Mall för kursrapporter vid Malmö högskola

Transkript

1 Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering beskrivs i Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation/nyckeltal, en sammanfattning av studenternas kursvärderingar samt analys och åtgärdsplan. Bakgrundsinformation Kursens namn: Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap Termin: 2.1 Ladokkod: UV205A_20131_L6191 Kursansvarig: Annika Åkerblom Antal registrerade studenter: samtliga förskollärarstudenter (omkring 300) Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: utvärderingen gjordes arbetslagsvis inom ramen för ett handledarseminarium, uppskattningsvis 70% av studenterna svarade Genomförande Sätt X Tidig dialog om förväntningar på kursen X Formativ kursvärdering Summativ kursvärdering Återkoppling till studenter som genomfört kursvärderingen Publicering av kursrapport (planerad eller genomförd) i anslutning till annan information om kursen X Ännu inte gjorts, men planeras i dialogform tidigt på ht-13 Eventuella kommentarer: Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Här sammanfattas studenternas synpunkter med utgångspunkt i kursens olika kursvärderingar (se ovan) på ett sakligt och objektivt sätt. Personer får inte namnges i kursrapporten.

2 Hur upplever studenterna att de uppnått kursens mål? Av de studenter som besvarat frågan upplever de flesta att de uppnått kursens mål och vissa beskriver hur väl de tycker att kursens mål uppnåtts och hur de uppnått just detta mål: 1. analysera kommunikationsprocesser i undervisning/verksamhet samt dra slutsatser om hur man som förskollärare kan bygga förtroendefulla relationer Flera studenter anser att målet uppnåtts väl, bra och mycket bra, några menar att målet uppnåtts sämre eller inte fullföljdes eftersom kursen bröts av med vfu, eller påpekar: om man läser litteratur kan man läsa om det, men innehållet har inte behandlats på föreläsningarna. Flera grupper nämner att målet har uppnåtts genom att de fått arbeta med att skriva paper i grupp. 2. gestalta situationer i förskola/förskoleklass karakteriserade av konflikt och diskriminering eller kränkande behandling samt i dialog med andra ge förslag på hur sådana situationer kan upptäckas, förebyggas och motverkas De flesta tycker att de uppnått målet bra, högt och mycket bra och nämner arbete med dramatisering och examinationen som skäl till att de uppnått målet. 3. söka och värdera olika slags information - däribland en vetenskaplig artikel Många grupper tycker att målet uppnåtts bra eller ganska bra, några påpekar att målet uppnåtts med problematik, att det var svårt att hitta en bra vetenskaplig artikel, svårt men kul, en grupp skriver att de nu vet hur en vetenskaplig artikel ser ut. 4. redogöra för och värdera teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt relatera dessa till aktuella styrdokument Studenterna anser att de uppnått målet alltifrån lite sämre, till bra eller mycket bra. Någon grupp menar att målet inte behandlats konkret vid föreläsningarna, men finns att läsa om i kurslitteraturen. 5. dra slutsatser om och diskutera vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för barns lärande och utveckling Målet har uppnåtts väl och mycket väl och flera grupper menar att detta har skett genom arbete med artikel och paper (examinationerna). 6. författa en artikel om pedagogiskt ledarskap med iakttagande av gängse vetenskapliga kriterier. Om målet skriver studenterna att det uppnåtts mycket bra, lite sämre, ganska väl, en grupp skriver att de upplevt det som lärorikt att skriva individuellt. Hur tycker studenterna att kursens erbjudanden om stöd till lärande fungerat i förhållande till kursens mål? Handledning och seminarier har över lag uppfattats positivt: mycket bra handledning inför artikeln, engagemang och stöd från handledare, bra dialog och engagemang från basgruppshandledare, hjälp med artikelskrivande när det behövts, handledningsseminarierna har varit givande och välplacerade, handledningsseminarierna med diskussioner har varit viktiga, bra att kursledaren kommit till basgrupperna och svarat på frågor från studenterna, vi har fått stöd, lärarna har varit tillmötesgående för dem som vill ha extra hjälp. Däremot anser

3 några grupper att de upplevt att handledare gett olika information till olika basgrupper och påpekar att handledarna ska hålla sig till kursguiden. Några grupper nämner samarbetet i gruppen som en bra hjälp att uppnå målen: det som givit mest är vårt samarbete i gruppen De flesta studenterna nämner föreläsningarna i positiva ordalag som stöd för att uppnå kursens mål: tydliga föreläsningar, bra föreläsningar, väldigt bra föreläsningar, många innehållsrika föreläsningar, relevanta föreläsningar, medan några grupper däremot inte tycker att föreläsningarna varit konkreta och användbara i relation till examinationen: många föreläsningar har varit svårt att koppla till kursen/litteraturen föreläsningarna svåra att koppla till förskolan. Någon grupp påpekar att föreläsningarna skulle varit före vfu:n. Workshoparna nämns också som stöd för att uppnå kursens mål: Ballis workshop var praktisk och väldigt inspirerande, en grupp skriver att de hade velat ha workshop väldigt tidigt i kursen för att det inte ska krocka med deadlines medan en grupp tycker att workshoparna gav ingen klarhet om artikeln. Synpunkterna på kurslitteraturen skiljer sig åt. Några grupper menar att litteraturen kändes otillräcklig-svår att knyta till lärandemål, kurslitteraturen gav ingen hjälp till artikeluppgiften medan andra grupper tycker att litteraturen varit bra och lagom, bra litteratur kring diskriminering och konflikt, lagom mängd kurslitteratur-många var dessutom tillgängliga på nätet. Många grupper är kritiska till kursens struktur med vfu insprängt inne i kursen: avbrottet för vfu dåligt planerat, upplägget med vfu mindre bra, medan någon grupp påpekar att praktiken gav bra exempel att diskutera. Många studenter upplever att de fått för lite instruktioner, eller bra instruktioner inför paper, mindre bra inför artikel, inget konkret stöd, luddigt och förvirrande kurs. Man upplever det som problematiskt att handledarna gjort på olika vis och gett olika direktiv: inte tillräckliga instruktioner för individuell uppgift, gärna gå ifrån planeringen för kursen men då måste alternativen ang. tex den individuella examinationen utformas tydligare. En grupp tycker att det var positivt att de kunde påverka inlämningsdatum för artikeln. Vilket stöd till lärande upplever studenterna att de saknat? Medan några grupper har svarat att de inte saknat någonting handlar kritiken mest om kursens struktur och planering. Studenterna efterfrågar struktur i planeringen av kursen, mer specifik information i kursguiden för att undvika förvirring, tydligare svar på frågor om vad som gäller. Man efterfrågar genomgång och uppföljning av lärandemålen under kursens gång och hjälp med att koppla lärandemålen till kursens innehåll. Någon grupp påpekar att kursinnehållet upplevts som givande men att kursen kan bli bättre mer bättre struktur. Flera grupper har påpekat att de saknat litteratur om ledarskap och mer relevant litteratur. Man efterfrågar också fler litteraturseminarier. Många studenter hade velat ha mer stöd i artikelskrivandet: hade gärna sett att vi fått en genomgång av hur en artikel läggs upp, mer individuell handledning av work in progress. Över huvud taget nämner många studenter att de velat ha mer lärarkontakt och fler seminarier, fler diskussioner vid seminarier med konkreta frågeställningar, skapar delaktighet och att sätta ord på det man tänker. Någon grupp efterfrågar mer praktiska övningar i att leda grupp eftersom ledarskap är praktiskt.

4 En grupp tycker att kursens krav varit för höga i förhållande till tiden: en 10-veckors kurs på 4 veckor med höga krav! Vad har studenterna uppfattat som relevant i förhållande till deras framtida yrke? De flesta studenter har svarat att de tycker att kursinnehållet varit relevant, verkligen, ja absolut relevant, allt var relevant för det dagliga arbetet här togs upp lite av varje och vi tror absolut att det kommer att hjälpa oss i framtiden. Det studenterna uppfattat som mest relevant är konflikthantering: mest relevant känns allt om konflikthantering vilket man kommer att ha användning för, Ballis föreläsning om hur man kan jobba rent praktiskt, vi fick tankeställare om alternativa lösningar. Annat studenterna nämner som relevant är förhållningssätt, etik och moral, reflektion och insikt om den pedagogiska ledarrollen, bra att problematisera ledarskap, öka förståelsen för ledarskap, medvetet ledarskap, teorier, situationer mycket viktigt. Några grupper anser att seminarier och diskussioner i grupperna känns mest relevanta. Några grupper tycker inte att kursen varit relevant känns lite som en upprepning av den förra kursen, vi har använt mer litteratur från den kursen än den som var avsedd för denna. Några grupper tycker att artikelskrivandet inte varit relevant i förhållande till framtida yrke. Hur har studenterna uppfattat biblioteksundervisningen som var kopplad till att mål 3 och 6? De allra flesta studenter har varit positiva till biblioteksundervisningen som de uppfattat som användbar, lärorik, delvis som ett sätt att diskutera artikelns form, man tycker att det var intressant hur man kunde värdera om artiklarna var vetenskapliga eller inte, man har lärt sig söka vetenskapliga artiklar-bra för framtiden, bra att lära sig söka i bibliotekets sökmotor och i andra sökdatabaser. Många kopplar biblioteksundervisningen till något de kommer att ha nytta av i senare kurser, någon skriver: hade vi inte haft den undervisningen hade vi inte kunnat leta efter en vetenskaplig text och inte heller förstå innebörden av den. Kritiska röster menar att undervisningen kunde varit mer tydlig, grupperna fick olika direktiv om vad som är en vetenskaplig artikel, fick ingen relevant information angående det egna artikelskrivandet, vi hittade knappt några artiklar, vi fick knappt svar på våra frågor biblioteksundervisningen otydlig med fokus på fel saker. Studenterna skriver att det fanns tvetydigheter i vad som var en vetenskaplig artikel beroende på vem man frågar och att det var svårt att koppla det som togs upp till det egna arbetet med artikelskrivande. Seminariet på 1,5 timmar uppfattades som för kort och någon hade velat ha mer information om hur man skulle referera till artikeln. Någon påpekar att bibliotekarien hade inte fått någon information om vad vi skulle göra (artikel) vilket gjorde att det uppstod en del förvirring. Något som förvånat studenterna? Flera grupper skriver att de förvånats över att det förekommer så mycket konflikter/kränkningar i förskolan (i synnerhet mellan pedagoger och barn), förvånande att få syn på hur många kränkningar som faktiskt uppstår och pågår i det tysta, förvånande över hur svårt det är att lösa konflikter mellan barn. Någon tycker att det är förvånande att föreläsningen med Tina Kindeberg sa emot sådant vi redan lärt oss, t.ex. att kroppsspråket inte har betydelse. Några förvånas över att man lär sig nya saker hela tiden, andra är förvånade över att de kunde påverka examinationsuppgiften och ändra datum. En grupp uttrycker att de blivit förvånade över att föreläsningarna var tråkiga och orelevanta och att vi hade högre förväntningar på kursen och blev besvikna. Annat som studenterna nämner: + positivt

5 En grupp skriver över lag sjukt nöjda med tydliga mål och tydlig kursguide, bra upplägg och bra föreläsningar. Tydlig, intressant och givande kurs med mycket diskussioner som är nyttigt. Ballis föreläsning och workshop väckte positiva och realistiska tankar som påverkade och hade inflytande på vår syn på förhållningssätt och fostran. Intressanta ämnen, bra stöd och engagemang från kursledare och handledare. Studenterna nämner också att de haft bra möjlighet att boka grupprum och datorer, att personalen varit tillmötesgående, att de tycker att de haft studentinflytande och att de tycker att gruppuppgiften varit bra. -negativt Många grupper nämner att kursen inte var anpassad efter praktiken som de anser borde ligga före eller efter kursen, vi vill ha utvärdering av vfu:n som inte bör ligga i februari utan senare på våren, dum placering av vfu. Flera grupper tycker att kursen känts stressig, kort om tid för två uppgifter. Återkommande kritik handlar om att man fått olika besked av olika lärare, att man saknat konkret och strukturerad information, att olika klasser fått olika direktiv. Mer lika för alla basgrupper-det skapar förvirring och osäkerhet när det pratas om alla olika instruktioner, lika regler för alla = lika många sidor på artikel/paper och lika lång tid, mycket tid och energi har slösats på oklara instruktioner. Man kritiserar också oklarheter i schemat och organisatoriska missar, rörigt med datum. Analys Kursansvarig ansvarar för att analysen bygger på en sammanfattning av studenternas individuella kursvärderingar och görs i samverkan med lärarlaget och studenterna. Här sammanfattas kommentarer till kursens genomförande och resultat utifrån en bedömning av studenternas faktiska läranderesultat i förhållande till kursens lärandemål. Såväl framgångsfaktorer som problem identifieras. Vissa punkter återkommer ofta i studenternas utvärdering: Man tycker att kursens innehåll är yrkesrelevant och anser att man fått kunskap kring konflikthantering och den egna ledarrollen. Studenterna anser själva att de nått målen och en hög andel studenter klarade de två examinationsuppgifterna (omkring 95% examination 1, omkring 80% examination 2) Många av studenterna är nöjda med kursen. Däremot uttrycker många att de upplevt osäkerhet kring kursens struktur och vad som förväntas och gäller. Man tycker att det är negativt att basgrupperna arbetat på olika sätt och haft olika direktiv och att detta varit förvirrande. Många ser det som negativt att kursen brutits upp av vfu:n och tycker att målen varit för högt satta i förhållande till tiden (6v). Från lärarhåll har uttryckts att kursen varit arbetskrävande, med stor bedömningsbörda och krav på planering i lärarlagen som inte har varit möjlig under kursens gång. Åtgärdsplan Här anges vilka förändringar som ska genomföras på kort och lång sikt, samt tidplan för när åtgärderna kommer att genomföras och uppgift om vem som ansvarar för att genomförandet sker. Om identifierade problem lämnas utan åtgärd ska detta motiveras. Uppföljning av föreslagna åtgärder enligt tidigare kursrapport/er redovisas här. Tydligare ge kursen som två delkurser med distinkt innehåll, konflikthantering (2v) som avslutas före vfu-perioden och examineras genom ett praktiskt moment (forumspel) och muntlig tentamen som kopplas till ett case/exempel efter vfu:perioden. Nästa delkurs (4v) som handlar om relationell pedagogik och pedagogiskt ledarskap och examineras i slutet av delkursen med ett paper (skrivs i par) där två vetenskapliga artiklar behandlas och diskuteras.

6 Större tydlighet med vad som gäller, diskussioner kring lärandemålen, och förtydligande om att lärare i basgrupperna har möjlighet att i samråd med studentgrupperna lägga upp sitt arbete med att nå målen på olika sätt. Denna dialog med samtliga studenter kommer i högre grad att genomföras i samband med storföreläsningar. Fler handledarseminarier med tydligt innehållsligt fokus där studenterna får möjlighet att bearbeta litteratur och föreläsningar i mindre grupper. Processeminarier och kamratgranskning kring skrivandets hantverk. (något som blir möjligt tack vare förändring av examinationsformerna så att det krävs mindre summativ bedömning) Bättre dialog med biblioteket och studenterna om syfte och mål med biblioteksundervisning och tydlig koppling till lärandemålen. Åtgärderna kommer att genomföras nästa gång kursen ges (vt-14), ansvarig Annika Åkerblom.