Kursrapport Barn, unga, samhälle

Transkript

1 Kursrapport Barn, unga, samhälle Bakgrundsinformation Kursens namn: Forskning, utveckling och utvärdering Termin: 6 Ladokkod: UV204A L6449 Kursansvarig: Sara Berglund Antal registrerade studenter: 199 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 31 Utvärderingsformer Kursen har utvärderats i seminarieform i flera av basgrupperna, genom diskussioner studenter emellan och med basgruppshandledare. En sammanställning av synpunkterna har sedan lämnats till kursansvarige. Därtill har kursen utvärderats via en summativ utvärdering på It s learning. Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Den undervisningsform som uppskattats allra mest har varit de tre podcasts som studenterna fått ta del av inför några av seminarierna. De beskrivs som lätta att förstå och lätta att lyssna på, tydliga och informativa, de tog upp allt viktigt på ett lättsamt sätt, mycket uppskattade. Även seminarierna har lyfts fram som särskilt viktiga för att kunna nå lärandemålen: i särklass bäst, i liten grupp kan frågor ställas och reflektioner göras, diskussionerna på seminarierna gav mig jättemycket, seminarierna och diskussionerna har varit till stor hjälp för att klara målen. Föreläsningarna upplevdes däremot av många som för abstrakta och svåra, och som att det saknats en tydlig koppling till användningsområdet. Kursens upplägg framhålls som tydligt, och särskilt uppskattas att avhandlingen bröts ned och diskuterades i totalt fem olika seminarier, där olika delar stod i fokus varje gång. Totalt har kursen omfattat 9 seminarier (vilket är ovanligt många på en så pass kort kurs), något som beskrivs som positivt: Jag tycker att det har varit bra med så många seminarium, Seminarierna har det varit stor vikt på och de har varit den största hjälpen för mig, Jag tycker kursens upplägg har varit jättebra och jag tycker det ska fortsätta med diskussionsseminarium. Kursen har upplevts som utmanande, att man har fått nya perspektiv och sätt att tänka på. Studenterna beskriver hur de fått en större förståelse för det vetenskapliga skrivandet och för hur en text är uppbyggd som helhet utifrån dess delar. Det kritiska tänkandet har också stimulerats, menar flera.

2 När det gäller studentinflytande går åsikterna isär. Några menar att det funnits en mycket bra dialog mellan studenter och lärare, att de kunnat påverka upplägget och att seminarierna i hög grad formats utifrån studenternas behov och önskemål: Detta är den kurs där vi elever har haft överlägset mest inflytande, genom överenskommelser har dialog och inflytande funnits, handledaren har varit flexibel och seminariernas innehåll bedrevs till stor del utifrån studenternas funderingar. Andra studenter upplever däremot att de inte haft något att säga till om alls, men ger inga exempel på i vilka avseenden det brustit (mer än när det gäller indelningen av nya basgrupper i början vilket emellertid kan ses som ett konkret exempel på hur de faktiskt fått inflytande, eftersom det gjordes en kompromiss efter att studenterna protesterat). 70 procent anser att kursens nivå var anpassad efter deras förkunskaper, medan 30 procent inte upplever det. Kursen upplevdes som svår, i synnerhet momentet med avhandlingen, och flera efterlyser liknande uppgifter på tidigare terminer som en förberedelse. En person skriver: Det kändes som att den här kursen höjde ribban på utbildningen ganska drastiskt, men jag tyckte det var skönt och det gick bra när chocken väl lagt sig. En annan menar: Det var den svåraste kursen vi läst, men eftersom vi fick bra stöd och hjälp i form av bra lärare och bra poddar, har det ändå känts bra! Den fråga där svaren går mest isär handlar om kursens relevans för den framtida yrkesutövningen. Här menar ungefär lika många att den är relevant (46,7% har svarat 4 eller 5 på en 6-gradig skala), som att den är irrelevant (33,3% har svarat 2 på skalan). De som ser den som relevant lyfter fram vikten av kritiskt tänkande i sitt framtida yrke: det är viktigt att tänka kritiskt och då förskolan vilar på vetenskaplig grund bör vi kunna läsa forskning och analysera och tolka denna, Jag tycker att se saker från olika perspektiv är en nyttig kunskap i alla lägen i livet. De som är kritiska menar att kursen enbart syftar till att utveckla färdigheter inför examensarbetet eller inför en kommande forskarkarriär. Någon skriver En av de onödigaste kurserna vi har läst. Tror helt seriöst inte jag någonsin kommer ha nytta av de vi lärt oss i kursen. När det gäller förslag på förändringar av kursen dyker önskemål upp om att examinationen av avhandlingsuppgiften gjordes muntligt istället, att antal poddar utökades, att seminarierna hölls mer strukturerade. Sammanfattning av lärarlagets utvärdering Kursen som helhet upplevs som väl strukturerad och tydlig i sitt upplägg. Det första temat, Förskoleformer och pedagogiska inriktningar en kritisk granskning (examinerades med hjälp av en posterredovisning), beskrivs dock som lite för hastigt och inslängt, något som fick konsekvenser för resultatet av redovisningarna. Framför allt saknade studenterna i många fall redskap för att förhålla sig objektivt kritisk i förhållande till de olika förskoleformerna. Det andra temat, Avhandlingen fördjupad förståelse för forskning, beskrivs generellt mycket positivt. Det fanns gott om tid att gräva ned sig i avhandlingens olika delar för att skapa en djupare förståelse för dem. Seminarierna innebar i hög grad ett gemensamt kunskapsgenererande, och studenterna flyttade fokus från att leta efter vad som är rätt och fel till att upptäcka att det finns olika sätt att göra saker på, men att de ger upphov till olika konsekvenser (bättre ibland, sämre ibland). De studenter som har närvarat vid seminarierna är också de som har lyckats bäst med sin examinationsuppgift. Många texter är mycket ambitiösa och vittnar om att man tagit uppgiften på stort allvar och utvecklats tillsammans

3 med den. De som däremot inte närvarat, eller förberett sig tillräckligt väl inför seminarierna, har emellertid haft mycket svårt att klara examinationsuppgiften. Basgruppshandledarna är eniga om att de studenter som klarat denna uppgift har ett mycket gott utgångsläge inför sitt examensarbete då de fått en fördjupad förståelse för genren som tidigare saknats. Det avslutande temat Mot examensarbetet! inleddes med ett idétorg där blivande handledare fick möjlighet att möta studenter och presentera idéer kring uppsatsämnen. Utifrån detta har uppsatsämnen och forskningsintressen i högre grad än tidigare kunnat kopplas samman, så att många studenter har fått handledare som själva är intresserade av/har forskat kring de ämnen de vill studera. Analys Kursen har ställt höga krav på studenterna, enligt såväl dem själva som basgruppshandledarna har kraven varit högre än vad som brukar vara fallet på utbildningens olika kurser. Det har också visat sig vara viktigare än brukligt att studenterna närvarat vid seminarierna, och att de förberett sig ordentligt inför dem, för att klara av kursen och nå upp till lärandemålen. I synnerhet gäller det kursens individuella examination (Avhandlingen fördjupad förståelse för forskning), som mycket tydligt visat vilka studenter som har förstått och som engagerat sig, och vilka som inte har gjort det. Denna uppgift gick inte att lösa utan en stor insats över tid från studentens sida som omfattade såväl läsning, förberedelser med poddar och instuderingsfrågor samt diskussioner med studentkamrater och lärare. Såväl resultatmässigt som i utvärderingen har kursen gett upphov till starka polariseringar. Det finns studenter som upplevt sig utmanade och som har presterat mycket bra, men det finns också studenter som inte sett någon poäng med kursen och som presterat undermåligt. De som klarat kursen bra torde ha ett mycket bra utgångsläge inför skrivandet av sitt examensarbete, medan de som inte klarat den sannolikt kommer ha stora svårigheter även på denna följande kurs. Som en konsekvens av ovanstående har kursledaren lagt in två nya seminarier inför omtentan. Utan dessa är det svårt att se att de enskilda underkända studenterna ska kunna bli godkända på uppgiften. Åtgärdsplan Kursens första moment, Förskoleformer och pedagogiska inriktningar, bör utgå nästa gång kursen går. Det lärandemål som handlade om att tillägna sig kunskaper kring olika förskoleformer kommer studenterna redan att ha uppnått vid en tidigare kurs. När det gäller det andra momentet, Avhandlingen, finns det inga behov av förändringar, mer än att ett lärandemål som riktar sig till detta moment behöver skärpas upp något för att stå i bättre proportion till de krav som ställs i uppgiften samt vid bedömningen av denna. Som en konsekvens av att moment ett tas bort förlängs detta moment med ytterligare en vecka, där fokus ligger på kritiskt tänkande och kritiska perspektiv (vilket studenterna behöver få mer konkreta redskap för, via föreläsningar och litteratur). Det slutliga momentet, Mot examensarbetet, kan med fördel förlängas med ytterligare en vecka där litteratur bearbetas kring hur man lägger upp en undersökning (t.ex. Löfdahl m.fl som nu inte hann

4 bli helt bearbetad). Det skulle minska på stressen hos studenterna inför examensarbetet, och de skulle få större möjlighet att hinna planera sin undersökning. Förslag till revidering av kursplan Kursplanen bör revideras gällande kursbeskrivning, lärandemål, former för att bedöma studenternas prestationer samt kursinnehåll. På nästa sida följer förslag till nya skrivelser i kursplanen.

5 Kursbeskrivning Kursen syftar till att studenterna ska utveckla ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt samt fördjupa sin kompetens gällande forskningsmetodik, vetenskapligt arbete och utvärdering. Studenterna ska också utveckla sin förmåga att identifiera frågor och problem i den pedagogiska verksamheten. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten 1. utifrån vetenskapliga texter inom det utbildningsvetenskapliga området kunna redogöra för, diskutera samt problematisera forskningsprocessens och den vetenskapliga rapportens olika moment 2. kunna formulera en relevant forskningsbar fråga inom det utbildningsvetenskapliga området med fokus på barn, barndoms- och förskoleforskning, samt i relation till den valda frågeställningen diskutera olika metoder 3. uppvisa fördjupad kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 4. uppvisa förmåga att utifrån ett vetenskapligt och kritiskt perspektiv kunna utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet Formerna för att bedöma studenternas prestationer Kursen examineras på följande sätt: a) I ett individuellt paper bedöms studentens förmåga att redogöra för forskningsprocessens olika delar och hur dessa hänger samman, utifrån läsning och analys av en vald avhandling inom det utbildningsvetenskapliga området och med fokus på barn, barndoms- och förskoleforskning (lärandemål 1, 3). b) I en kortare text presenteras ett för examensarbetet relevant forskningsproblem med vidhängande syfte, en beskrivning av hur detta kan angripas metodologiskt samt en tidsplan för hur arbetet ska läggas upp (lärandemål 2, 4). Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

6 Kursinnehåll Kursen är uppdelad i två teman, vilka har gemensamt att båda syftar till att utveckla studenternas kompetenser kring kritiskt tänkande, forskningsmetodik, vetenskapligt arbete och utvärdering dock utifrån olika ingångar. Det första temat är Avhandlingen fördjupad förståelse kring forskning. Studenterna läser en avhandling, och diskuterar denna. Kursmomentet avslutas med att studenterna lämnar in individuella texter, där de visar att de har tillägnat sig en fördjupad förståelse för hur avhandlingarna är uppbyggda och varför. Det andra temat, Mot examensarbetet! syftar till att studenterna påbörjar planeringen inför examensarbetet. Olika uppsatsidéer diskuteras och momentet avslutas med att en kort skiss över en projektidé lämnas in. Denna skiss kommer att ligga till grund för det vidare arbetet under Examensarbete i fördjupningsämnet. Arbetsformer Kursens övergripande pedagogiska inramning är seminarieformen. Seminarier varvas med andra kommunikationsformer såsom föreläsningar, arbete i grupp och individuella presentationer. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till kollegial respons och andra samarbetsformer. Betygsgrader Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Kursvärdering Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.