folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK"

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003

2 Folkbildningen och det flexibla lärandet av redaktionen Ett svårt missförstånd smyger i buskarna runt folkhögskolor och studieförbundsavdelningar. Det säger att den folkbildningens förnyelse, som förvisso är nödvändig, består i att ersätta alla våra traditionella möten med teknikbaserad distans. I framtiden skall vi inte mötas i fysiska rum, vi skall bara mötas på nätet. Det är naturligtvis en orimlig tanke att folkbildningen, som så starkt bejakar närheten, skulle vara intresserad av att ersätta sina kurser och cirklar i det fysiska rummet med distanskurser och distanscirklar. Detta vore lika obegripligt som förödande, inte minst av den anledningen att vi inser att det fysiska mötet i många fall är den i särklass bästa mötesformen för studier. Den teknik och den teknikbaserade pedagogik finns inte, och kommer troligen heller aldrig att finnas, som fullt ut kan ersätta det fysiska mötets vibrerande närvaro. För folkbildningen kommer därför även fortsättningsvis det fysiska rummet att vara den huvudsakliga mötesplatsen för studier, men vi ser också att det finns en hel rad starka skäl att bejaka och utveckla goda distansmöten, som flexibla element i människors studiehelhet, och vi kommer då att få spännande möten mellan folkbildningens betoning av det mötesbaserade lärandet och kravet på ökad flexibilitet för individen, i kursutbud och studieformer Denna goda flexibilitet skall kunna ta sig olika former allt efter den studerandes behov. folkbildning.net 3

3 Frihet i tid och plats Man skall, som studerande på en folkhögskolekurs, kunna välja bort delar av studiehelheten där och istället välja till delar på distans, som bättre möter ens behov eller intressen. På detta sätt har man basen för sina studier i en känd och trygg miljö, men kan ändå svinga sig utanför det lokala, till en kunskapsvärld som man tidigare inte haft tillgång till. Man skall kunna delta i en studiecirkel även om man inte kan komma till cirkellokalen varje onsdag kväll klockan sju. Man skall, som funktionshindrad, som skiftarbetare, som ensamstående kvinna med sjuka barn etc, under kortare eller längre perioder, kunna ersätta det fysiska rummets studier med distansstudiernas relativa frihet i tid. En frihet som tillåter en att förlägga sina studier till den tid på dygnet, eller i veckan, som passar en, eller som är möjlig. Man skall, förhoppningsvis i framtiden, kunna sätta ihop en studiehelhet av goda distansdelar och i folkhögskolans eller studieförbundsavdelningens fysiska rum möta den pedagog som kan hjälpa en att väva samman dessa delar till en övergripande kunskapshelhet och som också hjälper en att relatera denna helhet till sig själv. Man skall, till en intensiv distansdialog, i en vanlig kurs eller cirkel, kunna bjuda in en gästlärare, en expert som av geografiska och/eller ekonomiska skäl normalt aldrig skulle kunna delta. I vår vision om folkbildningens framtid finns alltså inga rena närundervisningsstudier och inga rena distansstudier. Allt vävs samman till en god flexibel helhet, i varje situation hopsnickrad efter just den aktuella gruppens och den aktuella individens behov. Att på detta sätt förena god folkbildningspedagogik med ökad flexibilitet ur ett deltagarperspektiv är en av decenniets stora och spännande pedagogiska utmaningar för folkbildningen. Flexibilitet kräver organisation och samverkan Inget av detta kommer av sig själv. Allt detta kräver organisation samt lokal, regional och nationell samverkan. I folkbildningen har det visat sig att det finns goda förutsättningarna för sådana gemensamma satsningar och för sådan samverkan. I Nätbildarna har vi skapat en organisation för 4 folkbildning.net

4 ett folkbildningsgemensamt utbud av kurser och cirklar där vi trycker starkt på att hålla en hög folkbildningskvalitet. Kurserna och cirklarna går helt på distans, i sammanhållna grupper, och går samtliga på högst kvartsfart. Detta för att man, som komplement till sina vanliga folkhögskole- eller cirkelstudier i det fysiska rummet, skall kunna välja till vad man vill ur detta växande nationella utbud. Den studerande har möjlighet att få stöd i det fysiska rummet genom att varje part förbinder sig att ställa upp med lokal handledare i deltagarnas närområde. I det växande nätverket Biblioteket som Studieverkstad samverkar dessutom idag fler än fyrtio kommunbibliotek över hela landet i en nationell lärcentrastruktur, som i nära samverkan med Nätbildarna både fungerar som marknadsförare för Nätbildarnas kurser och som lokala handledare för dem i sin kommun som önskar delta i dessa kurser. Nätbildarna får en god draghjälp av duktiga bibliotekarier som, i likhet med den gode folkbildaren, fortfarande har professionell resning och karaktär nog att möta människor som medborgare och inte som kunder och biblioteken får god draghjälp av Nätbildarna eftersom biblioteken nu kan erbjuda sina kommuninvånare att finna kunskap även i kurser över hela landet. Goda syften stödjer varandra och samtidigt bygger vi vidare på det som är absolut nödvändigt och som efterhand måste få många nya element och grenar en lokal, regional och nationell struktur för ett flexibelt lärande Variationerna i detta goda flexibla lärande är oändliga. Det kvalitetsmässigt viktiga är dock att vi utvecklar nya och goda mötesformer, såväl i det fysiska rummet som i distansrummet och att vi gör detta så att dessa olika möten befruktar varandra och skapar en god helhet. Låt oss därför vara klara över att det goda distansmötet med nödvändighet kommer att förändra även studierna i det fysiska rummet och tvinga fram helt nya mötesformer. De klassrum som, pinsamt nog, under mycket lång tid varit folkhögskolans mötesplats för studier, med eleverna på rad och läraren där framme som den självklara centralfiguren, folkbildning.net 5

5 kommer att försvinna. Den ursprungliga studiecirkelns mötesformer kommer förhoppningsvis istället att återuppstå i våra skolor. Låt oss vara klara över att det goda flexibla mötet också, med nödvändighet, kommer att ställa stora krav på nytänkande inom svensk folkbildning vad gäller organisation. Gamla revir kommer att behöva rivas upp, övergripande nätverk kommer, på olika nivåer, att behöva ersätta traditionella organisationsinterna arbetssätt. Exemplet Nätbildarna visar, med all önskvärd tydlighet, att det finns en god beredskap på tillräckligt många håll inom svensk folkbildning för att en sådan utveckling inte bara kommer att vara möjlig, utan också kommer att kunna bli mycket framgångsrik. Idéburenhetens renässans En ökad samverkan och ett ökat nätverksbygge inom folkbildningen för att skapa ett verkligt flexibelt lärande betyder inte att folkbildningen skall avstå från, eller tona ner, de idémässiga skiljelinjer som finns mellan studieförbund och mellan folkhögskolor. Idéburenheten är ett starkt och betydelsefullt fundament i svensk folkbildning som allt mer kommit i skymundan trots att det är just denna idéburenhet som i stor utsträckning motiverar folkhögskolornas och de olika studieförbundens existens. I det flexibla lärandet finns all anledning att åter trycka på idéburenheten, eftersom den faktiskt, i ett samhälle där de kommersiella krafternas nonsensbudskap sköljer över oss, utgör en kvalitet som ingen annan än folkbildningen kan erbjuda. Ändå är det så att den som studerar på folkhögskolans allmänna linje, inte längre väljer skola efter idéinriktning. Man väljer i stället, om man söker sig till allmän linje, den som finns närmast. Söker man sig till specialkurs, väljer man den som har högst status, oavsett idégrund. I det goda flexibla lärandet kan man välja studier även efter sina värderingar. Man kan då också bejaka att ens värderingar inte är fyrkantiga och instuvade i enkla mallar. Den som t.ex. delar arbetarrörelsens värderingar i samhällsfrågor, kan mycket väl välja kristna värderingar för sina studier i etik eller livsåskådning och tvärt om. 6 folkbildning.net

6 Det goda mötet Folkbildningens flexibla lärande bygger självklart på gemenskapen i den sammanhållna gruppen. I folkbildning på distans slipper du vara ensam med dina studier. Det är aldrig du och datorn, det är alltid du och de andra. Denna självklara princip i folkbildningens arbetssätt är fundamental och utgör den tunga och viktiga basen för den pedagogiska kvalitet som folkbildningen på distans vill kunna erbjuda. Att det är så är tämligen självklart. Det bygger på folkbildningens grundläggande idé om att kunskap växer när människor fritt och frivilligt kommer samman med sin nyfikenhet och sin kunskapstörst, för att i det demokratiska samtalet utveckla sin kunskap. Mötet är alltså centralt och därmed är det också så att distansstudieformen är helt ointressant för en folkbildare om den inte möjliggör ett samtalets möte. Detta ställningstagande är naturligtvis i grunden ideologiskt. Det är ett arv som folkbildningen bär med sig från folkrörelsernas barndom. Staten hade då monopol på kunskap och samhället var starkt skiktat, inte minst vad gäller tillgången till, och definitionen av, kunskap. Att söka en demokratisk och frigörande kunskap utanför den officiella och förtryckande, krävde att man skapade sina egna former för studier och därmed föddes studiecirkeln. Man skulle kunna tänka sig att detta arv idag är omodernt och inte längre relevant. Mot detta talar att studiecirkeln aldrig tidigare haft en sådan spridning som den har i dag. Mot detta talar också de allt starkare kommersiella krafter som får ett allt större inflytande över det formella utbildningssystemet Vi har en statsapparat som, på gott och ont, mer och mer tar rollen som en samordnare av kunskap som stöd för en snabb ekonomisk tillväxt, dit alla pedagogiska krafter helst skall samlas. Vi skall naturligtvis samarbeta även med de goda pedagogiska krafter som finns i den kommunala vuxenutbildningen, och vi skall naturligtvis också dra vårt strå till stacken vad gäller att höja utbildningsnivån i landet, men det är vår bestämda uppfattning att folkbildningens överlevnad har att göra med i vilken grad vi klarar av att försvara vår traditionella självständighet. folkbildning.net 7

7 Nog nu med stora ord. Ner på jorden och upp till bevis. Hur skapar vi detta goda möte på distans, hur bygger vi folkbildningens flexibla lärande? Att skapa det goda mötets pedagogik Huvuddelen av de texter du nu kommer att möta handlar om folkbildningens pedagogik och metodik i det flexibla lärandet. Tanken är att denna antologi huvudsakligen skall kunna fungera som en konkret inspiration för läraren/ledaren/organisatören där man kan hitta goda erfarenheter att ta ställning till och prova. Här finns konkreta exempel varvade med mera generaliserade tankar. Mot slutet av boken kommer några kapitel som handlar om det flexibla lärandets ekonomi, om folkbildningens roll i utbildningen samt några kapitel av mer teoretisk natur. I kapitlet Mötets renässans! fördjupar Lars-Erik Axelsson de tankar om mötets vikt som vi här ovan har skissat och visar också varför den extrema individualiseringen inte är något fungerande alternativ för folkbildningens flexibla lärande. I kapitlet Att skapa det goda mötet skriver Ingemar Svensson om den aktiva lärarens/ledarens centrala roll, om vikten av tillgänglighet och om hur man skapar och bevarar goda sociala processer i distansmötet. Kiki Bodin skriver i Första mötet om att planera för en framgångsrik kurs och skapa ett deltagarstyrt värderingsinstrument om det viktiga första fysiska mötet, hur man lägger en grund för goda relationer i kursen och hur man vid detta tillfälle skapar ett deltagarformulerat värderingsinstrument. I När och fjärran kombinationer av NU och DU i folkhögskolan utvecklar Kenneth Hermansson det vi lyfter ovan, vikten av att skapa det flexibla lärandet genom goda kombinationer av när- och distanslärande. Hur skapar vi, rent tekniskt, de mötesplatser vi behöver för det goda flexibla lärandet? Tore Persson visar, i kapitlet Med det virtuella studierummet som mötesplats hur man bygger upp distancirkelns/kursens mötesrum och hur det kan utvecklas under processens gång. I det därpå följande kapitlet presenterar han Folkbildningsnätet ett gemensamt pedagogiskt verktyg. Kenneth Hermansson återkommer med kapitlet Kan man plocka hjortron på distans? där han skriver om vikten av att ha goda verktyg och redskap 8 folkbildning.net

8 i det flexibla lärandet. Framför allt handlar det om att kunna utnyttja webben för att skapa och presentera goda material. I kapitlet Att utveckla dialogen i studiecirkeln skriver Tommy Nilson om hur man skapar goda förutsättningar för kommunikation och hur man utvecklar en god dialog. Distanskommunikationen är i huvudsak textburen. Detta sätter gränser, men öppnar också möjligheter. I kapitlet Att läsa mellan raderna ger oss Ove Rackner sina tankar om språket i distanskommunikationen och om hur man, med ett medvetet användande av det skrivna språket, skapar bästa förutsättningar för en närhet på distans. Många kan vittna om hur svårt det är att få deltagare att arbeta i grupp på distans. Kerstin Namuth, som i sina distanscirklar framgångsrikt organiserat självständiga grupparbeten, skriver om sina erfarenheter i Lyckade grupparbeten på distans en fråga om repertoar, handlag och omdöme. Kan vi lära av berättelsens dramaturgi när vi skapar våra flexibla kurser och därigenom bygga våra kurser så att vi kan hålla en hög närvaro och aktivitet? I Det flexibla lärandets dramaturgi utvecklar Ronny Schueler dessa frågor och försöker hitta svar. Vi lär på olika sätt och det är väsentligt, även för det flexibla lärandet att kunna ta hänsyn till olika begåvningsprofiler när vi gör våra kurser och cirklar. Lars-Erik Axelsson utvecklar sådan tankar i kapitlet Om lärstilar och lärmiljöer. Intressant är att goda pedagogiska krafter inom svensk högskola och inom den kommunala vuxenutbildningen, från att ursprungligen i stor omfattning ha omfattat den från hermodspedagogiken ärvda synen på distanslärande, nu i ökad utsträckning anammar ett mötesbaserat lärande. En av de mest spännande institutionerna därvidlag är Institutionen för Data- och Systemvetenskap vid Stockholms universitet/kth i Kista, som idag kan fungera som en självklar distanspedagogisk samtalspartner för folkbildaren. Eva Fåhraeus vid dsv lägger, i sitt bidrag, Hur samarbeta på distans för att lära? Format, problem och möjligheter, ett forskningsperspektiv på frågan om det lärande mötet. Bl.a. lyfter hon spännande tankar kring olika typer av lärande i samarbete och kring olika format för lärande i samarbete. folkbildning.net 9

9 Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik och metodik, det handlar också om ekonomi och om organisation. I två texter, Distansundervisningens ekonomi för folkhögskolan och Ryms ny verksamhet i gamla strukturer? Studieförbundens organisation och det flexibla lärandet, skriver Staffan Hübinette respektive Kerstin Namuth om behovet at att anpassa folkbildningens ekonomi och organisationer efter det flexibla lärandets krav. Hur kan vi skapa goda studieverkstäder och i samarbeta med andra kulturer utveckla sådana lärmiljöer som stöd för folkbildningens flexibla lärande? Birgitta Callerud, Anna-Stina Kapla, Urban Bäckström och Katarina Granath redovisar, i Studieverkstaden som lärmiljö, erfarenheter från studieförbund och från bibliotek i samverkan med Nätbildarna. Mitt i den informationstekniska utvecklingen är det uppenbart att det öppna och kritiska samtalet är ett helt modernt koncept med framtiden för sig, skriver Roger Säljö i sitt kapitel, Bildande samtal och informationstekniska revolutioner. Samtalet är och förblir det demokratiska kunskapsbyggets bärande mekanism. I kapitlet Utmaningar för folkbildningen i den tekniska och ekonomiska utvecklingen fördjupar Bernt Gustavsson de tankar om människosyn och kunskapssyn som redaktionen lyfter fram tidigare i detta kapitel och resonerar om hur man kan utveckla en humanistisk och demokratisk förståelse av folkbildningen, på ett nytt sätt i en ny tid. Mikael Andersson går i kapitlet Sju år senare har vi blivit något klokare? tillbaka och tittar på hur det flexibla lärandet har utvecklats i folkbildningen sedan mitten av nittiotalet. Utifrån det funderar han vidare kring folkbildningens roll i det flexibla lärandet nu och i framtiden. Bo Toresson avslutar antologin med Folkbildningens framtid, hot och möjligheter vågar vi ta vara på möjligheterna? där han diskuterar vad som kommer att krävas av folkbildningen i ett framtida samhälle, starkt styrt av informationsteknologin och vilka krav som folkbildningen då måste kunna möta vad gäller samverkan, både internt och externt. Sist men inte minst har också ett stort antal personer i folkhögskolor och studieförbund indirekt deltagit i denna antologi, nämligen alla de som under de senaste åren har genomfört och deltagit i olika slags projekt med flexibelt lärande. 10 folkbildning.net

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Folkbildningen och det flexibla lärandet

Folkbildningen och det flexibla lärandet folkbildning.net 02-03-25 19.58 Sida 11 Folkbildningen och det flexibla lärandet av redaktionen Imer än hundra år har vi haft distansstudier i vårt land. Det har handlat om korrespondenskurser där den

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det folkbildning.net 02-03-26 07.27 Sida 67 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande

Lärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Hur ska folkbildningen se ut år 2010?

Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Folkbildningens framsyn: Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Vilka behov är det vi ska möta? Utvecklingen går fort vilken roll kommer folkbildningen att spela jämfört med andra aktörer? Hur förklarar

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

KURSUTBUD VÅREN 2017 PERIOD 2-3 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2017/03/ /05/ /05/ /08/04

KURSUTBUD VÅREN 2017 PERIOD 2-3 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2017/03/ /05/ /05/ /08/04 KURSUTBUD VÅREN 2017 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING PERIOD 2 3 P2 2017/03/20 2017/05/26 P3 2017/05/29 2017/08/04 Du ansöker till kurser på: Sista ansökningsdag P2: 01 Mars Sista ansökningsdag P3: 02 Maj P3

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Innehåll

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola Projektmaterial TRADITION OCH DISTANS Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net TRADITION & DISTANS

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter. En idéskrift

Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter. En idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter En idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter Av Staffan Hübinette En idéskrift utgiven av Folkbildningsrådet Original: Thomas Östlund

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 av Ingemar

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef

På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby. Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef På väg mot en e-serviceverkstad i Mjölby Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Mjölby kommun Drygt 26000 invånare Bibliotek och medborgarservice inrymt under samma tak Tre filialbibliotek i Skänninge,

Läs mer

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Studieverkstaden

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Ska folkhögskolan

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer