniska kunskapsbristerna så stora att det krävdes långa telefonsamtal för att förklara t ex så elementära saker som hur man markerar och kopierar en länk. Man bör alltså tänka på att även om Facebookmiljön är lättillgänglig, krävs en

4 grundläggande datakunskap för att deltagare skall kunna tillgodogöra sig möjligheterna och använda även de enklaste applikationer. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Rektor på Åsa folkhögskola har starkt bejakat och stött projektet, framför allt genom att ge projektledningen frihet, både pedagogiskt och ekonomiskt,(inom projektramarna, naturligtvis) att driva projektet på bästa sätt och genom att förlita sig på att projektutfallet skulle hålla hög kvalitet. Samarbetet med Astma- och Allergiförbundet och de i projektet medverkande lokala föreningarna och länsföreningarna har också fungerat mycket bra. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har arbetat utifrån den utvärderingsmodell som kallas formativ utvärdering och som innebär att utvärderingsinsatserna sätts in redan på planeringsstadiet och sedan följer projektets process nära under projektets hela livstid. Utvärderingen syftar då inte till kontroll, utan till att vara ett stöd för processen, ett lärande, ett nyttiggörande och sker huvudsakligen muntligt och i dialogform. Eftersom ingen extern utvärderare formellt har funnits har utvärderingen tagit formen av självvärdering och eftersom projektledaren och projektets utvecklare har arbetat tätt tillsammans har denna interna lärande utvärderingsprocess fortgått kontinuerligt. I realiteten har dock projektets vetenskaplige rådgivare fungerat även som en extern formativ utvärderare. Vid fem tillfällen har rådgivaren konsulterats och har bidragit till ett tydligt lärande. Utvärderingsarbetet har haft ett fokus på hur man kan arbeta som pedagog med icke-formellt lärande i miljön Facebookgrupp och hur ett sådant arbete kan befrämja en ökad digital delaktighet. Resultatet framgår ju förhoppningsvis av denna summativa slutrapport. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. I kontakterna med Astma- och Allergiförbundet har hela tiden funnits målsättningen att, givet ett lyckat projektutfall, en kurs av detta slag skall kunna erbjudas förbundets lokala föreningar och länsföreningar framöver. Pilotkursen har ju också utformats med tanke på en sådan fortsättning. Det stora intresset som projektet väckte hos medlemmarna i förbundet och som resulterade i att nära femtio ansökningar kom in och som i sin tur resulterade i att de runt 35 sökanden som inte fick plats, sattes upp på väntelista inför en möjlig ny kurs våren 2012, visar att ett klart fokus har funnits på att projektet skall övergå i en ordinarie verksamhet. Projektledaren har vid flera tillfällen fört en dialog med rektor på Åsa folkhögskola om en fortsättning i form av en kurs under våren i Åsa folkhögskolas ordinarie verksamhet.

5 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Rektor på Åsa folkhögskola har visat ett positivt intresse för projektet under dess livstid och i ovan nämnda dialog om en fortsättning av pilotkursen som en ordinarie distanskurs har rektor tydliggjort att skolan är intresserad av att fortsätta samarbetet med Astma-och Allergiförbundet kring denna kurs, detta under förutsättning att utrymme finns under skolans statsbidragstak. Om det blir fallet går inte att avgöra när denna rapport skrivs. Projektledaren och projektets utvecklare har uttryckt ett klart intresse av att även fortsättningsvis arbeta med denna kurs. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja, projektet har tydligt visat att ett icke-formellt kursarbete med kopplingar till informellt lärande, inte bara är fullt möjligt i Facebookmiljön, utan snarare med fördel kan genomföras och vidareutvecklas där, mycket på grund av att miljön är så avskalad och ren från alltför många funktionaliteter som ändå inte tillför värde. Detta är ju steg två i ett utvecklingsarbete kring lärande i social mediamiljö (som startade med den nu etablerade och mycket aktiva lärgemenskapen In the air - be aware. Nu har vi fått besked om att FBR har beviljat medel för projektet Coach på nätet vilket kommer att bli ett tredje steg i utvecklingen där den gruppbaserade Facebookmiljön kommer att kombineras med sociala media anpassat för individuell handledning, som Skype, Bambuser etc. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Frågan besvarad av rektor! Åsa folkhögskola har antagit en policy för flexibelt lärande. Den utgör ett ambitiöst försök att beskriva utveckling, målgrupper, innehåll, arbetsformer, kompetensutveckling m.m. Dokumentet avslutas med ett antal policypunkter. Nedan följer ett urval av dessa punkter som ligger i linje med den ställda utvärderingsfrågan. Policypunkter för Åsa folkhögskola - vi vill fortsätta att ligga i framkant för användning av nätpedagogiska verktyg i verksamheten. - vi ska aktivt arbeta med en ökad digital delaktighet hos deltagare i skolans verksamhet. - alla långa och korta kurser på skolan ska använda nätet i undervisningen i större eller mindre grad utifrån kursens innehåll och gruppens förutsättningar. - den fjärde basfärdighetens behov och nyckelkompetenser för EU-s medborgarkunskap ska ligga till grund för skolans prioriteringar i folkbildningsarbetet kring digital delaktighet. - skolan ska utveckla kortare och längre kurser i samverkan med olika samverkanspartners med betydande inslag av flexibelt lärande, sociala medier och digital delaktighet. - Folkbildningsnätet med dess olika pedagogiska verktyg är en grundläggande plattform för skolans kurser och intranät. - alternativ och komplement till Folkbildningsnätet som bättre passar nya studieformer ska utredas. - skolan ska ha ett öppet och prövande sätt för att i lärarlaget och tillsammans med studerande utforska och utvärdera nätpedagogik genom sociala medier och andra digitala verktyg. - skolan ska kontinuerligt uppgradera IT-utrustningen så att den ger förutsättningar för lärare och studerande att använda nätet i undervisningen. - en kontinuerlig kvalitetssäkring ska avspeglas i målsättningar och utvärderingar av skolans verksamhet.

6 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Spridning av projektets erfarenheter har pågått under hela projektets livstid. Som nämnts tidigare har information om projektet spridits av Astma- och Allergiförbundet ut till medlemmar och till föreningarna både på lokal och på länsnivå. Projektet har presenterats genom Re:flexbloggen och av projektledaren vid projektledarmöte hos FBR. Projektets utvecklare har spridit kunskap om projektet i internationelle och nationelle nätverk och seminarier. Projektets modell och arbetssätt har också använts som referens för ett stort ESF-projekt för HR-personal i Norrbotten och Västerbotten med målsättning att arbeta med kvalifikationsutveckling med hjälp av Praktikgemenskaper (CoP). Projektets utvecklare har även spridit kunskap om projektet i möten med Tankesmedjan OmBildning. 21. Övriga kommentarer om projektet Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Urban Lundin Epost asa.fhsk@folkbildning.net Tel