Polisiärt arbete III, del 2 (PO142A) Engelsk titel: Police work III, part 2

Transkript

1 1 (av 5) KURSPLAN för termin 4 för Polisutbildningen. Fastställd av utbildningsnämnden vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Polisiärt arbete III, del 2 (PO142A) Engelsk titel: Police work III, part 2 Fördjupning i förhållande till examensfordringarna Kursen utgör del 2 på termin 4 på polisprogrammet. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på kursen PO141A samt är godkänd på aspirantutbildningen. Vid underka nt prov och i de fall omprov eller resultat fra n prov tidsma ssigt ligger inom ramen fo r na sta kurs, kan studenten flyttas upp i va ntan pa fo rnyat prov och resultat. Underka nns studenten avbryts studierna pa den nya terminen. Huvudområde Inget huvudområde Syfte Kursen som avslutar polisprogrammet syftar övergripande till att studenten ska fördjupa sin reflektion kring det komplexa uppdraget som polis, särskilt ur ett etiskt perspektiv, samt genom att genomföra ett fördjupningsarbete identifiera sitt eget och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och därigenom bidra till den yrkesspecifika kunskapsutvecklingen. Kursen består av två delkurser som ges löpande över terminen. 1.Vetenskapliga perspektiv på polisiärt arbete och professionsutveckling, 7,5hp Scientific perspectives on police work and professional development I kursen diskuteras ämnet polisvetenskap och studenten fördjupar sina kunskaper om polisiärt arbete på vetenskaplig grund. I kursen diskuteras grundläggande metoder för datainsamling och analys i relation till vetenskapsteoretiska och forskningsetiska perspektiv. Därefter introduceras studenten till uppsatsarbete och

2 (av 5) identifierar ett arbetsområde att fördjupa sig i inom ramen för fördjupningsarbetet. Kursens tyngdpunkt ligger på att sammanställa, jämföra och kritiskt diskutera vetenskapligt grundad kunskap. Därigenom utvecklas ett kritiskt förhållningssätt och en självständighet i att finna, tillägna sig och använda vetenskaplig litteratur i en egen undersökning. En central del av kursen är att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och att därigenom bidra till polisprofessionens utveckling. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. redogöra för och diskutera centrala metodfrågor och forskningsetiska aspekter i forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på studier av polisiärt arbete. 2. genomföra en systematisk sökning, sammanställning, bearbetning och värdering av vetenskapliga publikationer av relevans för ett polisiärt arbetsområde, 3. identifiera och analysera problem i det polisiära arbetet och diskutera och presentera resultatet i ett fördjupningsarbete, 4. identifiera sitt eget och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och därmed bidra till yrkets professionsutveckling, och 5. kritiskt granska och diskutera det egna och andra studenters fördjupningsarbete, särskilt utifrån metodologiska och forskningsetiska perspektiv. Arbetsformer Delkursens arbetsformer är föreläsningar, workshop, seminarier, självständigt arbete samt handledning enskilt och i grupp. I samråd med handledaren diskuteras utformningen av fördjupningsarbetet regelbundet. För att uppnå samtliga lärandemål ges föreläsningar om polisvetenskap och kunskapsbaserat polisarbete, forskningsprocessen, problematisering, skrivande, metod och litteratursökning. För att uppnå lärandemål 2 deltar studenten även i en workshop i litteratursökning. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten i ett avslutande seminarium där studenten presenterar sitt fördjupningsarbete samt kritiskt granskar och diskuterar en annan students fördjupningsarbete. Bedömningsformer Samtliga lärandemål examineras genom ett fördjupningsarbete samt en kritisk granskning av någon annan students arbete under ett oppositionsseminarium. Fokus i bedömningen av fördjupningsarbetet är studentens förmåga att identifiera och kritiskt granska företeelser och föreställningar inom polisiärt arbete, att diskutera centrala metodologiska och forskningsetiska frågor i relation till polisiärt arbete samt att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap samt att. Fokus i bedömningen av oppositionsseminariet är studentens förmåga att diskutera det egna och andra studenters fördjupningsarbete, särskilt utifrån

3 (av 5) metodologiska och forskningsetiska perspektiv. Bedömningskriterier för samtliga uppgifter finns i studiehandledningen. För betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg krävs väl godkänt på fördjupningsarbetet. Betygsskala Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG). 2.Handledning och professionsutveckling, 4,5hp Professional development I delkursen diskuteras studenternas professionsutveckling under utbildningen, både teoretiskt och praktiskt. Erfarenheter från aspirantutbildningen diskuteras särskilt. Aspirantutbildningen diskuteras dels i relation till identifierat kunskapsbehov, dels i relation till mötet med polisens yrkeskultur och utbildningens innehåll. Centralt i delkursen är de etiska dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning. Delkursen innehåller praktiska övningar där studenten tränar ingripande- och utredandearbete integrerat i situationer av varierande svårighetsgrad utifrån identifierat kunskapsbehov. Lärandemål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna 1. reflektera över och förhålla sig kritisk till den egna professionsutvecklingen under utbildningen till polis, 2. diskutera de dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning, och 3. tillämpa ingripande- och utredandearbete i situationer av varierande svårighetsgrad. Arbetsformer Arbetsformerna består av reflektionsseminarier, grupparbete, handledning i grupp och tillämpningsövningar. Handledning sker i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Handledarens roll är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket och aktuella händelser. Bedömningsformer Lärandemål 1 examineras genom en enskild reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över och förhålla sig kritisk till sin egen professionsutveckling under utbildningen till polis. Lärandemål 2 examineras genom en gruppuppgift där studenterna reflekterar över de olika dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning. Som underlag till gruppuppgiften skriver studenterna enskilda texter om etiska dilemman som bedöms enskilt. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att identifiera och

4 (av 5) diskutera de etiska dilemman de kan ställas inför i sitt yrke som polis. Lärandemål 3 examineras genom praktiska prov i ingripandearbete och brottsutredning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att identifiera sitt eget kunskapsbehov och att i varierande situationer tillämpa ingripandetekniker och utredningsåtgärder. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen. För betyget Godkänd krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. Betygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G). Betyg på hel kurs För betyget Godkänd på hela kursen krävs att studenten uppfyller kraven för godkänt på samtliga moment. För betyget Väl Godkänt på hela kursen krävs väl godkänt betyg på fördjupningsarbetet i delkurs 1. Rätt till omtentamen Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat. Kurslitteraturförteckning 1.Vetenskapliga perspektiv på polisarbete och professionsutveckling Danermark B, Ekström M, Karlsson J, (2018) Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur. 324 sidor. Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar) Lindstedt I, (2017) Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur. 336 sidor (valda delar). Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare. Cirka 400 sidor. 2. Handledning och professionsutveckling Petersson O, (2015) Att bli polis Fra n utbildningens fo rva ntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts juridik AB. (Valda delar).cirka 50 sidor. Christoffersen S A, (2011) Professionsetik. Malmo : Gleerups. 176 sidor. Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmo : Gleerups. 96 sidor. Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s). Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande och för att resultatet av kursvärderingen återkopplas till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med

5 (av 5) ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle. Under kursen genomförs dessutom en formativ utvärdering (s.k. temperaturtagning) efter halva tiden. Även resultatet av denna diskuteras med studenterna på schemalagd tid. Övergångsbestämmelser Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.