Utvärderingsformer Fortlöpande diskussioner med gruppen om upplägg, examination, betygskriterier. Muntlig och skriftlig summativ kursvärdering

Transkript

1 Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering beskrivs i Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation/nyckeltal, en sammanfattning av studenternas kursvärderingar samt analys och åtgärdsplan tillsammans med eventuella förslag på revidering av kursplanen. Kursrapporten publiceras i anslutning till annan information om kursen. Bakgrundsinformation Kursens namn: Svenska och lärande: Perspektiv på äldre texter Termin: 10 Ladokkod: SL724C Kursansvarig: Marie Thavenius Antal registrerade studenter: 27 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: muntlig: 13, skriftlig:4 Genomförande Sätt Föregående kursrapport är kommunicerad i samband med kursstart Tidig dialog om förväntningar på kursen Formativ kursvärdering Summativ kursvärdering Återkoppling till studenterna Utvärderingsformer Fortlöpande diskussioner med gruppen om upplägg, examination, betygskriterier. Muntlig och skriftlig summativ kursvärdering Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Muntlig utvärdering Innehåll, upplägg och arbetsformer Studenterna som närvarade vid kursutvärderingen var genomgående mycket nöjda med kursen och dess upplägg. En student beskrev det - Äntligen får jag gå ner i texter ordentligt! I relation till denna syn-

2 punkt talade någon om att vad gäller studenternas prestationer har det fria upplägget eller det fria valet av texter antingen varit en succé eller pannkaka. Friheter är ju också utmaningen med kursen. Vi resonerade också om det historiska perspektivet i kursen, vilket studenterna menade är mycket viktigt, inte minst för att kunna variera och utmana skolans kronologiska litteraturhistoriestudium. Flera studenter menar att kursen varit viktig av den anledningen. Det ger en större förståelse för sammanhang och större möjlighet att skapa sammanhang i sin framtida undervisning. Det innebär också att det är något att bära med inför kursplaneskrivande. Någon student menade att hen från början tyckte att det var svårt att se hur kursen var relevant för hens framtida undervisning, men ju längre kursen led, desto tydligare framstod det. Studenterna problematiserade också kopplingen mellan samhällelig förändring och text. Här kom de med förslaget att något kurstillfälle skulle kunna handla om kopplingen mellan text och historia. Hur kan man göra det mer på djupet? Studenterna uttryckte sig också vara nöjda med kursupplägg och arbetsformer. En student tyckte att kursen föll i två olika delar, en med undervisning i början och en med handledning. Andra studenter tyckte att uppdelningen var positiv. Studenterna föreslog också att man skulle kunna ha en workshop där man arbetar med både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga begrepp för att kopplingen och skillnaderna dem emellan kan göras tydligare. Ytterligare ett förslag som rör kursinnehåll rör möjligheten till information om resurser från biblioteket. En student hade av en slump hittat Mediearkivet och insett vilka möjligheter som finns att hitta material den vägen. Också Språkbankens resurser nämndes i det här sammanhanget. Studenterna kom också med förslag som rörde studentdeltagande i undervisningen. Här lyftes seminarierna och workshopparna som mycket positiva. Däremot menade de att deadlinerna varit för tidiga. När de kom till själva handledningsträffarna hade de redan hunnit en bra bit längre. De nämnde också möjligheten till fler instruktioner i relation till responsträffarna för att öka kvaliteten i responsen, liksom skriftlig respons mellan studenter som möjlighet. En del som uteblivit från responstillfällen tog själva initiativ till det, vilket många uppskattat. Studenterna pekade också på möjligheten att fokusera ett kurstillfälle och en av responsträffarna på det didaktiska perspektivet. Här, menade de, saknades stöttning. Dessutom samtalade vi om möjligheten att organisera en workshop i datasal där alla skulle kunna testa nya digitala verktyg. Studenterna menade att de själva skulle kunna komma med olika förslag på verktyg och handleda varandra. Nu dök idéerna upp först vid examinationstillfället. När det gäller kurslitteraturen var de nöjda med Hellspong och Ledin (1997), särskilt med tanke på förlagets vilja att uppdatera den, men lite mindre nöjda med Tenngart, som de menade var lite ytligare. Finns det något mer djuplodande? Examinationen När det gäller examinationen tyckte studenterna att den var förhållandevis liten för en 15-poängskurs. De flesta menade att sex sidor var för lite utrymme för det de kommit fram till. En del studenter hade hunnit med en hel del annat under tiden också. På samma sätt menade de att 10 minuter var för lite för presentationen. Studenterna tyckte också att instruktionerna till den muntliga presentationen var lite otydliga och kunde ses över. De hade också velat ha inlämningen av texten före presentationen så att inte båda delarna skulle göras samtidigt. Skriftlig utvärdering

3 1. På vilket sätt har kursens läraktiviteter underlättat/inte underlättat för dig att uppnå lärandemålen? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Tycker kanske att man hade kunnat få lite mer hjälp på traven när det gäller vilka perspektiv man kan använda och på vilka sätt. Tycker inte att Tenngarts bok ger så mycket - kanske att ni kan tipsa om annan litteratur också? Här har utkasten och gruppresponsen varit väldigt bra Underlättade: Handledningstillfällen med lärare. Delinlämningar. Genomgång av teorier/applicera dessa på texter/textexempel Underlättade inte: Mycket självständigt arbete. Det hjälpte dock att hitta stöd i och studera tillsammans med kurskamrater. Seminarieformen var en givande aktivitet som gav nya perspektiv på de texter vi läst. Tidsspannet mellan inlämning av utkastet och seminariet var en hel vecka, vilket jag tycker var för långt eftersom man hann ofta jobba vidare med sin text på den tiden. Jag uppskattade även essäformen för projektarbetet. Föreläsningarna i början var insiktsfulla och gav oss en förståelse för de olika delarna av kursen; delar som vi sedan kunde välja fritt mellan för att passa vårt projektarbete. Ett större fokus på det didaktiska hade dock underlättat. 2. På vilket sätt har kursens arbetsmaterial underlättat/inte underlättat för dig att uppnå lärandemålen? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Som sagt tycker jag inte att Tenngarts bok har varit så bra. Kanske att man också hade kunnat få tips på var och hur man kan hitta äldre texter. Vägar genom texten är bra, och det gav mycket när vi analyserade läroplanen utifrån SFL. Kurslitteraturen har underlättat och att komplettera dessa med annan litteratur som stödjer ens analys var bra. Greimas och Propps analysmodeller var inte så relevant för kursens examinationsuppgifter men det var ett roligt inslag. Jag tycker att kursböckerna gav ett brett spektrum av teorier som var användbara till examinationsformen. Kurslitteraturen har varit ypperlig och givit mig många tankar och idéer om hur man kan arbeta med det i den praktiska undervisningen. Jag har uppskattat att kursen har varit relativt fokuserad på en praktisk koppling till skolan.

4 3. På vilket sätt har kursens upplägg underlättat/inte underlättat för dig att uppnå lärandemålen? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Aktiviteterna i början var bra. Ni som lärare har varit väldigt peppande och inspirerande och "ja-sägare", ni lät det vara ganska fritt vad man fick göra och sådär. Det har varit roligt. Responssamtalen var också givande som sagt, men jag tycker att vi borde ha fått instruktioner om vad man ska ge respons på. Det är inte alltid den som skriver texten vet det, då kan det vara bra att ha några få punkter att förhålla sig till när man läser de andras texter. När det är ett så fritt arbete som lämnar mycket eget ansvar har det varit värdefullt att få skicka in utkast så att man inte skjuter upp det till sista stund, och så man vet ungefär hur de andra löser uppgiften. För mig hade det passat bättre med att välja texter tidigare i kursen istället för först teori och sen textanalys. Jag tycker att vi kunde fått mer undervisning om de språkanalytiska verktygen. Mer fokus på det didaktiska och tekniska. Gavs väldigt lite tid. Ha t.ex. workshop där vi får testa olika digitala verktyg. 4. Vad tycker du om de samlade förutsättningar (i kursen, hos dig själv och i din omgivning) du haft för att uppnå kursens lärandemål? Förutsättningarna har varit bra tycker jag, men det beror nog delvis på att jag ganska snabbt visste vad jag ville skriva om och att det skulle gå att genomföra. Det var jobbigare för de som inte hittade ett ämne. Jag tycker att ni som lärare har gett det stöd som jag har känt behövts. Kanske inte superbra förutsättningar när det gäller didaktiska reflektioner och digitala medier, men där kanske tanken är att man ska luta sig tillbaka på det man fått under utbildningen. Och så måste det ju också få vara. Mycket goda. 5. Lärande handlar bland annat om att tillägna sig nya sätt att tänka. Hur har dina synpunkter och tankesätt utmanats/inte utmanats? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. De har utmanats! T.ex. har jag tänkt att SFL är för krångligt för att använda i undervisningen, nu ser jag att det kan vara väldigt användbart. Sen har jag läst genusforskning som har utmanat tidigare föreställningar, det har varit lyxigt att bara få mata in text om sina favoritämnen. SFL har också varit användbart för egen del för att få syn på viktiga saker i text. Tycker kanske inte att det vi fick lära oss om litterära verkningsmedel gav lika mycket. Känns som SFL kan vara användbart för att undersöka maktrelationer och sånt. Det kan nog litterära verkningsmedel också vara, men jag tycker inte att vi fick veta hur.

5 Att dela upp ett fenomen med t.ex. janks/ivanic modell eller att djupare analysera text med olika teorier har utmanat mitt tänkande, och genom att sätta tankarna på pränt har jag provat om det finns någon substans till tankarna. I vägar till texten togs gruppdiskussionerna inte på allvar i den gruppen jag tilldelades. Att använda sig av texter som var äldre än 1700-talet var utmanande och lärorikt. Kursen har gett mig många nya "glasögon" för att kunna se på verk på olika sätt. Detta har jag verkligen uppskattat och är något som jag vill ta med mig ut i arbetslivet och till mina kommande elever. Ett verk kan ses på så många olika sätt beroende på vilka perspektiv du väljer att betrakta det med. 6. På vilket sätt har dialogen och studentinflytandet fungerat bra/mindre bra? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Det har fungerat mycket bra. Kursen har präglats av en dialogisk undervisning, där vi studenter själva fått chans att diskutera olika typer av texter, inklusive de som vi själva producerat. 7. På vilket sätt upplever du att undervisningen i kursen haft/inte haft forskningsanknytning? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Det hade varit bra om vi fått en genomgång av alla de digitala verktyg som finns tillgängliga via biblioteket. Det hade underlättat urvalet av primärkällor till analysen. 8. På vilket sätt tycker du att kursen är/inte är relevant för din framtida yrkesutövning? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar. Som sagt hade jag velat få mer input om hur man kan använda litterära begrepp för att få syn på vissa saker. Att få dyka djupare ger en djupare kompetens vilket känns bra att ha som lärare. Kursen är relevant eftersom vi fått verktyg till att få syn på olika mönster i texter. Det är användbart i den framtida yrkesutövningen. Den har haft en tydlig praktisk inriktning samt gett mig idéer om övningar som kan utföras i klassrummet. 9. Har du andra kommentarer och förslag till förändringar av kursen? Nej! Roligaste kursen hittills! En av de absolut roligaste kurserna (om inte den roligaste!) under hela utbildningen. Lägger ni bara ännu mer fokus på det didaktiska och tekniska kan den bli ännu bättre. Detta är något som ni kan väva in under handledarmötena där ni uppmuntrar oss stu-

6 denter att tänka på våra klasskamraters texter utifrån ett didaktiskt och tekniskt perspektiv. Sammanfattning av lärarlagets utvärdering Lärarlaget instämmer med studenterna i att det är en intressant kurs som har fungerat bra, att den kräver mycket självständighet, att Tenngarts bok behöver ersättas eller kompletteras och att det behöver finnas mera input angående det didaktiska och digitala verktyg. Analys och åtgärdsplan Att studenterna måste visa på förmåga till självständigt arbete under sin sista termin i utbildningen är självklart, men det finns också en stödstruktur i form av handlednings- och responsseminarier av olika slag och i olika gruppkonstellationer och dessa seminarier skulle kunna utvecklas ytterligare genom till exempel riktad respons. Det finns en tendens till att teoretiska perspektiv som genusteori, postkolonial teori etc bara kopplas till det litteraturteoretiska och där kan man arbeta med att tydliggöra att de kan vara övergripande teoretiska perspektiv och att sedan både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga analysverktyg används för analysen. Ett ämnesdidaktiskt seminarium och en workshop med digitala presentationsverktyg skulle kunna läggas in i kursen om det finns resurser. De kan också kombineras med handlednings-/responsseminarierna. Man skulle kunna ha en workshop där man arbetar med både språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga begrepp för att kopplingen och skillnaderna dem emellan kan göras tydligare. Diskussioner om kopplingen text historia skulle också kunna fördjupas. Vi bör kolla möjligheten till information om resurser från biblioteket vilken information har funnits tidigare i utbildningen och vad kan komma in här?