Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning

Transkript

1 Dnr G 2018/166 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Systematiskt kvalitetsarbete inom grundutbildning I detta PM beskrivs Konstnärliga fakultetens kontinuerliga kvalitetsarbete med fokus på terminsvisa och årliga aktiviteter som syftar till kvalitetsutveckling. Bakgrund Kvalitetsarbete vid Konstnärliga fakulteten utgår ifrån UKÄ:s nationella kvalitetssäkringssystem, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) samt Göteborgs universitets Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling med tillhörande vägledningar. Som en del av universitetets övergripande kvalitetsarbete genomfördes läsåret 2016/2017 interna programinventeringar av samtliga utbildningsprogram vid Konstnärliga fakulteten. Inventeringarna gjordes utifrån den universitetsgemensamma vägledningen med revideringar/anpassningar i frågebatteriet. Tillvägagångssätt varierade vissa gick igenom frågebatteriet med programråd/kollegiemöte andra besvarades endast av programansvarig. En genomgående brist var studenternas delaktighet i detta arbete. Efter arbetet med frågebatteriet genomförde respektive institution ett eller flera workshops för gemensam genomgång av frågeställningar. Arbetet sammanställdes av respektive utbildningsansvarig och skickades in till Konstnärliga fakultetens beredning av utbildning på grund- och avancerad nivå (KF BUGA). Dessa sammanställningar ligger till grund för kvalitetsutvecklingssystemet inom grundutbildning som beskrivs nedan. Utveckling och implementering av det systematiska kvalitetsarbetet redovisas i respektive institutions årliga handlingsplan/verksamhetsplan (HP/VP) - utbildning och också följs upp därigenom. Kvalitetsutvecklingssystem inom grundutbildning Fakultetens kvalitetsutvecklingssystem inom grundutbildning utgör ramverket med att långsiktigt utveckla det kontinuerliga uppföljnings- och utvecklingsarbetet inom utbildningsområdet. Systemet är en samling arbetssätt, aktiviteter och processer som görs systematiskt, dvs regelbundet och/eller kontinuerligt och består av två cykler: kursutvecklingscykeln och programutvecklingscykeln. Kursutvecklingscykeln (konstruktiv länkning) och programutvecklingscykeln innehåller aktiviteter för att understödja och utveckla en kvalitetskultur vid fakulteten. Konstnärliga fakulteten 1 (5) Storgatan 43, Box 141, Göteborg

2 Vart sjätte år sker utbildningsutvärdering med extern bedömning, där vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiskt kompetenta sakkunniga granskar utbildningen utifrån fastställda kriterier. Mer om processen med utbildningsutvärdering med extern bedömning finns att läsa i Fakultetsanpassad vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning (dnr V 2018/112). Kursutvecklingscykel Här presenteras aktiviteterna i kursutvecklingscykeln som bygger på konstruktiv läkning. Som stöd i arbetet kan man hitta goda exempel och mallar på vår fakultetsgemensam hemsida för kvalitetsarbete Innehåll, lärandemål, examinationsformer - skriva kursplan Återkoppling, utveckling och åtgärder - kursutveckling Planering av läraktiviteter - skriva kursguide Sammanställning och reflektion - skriva kursrapport Undervisning och examination - genomförande Kursvärdering och studentrespons Kursplan Kursplanen beskriver lärandemål, innehåll, former för bedömning, litteraturlista, mm enligt särskild universitetsgemensam mall. Fastställs av prefekt efter en beredningsprocess i bland annat institutionernas institutionsråd. Kursguide Kursguiden samlar all information som berör kursens genomförande: läraktiviteter, upplägg, förtydligande om examination och bedömning samt hur dessa relaterar till kursens lärandemål. Syftet är att innan kursstart ge studenterna en förförståelse av vad som kommer att behandlas i kursen och stödja studenternas lärande, planering och möjlighet att ta sig till kursinnehållet under kursens gång. Kursguiden ska vara tillgänglig för studenterna innan kursen börjar. Undervisning och examination Undervisningsformer kan exempelvis vara handledning, seminarier, praktiskt arbete och föreläsningar. 2 (5)

3 Vägledande i det pedagogiska planerings- och utvecklingsarbetet är universitetets Pedagogiska idéprogrammet 1. Examination utformas enligt Regler för examination vid Göteborgs universitet. 2 Kursvärdering och studentrespons I samband med kursavslut svarar studenterna skriftligt och anonymt på en kursvärdering. Utöver den skriftliga utvärderingen bör en muntlig utvärdering med studenterna genomföras. Syftet med utvärderingen är att skapa ett underlag för att ge studenterna möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kurser och att utveckla kursen till nästa kurstillfälle. 3 Enkäten ska innehålla frågorna från det institutionsgemensamma frågebatteriet, men varje lärare kan själv lägga till ett antal frågor som kan främja arbetet med kursutveckling. Utgångspunkten för dessa frågor ska utgå ifrån ett studentcentrerat perspektiv som sätter fokus på studenternas lärande och den pedagogiska processen i kursen har läraktiviteter, litteratur, arbetsmaterial och examination hjälpt studenten att uppnå lärandemålen? Frågorna bör även ge möjlighet till fritextsvar där studenten kan ge allmänna kommentarer och förslag på förändringar. Kursrapport, sammanställning och reflektion Efter utvärderingarna sammanställer kursansvarig/programansvarig 4 de centrala synpunkterna från studenterna och gör en skriftlig reflektion. I reflektionen gör kursansvarig/programansvarig en analys och åtgärdsplan för hur kursen kan utvecklas i förhållande till studentresponsen och den egna erfarenheten. Kursutveckling, återkoppling och åtgärder Sammanställningen och reflektionen utgör tillsammans det underlag som kursansvarig/programansvarig behöver för att göra eventuella revideringar av kursplanen och för att utveckla kursguiden inför nästa kurstillfälle. Sammanställningen av kursvärderingar ska göras tillgänglig för studenterna. Eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja nästa kurstillfälle rektorsbeslut--revidering pdf 3 Se Högskoleförordningen kap I de fall det inte finns kursansvariga, är det programansvariga som ansvarar för genomförandet 5 Se Högskoleförordningen kap (5)

4 Programutvecklingscykel Programutvecklingscykeln består av terminsvisa och årliga aktiviteter som syftar till att utveckla programmet som helhet. Som stöd i arbetet hittar man goda exempel och mallar på vår fakultetsgemensam hemsida för kvalitetsarbete Utbildningsplan Årlig programutveckling, progression, utveckling, studiemiljö - Utvecklings- och åtgärdsplan Kursutvecklingcykeln - konstruktiv länkning Se föregående cykel Terminsutvärdering med studentrepresentanter - Sammanfattning Utbildningsplan Varje utbildningsprogram har en utbildningsplan med information om förkunskapskrav, examen och huvudområde, mål, innehåll och upplägg, mm. Här kan du även läsa vilka kurser som ingår i programmet. Utbildningsplanen utgår ifrån de universitetsgemensamma anvisningarna. 6 Kursutvecklingscykeln - konstruktiv länkning En grund i programutvecklingscykeln är kursutvecklingscykel som innefattar konstruktiv länkning. Aktiviteter i cykeln är kursplan läraraktiviteter undervisning och examination kursvärdering och studentrespons återkoppling, utveckling och åtgärder. Se sidan 2-3 ovan för mer utförlig beskrivning. Terminsutvärdering En gång per termin erbjuder programansvarig programmets studentrepresentanter att komma med förslag till dagordningen inför ett möte mellan studentrepresentanter, programansvarig och lärare. Programansvarig skapar en dagordning. Fokus för utvärderingen är förbättringsmöjligheter över tid samt att titta på programmet som helhet. 6 Universitetsgemensamma anvisningar för utbildningsplaner: 4 (5)

5 Utvärderingen sammanfattas skriftligt med åtgärder och ansvar och återkopplas till alla mötesdeltagare. Årlig programutveckling Årlig programutveckling leds av programansvarig och är ett möte med programmets lärare som utmynnar i en utvecklings- och åtgärdsplan för programmet. Mötet äger rum efter terminsutvärderingen. Aktiviteter kan vara såsom att se över progression och uppflyttningskrav, initiera revideringar i utbildningsplanen, diskutera nya pedagogiska metoder, ta fram förslag till att utveckla studiemiljön, ta upp det viktigaste från terminsutvärderingen, mm. Mötet kan organiseras utifrån frågeställningar i programinventeringsverktyget, där gruppen väljer ut en eller ett par frågeställningar under respektive område. Utvecklings- och åtgärdsplanen skrivs utifrån en fakultetsgemensam mall där man dokumenterar frågeställningarna och de lösningsförslag som gruppen kommer fram till. Utvecklings- och åtgärdsplanen utgör underlaget för en dialog med Vice-Prefekt för utbildning vid institutionen. 5 (5)