Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

Transkript

1 Nätverkssamarbete Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara Projektets syfte Nätbildarna är ett nätverk som i början av 2012 bestod av 13 folkhögskolor och dess syfte är att gemensamt erbjuda distanskurser med hög folkbildningskvalité. Nätverket har sedan 2003 haft ungefär samma verksamhetsupplägg, där målet för alla medlemsparter har varit att bli så kallade fullvärdiga medlemmar som både anordnar kurser och erhåller handledningsstöd för närboende kursdeltagare oavsett vilka kurser dessa går. Under åren har en del folkhögskolor av olika skäl valt att lämna nätverket, medan andra har valt att inträda. Trots att en del av skälen är kända och förståeliga, har vissa frågetecken kvarstått efter diskussioner med utträdande parter. Inför årsskiftet möter nätverket återigen en brytningstid: två fullvärdiga medlemsskolor lämnar nätverket och signaler på liknande planer från ett par andra skolor har samtidigt kommit till Nätbildarnas ledningsgrupp. Motiveringarna till de senaste avgångarna verkar vara att man i de utträdande organisationerna inte längre känner sig ha någon större nytta av nätverket. Mot denna bakgrund var det viktigt att ha en grundläggande diskussion om nätverkets framtid och dess upplägg. Det var dags att studera olika slags behov som nuvarande, utträdande och presumtiva nya nätverksparter skulle vilja få uppfyllda. Projektet kunde ses som en större behovsanalys, där de aktiva aktörerna arbetade för att få fram en bild av ett modernt distansutbildningsnätverk för folkhögskolor, som kan tänka sig att jobba för distansutbildning med hög folkbildningskvalité. Dels var syftet att börja omarbeta rutiner, databasen, handledningen och annat som behöver omarbetas eller förändras för att det praktiska skulle fungera gentemot det nya. 3. Projektets målgrupper/deltagare Inledningsvis vände vi oss till de nuvarande Nätbildarparterna för att klargöra projektets mål och den bild vi själva har av Nätbildarnas nuläge och parternas syn på framtida medlemskap. En del uppmärksamhet fästes vid de utträdande parternas motiveringar och efter inledningsfasen tog man kontakt med parter som tidigare lämnat nätverket. Även kontakter med presumtiva nya parter upprättades. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Projektet har på grund av Nätbildarnas upplägg haft en klar inriktning på flexibelt lärande, eftersom nätverkets mest synliga del är en webbsida/databas med nätbaserade kurser. På alla de kurser som erbjuds genom Nätbildarna poängteras flexibilitet i tid och rum.

2 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet har letts av en projektledare, som tillsammans med två medarbetare från andra medlemsskolor i Nätbildarna och en utomstående (Nätbildarnas ledningsgruppsordförande) bildat en arbetsgrupp. Medarbetarna har mest bidragit med feedback och stöd i delar av projektet. De viktigaste aktiviteterna som genomförts under 2012: Framtagning av frågebatterier för att ta reda på medlemsskolornas och före detta medlemsskolors syn på Nätbildarna (frågeformulär och intervjufrågor som resultat). Genomförande av frågerunda genom mejl och intervjuer. Sammanställning av svar som kommit in. Påminnelser om att svara. Praktiska åtgärder/förändringar efter sammanställning av svar och efter samtal och beslut i arbetsgruppen: start av omarbetning av databas/webbplats, avskaffning av lokal handledning och hantering av dess följder. Förberedelser och genomförande av en diskussionsdag om Nätbildarnas nuläge och framtid i form av en fysisk träff för rektorer från Nätbildarskolor den 11 juni 2012 (åtta deltagare på plats). Funderingar om det allmänna läget för flexibelt lärande på folkhögskolor väcks: eftersom inget svar fanns tillgängligt ville nätverket agera i frågan. Fysisk träff med två medarbetare för att diskutera framtidsutsikter genomfördes. Frågor om användning av flexibelt lärande togs fram och skickades först till Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), som inte kunde åta sig uppdraget att skicka frågorna till folkhögskolor och sen till Folkbildningsrådet och Folkbildningsnätet, som inte reagerat men som Nätbildarna själva kan använda i uppsökande syfte efter projekttiden. Syftet med att skicka ut frågorna var inventering av folkhögskolor som inte nämnvärt använder flexibelt lärande och som eventuellt anser ett nätverk vara rätt alternativ att komma vidare. En grund för Nätbildarnas handlingsplan lades i september Testande av den nya databasen både inom och utanför arbetsgruppen. Förnyelse/modernisering av webbplatsen: synpunkter från arbetsgruppen samt personer med expertis i området. Den nya databasen och webbplatsen togs i bruk i november Inventering av intresserade folkhögskolor har samtid skett via kontaktpersoner i Nätbildarna: förberedelser för testmedlemskap har gjorts genom personliga kontakter, mejl och telefonsamtal. En grund för marknadsföringsplan för Nätbildarna påbörjades i november Ett Skypemöte med två kontaktpersoner i Nätbildarna genomfördes den 12 december för att bland annat kolla upp vad vi anser kunna ingå i Nätbildarnas handlingsplan för 2013 samt för att prata om Nätbildarnas framtid i övrigt. Färdigställande av ett förslag till Nätbildarnas handlingsplan för Färdigställande av metodhandledning för nätverk. Skrivande av slutrapport.

3 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Nätverket Nätbildarna använder sig av en gemensam webbplats/databas, som utgör grunden för all information om och administration av kursverksamheten och nätverket. Uppdatering av databasen och modernisering/uppfräschning av hemsidan utgör en bra grund för att kunna fortsätta använda dessa gemensamma verktyg. En naturlig förändring på hemsidan blev en länk till Nätbildarnas sen tidigare existerande Facebooksida. Folkbildningsnätet har använts för kommunikation inom projektarbetsgruppen och ett par Skypemöten har genomförts. Andra medier har mot slutet av projektet börjat diskuteras och tas upp i ett separat förslag på marknadsföringsplan, som ska presenteras för årsmötet i februari Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Under projektet har utvecklingsidéer kring webbplatsen och databasen blivit tydligare och nya behovsområden har upptäckts och behöver åtgärdas. Det viktiga med en sådan webbplats som Nätbildarna har, är utöver tydlig information och stöd för praktisk administration, också service både gentemot deltagare och intresserade folkhögskolor. Att ha en länk från Nätbildarwebben till Facebook har lett till relativt många nya "likes" på Facebooksidan, vilket ger positiv respons direkt från deltagare som hittar nätverket. Även organisationer, som tidigare inte känt Nätbildarna har genom kopplingen bekantat sig mer med Nätbildarnas verksamhet och gett positiv feedback. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Under projektet har nya utvecklingsbehov upptäckts, vilket kan anses som ett bra resultat eftersom vi nu tycker att nätverket Nätbildarna behövs. Alla mål som sattes upp för projekttiden har ännu inte fyllts upp, men det beror mest på den karaktär de haft. Det förändringsarbete som dock påbörjats för att nå varje mål kommer att fortsätta efter projekttiden och nya mål kommer att sättas och följas upp genom en årligen reviderad handlingsplan, som underlättar för medverkande parter att följa det arbete som görs i ledningsgruppen och genom koordination av nätverket. 9. Vad har ni lärt av projektet? En lärdom har varit vikten av att lyckas med medarbetarval: det är svårt att i förväg veta, vilka kunskaper medarbetare i en arbetsgrupp ska ha för att kunna stödja i de faser, där stöd och feedback krävs för att resultatet ska bli så bra som möjligt. I slutfasen av projektet har det känts att Nätbildarna börjat hitta en tydligare målgrupp än tidigare: folkhögskolor som verkligen har behov av nätverkande för att få stöd och hjälp med marknadsföring, administration, folkbildningsmässigt genomförande av nätbaserade kurser eller annat som har med flexibelt lärande att göra, är av stort intresse för oss framöver. Tidigare har vi uteslutande utgått från skolors eget intresse, men tror nu att det lönar sig att satsa mer på uppsökande verksamhet för att hitta parter som behöver Nätbildarna.

4 10. Hur har projektet kommit till nytta? Den största nyttan av projektet har blivit inspiration till att fortsätta att utveckla ett nätverkssamarbete, som framför allt kan gynna sådana folkhögskolor som verkligen behöver stöd och hjälp med att komma igång/vidare med flexibelt lärande. Den uppfräschade hemsidan och omarbetade databasen utgör i sin tur tekniska förutsättningar för att kunna fortsätta att ha en gemensam hemsida och ett administrativt verktyg för fortsatt nätverkssamarbete. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Utifrån det projekt vi har genomfört väljer jag att anse arbetsgruppsdeltagarna som "deltagare", som frågan syftar på. Deltagarna i arbetsgruppen hade skiftande kunskaper och erfarenheter kring IT och dess användning, vilket var en viktig faktor i valet: exempelvis att kunna använda Nätbildarnas databas ska inte förutsätta djupa kunskaper om databaser och det hur de fungerar utan den ska vara användarvänlig och varje kursledare oavsett tidigare IT-erfarenheter ska kunna lägga in en kurs, som dennes skola vill genomföra via Nätbildarna. Projektledaren kan dock självkritiskt konstatera att instruktionerna till att testa/kolla olika delar inte alltid varit de tillräckliga för att få den respons/resultat som hon önskat. När det gäller uppfräschning av hemsidan gäller delvis samma motivering, men samtidigt har det känts viktigt att få synpunkter från personer som arbetat med marknadsföring och hemsidor på annat håll. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? För att lyckas med projektets olika delar har det krävts mer resurser i form av tid för det tekniska förnyelsearbetet än beräknat. Projektledaren har dock haft tillgång till detta tekniska stöd genom Svefis personal och på sätt har inga hinder uppstått, även om det pratiska arbetet blivit något försenat. Eftersom resultatet dock blivit lyckat, anser vi att satsningen varit värd de extra resurserna och viljan att fortsätta utveckla olika saker är kvar. Projektledaren har under projektet haft ledningens stöd och positiv inställning både från Nätbildarna och Svefi och flera andra personer både från egen och från andra Nätbildarorganisationer har bidragit till att förnyelsearbetet för att nå alla mål åtminstone påbörjats. 13. Utvärdering I projektet har Nätbildarnas hela upplägg utvärderats och utgjort grunden för alla förändringar som hittills gjorts för att på ett bättre sätt uppfylla de behov som olika parter har, har haft eller kan komma att ha. En del större förändringar för att uppfylla fler behov vars genomförande kräver årsmötets beslut kan tillkomma under året Fortlevnad efter projekttiden Under projektet har viljan att fortsätta att utveckla Nätbildarna som nätverk ökat och inga planer på att avsluta samarbetet finns. Projektet har hjälpt till att förstå vilka de främsta behoven att vara med i ett nätverk kan vara och dessa hjälper i sin tur oss att rikta oss därefter, när vi fortsätter med rekryteringen av nya parter.

5 Eftersom alla mål som i början av projektet sattes inte fullt ut kunnat uppfyllas, fortsätter arbetet på dessa fronter: diskussioner om olika slags medlemskap, årsavgiftens storlek, efterlängtad pedagogisk diskussion och forum för detta kommer att föras under år 2013 i enlighet med handlingsplanen för året. 15. Organisationens ansvar Den handlingsplan som uträttats enligt riktlinjer från Folkbildningsrådet står som grund för organisering av det fortsatta arbetet för att utveckla Nätbildarna: mycket ansvar ligger på Nätbildarnas ledningsgrupp, koordinatorn och även den förvaltande parten Svefi som utser koordinatorn. Nätverket i sig vill framöver, som tidigare framgått av denna rapport, stå till tjänst framför allt för folkhögskolor som, inte kommit tillräckligt långt på egen hand med flexibelt lärande. Vi vill för vår del bidrag till att möjligheter till distansstudier ökar och att fler folkhögskolor uppfyller Folkbildningsrådets krav på att erbjuda flexibla studier genom hela folkbildningen. 16. Projektets modell Den utveckling som påbörjats för att utveckla Nätbildarnas webbplats kan bli en tillgång till många folkbildare utanför nätverket som arbetar med flexibelt lärande: olika verktyg, service och information, som är öppna för alla planeras och ska läggas ut/kopplas till Nätbildarnas hemsida under Mål A Att genom nätverket erbjuda ett brett urval av distanskurser. Vad bör göras under verksamhetsåret? Se till att parter håller koll på helheten och förstår vikten av ett brett urval (information). Vem är ansvarig? Koordinatorn för nätverket. När ska det vara klart? April/maj respektive 2013 oktober/november. 18. Mål B Att bredda kursutbudet. Vad bör göras under verksamhetsåret? Riktad rekrytering och samma som i mål A. Vem är ansvarig? Koordinator med stöd av ledningsgrupp och mentorer. När ska det vara klart? Kontinuerligt med uppföljning vid halvårsskiftet (juni 2013) och årsmötet (februari 2014). 19. Mål C Att ha med kurser i alla allmänna ämnen. Vad bör göras under verksamhetsåret? Riktad rekrytering och samma som i mål A och mål B.

6 Vem är ansvarig? Ledningsgrupp och koordinator När ska det vara klart? Hösten 2013 (rekryteringsarbete ska ske under våren 2013) 20. Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Handlingsplanen för 2013, som vi uträttat inom projektet, ska först godkännas av Nätbildarnas ledningsgrupp på årsmötet i februari Sen ska den utvärderas/följas upp två gånger inom ett år. Samtal i Nätbildarnas ledningsgrupp ska utgöra grunden för en skriftlig rapport, som kommer att ingå i både halvårs- och årsrapporten, som koordinatorn skriver varje år. 21. Erfarenhetsspridning I början av projektet fick alla Nätbildarparter information om projektet och dess syften. De skolor, vars representanter bjöds in till arbetsgruppen fick ytterligare information om arbetets upplägg och medarbetarnas uppdrag. I projektets olika faser har olika personer varit inblandade i det praktiska genomförandet av projektet. Till exempel i rektorsträffen i juni 2012 deltog sex rektorer från olika medlemsskolor, vilket påverkade projektets inriktning. När den nya databasen testades fick alla kursledare i nätverket mejl om möjligheten att testa och komma med synpunkter på det man såg och upptäckte. Extern information har på grund av projektets natur nästan uteblivit, men efter projekttiden kommer mycket kraft att läggas för att sprida det som man kommit fram till och som nu kan erbjudas för nya intresserade nätverksparter. 22. Extern information och erfarenhetsdelning När årsmötet i februari 2013 godkänt handlingsplanen och eventuella nya typers medlemskap och årsavgifter är det dags att sprida information om vad "det nya Nätbildarna" innebär och på vilka sätt man som folkhögskola kan vara med i nätverket. 23. Övriga kommentarer om projektet 24. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter

7 26. Kommentarer till den ekonomiska rapporten De fysiska träffar som planerades genomfördes med färre deltagare än beräknats, därav en minskning av summan för "verksamhet" (budgeterat kr, använda summan kr). Eivor Olofsson