Mall för kursrapporter vid Malmö högskola

Transkript

1 1 Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering beskrivs i Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation/nyckeltal, en sammanfattning av studenternas kursvärderingar samt analys och åtgärdsplan tillsammans med eventuella förslag på revidering av kursplanen. Kursrapporten publiceras i anslutning till annan information om kursen. Bakgrundsinformation Malmö högskola Kursens namn: Prevention och interventioner i socialt arbete, SC141A Termin: HT 2016 Ladokkod: SC141A Kursansvarig: Maria Åsbrink. Antal registrerade studenter: 72 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 25 studenter totalt. Genomförande Sätt Föregående kursrapport är kommunicerad i samband med kursstart Tidig dialog om förväntningar på kursen Formativ kursvärdering Summativ kursvärdering Återkoppling till studenterna Inledning I samband med att delkurs 1 introduceras presenteras även delkurs 2 övergripande samt att även lärarlaget med tre kurslärare presenterades. Dessa lärare har följt studenterna under hösten 2016 i kursen Prevention och interventioner i socialt arbete som totalt motsvarar 11 högskolepoäng. Delkurs två utformades HT 2016 till att innehålla tre block där första blocket syftar till att teoretiskt fördjupa och ringa in centrala begrepp för kursen. Detta gjordes genom föreläsningar (10 i antal) av lärare och forskare från ISA. Andra blocket avsåg att integrera fältets erfarenheter genom 7 föreläsningstillfällen med fokus på prevention, interventioner och motivationsarbete i socialt arbete. Tredje blocket innehöll praktiska moment av den professionella rollen genom empatiövningar och träning av det professionella samtalet via Casemetodik. Empatimomentet inleddes med en föreläsning som ramade in fenomenologisk empati som vetenskapligt område med relevans för socialt arbete. Även Casemomentet inleddes med en föreläsning kring lösningsfokus som metod i socialt arbete.

2 2 Från kursplanen framgår ett kursinnehåll enligt: Under delkursen diskuteras både förebyggande socialt arbete och sociala interventioner för utsatta grupper med utgångspunkt från innehållet i delkurs 1. Särskild tonvikt läggs på barns och ungas uppväxt- och livsvillkor. Prevention och interventioner i socialt arbete analyseras på samhälls-, grupp- och individnivå och ur ett mångfalds- och livsförloppsperspektiv. Förebyggande socialt arbete i form av fältarbete ges ett särskilt utrymme. Interprofessionellt samarbete diskuteras. Metodbaserat och relationsbaserat socialt arbete jämförs. Samtalsträning ges särskilt utrymme. Begrepp som brukarnas delaktighet, habilitering och rehabilitering problematiseras. Från kursplanen framgår lärandemål enligt: Efter avslutad delkurs skall studenten kunna 1. analysera preventiva insatser på samhälls-, grupp- och individnivå, 2. redogöra för och analysera prevention och interventioner i socialt arbete utifrån metoder och dess teoretiska grunder, 3. diskutera och problematisera ett evidensbaserat synsätt i socialt arbete, 4. tillämpa ett empatiskt förhållningssätt i olika samtalssituationer och kommunikationssammanhang, och 5. beskriva och analysera motivationsprocesser i socialt arbete. En sammanställning av kurstid och dess fördelning av moment som sträcker över sju veckor (vecka 41-47) och ges på hel fart inom socionomprogrammet. Tabell 1. Summa totalt studier för heltid Schemalagda icke obligatoriska Schemalagda obligatoriska Sammanställda schemalagda 100%, beräknad över 7 veckor 280 timmar totalt beräknat på studier 100%. moment i kursen: moment i kursen: 33 timmar 49 timmar (30 timmar föreläsningar) (13 timmar övningar färdighetsträning) (6 timmar seminarier) En sammanställning över hur lärandemålen har examinerats under kursen. Tabell 2. kurstimmar totalt summa: 82 timmar Lärandemål 1. Analysera preventiva insatser på samhälls-, grupp- och individnivå, 2. Redogöra för och analysera prevention och interventioner i socialt arbete utifrån metoder och dess teoretiska grunder, 3. Diskutera och problematisera ett evidensbaserat synsätt i socialt arbete, 4. Tillämpa ett empatiskt förhållningssätt i olika samtalssituationer och kommunikationssammanhang, 5. Beskriva och analysera motivationsprocesser i socialt arbete. Examination Utvärderingsformer (Beskriv metod/er och genomförande för såväl den formativa som den summativa kursutvärderingen). Kursen har utvärderats dels via en temperaturtagning , men även genom en muntlig utvärdering samt en avslutande utvärdering via Malmö högskola, HS digitala utvärderingsmanual.

3 3 Sammanfattning av studenternas kursvärderingar (Här sammanfattas studenternas synpunkter med utgångspunkt i kursens olika kursvärderingar (se ovan) på ett objektivt sätt. Personer får inte namnges i kursrapporten). Vid den muntliga utvärderingen framkom i diskussion att studenterna upplevt sig pressade av att ha obligatoriska föreläsningsmoment samtidigt som det parallellt fanns ett studiegruppsarbete kring en skriftlig och muntlig examination, vilken senare examinerades vid ett seminarium under kursen. Det riktades också kritik på brist på förståelse för studenternas upplevelse av kursens arbetsbelastning och att föreläsningarna från fältet var obligatoriska. I kritiken mot kursen fanns även en uppfattning om att fältets bidrag i kursen inte höll den kvalitet som önskades. Tilläggas skall att till varje föreläsningstillfälle under kursen har det funnits läshänvisning till kurslitteraturen via studiehandledning med relevans för forskning och teorier som berör föreläsningens tema område. I studiehandledningen har det särskilt betonats vikten av studenters engagemang och aktivitet i samband med föreläsningstillfällen. Citat: Till dessa föreläsningar följer hänvisad och aktuell kurslitteratur som både kan fördjupa och komplettera det som framgår via föreläsningar och fältets medverkan. Det är viktigt att det blir en dynamisk dialog som syftar till att ni som studenter kan få en fördjupad förståelse och känsla för det sociala arbetets praktiska utförande och professionalitet. Genom engagemang samt aktivitet i dessa sammanhang finns det goda förutsättningar för en sådan dynamisk process (Studiehandledning prevention och interventioner i socialt arbete HT 2016, sid. 5). I samband med diskussionerna från den muntliga utvärderingen inhämtades även skriftliga synpunkter och bland annat framkom önskemål om att utöka möjligheten för diskussionsseminarier i samband med fältets föreläsningar för att fördjupa och teoretisera området. Andra önskemål som framkom var att själv som student få välja sina studiegrupper, och inte som i den aktuella kursen där gruppsammansättning utgått ifrån befintliga PPU-grupper. Vidare framkom önskemål om att målgruppsexaminationen kunde varit utformad så att en fördjupning sker inom flera målgrupper, inte endast en målgrupp i varje studiegrupp. Sammanfattningsvis kan sägas att studenterna har upplevt kursen som krävande tidsmässigt på grund av obligatoriska moment och då framförallt vid obligatoriska föreläsningar, det har även framgått svårigheter att samarbeta i studiegrupperna som påverkat och försvårat målgruppsexaminationen. Det går att förstå av kursens utvärderingar att många studenter upplevt sig stressade av den struktur som funnits. Tittar man på antal timmar (49) vad gäller de obligatoriska inslagen kan det tyckas rimligt i förhållande till lärandemålen. Totalt har 82 timmar varit schemalagda med föreläsningar, seminarier och praktiska övningar under sju veckor i en kurs på fjärde terminen. Det har framförts kritik mot kursstrukturen som har bidragit till stress och att inslaget med föreläsningar från fältet inte motsvarat studenternas förväntningar. Det är också de värden som ligger lägst avseende medelvärden av den summativa utvärderingen. Dessa synpunkter har också framförts och diskuterats vid Programrådet med kursansvarig. En analys av detta är att vi borde inledningsvis i kursen ha ägnat mer tid och förtydligat den pedagogiska idé som funnits kring strukturen i kursen. Den pedagogiska idén och kursens upplägg har på ett tydligt sätt presenterats skriftligt på tre sidor i studiehandledningen under rubriken Kursansvarig ger information om delkursen. En tanke kring den kritik som riktats mot kursstrukturen är att det funnits kombinationen av flera pågående processer samtidigt under kursen, vilka har bidragit till stress. Bland annat kombinationen av ett krävande studiegruppsarbete och individuella examinationer i form av övningar samt en individuell skriftlig tentamen har bidragit till stress. Samtidigt bör i detta resonemang lyftas in som något centralt under utbildningen till socionom betydelse av att utveckla färdigheter och förmågor att hantera komplexitet, att strukturera sitt arbete och hantera stress.

4 4 En annan slutsats är att upplevda stressorer i kursen har varit studiegruppernas olikheter i att komma igång med målgruppsarbetet som upplevts som omfattande och krävande, en dissonans mellan ambitionsnivå och studenters engagemang har påverkat. Uppkomna konflikter och tidigare ouppklarade konflikter har bidragit till skillnader kring studiegruppsarbetet. Denna insikt innebär att studiegruppsarbeten med examinerande moment bör ha större beredskap att följa upp studiegruppernas processer och bistå med stöd i de fall det uppstår konflikter. Under kursen gavs handledningstillfälle och stöd löpande under kursen kring uppgiften, men borde också ha följts av med mer processinriktad handledning. Analys (Analysen bygger på en sammanfattning av studenters och lärares individuella och gemensamma kursvärderingar. Såväl framgångsfaktorer som problem identifieras). Kursen var väl genomtänkt, men fick inte det utfall som var förväntat. En tanke kring kursens upplägg var bland annat att fältets erfarenheter av socialt arbete kring prevention och interventioner skulle bidra till ökad känsla hos studenterna av att kunna omsätta teorier och forskning i det praktiska arbetet. Att studenterna skulle se teoriers- och forskningens relevans genom möten med socionomer från fältet, vilka genom sina föreläsningar lyfte praktiska kunskaper och erfarenheter in i kursen. En kunskap och erfarenhet som endast kan förmedlas av professionella från fältet med relevans för lärandemål: 1. analysera preventiva insatser på samhälls-, grupp- och individnivå, 2. redogöra för och analysera prevention och interventioner i socialt arbete utifrån metoder och dess teoretiska grunder, 3. diskutera och problematisera ett evidensbaserat synsätt i socialt arbete. Tentamens struktur var anpassad så att föreläsningarna generellt, men framförallt från fältet skulle kunna användas och integreras som källa och ge stöd åt tentamenstexten. I en analys och sammanfattning av kursutvärderingarna är att många studenter upplevt kursen som krävande, framförallt som följd av de obligatoriska momenten i kursen. Upplevelser av arbetsbelastning har påverkats av att det parallellt med obligatoriska föreläsningar funnits ett studiegruppsarbete, samt att studenterna även examinerades individuell genom en skriftlig individuell hemtentamen och praktiska moment. De praktiska momenten så som empatiövningar och professionella samtal genom Casemetodiken i kursen är med några undantag mycket uppskattade, och det har framförts önskemål om fler sådana moment i kursen och under socionomutbildningen. Kursen anses i sin helhet också vara intressant. Åtgärdsplan (Här anges vilka förändringar som ska genomföras på kort och lång sikt samt tidplan. Om identifierade problem lämnas utan åtgärd ska detta motiveras). Se under analys! Överväganden sker kring kursstruktur och kursinnehåll som diskuteras inom lärarlaget. Förslag till revidering av kursplan (Här lämnas förslag till eventuella revideringar i kursplanen med stöd i ovanstående värdering och åtgärdsplan). Se under analys! Kursplanen reviderades under 2016 det är därför inte aktuellt med någon ny revidering. Fokus läggs vid kursinnehållet och strukturen på kursen för att bemöta studenternas synpunkter så som framgår i utvärderingarna I tjänsten, kursansvarig Maria Åsbrink

5 5