folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
|
|
- Ann Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003
2 Folkbildningen och det flexibla lärandet av redaktionen Ett svårt missförstånd smyger i buskarna runt folkhögskolor och studieförbundsavdelningar. Det säger att den folkbildningens förnyelse, som förvisso är nödvändig, består i att ersätta alla våra traditionella möten med teknikbaserad distans. I framtiden skall vi inte mötas i fysiska rum, vi skall bara mötas på nätet. Det är naturligtvis en orimlig tanke att folkbildningen, som så starkt bejakar närheten, skulle vara intresserad av att ersätta sina kurser och cirklar i det fysiska rummet med distanskurser och distanscirklar. Detta vore lika obegripligt som förödande, inte minst av den anledningen att vi inser att det fysiska mötet i många fall är den i särklass bästa mötesformen för studier. Den teknik och den teknikbaserade pedagogik finns inte, och kommer troligen heller aldrig att finnas, som fullt ut kan ersätta det fysiska mötets vibrerande närvaro. För folkbildningen kommer därför även fortsättningsvis det fysiska rummet att vara den huvudsakliga mötesplatsen för studier, men vi ser också att det finns en hel rad starka skäl att bejaka och utveckla goda distansmöten, som flexibla element i människors studiehelhet, och vi kommer då att få spännande möten mellan folkbildningens betoning av det mötesbaserade lärandet och kravet på ökad flexibilitet för individen, i kursutbud och studieformer Denna goda flexibilitet skall kunna ta sig olika former allt efter den studerandes behov. folkbildning.net 3
3 Frihet i tid och plats Man skall, som studerande på en folkhögskolekurs, kunna välja bort delar av studiehelheten där och istället välja till delar på distans, som bättre möter ens behov eller intressen. På detta sätt har man basen för sina studier i en känd och trygg miljö, men kan ändå svinga sig utanför det lokala, till en kunskapsvärld som man tidigare inte haft tillgång till. Man skall kunna delta i en studiecirkel även om man inte kan komma till cirkellokalen varje onsdag kväll klockan sju. Man skall, som funktionshindrad, som skiftarbetare, som ensamstående kvinna med sjuka barn etc, under kortare eller längre perioder, kunna ersätta det fysiska rummets studier med distansstudiernas relativa frihet i tid. En frihet som tillåter en att förlägga sina studier till den tid på dygnet, eller i veckan, som passar en, eller som är möjlig. Man skall, förhoppningsvis i framtiden, kunna sätta ihop en studiehelhet av goda distansdelar och i folkhögskolans eller studieförbundsavdelningens fysiska rum möta den pedagog som kan hjälpa en att väva samman dessa delar till en övergripande kunskapshelhet och som också hjälper en att relatera denna helhet till sig själv. Man skall, till en intensiv distansdialog, i en vanlig kurs eller cirkel, kunna bjuda in en gästlärare, en expert som av geografiska och/eller ekonomiska skäl normalt aldrig skulle kunna delta. I vår vision om folkbildningens framtid finns alltså inga rena närundervisningsstudier och inga rena distansstudier. Allt vävs samman till en god flexibel helhet, i varje situation hopsnickrad efter just den aktuella gruppens och den aktuella individens behov. Att på detta sätt förena god folkbildningspedagogik med ökad flexibilitet ur ett deltagarperspektiv är en av decenniets stora och spännande pedagogiska utmaningar för folkbildningen. Flexibilitet kräver organisation och samverkan Inget av detta kommer av sig själv. Allt detta kräver organisation samt lokal, regional och nationell samverkan. I folkbildningen har det visat sig att det finns goda förutsättningarna för sådana gemensamma satsningar och för sådan samverkan. I Nätbildarna har vi skapat en organisation för 4 folkbildning.net
4 ett folkbildningsgemensamt utbud av kurser och cirklar där vi trycker starkt på att hålla en hög folkbildningskvalitet. Kurserna och cirklarna går helt på distans, i sammanhållna grupper, och går samtliga på högst kvartsfart. Detta för att man, som komplement till sina vanliga folkhögskole- eller cirkelstudier i det fysiska rummet, skall kunna välja till vad man vill ur detta växande nationella utbud. Den studerande har möjlighet att få stöd i det fysiska rummet genom att varje part förbinder sig att ställa upp med lokal handledare i deltagarnas närområde. I det växande nätverket Biblioteket som Studieverkstad samverkar dessutom idag fler än fyrtio kommunbibliotek över hela landet i en nationell lärcentrastruktur, som i nära samverkan med Nätbildarna både fungerar som marknadsförare för Nätbildarnas kurser och som lokala handledare för dem i sin kommun som önskar delta i dessa kurser. Nätbildarna får en god draghjälp av duktiga bibliotekarier som, i likhet med den gode folkbildaren, fortfarande har professionell resning och karaktär nog att möta människor som medborgare och inte som kunder och biblioteken får god draghjälp av Nätbildarna eftersom biblioteken nu kan erbjuda sina kommuninvånare att finna kunskap även i kurser över hela landet. Goda syften stödjer varandra och samtidigt bygger vi vidare på det som är absolut nödvändigt och som efterhand måste få många nya element och grenar en lokal, regional och nationell struktur för ett flexibelt lärande Variationerna i detta goda flexibla lärande är oändliga. Det kvalitetsmässigt viktiga är dock att vi utvecklar nya och goda mötesformer, såväl i det fysiska rummet som i distansrummet och att vi gör detta så att dessa olika möten befruktar varandra och skapar en god helhet. Låt oss därför vara klara över att det goda distansmötet med nödvändighet kommer att förändra även studierna i det fysiska rummet och tvinga fram helt nya mötesformer. De klassrum som, pinsamt nog, under mycket lång tid varit folkhögskolans mötesplats för studier, med eleverna på rad och läraren där framme som den självklara centralfiguren, folkbildning.net 5
5 kommer att försvinna. Den ursprungliga studiecirkelns mötesformer kommer förhoppningsvis istället att återuppstå i våra skolor. Låt oss vara klara över att det goda flexibla mötet också, med nödvändighet, kommer att ställa stora krav på nytänkande inom svensk folkbildning vad gäller organisation. Gamla revir kommer att behöva rivas upp, övergripande nätverk kommer, på olika nivåer, att behöva ersätta traditionella organisationsinterna arbetssätt. Exemplet Nätbildarna visar, med all önskvärd tydlighet, att det finns en god beredskap på tillräckligt många håll inom svensk folkbildning för att en sådan utveckling inte bara kommer att vara möjlig, utan också kommer att kunna bli mycket framgångsrik. Idéburenhetens renässans En ökad samverkan och ett ökat nätverksbygge inom folkbildningen för att skapa ett verkligt flexibelt lärande betyder inte att folkbildningen skall avstå från, eller tona ner, de idémässiga skiljelinjer som finns mellan studieförbund och mellan folkhögskolor. Idéburenheten är ett starkt och betydelsefullt fundament i svensk folkbildning som allt mer kommit i skymundan trots att det är just denna idéburenhet som i stor utsträckning motiverar folkhögskolornas och de olika studieförbundens existens. I det flexibla lärandet finns all anledning att åter trycka på idéburenheten, eftersom den faktiskt, i ett samhälle där de kommersiella krafternas nonsensbudskap sköljer över oss, utgör en kvalitet som ingen annan än folkbildningen kan erbjuda. Ändå är det så att den som studerar på folkhögskolans allmänna linje, inte längre väljer skola efter idéinriktning. Man väljer i stället, om man söker sig till allmän linje, den som finns närmast. Söker man sig till specialkurs, väljer man den som har högst status, oavsett idégrund. I det goda flexibla lärandet kan man välja studier även efter sina värderingar. Man kan då också bejaka att ens värderingar inte är fyrkantiga och instuvade i enkla mallar. Den som t.ex. delar arbetarrörelsens värderingar i samhällsfrågor, kan mycket väl välja kristna värderingar för sina studier i etik eller livsåskådning och tvärt om. 6 folkbildning.net
6 Det goda mötet Folkbildningens flexibla lärande bygger självklart på gemenskapen i den sammanhållna gruppen. I folkbildning på distans slipper du vara ensam med dina studier. Det är aldrig du och datorn, det är alltid du och de andra. Denna självklara princip i folkbildningens arbetssätt är fundamental och utgör den tunga och viktiga basen för den pedagogiska kvalitet som folkbildningen på distans vill kunna erbjuda. Att det är så är tämligen självklart. Det bygger på folkbildningens grundläggande idé om att kunskap växer när människor fritt och frivilligt kommer samman med sin nyfikenhet och sin kunskapstörst, för att i det demokratiska samtalet utveckla sin kunskap. Mötet är alltså centralt och därmed är det också så att distansstudieformen är helt ointressant för en folkbildare om den inte möjliggör ett samtalets möte. Detta ställningstagande är naturligtvis i grunden ideologiskt. Det är ett arv som folkbildningen bär med sig från folkrörelsernas barndom. Staten hade då monopol på kunskap och samhället var starkt skiktat, inte minst vad gäller tillgången till, och definitionen av, kunskap. Att söka en demokratisk och frigörande kunskap utanför den officiella och förtryckande, krävde att man skapade sina egna former för studier och därmed föddes studiecirkeln. Man skulle kunna tänka sig att detta arv idag är omodernt och inte längre relevant. Mot detta talar att studiecirkeln aldrig tidigare haft en sådan spridning som den har i dag. Mot detta talar också de allt starkare kommersiella krafter som får ett allt större inflytande över det formella utbildningssystemet Vi har en statsapparat som, på gott och ont, mer och mer tar rollen som en samordnare av kunskap som stöd för en snabb ekonomisk tillväxt, dit alla pedagogiska krafter helst skall samlas. Vi skall naturligtvis samarbeta även med de goda pedagogiska krafter som finns i den kommunala vuxenutbildningen, och vi skall naturligtvis också dra vårt strå till stacken vad gäller att höja utbildningsnivån i landet, men det är vår bestämda uppfattning att folkbildningens överlevnad har att göra med i vilken grad vi klarar av att försvara vår traditionella självständighet. folkbildning.net 7
7 Nog nu med stora ord. Ner på jorden och upp till bevis. Hur skapar vi detta goda möte på distans, hur bygger vi folkbildningens flexibla lärande? Att skapa det goda mötets pedagogik Huvuddelen av de texter du nu kommer att möta handlar om folkbildningens pedagogik och metodik i det flexibla lärandet. Tanken är att denna antologi huvudsakligen skall kunna fungera som en konkret inspiration för läraren/ledaren/organisatören där man kan hitta goda erfarenheter att ta ställning till och prova. Här finns konkreta exempel varvade med mera generaliserade tankar. Mot slutet av boken kommer några kapitel som handlar om det flexibla lärandets ekonomi, om folkbildningens roll i utbildningen samt några kapitel av mer teoretisk natur. I kapitlet Mötets renässans! fördjupar Lars-Erik Axelsson de tankar om mötets vikt som vi här ovan har skissat och visar också varför den extrema individualiseringen inte är något fungerande alternativ för folkbildningens flexibla lärande. I kapitlet Att skapa det goda mötet skriver Ingemar Svensson om den aktiva lärarens/ledarens centrala roll, om vikten av tillgänglighet och om hur man skapar och bevarar goda sociala processer i distansmötet. Kiki Bodin skriver i Första mötet om att planera för en framgångsrik kurs och skapa ett deltagarstyrt värderingsinstrument om det viktiga första fysiska mötet, hur man lägger en grund för goda relationer i kursen och hur man vid detta tillfälle skapar ett deltagarformulerat värderingsinstrument. I När och fjärran kombinationer av NU och DU i folkhögskolan utvecklar Kenneth Hermansson det vi lyfter ovan, vikten av att skapa det flexibla lärandet genom goda kombinationer av när- och distanslärande. Hur skapar vi, rent tekniskt, de mötesplatser vi behöver för det goda flexibla lärandet? Tore Persson visar, i kapitlet Med det virtuella studierummet som mötesplats hur man bygger upp distancirkelns/kursens mötesrum och hur det kan utvecklas under processens gång. I det därpå följande kapitlet presenterar han Folkbildningsnätet ett gemensamt pedagogiskt verktyg. Kenneth Hermansson återkommer med kapitlet Kan man plocka hjortron på distans? där han skriver om vikten av att ha goda verktyg och redskap 8 folkbildning.net
8 i det flexibla lärandet. Framför allt handlar det om att kunna utnyttja webben för att skapa och presentera goda material. I kapitlet Att utveckla dialogen i studiecirkeln skriver Tommy Nilson om hur man skapar goda förutsättningar för kommunikation och hur man utvecklar en god dialog. Distanskommunikationen är i huvudsak textburen. Detta sätter gränser, men öppnar också möjligheter. I kapitlet Att läsa mellan raderna ger oss Ove Rackner sina tankar om språket i distanskommunikationen och om hur man, med ett medvetet användande av det skrivna språket, skapar bästa förutsättningar för en närhet på distans. Många kan vittna om hur svårt det är att få deltagare att arbeta i grupp på distans. Kerstin Namuth, som i sina distanscirklar framgångsrikt organiserat självständiga grupparbeten, skriver om sina erfarenheter i Lyckade grupparbeten på distans en fråga om repertoar, handlag och omdöme. Kan vi lära av berättelsens dramaturgi när vi skapar våra flexibla kurser och därigenom bygga våra kurser så att vi kan hålla en hög närvaro och aktivitet? I Det flexibla lärandets dramaturgi utvecklar Ronny Schueler dessa frågor och försöker hitta svar. Vi lär på olika sätt och det är väsentligt, även för det flexibla lärandet att kunna ta hänsyn till olika begåvningsprofiler när vi gör våra kurser och cirklar. Lars-Erik Axelsson utvecklar sådan tankar i kapitlet Om lärstilar och lärmiljöer. Intressant är att goda pedagogiska krafter inom svensk högskola och inom den kommunala vuxenutbildningen, från att ursprungligen i stor omfattning ha omfattat den från hermodspedagogiken ärvda synen på distanslärande, nu i ökad utsträckning anammar ett mötesbaserat lärande. En av de mest spännande institutionerna därvidlag är Institutionen för Data- och Systemvetenskap vid Stockholms universitet/kth i Kista, som idag kan fungera som en självklar distanspedagogisk samtalspartner för folkbildaren. Eva Fåhraeus vid dsv lägger, i sitt bidrag, Hur samarbeta på distans för att lära? Format, problem och möjligheter, ett forskningsperspektiv på frågan om det lärande mötet. Bl.a. lyfter hon spännande tankar kring olika typer av lärande i samarbete och kring olika format för lärande i samarbete. folkbildning.net 9
9 Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik och metodik, det handlar också om ekonomi och om organisation. I två texter, Distansundervisningens ekonomi för folkhögskolan och Ryms ny verksamhet i gamla strukturer? Studieförbundens organisation och det flexibla lärandet, skriver Staffan Hübinette respektive Kerstin Namuth om behovet at att anpassa folkbildningens ekonomi och organisationer efter det flexibla lärandets krav. Hur kan vi skapa goda studieverkstäder och i samarbeta med andra kulturer utveckla sådana lärmiljöer som stöd för folkbildningens flexibla lärande? Birgitta Callerud, Anna-Stina Kapla, Urban Bäckström och Katarina Granath redovisar, i Studieverkstaden som lärmiljö, erfarenheter från studieförbund och från bibliotek i samverkan med Nätbildarna. Mitt i den informationstekniska utvecklingen är det uppenbart att det öppna och kritiska samtalet är ett helt modernt koncept med framtiden för sig, skriver Roger Säljö i sitt kapitel, Bildande samtal och informationstekniska revolutioner. Samtalet är och förblir det demokratiska kunskapsbyggets bärande mekanism. I kapitlet Utmaningar för folkbildningen i den tekniska och ekonomiska utvecklingen fördjupar Bernt Gustavsson de tankar om människosyn och kunskapssyn som redaktionen lyfter fram tidigare i detta kapitel och resonerar om hur man kan utveckla en humanistisk och demokratisk förståelse av folkbildningen, på ett nytt sätt i en ny tid. Mikael Andersson går i kapitlet Sju år senare har vi blivit något klokare? tillbaka och tittar på hur det flexibla lärandet har utvecklats i folkbildningen sedan mitten av nittiotalet. Utifrån det funderar han vidare kring folkbildningens roll i det flexibla lärandet nu och i framtiden. Bo Toresson avslutar antologin med Folkbildningens framtid, hot och möjligheter vågar vi ta vara på möjligheterna? där han diskuterar vad som kommer att krävas av folkbildningen i ett framtida samhälle, starkt styrt av informationsteknologin och vilka krav som folkbildningen då måste kunna möta vad gäller samverkan, både internt och externt. Sist men inte minst har också ett stort antal personer i folkhögskolor och studieförbund indirekt deltagit i denna antologi, nämligen alla de som under de senaste åren har genomfört och deltagit i olika slags projekt med flexibelt lärande. 10 folkbildning.net
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................
Läs merFolkbildningen och det flexibla lärandet
folkbildning.net 02-03-25 19.58 Sida 11 Folkbildningen och det flexibla lärandet av redaktionen Imer än hundra år har vi haft distansstudier i vårt land. Det har handlat om korrespondenskurser där den
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merIBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.
folkbildning.net 02-03-25 20.03 Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och
Läs merDigitala studiematerial
folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merNäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Läs merFlexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006
Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell
Läs merFlexibel utbildning på distans
folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska
Läs mer2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet
2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande
Läs merIJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på
folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det
folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande
Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund
Läs merregional biblioteksplan förkortad version
regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merMall för studiecirkelns arbetsplan
1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de
Läs merIT-strategiska frågor för folkbildningen
IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003 2005 Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Folkbildningsrådet 1 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området
Läs merLärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande
CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som
Läs merPROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Inledning Det här pedagogiska ramprogrammet beskriver Folkuniversitetets syn på lärande. Ramprogrammet riktar
Läs merNät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande
Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig
Läs merAnsökan om projektstöd
Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merVerksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019
Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merFördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013
2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merFolkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.
Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merVuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912
Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att
Läs merAlbins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merLärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning
Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merTänk om allt var svart
Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT
Läs merKURSUTBUD VÅREN 2017 PERIOD 2-3 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2017/03/ /05/ /05/ /08/04
KURSUTBUD VÅREN 2017 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING PERIOD 2 3 P2 2017/03/20 2017/05/26 P3 2017/05/29 2017/08/04 Du ansöker till kurser på: Sista ansökningsdag P2: 01 Mars Sista ansökningsdag P3: 02 Maj P3
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merPostadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer
Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Innehåll
Läs merVuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå
1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merPedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson
Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:
Läs merkunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning
ning kunskap biblio kvalitet forsk bibliotekarie kompetens k folkbildning kunskap Bibliotek en kraft för förändring 2017 beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte att ta fram en vision för biblioteksväsendet.
Läs merValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se
startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merYttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)
2018-12-07 Dnr 379,2018,07 1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11) har beretts möjlighet att lämna
Läs merSV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)
SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och
Läs merHur ska folkbildningen se ut år 2010?
Folkbildningens framsyn: Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar
Läs merBåda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Läs merTHE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA
THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merAntagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merkunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning
folkbildning kunskap bibliotekarie delaktighet kvalitet folkbildning frihet bibliotekarie forskning kompetens folkbildning kunskap delakti läsning kunskap medier skolbibliotek lagar frihet ghet kompetens
Läs merProjektmaterial. Ljungskile folkhögskola
Projektmaterial TRADITION OCH DISTANS Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net TRADITION & DISTANS
Läs merEkerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Läs merVi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.
Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs merVad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning
Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar 24-25 aug? En sammanfattning Våra tillgångar Närhet, tillgänglighet och flexibilitet - Litenhet som tillgång. Snabbrörliga. Flexibla. - Nytt universitet. Mottagligt
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merFakta om Folkuniversitetet
Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.
Läs merBiblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merLiten guide till folkbildning
Liten guide till folkbildning Vad är folkbildning? Varje år träffas miljontals människor i Sverige för att dela med sig av kunskaper, utbyta synpunkter och diskutera åsikter. Formen kan vara en kurs, en
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merVERKSAMHETSINRIKTNING 2013
VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer
Läs merKvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola
Kvibergsskolan F-3 Grundskolan Göteborgs Stad Att välja förskoleklass och skola Kvibergsskolans vision Kvibergsskolan rustar eleverna med kunskaper och förmågor för att kunna leva hållbart och i balans.
Läs merNätets utveckling och folkbildningens möjligheter. En idéskrift
Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter En idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter Av Staffan Hübinette En idéskrift utgiven av Folkbildningsrådet Original: Thomas Östlund
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Läs merGöteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland
Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merVägar till bildning, utbildning och jobb
Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten
Läs merProjektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden
Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer